Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1961-10-31 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1961:29, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i vattenlagen m. m., dels ock

i ämnet väckta motioner.

Genom en den 14 april 1961 dagtecknad proposition, nr 154, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

1) Lag

om ändring i vattenlagen

Härigenom förordnas, att 7 kap. 64 §, 8 kap. 51 §, 9 kap. 70 §, 10 kap. 6,

38, 42, 44, 65 och 79 §§ samt 11 kap. 11, 32—35, 40, 47, 50, 59, 65, 77, 79,

82, 87, 88, 91 och 97 §§ vattenlagen den 28 juni 1918 (nr 523)1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 KAP.

64 §.

Rätten att handhava de med företag,

som i detta kap. avses, förenade

angelägenheter utövas å sammanträde,

därvid envar deltagare i företaget

äger rösträtt efter det andelstal, som

jämlikt 23—26 §§ samt 29 § är bestämmande

för hans skyldighet att

taga del i kostnaden för företaget.

Kallelse till sammanträde skall, där

ej i särskilda stadgar annorledes bestämts,

antingen skriftligen delgivas

samtliga deltagarna minst en vecka

före sammanträdet eller ock minst

fjorton dagar därförut kungöras så
-

Rätten att handhava de med företag,

som i detta kap. avses, förenade

angelägenheter utövas å sammanträde,

därvid envar deltagare i företaget

äger rösträtt efter det andelstal, som

jämlikt 23—26 §§ samt 29 § är bestämmande

för hans skyldighet att

taga del i kostnaden för företaget.

Kallelse till sammanträde skall, där

ej i särskilda stadgar annorledes bestämts,

antingen skriftligen delgivas

samtliga deltagarna minst en vecka

före sammanträdet eller ock senast

fjorton dagar därförut kungöras i

1 Senaste lydelse, se beträffande 7 Uap. 64 § SFS 1920: 459, beträffande 8 kap. 51 § 1941: 614,

beträffande 10 kap. 6 § 1919: 425. beträffande 10 kap. 38 § 1941: 614, beträffande 10 kap. 42 §

1920: 459, beträffande 10 kap. 44 § 1956:581, beträffande 10 kap. 65 § 1920: 459, beträffande

10 kap. 79 § 1941:614, beträffande 11 kap. 32—35 §§ 1952:235, beträffande 11 kap. 47 och

50 §§ 1946: 839, beträffande 11 kap. 59 § 1956: 581, beträffande 11 kap. 65, 77, 79, 82 och 87 §§

1946:839, beträffande It kap. 88 § 1948:479, beträffande 11 kap. 91 § 1941:614 samt beträffande

11 kap. 97 § 1960:304.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1061. 9 samt. 3 avd. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse)

väl i kyrkan för den eller de församlingar,

där samfälligheten är belägen,

som ock i minst en av ortens tidningar.

Beträffande sådant sammanträde

skall i övrigt vad i 3 kap. 22 § är föreskrivet

i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

(Föreslagen lydelse)

minst en av ortens tidningar. Beträffande

sådant sammanträde skall i övrigt

vad i 3 kap. 22 § är föreskrivet i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

8 KAP.

51 §.

Rätten att-----— underhåll, tillämpas.

Kallelse till sammanträde skall, där

ej i särskilda stadgar annorledes bestämts,

antingen skriftligen delgivas

samtliga deltagarna minst en vecka

före sammanträdet eller ock minst

fjorton dagar därförut kungöras såväl

i kyrkan för den eller de församlingar,

där anläggningen år belägen,

som ock i minst en av ortens tidningar.

Beträffande sådant-----

Kallelse till sammanträde skall, där

ej i särskilda stadgar annorledes bestämts,

antingen skriftligen delgivas

samtliga deltagarna minst en vecka

före sammanträdet eller ock senast

fjorton dagar därförut kungöras i

minst en av ortens tidningar.

till efterrättelse.

9 KAP.

70 §.

Sammanträde för fördelning av ersättning

efter ty i 69 § sägs varde

hållet så snart ske kan, dock i fall,

som avses i 58—60 §§, ej före tillträdesdagen.

Kallelse till sammanträde

skall genom Konungens befallningshavandes

försorg med posten sändas

till ägaren av den fastighet, varom

fråga är, kända innehavare av fordran,

som skall utgå ur ersättningen,

samt rättighetshavare, åt vilka särskild

ersättning blivit bestämd; är

innehavare av fordran okänd, föranstalte

ock Konungens befallningshavande,

att kungörelse om sammanträdet

minst fjorton dagar förut uppläses

i kyrkan för den församling, där

fastigheten är belägen, samt införes i

allmänna tidningarna och tidning

inom orten.

De med

Sammanträde för fördelning av ersättning

efter ty i 69 § sägs varde

hållet så snart ske kan, dock i fall,

som avses i 58—60 §§, ej före tillträdesdagen.

Kallelse till sammanträde

skall genom Konungens befallningshavandes

försorg med posten sändas

till ägaren av den fastig.het, varom

fråga är, kända innehavare av fordran,

som skall utgå ur ersättningen,

samt rättighetshavare, åt vilka särskild

ersättning blivit bestämd; är

innehavare av fordran okänd, föranstalte

ock Konungens befallningshavande,

att kungörelse om sammanträdet

minst fjorton dagar förut införes

i allmänna tidningarna och tidning

inom orten.

---av ersättningsgivaren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

3

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

10 KAP.

6 §•

Om tid och ställe för sammanträde,

som i 5 § sägs, så ock för synegång,

som i samband därmed företages,

förordne förrättningsmannen

efter samråd med övriga synemän

och sökanden, samt meddele sakägare

och andra besked därom medelst

kungörelse, som av förrättningsmannen

varder minst tre veckor före den

för sammanträdet utsatta tiden avsänd

till vederbörande pastorsämbete

för uppläsande, så snart ske kan, i

kyrkan för församling, där sammanträdet

skall hållas, så ock minst fjorton

dagar förut införd i en eller, där

förhållandena påkalla det, två eller

flera av ortens tidningar. Om tid och

plats för första sammanträdet under

förrättningen varde därjämte underrättelse

i god tid tillställd allmänt

Om tid och ställe för sammanträde,

som i 5 § sägs, så ock för synegång,

som i samband därmed företages,

förordne förrättningsmannen

efter samråd med övriga synemän

och sökanden, samt meddele sakägare

och andra besked därom medelst

kungörelse, som genom förrättningsmannens

försorg varder minst fjorton

dagar före sammanträdet införd i

en eller, där förhållandena påkalla

det, två eller flera av ortens tidningar.

Om tid och plats för första sammanträdet

under förrättningen varde

därjämte underrättelse i god tid tillställd

allmänt ombud och ortsombud.

ombud och ortsombud.

Finnas, då----— — före sammanträdet.

Har sammanträde------i ärendet.

38

Efter samråd med de övriga synemännen

ävensom med sökanden, där

så lämpligen kan ske, bestämme förrättningsmannen

tid och ställe för

syneförrättningen. Han skall därom

ofördröjligen ej mindre underrätta de

andra synemännen än även utfärda

kungörelse, vari tillika de fastigheter,

som företaget förmenas angå, skola

namngivas eller, i den mån det kan

ske på oförtydbart sätt, utmärkas

medelst gemensam geografisk eller

annan beteckning; föranstalte ock

därom, att kungörelsen varder minst

tre veckor före den för förrättningen

utsatta tiden avsänd till vederbörande

pastorsämbete för uppläsande så

snart ske kan i kyrkan för den eller

de församlingar, där fastighet, som

nyss nämnts, är belägen, så ock minst

fjorton dagar före förrättningssammanträdet

införd i en eller, där för
-

§•

Efter samråd med de övriga synemännen

ävensom med sökanden, där

så lämpligen kan ske, bestämme förrättningsmannen

tid och ställe för

syneförrättningen. Han skall därom

ofördröjligen ej mindre underrätta de

andra synemännen än även utfärda

kungörelse, vari tillika de fastigheter,

som företaget förmenas angå,

skola namngivas eller, i den mån det

kan ske på oförtydbart sätt, utmärkas

medelst gemensam geografisk eller

annan beteckning; föranstalte ock

därom, att kungörelsen varder minst

fjorton dagar före förrättningssaminanträdet

införd i en eller, där förhållandena

påkalla det, två eller flera

av ortens tidningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hållandena påkalla det, två eller flera

av ortens tidningar.

Är företaget --------stadgade ordning.

I kungörelse------ersättning därför.

42 §.

Är fråga om sänkning eller uttappning

av sjö eller reglering av vattnets

avrinning ur sådant vattenområde

eller förändring av vattnets

djup eller läge i vattendrag, där

kungsådra eller allmän farled eller

allmän flottled finnes, eller kan företag,

som i 32 § 1—3 mom. eljest avses,

antagas beröra allmänna intressen

av någon betydelse, skall avskrift

av ansökningshandlingarna jämte

kungörelsen utan dröjsmål av förrättningsmannen

översändas till kammarkollegiet,

som har att, där det

prövas nödigt, föra talan för tillgodoseende

av de allmänna intressen, som

fråga.

1 mom. Är fråga om sänkning eller

uttappning av sjö eller reglering

av vattnets avrinning ur sådant vattenområde

eller förändring av vattnets

djup eller läge i vattendrag, där

kungsådra eller allmän farled eller

allmän flottled finnes, eller kan företag,

som i 32 § 1—3 mom. eljest avses,

antagas beröra allmänna intressen

av någon betydelse, skall avskrift

av ansökningshandlingarna jämte

kungörelsen utan dröjsmål av förrättningsmannen

översändas till kammarkollegiet,

som har att, där det

prövas nödigt, föra talan för tillgodoseende

av de allmänna intressen, som

kunna vara i fråga.

kunna vara i____0

Föres efter------stycket förmäles.

Om förordnande------därtill förekommer.

2 mom. Kan företag antagas beröra

allmänna intressen inom orten av någon

betydelse, skall förrättning smannen

utan dröjsmål översända avskrift

av kungörelsen till vederbörande

kommun. Kommun äger föra talan

för tillgodoseende av allmänna intressen

inom orten. Om sådan talan

skall kommunen snarast underrätta

kammarkollegiet.

44 §.

Beträffande företag,------statens vatteninspektion.

Avskrift av kungörelsen skall till- Avskrift av kungörelsen skall tilllika

utan dröjsmål översändas till or- lika utan dröjsmål översändas till ortens

hälsovårdsmyndighet, förste pro- tens hälsovårdsmyndighet, förste provinsialläkaren

i länet och distrikts- vinsialläkaren i länet och distriktsingenjören

för vatten och avlopp ingenjören för vatten och avlopp

samt, om företaget är av betydelse för samt, om företaget är av betydelse för

byggnadsverksamheten eller ordnan- byggnadsverksamheten eller ordnandet

av avlopp inom orten, till bygg- det av avlopp inom orten, till byggnadsnämnden

och länsarkitekten, nadsnämnden och länsarkitekten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

5*

(Gällande lydelse)

Förste provinsialläkaren, distriktsingenjören

för vatten och avlopp och

länsarkitekten hava att, om anledning

därtill förekommer, hos Konungens

befallningshavande göra anmälan

om företaget för den åtgärd,

som enligt 42 § sista stycket eller eljest

må ankomma på Konungens befallningshavande.

(Föreslagen lydelse)

Förste provinsialläkaren, distriktsingenjören

för vatten och avlopp och

länsarkitekten hava att, om anledning

därtill förekommer, hos Konungens

befallningshavande göra anmälan

om företaget för den åtgärd,

som enligt 42 § / mom. sista stycket

eller eljest må ankomma på Konungens

befallningshavande.

65 §.

Förrättningen skall,------- och avslutas.

Varder nytt---— — -— bestämda ställen.

Finnes under förrättningens fortgång

saken angå fastighet, som ej på

sätt i 38 § är föreskrivet angivits i

förut utfärdad kungörelse om förrättningen,

och har ej ägare och

känd nyttjanderättshavare till den

fastighet ändock tillstädeskommit,

åligge förrättningsmannen att därom

utfärda kungörelse med tillkännagivande

vad ägare till sådan fastighet

så ock nyttjanderättshavare, där dennes

rätt är i fråga, har att iakttaga

för bevakande av talan vid sammanträde

ävensom att till sakägare, som

nu nämnts, avsända underrättelse på

sätt i 8 § stadgas. Kungörelsen skall

sist tre veckor före sammanträdet för

uppläsande i kyrkan avsändas till

pastorsämbetet i den eller de församlingar,

där i kungörelsen angivna fastigheter

äro belägna, så ock minst

fjorton dagar före sammanträdet införas

i en eller flera av ortens tidningar.

Har enligt 39 § meddelats föreskrift

om handlingars tillhandahållande,

skall ett exemplar av kungörelsen

ofördröjligen översändas till

de härför bestämda ställen. Är uppenbarligen

fråga allenast om viss eller

vissa sakägares hörande, vare

kungörelse och underrättelse, som nu

sagts, dock icke erforderliga, såframt

sådan sakägare i den för stämning

stadgade ordning kallas till sammanträde

sist å åttonde dagen förut.

Har sammanträde--------

Finnes under förrättningens fortgång

saken angå fastighet, som ej på

sätt i 38 § är föreskrivet angivits i

förut utfärdad kungörelse om förrättningen,

och har ej ägare och

känd nyttjanderättshavare till den

fastighet ändock tillstädeskommit,

åligge förrättningsmannen att därom

utfärda kungörelse med tillkännagivande

vad ägare till sådan fastighet

så ock nyttjanderättshavare, där dennes

rätt är i fråga, har att iakttaga

för bevakande av talan vid sammanträde

ävensom att till sakägare, som

nu nämnts, avsända underrättelse på

sätt i 8 § stadgas. Kungörelsen skall

minst fjorton dagar före sammanträdet

införas i en eller flera av ortens

tidningar. Har enligt 39 § meddelats

föreskrift om handlingars tillhandahållande,

skall ett exemplar av kungörelsen

ofördröjligen översändas till

de härför bestämda ställen. Är uppenbarligen

fråga allenast om viss eller

vissa sakägares hörande, vare

kungörelse och underrättelse, som nu

sagts, dock icke erforderliga, såframt

sådan sakägare i den för stämning

stadgade ordning kallas till sammanträde

sist å åttonde dagen förut.

till sammanträdet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

79 §.

Vad i 30 § första och andra styckena

är stadgat om förrättningskostnad

lände jämväl till efterrättelse i

fråga om syneförrättning, som avses

i 32 §; dock att ersättning till ortsombud,

som omförmäles i 42 § andra

stycket, skall förskjutas av sökanden.

Äro flera-----

Delägare vare----

Vad i 30 § första och andra styckena

är stadgat om förrättningskostnad

lände jämväl till efterrättelse i

fråga om syneförrättning, som avses

i 32 §; dock att ersättning till ortsombud,

som omförmäles i 42 § /

mom. andra stycket, skall förskjutas

av sökanden,

förskottspliktiga funnes.

--sin rätt.

11 KAP.

11 §•

För sina sammanträden vare vattendomstol

berättigad att disponera

över nödiga lokaler i tings- eller rådhus,

allmän skola eller annan allmän

byggnad, som icke är för tillfället

upptagen för sitt huvudsakliga ändamål

eller utgöres av gudstjänstlokal.

Vållas särskilda utgifter för uppvärmning,

belysning, städning eller

dylikt, skola de ersättas.

För sina sammanträden vare vattendomstol

berättigad att disponera

över nödiga lokaler i tings- eller rådhus,

allmän skola eller annan allmän

byggnad, som icke är för tillfället

upptagen för sitt huvudsakliga ändamål

eller utgöres av gudstjänstlokal.

Vållas särskilda utgifter för uppvärmning,

belysning, städning eller dylikt,

skola de ersättas.

Bestämmelserna i första stycket

skola gälla jämväl i fråga om sammanträden

för muntlig förberedelse.

32 §.

Äro ansökningshandlingarna------utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla Kungörelse skall innehålla

dels tillkännagivande: dels tillkännagivande:

att, intill-----— dylika ställen;

att, därest------eller ställen;

att även vid vattendomstolens sam- att även handlingar, som ingivits

manträde ingivna handlingar samt vid sammanträde för muntlig förbevattendomstolens

protokoll och utslag redelse eller vid vattendomstolens

skola därstädes i avskrift vara för sammanträde, de vid dessa sammanparterna

att tillgå; samt träden förda protokollen samt vatten
domstolens

utslag skola därstädes i

avskrift vara för parterna att tillgå;

samt

att kallelser — -— ----— ----är sagt;

dels erinran----— — skola ingivas;

dels ock--— — — — särskilt biträde.

I mål,--------—---är utfört.

Innefattar ansökan----— — i företaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Om kungörelsens------finnes stadgat.

Är fråga---------stycket sägs.

Huruledes mål------61 § andra stycket.

33 §.

Kungörelse, som i 32 § sägs, skall

genom vattenrättsdomarens försorg

dels för uppläsande så snart ske kan

i kyrkan genast avsändas, i mål, som i

17 § 1—13 samt 18, 19, 21 och 22 avses,

till pastorsämbetet i den eller de

församlingar, där fastigheter, som

omförmälas i kungörelsen, äro belägna,

i mål, som avses i 17 § lb, 15,

16 och 17, till pastorsämbetet i den

eller de församlingar, där den del av

farleden eller flottleden, varom fråga

är, framgår, samt i mål, som avses

i 17 § 20, till pastorsämbetet i den

eller de församlingar, i vilka ansökan

om företaget förut kungjorts,

dels ock inom tio dagar införas i en

eller flera av ortens tidningar så ock,

där fråga ej allenast är om företag

enligt 7 eller 8 kap., i allmänna tidningarna.

Ett exemplar av kungörelsen

skall tillika med ett exemplar av

ansökningshandlingarna ofördröj ligen

sändas till det eller de ställen,

som i kungörelsen angivits.

Vattenrättsdomaren skall

Där sakägare, —---

Är jord —------

Ägare av--—---

Kungörelse, som i 32 § sägs, skall

genom vattenrättsdomarens försorg

inom tio dagar införas i en eller flera

av ortens tidningar så ock, där fråga

ej allenast är om företag enligt 7 eller

8 kap., i allmänna tidningarna.

Ett exemplar av kungörelsen skall

tillika med ett exemplar av ansökningshandlingarna

ofördröjligen sändas

till det eller de ställen, som i

kungörelsen angivits.

sådan sakägare.

---nu sagts.

sätt underrättad.

- — fastighetens ägare.

34 §.

Finnes fastighet, —------ den myndighet.

Är i —-----—---skall verkställas.

Är fråga om ansökan om tillstånd

att tillgodogöra grundvatten, skall

vattenrättsdomaren jämväl underrätta

kommun, inom vars område tillgången

å grundvatten kan påverkas.

1 mom. Där fråga

Föres efter---

Om allmänt--

2 mom. Finnes i —

35 §.

---i fråga.

biträda dem.

- parternas kännedom.

--— den myndighet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse)

Är fråga om företag enligt 7 kap.,

skall vad i 10 kap. 42 § är stadgat

äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

Är fråga om företag enligt 7 kap.,

skall vad i 10 kap. 42 § / mom. är

stadgat äga motsvarande tillämpning.

3 mom. I mål, som avses i 17 § 2—

11 och 19, ävensom i mål, som anhängiggjorts

genom ansökan enligt 2

kap. 8 § andra stycket samt b kap.

1 § sista stycket och lb § andra och

femte styckena, må kommun föra talan

för tillgodoseende av allmänna intressen

inom orten. Om sådan talan

skall kommunen snarast underrätta

kammarkollegiet.

Kan företag, som avses i första

stycket, antagas beröra allmänna intressen

inom orten av någon betydelse,

skall vattenrättsdomaren utan

dröjsmål översända kungörelsen till

vederbörande kommun. Är fråga om

ansökan om tillstånd att tillgodogöra

grundvatten, skall dock kungörelsen

städse tillställas kommun, inom vars

område tillgången på grundvatten

kan påverkas.

40 §.

Prövar vattenrättsdomaren tillfälle 1 mom. Prövar vattenrättsdomaren

böra lämnas parterna att växla flera tillfälle böra lämnas parterna att växskrifter

än ovan sagts, äge han för- la flera skrifter än ovan sagts, äge

ordna därom och i den för kallelser han förordna därom och i den för

till parterna stadgade ordning med- kallelser till parterna stadgade orddela

dem de för ändamålet nödiga ning meddela dem de för ändamålet

föreskrifter. nödiga föreskrifter.

2 mom. Där det för målets beredande

är lämpligt, må vattenrättsdomaren

förordna om muntlig förberedelse

i målet eller i särskild del därav.

Sådan förberedelse skall äga rum

inför vattenrättsdomaren.

Tid och ställe för muntlig förberedelse

skola bestämmas av vattenrättsdomaren,

och skall besked därom

delgivas de parter, som enligt

vattenrättsdomarens bestämmande

skola inställa sig; där det av särskilda

skäl är påkallat, må beskedet i

stället meddelas parterna i den för

kallelser till dem bestämda ordningen.

Vattenrättsdomaren må förelägga

part vid vite att komma tillstädes el
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ler infinna sig personligen. Vid förberedelsen

må förlikning icke stadfästas

eller målet på grund av parts

medgivande eller uteblivande avgöras

eller avskrivas. Part äge vid muntlig

förberedelse åberopa av honom ingiven

skrift. Redogörelse bör lämnas

för skriftens innehåll. I övrigt skall

vad rättegångsbalken innehåller om

muntlig förberedelse i tillämpliga delar

gälla med iakttagande att vad som

sågs om rätten skall avse vattenrättsdomaren.

Vid muntlig förberedelse skall föras

protokoll. Därom skall i tillämpliga

delar gälla vad om protokollföring

vid vattendomstolens sammanträde

är föreskrivet.

47

Framgår av utlåtande, som i 45 §

sägs, eller eljest, att företag eller åtgärd,

varom i målet är fråga, angår

fastighet, som icke blivit enligt vad i

32 § är föreskrivet i kungörelse angiven,

åligge vattenrättsdomaren att

därom utfärda kungörelse med tillkännagivande

vad ägare till sådan

fastighet så ock nyttjanderättshavare,

där dennes rätt är i fråga, har att

iakttaga för bevakande av sin rätt i

målet ävensom att i fall, som i 33 §

sägs, och på sätt, där finnes stadgat,

meddela sakägare, som nu nämnts,

underrättelse om kungörelsens utfärdande.

Kungörelsen skall genom vattenrättsdomarens

försorg sist å fjortonde

dagen före vattendomstolens

sammanträde införas i en eller flera

av ortens tidningar så ock, där fråga

ej allenast är om företag enligt 7 eller

8 kap., i allmänna tidningarna

samt för uppläsande i kyrkan avsändas

till pastorsämbetet i den eller de

församlingar, där de i kungörelsen

angivna fastigheter äro belägna. Ett

exemplar av kungörelsen skall ofördröj

ligen sändas till det eller de i

kungörelse enligt 32 § angivna ställe

eller ställen.

Där så —

§•

Framgår av utlåtande, som i 45 §

sägs, eller eljest, att företag eller åtgärd,

varom i målet är fråga, angår

fastighet, som icke blivit enligt vad i

32 § är föreskrivet i kungörelse angiven,

åligge vattenrättsdomaren att

därom utfärda kungörelse med tillkännagivande

vad ägare till sådan

fastighet så ock nyttj anderättshavare,

där dennes rätt är i fråga, har att

iakttaga för bevakande av sin rätt i

målet ävensom att i fall, som i 33 §

sägs, och på sätt, där finnes stadgat,

meddela sakägare, som nu nämnts,

underrättelse om kungörelsens utfärdande.

Kungörelsen skall genom vattenrättsdomarens

försorg sist å fjortonde

dagen före vattendomstolens

sammanträde införas i en eller flera

av ortens tidningar så ock, där fråga

ej allenast är om företag enligt 7 eller

8 kap., i allmänna tidningarna. Ett

exemplar av kungörelsen skall ofördröjligen

sändas till det eller de i

kungörelse enligt 32 § angivna ställe

eller ställen.

finnes stadgat.

tf Dihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 3 avd. Nr 29

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

50 §.

Huvudförhandling i — — — -

Tiden och stället för vattendomstolens

sammanträde bestämmes av vattenrättsdomaren

och skall sist å fjortonde

dagen före sammanträdet tillkännagivas

parterna i den för kallelser

till dem bestämda ordning.

Har sökanden

— parterna välbelägen.

Tiden och stället för vattendomstolens

sammanträde bestämmes av vattenrättsdomaren

och skall sist å fjortonde

dagen före sammanträdet tillkännagivas

parterna i den för kallelser

till dem bestämda ordning. Om

anledning därtill förekommer, skall

uppgift tillika lämnas å de frågor,

som avses skola behandlas vid sammanträdet.

parternas rätt.

59 §.

Av de vid vattendomstolens sammanträde

ingivna handlingar samt

vattendomstolens protokoll och utslag

skall av vattenrättsdomaren inom

den för utbekommande av expedition

i vattenmål stadgade tid avskrift

sändas till det eller de i kungörelse

enligt 32 § angivna ställen.

angivna ställena

Är fråga------statens vatteninspektion.

De handlingar, som ingivits vid

sammanträde för muntlig förberedelse

eller vid vattendomstolens sammanträde,

de vid dessa sammanträden

förda protokollen samt vattendomstolens

utslag skola av vattenrättsdomaren

inom den för utbekommande

av expedition i vattenmål

stadgade tiden i avskrift sändas till

det eller de i kungörelse enligt 32 §

65 §.

Ändå att------motsvarande tillämpning.

Har svarandepart genom att ute- Har svarandepart genom att utebliva

från vattendomstolen eller ej bliva från muntlig förberedelse eller

iakttaga föreläggande, som vatten- vattendomstolens sammanträde eller

rättsdomaren eller vattendomstolen

meddelat, eller genom påstående eller

invändning, som han insett eller bort

inse sakna fog, eller annorledes genom

vårdslöshet eller försummelse

föranlett uppskov i målet eller eljest

vållat kostnad, gottgöre han sökanden

de utgifter, som därigenom åsamkats

denne.

77

Möter ej mot talans upptagande

hinder, som i 76 § avses, teckne vattenrättsdomaren

å stämningsinlagan

föreläggande för svaranden vid även
-

ej iakttaga föreläggande, som vattenrättsdomaren

eller vattendomstolen

meddelat, eller genom påstående eller

invändning, som han insett eller bort

inse sakna fog, eller annorledes genom

vårdslöshet eller försummelse

föranlett uppskov i målet eller eljest

vållat kostnad, gottgöre han sökanden

de utgifter, som därigenom åsamkats

denne.

§•

Möter ej mot talans upptagande

hinder, som i 76 § avses, teckne vattenrättsdomaren

å stämningsinlagan

föreläggande för svaranden vid även
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

11

(Gällande Igdelse)

tyr, som i 82 § förmäles, att inom viss

av vattenrättsdomaren förelagd tid,

minst fjorton dagar, efter det stämningshandlingarna

delgivits honom,

till vattenrättsdomaren ingiva skriftligt

svaromål å stämningspåståendena

med bifogande av de handlingar

han vill åberopa till stöd för svaromålet

så ock att senare iakttaga bestämmelse,

som vattenrättsdomaren

må komma att jämlikt 80 § meddela

om tid och plats, då parterna hava

att inställa sig inför vattendomstolen

för målets vidare utredning.

79

Finner vattenrättsdomaren för målets

beredande erforderligt, att ytterligare

skriftväxling äger rum mellan

parterna, äge han förordna därom.

Vattenrättsdomaren äge-----

(Föreslagen Igdelse)

tyr, som i 82 § förmäles, att inom viss

av vattenrättsdomaren förelagd tid,

minst fjorton dagar, efter det stämningshandlingarna

delgivits honom,

till vattenrättsdomaren ingiva skriftligt

svaromål å stämningspåståendena

med bifogande av de handlingar

han vill åberopa till stöd för svaromålet

så ock att senare iakttaga bestämmelse,

som vattenrättsdomaren

må komma att jämlikt 79 § 2 mom.

eller 80 § meddela om tid och plats,

då parterna hava att inställa sig för

målets vidare utredning.

§•

1 mom. Finner vattenrättsdomaren

för målets beredande erforderligt, att

ytterligare skriftväxling äger rum

mellan parterna, äge han förordna

därom.

--82 § förmäles.

2 mom. Där det för målets beredande

är lämpligt, må vattenrättsdomaren

förordna om muntlig förberedelse

i målet eller i särskild del därav.

Sådan förberedelse skall äga rum

inför vattenrättsdomaren.

Tid och ställe för muntlig förberedelse

skola bestämmas av vattenrättsdomaren,

och skall besked därom

delgivas parterna. Vattenrättsdomaren

må förelägga part vid vite att

komma tillstädes eller infinna sig

personligen. Vid förberedelsen må

förlikning icke stadfästas eller målet

på grund av parts medgivande eller

uteblivande avgöras eller avskrivas.

Part äge vid muntlig förberedelse

åberopa av honom ingiven skrift. Redogörelse

bör lämnas för skriftens innehåll.

I övrigt skall vad rättegångsbalken

innehåller om muntlig förberedelse

i tillämpliga delar gälla med

iakttagande att vad som sägs om rätten

skall avse vattenrättsdomaren.

Vid muntlig förberedelse skall föras

protokoll. Därom skall i tillämpliga

delar gälla vad om protokollöring

vid vattendomstolens sammanträde

är föreskrivet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

82 §.

Underlåter svaranden att inom förelagd

tid avgiva svaromål eller har

part genom att utebliva från vattendomstolen

eller ej iakttaga föreläggande,

som vattenrättsdomaren eller

vattendomstolen meddelat, eller genom

påstående eller invändning, som

han insett eller bort inse sakna fog,

eller annorledes genom vårdslöshet

eller försummelse föranlett uppskov

i målet eller eljest vållat kostnad för

motparten, vare den försumlige, ändå

att hans talan bifalles, pliktig att

gottgöra motparten de utgifter, som

därigenom åsamkats denne.

Underlåter svaranden att inom förelagd

tid avgiva svaromål eller har

part genom att utebliva från muntlig

förberedelse eller vattendomstolens

sammanträde eller ej iakttaga föreläggande,

som vattenrättsdomaren eller

vattendomstolen meddelat, eller

genom påstående eller invändning,

som han insett eller bort inse sakna

fog, eller annorledes genom vårdslöshet

eller försummelse föranlett uppskov

i målet eller eljest vållat kostnad

för motparten, vare den försumlige,

ändå att hans talan bifalles,

pliktig att gottgöra motparten de utgifter,

som därigenom åsamkats denne.

87 §.

Möter ej--— — —--utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande: dels tillkännagivande:

att, intill-------eller personer;

att även vid vattendomstolens sam- att även handlingar, som ingivits

manträde ingivna handlingar samt vid sammanträde för muntlig förbevattendomstolens

protokoll och utslag redelse eller vid vattendomstolens

skola på nämnda sätt i avskrift vara sammanträde, de vid dessa sammanför

parterna att tillgå; samt träden förda protokollen samt vat
tendomstolens

utslag skola på nämnda

sätt i avskrift vara för parterna att

tillgå; samt

att kallelser — --—- — — eller personer;

dels ock---—-----89 § avgivas.

Angå besvären------— 89 § andra stycket.

I sammanhang —--— •—• •— sammanträdet bestämmas.

88

Angående offentliggörande av kungörelse,

som i 87 § sägs, gälle beträffande

mål, som avse företag enligt 6

kap., vad i 33 § första stycket finnes

stadgat i fråga om mål enligt 17 § li,

15, 16 och 17 men i andra fall vad

nämnda lagrum föreskriver beträffande

mål, som omförmälas i 17 §

1—13 samt 18, 19, 21 och 22; dock

vare i fråga om företag enligt 7 eller

8 kap. ej erforderligt, att kungörelsen

införes i allmänna tidningarna.

Är sådant företag av mindre omfatt
-

§•

Angående offentliggörande av kungörelse,

som i 87 § sägs, gälle vad i

33 § första stycket finnes stadgat. Är

förelag enligt 7 eller 8 kap. av mindre

omfattning och berör det allenast

viss eller vissa sakägare, må kungörelsen,

i stället för att införas i en eller

flera ortstidningar, delgivas envar

sakägare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

13

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ning och berör det allenast viss eller

vissa sakägare, må kungörelsen, i

stället för att införas i en eller flera

ortstidningar, delgivas envar sak
-

ägare.

Kungörelsen varde------— mottaga förrättningshandlingarna.

Angå besvär, —----—--nämnda intressen.

Där i------motsvarande tillämpning.

91 §.

I besvärsmål skall tid och ställe för

målets handläggning inför vattendomstolen

sist å fjortonde dagen före

sammanträdet tillkännagivas parterna

i den för kallelser till dem bestämda

ordning, såframt ej underrättelse

därom intagits i kungörelse enligt

87 §.

Underställningsmål skall--

Är fråga

I besvärsmål skall tid och ställe för

målets handläggning inför vattendomstolen

sist å fjortonde dagen före

sammanträdet tillkännagivas parterna

i den för kallelser till dem bestämda

ordning, såframt ej underrättelse

därom intagits i kungörelse

enligt 87 §. Om anledning därtill förekommer,

skall uppgift tillika lämnas

d de frågor, som avses skola behandlas

vid sammanträdet.

mottaga förrättningshandlingarna.

kungörelse skett.

97 §.

1 mom. Sökande i ansökningsmål 1 mom. Sökande i ansökningsmål

vare pliktig att förskjuta: vare pliktig att förskjuta:

kostnaden för------sökandens försorg;

ersättning för sådana utgifter för ersättning för sådana utgifter för

vattendomstolens sammanträde, var- sammanträde, varom i 11 § förmäles;

om i 11 § andra stycket förmäles;

gottgörelse åt person------i målet;

gottgörelse åt sakkunnig, —- — —--- — föranstaltar; samt

ersättning för — — — —--45 § 1 mom.

Vad nu —-------hans besvär.

Där i---------av klagande.

Huruvida kostnad,------gällande regler.

2 mom. För inställelse vid vatten- 2 mom. För inställelse vid muntlig

domstolens sammanträde eller vid förberedelse, vid vattendomstolens

undersökning enligt 45 § 2 mom. skall sammanträde eller vid undersökning

av allmänna medel utgå gottgörelse enligt 45 § 2 mom. skall av allmänna

åt domstolens ledamöter och åt an- medel utgå gottgörelse åt domstolens

nan i domstolen tjänstgörande per- ledamöter och åt annan i domstolen

son, vars biträde erfordras. Kostna- tjänstgörande person, vars biträde erden

för sådan gottgörelse skall stan- fordras. Kostnaden för sådan gottgöna

å statsverket. relse skall stanna å statsverket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Föreslagen lydelse.) (Gällande lydelse.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1962.

Lagen äger ej tillämpning beträffande

mål eller ärende, som av vattendomstol

eller synemän avgjorts

före ikraftträdandet.

Vad i 10 kap. 42 § 2 mom. första

punkten och 11 kap. 35 § 3 mom.

andra stycket första punkten nya lagen

stadgas skall ej gälla i mål, vari

före ikraftträdandet kungörelse utfärdats

med stöd av 10 kap. 38 § eller

11 kap. 32 eller 61 §.

2) Lag

om ändrad lydelse av 14 § lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning

i allmän flottled

Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 19 juni 1919 om flottning i allmän

flottled skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

14 §.

Sedan i underställningsmål rörande

företag enligt 6 kap. vattenlagen

vattendomstolen meddelat beslut om

allmän flottleds inrättande eller om

vidtagande av åtgärder för redan befintlig

allmän flottleds utvidgande

eller förbättrande, äge envar, som vill

yttra sig över synemännens förslag

till bestämmelser rörande de i 10 kap.

19 § vattenlagen omförmälta frågor,

att inom trettio dagar från det vattendomstolens

beslut meddelades till

Kungl. Maj :ts befallningshavande ingiva

eller i betalt brev med posten insända

sina erinringar i saken. Erfordras

före ärendets avgörande ytterligare

utredning, äge Kungl. Maj :ts befallningshavande

härför anlita biträde

av förrättningsmannen eller annan

sakkunnig person; prövas nödigt att

vidare höra sakägarna, lämne Kungl.

Maj:ts befallningshavande dem tillfälle

att yttra sig vid sammanträde in
-

Sedan i underställningsmål rörande

företag enligt 6 kap. vattenlagen

vattendomstolen meddelat beslut om

allmän flottleds inrättande eller om

vidtagande av åtgärder för redan befintlig

allmän flottleds utvidgande

eller förbättrande, äge envar, som vill

yttra sig över synemännens förslag

till bestämmelser rörande de i 10 kap.

19 § vattenlagen omförmälta frågor,

att inom trettio dagar från det vattendomstolens

beslut meddelades till

Kungl. Maj :ts befallningshavande ingiva

eller i betalt brev med posten insända

sina erinringar i saken. Erfordras

före ärendets avgörande ytterligare

utredning, äge Kungl. Maj:ts befallningshavande

härför anlita biträde

av förrättningsmannen eller annan

sakkunnig person; prövas nödigt att

vidare höra sakägarna, lämne Kungl.

Maj :ts befallningshavande dem tillfälle

att yttra sig vid sammanträde

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

15

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för Kungl. Maj :ts befallningshavande

eller, där fråga är om mindre flottled

och det i övrigt finnes lämpligt, inför

någon av länsstyrelsens tjänstemän.

Kungörelse om sådant sammanträde

skall minst tre veckor före sammanträdet

dels avsändas till pastorsämbetet

för uppläsande i kyrkan för den

eller de församlingar, där flottleden

framgår, dels tillställas den eller de

personer, som jämlikt 10 kap. 26 §

vattenlagen utsetts att mottaga handlingarna

i målet, ävensom senast tio

dagar förut införas i en eller flera

tidningar inom orten. Anläggaren av

flottleden varde till sammanträdet

särskilt kallad.

Så snart--—-------

inför Kungl. Maj :ts befallningshavande

eller, där fråga är om mindre flottled

och det i övrigt finnes lämpligt,

inför någon av länsstyrelsens tjänstemän.

Kungörelse om sådant sammanträde

skall minst tre veckor före sammanträdet

tillställas den eller de personer,

som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen

utsetts att mottaga handlingarna

i målet, ävensom senast tio

dagar förut införas i en eller flera

tidningar inom orten. Anläggaren av

flottleden varde till sammanträdet

särskilt kallad.

och 30 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1962.

3) Lag

om ändrad lydelse av 4 och 10 §§ lagen den 11 juni 1920 (nr 460)

om vad vid anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas

till tryggande av närliggande marks torrläggning

Härigenom förordnas, att 4 och 10 §§ lagen den 11 juni 1920 om vad vid

anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas till tryggande av närliggande

marks torrläggning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 §•

Sedan handlingarna-----

Kungörelsen skall genom vattenrättsdomarens

försorg dels för uppläsande

så snart ske kan i kyrkan

genast översändas till pastorsämbetet

i den eller de församlingar, där järnvägen

skall framgå, dels ock inom tio

dagar införas i en eller flera av ortens

tidningar så ock i allmänna tidningarna.

— ingivna planen.

Kungörelsen skall genom vattenrättsdomarens

försorg inom tio dagar

införas i en eller flera av ortens tidningar

så ock i allmänna tidningarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

10 §.

Under syneförrättning-----

Om tid och plats för sammanträde

skall förrättningsmannen utfärda

kungörelse, vari den sträcka av järnvägen,

som med sammanträdet avses,

skall tydligen angivas; föranstalte

ock därom, att kungörelsen beträffande

varje sammanträde varder

minst tre veckor förut avsänd till vederbörande

pastorsämbete för uppläsande

i kyrkan för den eller de församlingar,

där den del av järnvägen

framgår, som med sammanträdet avses,

så ock minst fjorton dagar före

sammanträdet införd i en eller flera

av ortens tidningar. Förrättningsmannen

åligge ock att inom tid, som

sist sagts, i betalt öppet brev eller

brevkort å posten avlämna underrättelse

om förrättningen till ägare av

mark, som framställt erinran mot

planen.

--av järnvägen.

Om tid och plats för sammanträde

skall förrättningsmannen utfärda

kungörelse, vari den sträcka av järnvägen,

som med sammanträdet avses,

skall tydligen angivas; föranstalte

ock därom, att kungörelsen beträffande

varje sammanträde varder

minst fjorton dagar förut införd i en

eller flera av ortens tidningar. Förrättningsmannen

åligge ock att inom

samma tid i betalt öppet brev eller

brevkort å posten avlämna underrättelse

om förrättningen till ägare av

mark, som framställt erinran mot

planen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1962.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt förslaget skall kommunerna — landskommuner, köpingar och städer

— få rätt att självständigt föra talan i flertalet vattenmål för tillgodoseende

av allmänna intressen inom orten. Någon inskränkning i kammarkollegiets

nuvarande behörighet att bevaka det allmännas talan i vattenmålen

åsyftas icke.

Förslaget innebär vidare, att de bestämmelser om kungörelsers publicering

i kyrka, som finnes i vattenlagen och därtill anslutande författningar,

skall upphävas utan att ersättas med föreskrifter om annan publiceringsmetod.

Slutligen föreslås i propositionen bestämmelser om muntlig förberedelse

i vattenmål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för lagförslagen får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 19G1 17

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat två i anledning av

denna väckta motioner, nämligen i första kammaren nr 683 av herr Jonasson

m. fl. och i andra kammaren nr 819 av herr Larsson i Norderön m. fl.

Motionerna, som är likalydande, avser frågan om kommuns talerätt för

tillgodoseende av allmänna intressen av lokal karaktär.

Motionärerna anför i huvudsak följande.

Enligt propositionen erhåller kommun i flertalet vattenmål självständig

talerätt för att tillgodose allmänna intressen inom orten. I ansökningsmål angående

såväl kraftverk som vattenregleringar får således kommun rätt att

självständigt föra talan om bygdekraft och regleringsavgift. Kommunerna

tillerkännes vidare liknande rätt i vissa andra redan anhängiggjorda mål rörande

dessa sist angivna objekt. Samma regler avses gälla mål om ansökan

enligt 2 kap. 8 § andra stycket rörande anordningar eller föreskrifter till

skydd för fiske. I dessa fall kommer emellertid kommuns talerätt att inskränkas

så att kommunen intar en av kammarkollegiet beroende ställning.

1 dylika mål, som anhängiggjorts av kollegiet, kan kommun nämligen icke

framställa yrkande, som går utöver kollegiets. Kommun skall ej heller äga

befogenhet att själv framställa yrkande om att regleringsavgift delvis skall

utgå som engångsbelopp. Kommuns intresse av att kunna föra en självständig

talan kan dock även i dessa hänseenden vara betydande. Bärande skäl

för den i propositionen intagna ståndpunkten synes icke heller föreligga.

I motionerna hemställes därför att riksdagen måtte antaga propositionen

med de ändringar i vattenlagen, som erfordras för att undanröja de berörda

inskränkningarna i kommuns självständiga talerätt, nämligen i fråga om

dels ny prövning jämlikt 4 kap. 1 § sista stycket av bygdekraftsskyldighet,

dels bestämmande av regleringsavgift jämlikt 4 kap. 14 § andra stycket,

dels ny prövning jämlikt sist angivna lagrum femte stycket av regleringsavgift,

dels bestämmande av sådan avgifts utgående i form av engångsbelopp

jämlikt samma lagrums sista stycke, dels ock ansökan jämlikt 2 kap.

8 § andra stycket om ytterligare eller andra åtgärder till skydd för fiske.

Propositionens tillkomst

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 25 november 1959, nr 320, har riksdagen

anhållit, alt åtgärder måtte vidtagas i syfte att vidga kommunernas behörighet

att vara parter i vattenmål. Med anledning härav har inom justitiedepartementet

upprättats en promemoria (stencilerad), dagtecknad den 6 oktober

1960, med förslag angående kommuns rätt att föra talan i vattenmål.

Vid promemorian har fogats förslag till lag om ändrad lydelse av 10 kap. 42 §

och 11 kap. 35 § vattenlagen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

Över promemorian med det därvid fogade lagförslaget har efter remiss

yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter och organisationer. I flera

fall har till utlåtandena jämväl fogats yttranden av kommunala organ.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1956 har dåvarande

chefen för justitiedepartementet tillkallat en sakkunnig, lagmannen Nils

Viklund, för att verkställa utredning angående vattendomstolarnas organisation

och därmed sammanhängande frågor. Utredningsmannen, som tidigare

avgivit flera förslag, har den 17 oktober 1960 framlagt en promemoria

(stencilerad) med vissa avslutande synpunkter och förslag. Däri avhandlas

bl. a. frågan om förfarandet i vattenmål. I detta hänseende har utredningsmannen

undersökt olika möjligheter till partiella reformer för underlättande

och påskyndande av vattendomstolarnas arbete och därvid kommit till

det resultatet, att den nuvarande processordningen i stort sett bör bibehållas.

I två hänseenden föreslår utredningsmannen reformer. I anledning

närmast av vad som anförts i riksdagens skrivelse den 6 december 1955, nr

376, förordas sålunda, att bestämmelserna i vattenlagen och därtill knutna

författningar om offentliggörande av kungörelse i kyrka skall upphöra att

gälla. Vidare föreslås bestämmelser om muntlig förberedelse i vattenmål.

Till promemorian har bilagts förslag till lag om ändring i vattenlagen m. fl.

lagförslag.

Jämväl över denna promemoria jämte de vid densamma fogade lagförslagen

har ett avsevärt antal remissyttranden avgivits.

Lagrådsgranskningen

Lagförslagen har varit föremål för lagrådets granskning. Vidkommande

förslaget till lag om ändring i vattenlagen har vissa anmärkningar av närmast

redaktionell natur gjorts. De har beaktats i det genom propositionen

framlagda förslaget. Övriga lagförslag har lämnats utan erinran.

I överensstämmelse med vad som skett i propositionen kommer här nedan

vid redovisningen av gällande rätt och propositionens innehåll att i skilda

avsnitt behandlas dels frågan om kommuns talerätt, dels frågan om

kyrkokungörandet, dels ock frågan om muntlig förberedelse. I.

I. Kommuns rätt att föra talan

Gällande bestämmelser m. m.

Beträffande propositionens innehåll i denna del hänvisas till s. 20—25 i

densamma.

De i motionerna berörda bestämmelserna behandlas däri å s. 21 och övre

delen av s. 22. I dessa hänseenden må ytterligare angivas: I 4 kap. 14 § första

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

stycket vattenlagen behandlas skyldigheten för ägare av strömfall, för vilkas

räkning vattenreglering utföres, att erlägga regleringsavgift. I andra

stycket av paragrafen angives att, om regleringen medför båtnad av viss''

storleksordning för annat strömfall än i första stycket angivits, vattendomstolen

på ansökan av myndighet, som Konungen bestämmer, kan förklara

ägaren av det fallet skyldig att erlägga regleringsavgift. — Enligt 2 kap. 8 §

första stycket vattenlagen kan den, som bygger i vatten, förpliktas vidtaga åtgärder

och underkasta sig föreskrifter till skydd för fiskets bestånd.

I andra stycket angives att, om åtgärderna eller föreskrifterna visar

sig mindre tjänliga, vattendomstolen på ansökan av den myndighet, som

Konungen bestämmer, eller av vattenbyggnadens ägare kan meddela de bestämmelser,

som må vara påkallade. Ändrade bestämmelser, som för ägaren

medför väsentlig ytterligare kostnad eller olägenhet, må dock icke meddelas.

Detta stycke i lagrummet infördes genom lagändring 1954 (jfr tredje

lagutskottets utlåtande nr 2/1954).

Framställningar om lagändring

I två vid 1959 års riksdag väckta likalydande motioner (I: 332 och II: 402)

hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

och förslag till sådant tillägg i vattenlagen, att kommunerna blir

berättigade att uppträda som sakägare i vattenmål.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 22 påpekade tredje lagutskottet

bl. a. att kommunerna, även om de icke var sakägare i egentlig mening, icke

helt saknade möjligheter att vid sidan av kammarkollegiet verka för att

deras intressen beaktades. Utskottet hade emellertid full förståelse för kommunernas

uppfattning att den dåvarande ordningen icke beredde dem tillräckliga

möjligheter att hävda sina intressen i vattenmålen. Med hänsyn till

de ofta våldsamma ingrepp i bygdens liv och ortsbefolkningens förhållanden,

som de stora utbyggnadsföretagen innebär, fann utskottet det vara ett

rättvisekrav att de lokala intressena direkt fick komma till tals i vattenmålen

i större utsträckning än då var fallet. I vilka hänseenden kommunerna

borde tillerkännas talerätt fordrade emellertid enligt utskottets mening ytterligare

undersökningar och överväganden. En förstärkning av kommunernas

ställning borde emellertid enligt utskottet icke få innebära att kammarkollegiets

uppgift som företrädare för allmänna intressen blev överflödig.

Hur samordningen mellan kammarkollegiet och kommunerna borde ordnas,

fordrade enligt utskottets mening också närmare överväganden.

Utskottets utlåtande utmynnade i en hemställan om åtgärder i syfte att

vidga kommunernas behörighet att vara parter i vattenmål. Såsom tidigare

nämnts, godkände riksdagen utlåtandet.

I eu gemensam framställning i maj 1959 till Kungl. Maj: t har Fjällkommunernas

samarbetskommitté, Tornedalskommunernas förbund och Norrlands

naturvärn framfört önskemål om att kommunerna skall få rätt att föra

självständig talan i vattenmålen så att de kan bevaka bygdernas intressen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

Departementspromemorian

I departementspromemorian framhålles, att kravet på civilrättslig grund

för rätt till talan i princip upprätthålles inom vattenrättens område och att

sålunda kommun, som vill föra talan såsom sakägare i ett vattenmål, har

att åberopa äganderätt eller annan sakrätt till egendom, som tages i anspråk

för företaget eller menligt påverkas därav. Ehuru denna regel ofta torde tilllämpas

på ett för kommunerna liberalt sätt, medför den självfallet, att kommunerna

i många fall blir utestängda från att uppträda såsom sakägare i

vattenmålen. I promemorian påpekas de möjligheter att komma till tals i

vattenmålen, som redan står kommunerna till buds. Beträffande det sätt, på

vilket den av riksdagen begärda ökade talerätten borde utformas, anföres i

promemorian att det icke bör komma i fråga att till förmån för kommunerna

giva sakägarbegreppet i vattenmål ett vidare innehåll än det för närvarande

har. Förstärkningen av kommuns ställning föreslås i stället få formen

av ett medgivande för kommun i dess egenskap av företrädare för vissa

allmänna intressen att självständigt föra talan i målen. Det erinras om att

en dylik ställning i vissa avseenden redan tillkommer kommun enligt gällande

rätt, varför reformen ej skulle innebära någon principiell nyhet.

Den nya ordningen föreslås komma i fråga i mål om byggande i vatten

och vattenreglering. Talerätt för tillvaratagande av allmänna ortsintressen

föreslås därvid tillkomma kommun, där skada eller intrång vållas genom

företaget.

Beträffande regleringsavgifter angives i promemorian att praktiska skäl

talar för att kammarkollegiet också i fortsättningen ensamt får bevaka det

allmännas intresse. Vidkommande tillvaratagandet av de allmänna intressena

rörande bygdekraft uttalas på anförda skäl att lagändring för det närvarande

ej borde företagas.

Den nya bestämmelsen om kommuns rätt att föra talan föreslås skola

införas i 11 kap. 35 § vattenlagen. I fråga om vattenreglering, som handlägges

vid syneförrättning enligt 10 kap. 32 §, erfordras ett motsvarande

tillägg i 10 kap. 42 §.

I fråga om samordningen mellan kammarkollegiets och kommunernas

talan för tillvaratagande av de allmänna intressena framhålles i promemorian

att möjligen erforderliga föreskrifter kunde utfärdas i administrativ

ordning. Detta bör dock lämpligen anstå tills viss erfarenhet vunnits av den

omfattning, i vilken den nya talerätten kommer att utnyttjas.

En fråga, som i viss mån sammanhänger med samordningsproblemet,

gäller ersättning för sådan kostnad, som kommun får vidkännas, när den

bevakar talan för allmänna intressen. Någon särskild reglering därav utöver

nuvarande bestämmelser i 11 kap. 65 § vattenlagen anses ej erforderlig

(jfr prop. 1952: 52 s. 95). Vattendomstolen får alltså avgöra i vad mån

kommunens kostnad är att hänföra till nödig kostnad och som sådan av

beskaffenhet att böra gäldas av sökanden. Om — utöver kommunen — kammaikollegiet

fört talan i målet, kan självfallet denna omständighet inverka

vid prövningen, huruvida kommunens kostnad varit nödig för att tillvarataga

det allmännas rätt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

21

Yttrandena

Förslaget att i lag reglera spörsmålet om kommuns talerätt i vattenmål

har biträtts av flertalet remissinstanser.

Vad angår grunderna för en lagreform har förslaget i allmänhet

tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I några yttranden har dock

förslaget i detta hänseende utsatts för kritik, önskemål har därvid framförts

om ändring i vattenlagens sakägarbegrepp. Härvid har bl. a. hänvisats

till att riksdagen i sin förutnämnda skrivelse hemställt om åtgärder i syfte

att vidga kommunernas behörighet att vara parter i vattenmål. Det uttalas

att kommuns talerätt i dylika mål bör grundas därpå, att ett kommunen

tillkommande rättsligt intresse skadas, och icke på en lagfäst talerätt för bevakande

av allmänna intressen.

Den i departementspromemorian föreslagna begränsningen av

talerätten till vissa typer av mål har föranlett uttalanden

i några remissyttranden. Det framhålles således att kommun kan ha ett berättigat

intresse av talerätt också i andra grupper av mål. Såsom exempel

anföres mål om grundvatten och avloppsvatten.

Många remissorgan berör frågan om vilka intressen, som skall

omfattas av kommuns talerätt. I åtskilliga yttranden framhålles

därvid att kommun också bör medgivas talerätt i fråga om bygdekraft

och regleringsavgift.

Jämväl frågan om samordningen mellan kammarkollegiets

och kommuns talan behandlas ingående av flera remissinstanser.

I ett par yttranden framhålles att det till undvikande av dubbelarbete

och onödiga merkostnader redan från början bör klarläggas, i vilka frågor

kammarkollegiet respektive kommunerna skall företräda de allmänna intressena.

Från andra håll framhålles att kommunernas talan bör vara oberoende

av kammarkollegiets.

I fråga om rättegångskostnad angives i ett yttrande att kommun

— i likhet med vad som nu synes vara förhållandet beträffande kammarkollegiet

— icke bör erhålla ersättning för arbete, som utföres av kommunens

egna befattningshavare, medan däremot gottgörelse bör kunna utgå

för särskilda utgifter och kostnader.

Rörande det närmare innehållet i remissyttrandena hänvisas till propositionen

s. 29—42.

Departementschefen

Efter att ha erinrat om i vilken utsträckning kommunerna för närvarande

kan göra sin stämma hörd i samband med olika vattenbyggnadsföretag samt

om riksdagens reformkrav, anför departementschefen vidare.

»Även enligt min mening är en reform påkallad. Utan att kammarkollegiets

befattning med vattenmålen därför bör upphöra, synes det nu kunna

anförtros åt kommunerna — landskommuner, köpingar och städer —

att självständigt föra talan i dessa mål och därvid bevaka sådana allmänna

intressen, som de anser viktiga för orten. Jag vill i detta sammanhang

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

särskilt erinra om det i år av riksdagen antagna förslaget om ändring i vattenlagen,

innebärande bl. a. att vid vattendomstolens tillåtlighetsprövning

särskild betydelse skall tillmätas ett företags verkningar för bygden och dess

invånare (se prop. 1961: 13, tredje lagutskottets utlåtande 1961:5).»

Vidkommande utformningen av talerätten anföres följande.

»I den promemoria, som med anledning av riksdagens framställning i

ämnet upprättats inom justitiedepartementet, har förordats, att förstärkningen

av komunernas ställning i vattenmålen skall ges formen av ett medgivande

för kommun att i egenskap av representant för vissa allmänna

intressen föra talan i målen. Detta förslag bär i allmänhet godtagits vid

remissbehandlingen. Några remissinstanser har anmält avvikande mening

och uttalat sig för en lagändring, varigenom de allmänna intressen, som

angår orten, skall ges ett särskilt rättsligt skydd med kommun som saklegitimerad

för dessa intressen. Förslaget i promemorian tillmötesgår emellertid

enligt min mening i skälig mån intresset att stärka kommunernas

ställning i vattenmålen. Jag biträder sålunda i princip detta förslag.»

I frågan om i vilka slags mål kommuns talerätt bör

vinna tillämpning angiver departementschefen sig kunna tillstyrka

att bestämmelserna, utöver mål om byggande i vatten och om vattenreglering,

också skall omfatta mål om tillgodogörande av grundvatten samt om

torrläggningar och avloppsföretag.

Beträffande omfattningen av talerätten, de uppkommande

samordningsproblemen och kommuns rätt till ersättning

för rättegångskostnad anföres.

»Delade meningar har framkommit om vilka intressen som kommun

lämpligen bör äga företräda. Enligt min uppfattning bör reformen åsyfta

att i mål som nyss nämnts ge kommunerna en av kammarkollegiet oberoende,

i princip oinskränkt rätt att föra talan för tillgodoseende av sådana

allmänna intressen, som har lokal karaktär eller eljest har anknytning till

orten. Att ett allmänt intresse, som har lokal aspekt, även är av rikskaraktär

skall sålunda icke betaga kommun rätten att ensam eller vid sidan av kammarkollegiet

företräda intresset i vattenrättsprocessen. Undantagna från

kommuns behörighet bör endast vara sådana allmänna intressen, som

helt saknar anknytning till viss ort, t. ex. det allmännas intresse i fråga

om skyldighet för vattenbyggnads ägare att jämlikt 2 kap. 10 § vattenlagen

erlägga avgift till befrämjande av fisket inom landet. Bevakandet av allmänna

intressen, som främst har anknytning till ett municipalsamhälles förvaltningsområde,

bör ankomma på den kommun, till vilken samhället hör.

Om de nya bestämmelserna utformas i enlighet med dessa principer

kommer de bl. a. att medföra rätt för kommun att föra talan om bygdekraft

och regleringsavgift i ansökningsmål angående kraftverk resp. vattenregleringar.

Med hänsyn till den betydelse dessa frågor kan äga för kommunerna,

synes detta böra godtagas. Kommunerna torde även böra tillerkännas en

motsvarande rätt i vissa andra fall, nämligen när det gäller redan anhängiggjorda

mål om ny prövning av bygdekraftsskyldigheten jämlikt 4 kap. 1 §

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

23

sista stycket, om bestämmande av regleringsavgift enligt 4 kap. 14 § andra

stycket och om ny prövning av sådan avgift enligt femte stycket i sistnämnda

paragraf. Samma regler bör också gälla om mål om ansökan enligt 2 kap. 8 §

andra stycket rörande anordningar eller föreskrifter till skydd för fiske. Däremot

kan jag icke förorda, att den befogenhet att genom ansökan påkalla vattendomstolens

prövning i berörda hänseenden, som enligt de ifrågavarande

lagrummen skall vara förbehållen myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer,

d. v. s. kammarkollegiet, skall tillerkännas även andra företrädare

för det allmänna (jfr prop. 1954: 23 s. 59 och tredje lagutskottets utlåtande

nr 2 s. 36). Härav följer, att kommun i mål, anhängiggjort av kollegiet, icke

kan framställa yrkande, som går utöver kollegiets. Befogenheten att framställa

yrkande om att regleringsavgift delvis skall utgå som engångsbelopp

(4 kap. 14 § sista stycket) bör även liksom hittills vara förbehållen kollegiet.

Av vad jag sagt i det föregående torde följa, att behov icke föreligger av

någon närmare reglering i lag eller annan författning av förhållandet mellan

kammarkollegiets och kommuns talan för det allmänna. Självfallet är

dock ett nära samarbete mellan kollegiet och de kommuner, som beröres

av ett företag, alltid önskvärt och i många fall nödvändigt, om de allmänna

intressena skall kunna hävdas med erforderlig kraft och en ansvällning

och fördyring av processen skall kunna undvikas. Till underlättande av

kammarkollegiets arbete torde det med tanke härpå böra åläggas kommun,

som för talan i ett vattenmål såsom företrädare för allmänna intressen, att

underrätta kollegiet om detta.

Vad beträffar kostnader, som kommun åsamkas när den bevakar talan

för det allmänna, bör det såsom i departementspromemorian anförts tillkomma

vattendomstolen att pröva, huruvida dessa kostnader jämlikt 11

kap. 65 § vattenlagen är av beskaffenhet att böra gäldas av sökanden i

målet. För kommunen talan i mål rörande ansökan av kammarkollegiet enligt

2 kap. 8 § andra stycket eller 4 kap. 1 eller 14 § nämnda lag, torde kommunen,

som oftast är att anse som kollegiets medpart, regelmässigt böra

stå sina egna rättegångskostnader (jfr prop. 1954:23 s. 59—60).»

I fråga om kretsen av de kommuner, som skall erhålla underrätte 1- s e om vattenbyggnads- eller vattenregleringsföretag, föreslår departementschefen

att varje kommun, som beröres av företaget, tillställes kungörelse.

Såsom förutsättning bör dock gälla, att företaget kan antagas inverka på ett

allmänt intresse inom orten och att det intresset är av någon betydelse. Departementschefen

föreslår därvid att endast kungörelsen om ansökning skall

översändas.

Om erforderliga lagändringar och om övergångsförhållandena

anföres avslutningsvis följande.

»I överensstämmelse med vad sålunda anförts förordar jag att till It kap.

35 § vattenlagen fogas ett nytt tredje moment, i vars första stycke upptages

en bestämmelse om rätt för kommun att i mål, som avses i 17 §

2—It och 19, ävensom i mål om ansökan enligt 2 kap. 8 § andra stycket

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

samt 4 kap. 1 § sista stycket och 14 § andra och femte styckena, föra talan

för tillgodoseende av allmänna intressen inom orten med föreskrift tillika

att kommun, som för sådan talan, snarast skall underrätta kammarkollegiet

därom. I ett andra stycke i samma moment bör bestämmelser meddelas om

kommuns underrättande. Till detta stycke torde lämpligen böra överflyttas

den ill kap. 34 § sista stycket upptagna föreskriften om skyldighet för vattenrättsdomaren

att i fråga om ansökan om tillstånd att tillgodogöra grundvatten

underrätta kommun, inom vars område tillgången på grundvatten

kan påverkas. Såvitt avser syneförrättning rörande företag enligt 3, 7 och 8

kap. vattenlagen bör motsvarande regler om kommuns talan för allmänna

intressen upptagas i ett nytt andra moment i 10 kap. 42 §. Denna lagändring

föranleder formella jämkningar i 10 kap. 44 och 79 §§ samt 11 kap. 35 §

2 mom. På grund av hänvisningen i 10 kap. 45 § till bl. a. 42 § i samma kap.

kommer beträffande syneförrättningsfallen att gälla, att förrättningsmannen

-— i samband med kungörelsens översändande till kommun som berörs

av företaget — bör lämna de upplysningar rörande allmänna intressen inom

orten, vartill han kan ha tillgång.1 Enligt hänvisning i 11 kap. 88 § skall

kommun i vissa fall tillställas besvärshandlingar ävensom av vattenrättsdomaren

jämlikt 87 § samma kap. utfärdad kungörelse.

Vad beträffar övergångsförhållandena synes det vara ett önskemål, att

de nya reglerna i vid omfattning blir tillämpliga beträffande mål, som

anhängiggjorts vid vattendomstol före ikraftträdandet. Detta bör emellertid

ej få leda till, att avgörandena i de äldre målen försenas eller att processuella

komplikationer eljest uppkommer. Med hänsyn bl. a. härtill bör det

föreskrivas, att äldre lag skall gälla beträffande mål och ärenden, som vid

ikraftträdandet redan avgjorts i första instans. Härutöver torde icke erfordras

föreskrifter i annat hänseende än beträffande reglerna i 10 kap.

42 § 2 mom. och 11 kap. 35 § 3 mom. om underrättelser till kommun i

vissa fall, vilka regler — i den mån de saknar motsvarighet i äldre lag —

icke bör äga tillämpning i mål, vari kungörelse utfärdats före nya lagens

ikraftträdande.»

II. Kungörande i kyrka m. m.

Gällande bestämmelser

Beträffande propositionens innehåll i denna del hänvisas till s. 45—47 i

densamma.

Frågans behandling vid 1955 års riksdag

I två vid 1955 års riksdag väckta motioner (I: 162 och II: 205) framfördes

förslag om ändring av de i olika författningar införda bestämmelserna om

kungöranden i kyrka.

I sitt utlåtande (nr 41) uttalade första lagutskottet att det angivna kungörelseförfarandet

praktiskt taget saknade betydelse i publiceringshänseen1

Jfr NJA II 1920 s. 469.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

de och att åtgärder borde vidtagas för att få en bättre ordning till stånd. Att

omedelbart och allmängiltigt föreskriva att de särskilda stadgandena om sådant

kungörande skulle upphöra fann dock icke utskottet möjligt. I stället

förordades en reform etappvis. Som ett led däri borde ingå en översyn av de

viktigare författningarna, som inrymde bestämmelser om kungörande i kyrka.

Utskottet fann att denna publiceringsmetod borde utbytas mot andra

eller, om möjligt, slopas utan ersättning. Som en allmän grundsats uttalades

att man borde söka skapa sådana publiceringsmetoder, som verkligen medförde

ett allmänt bekantgörande. I första hand hänvisades härvid till möjligheten

av annonsering i ortspressen. Utskottet fann sig icke kunna till*- styrka vare sig att någon omedelbar ändring skulle ske eller att en särskild

utredning skulle tillsättas. Däremot föreslogs att utskottets synpunkter genom

skrivelse skulle bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Vad utskottet hemställt bifölls av riksdagen (riksdagens skrivelse 1955:

376).

Frågan har också behandlats vid 1960 års riksdag (jfr motion II: 574 och

första lagutskottets utlåtande nr 15).

U tredningsmannen

Utredningsmannen för vattendomstolarnas organisation angiver att kyrkokungörandet

i fråga om de vattenrättsliga kungörelserna synes vara utan

nämnvärd praktisk betydelse. Det finns alltså ingen anledning att motsätta

sig att föreskrifterna därom upphäves. Därest kyrkokungörandet kunde slopas

utan att ersättas av annan metod, skulle en icke helt oväsentlig förenkling

av förfarandet ernås. Alla ifrågakommande kungörelser skall enligt

gällande lag också publiceras i ortspressen. I några fall skall införande också

ske i Post- och Inrikes tidningar, vartill i vissa fall ytterligare kommer bl. a.

personliga underrättelser till kända sakägare. Dessa publiceringsmetoder synes

utredningsmannen tillräckliga. Därför föreslås att gällande föreskrifter

om kungörande i kyrka på här förevarande rättsområde upphäves utan att

ersättas av andra bestämmelser.

Yttrandena

Förslaget att upphäva de vattenrältsliga föreskrifterna om kungöranden

i kyrka har vid remissbehandlingen genomgående tillstyrkts eller lämnats

utan erinran. Remissorganen har också i allmänhet anslutit sig till utredningsmannens

uppfattning, att några nya bestämmelser om annan publiceringsmetod

icke kan anses erforderliga.

Beträffande remissyttrandenas närmare innehåll se propositionen s. 48—- 49.

Departementschefen

I denna del anför departementschefen följande.

»Förslaget att upphäva de bestämmelser om kungörelsers publicering i

kyrka, som finnes i vattenlagen och därtill anslutande lagar, har genomgå
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

ende biträtts vid remissbehandlingen och jag vill även för egen del tillstyrka

denna lagändring. Liksom utredningsmannen anser jag övriga, redan föreskrivna

publiceringsmetoder vara tillräckliga, varför några bestämmelser icke

torde erfordras i stället för dem, som skall upphävas.

Med anledning av ett vid remissbehandlingen framfört förslag vill jag

härutöver förorda en bestämmelse av innehåll att parterna i ansökningsoch

besvärsmål — i samband med att tid och ställe för vattendomstolens

sammanträde tillkännages dem — skall meddelas uppgift å de frågor, som

avses bli behandlade vid sammanträdet. Sådan uppgift bör dock icke intagas

i tillkännagivande om sammanträde med mindre särskild anledning

därtill förekommer. Detta torde regelmässigt icke vara förhållandet, när ett

mål skall behandlas i sin helhet. Ett förslag av några remissorgan om förlängning

av den tid före ett sammanträde, då detta skall tillkännagivas

parterna, anser jag mig icke böra biträda.

Vad nu förordats innebär ändringar i 7 kap. 64 §, 8 kap. 51 §, 9 kap.

70 §, 10 kap. 6, 38 och 65 §§ samt 11 kap. 33, 47, 50 och 91 §§ vattenlagen

ävensom i 14 § lagen om flottning i allmän flattled samt 4 och 10 §§ lagen

om vad vid anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas till tryggande

av närliggande marks torrläggning. I samband med nämnda ändringar

i vattenlagen torde 11 kap. 88 § samma lag få jämkas i redaktionellt

hänseende.»

III. Muntlig förberedelse

Gällande bestämmelser

Beträffande propositionens innehåll i denna del hänvisas till s. 50—51 i

densamma.

U trednin g smannen

Utredningsmannen framhåller att erfarenhetsmässigt åtskillig tid kan vinnas,

om parterna sammanträffar till muntlig förberedelse inför någon ledamot

av vattendomstolen. Ett flertal fördelar, som synes vara att vinna genom

en muntlig förberedelse, uppräknas. Utredningsmannen påpekar att vid

de större vattendomstolarna faktiskt utvecklats den praxis att någon av

domstolens ledamöter har överläggning med parterna i vissa frågor. Det

angives vara synnerligen önskvärt, att denna praxis lagfästes. De kostnader,

som uppkommer för parter och andra intressenter, torde i de allra flesta

fall uppvägas av den snabbare och smidigare behandlingen av målet. Muntlig

förberedelse torde icke komma att brukas i andra fall än sådana, där väsentliga

fördelar kan vara att vinna genom densamma.

Utredningsmannen föreslår att i vattenlagen införes bestämmelser om

muntlig förberedelse inför vattenrättsdomaren i såväl ansöknings- och stämningsmål

som besvärs- och underställningsmål. Möjlighet att vid behov förordna

om sådan förberedelse föreslås därvid skola tillkomma vattenrättsdomaren,

som också avgör i vilken omfattning målet därvid skall behandlas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

På honom bör vidare ankomma att bestämma vilka parter, som skall närvara,

liksom tid och plats för sammanträdet. Med hänsyn till stämningsmålens

karaktär föreslås dock att i sådana alltid alla parter kallas. Enligt

utredningsmannen bör individuella kallelser delgivas de parter, som skall

närvara. Några föreskrifter om formen för förberedelsen synes ej erforderliga.

Förhandlingsgången och ordningen vid förhandlingen bör i stället bestämmas

av vattenrättsdomaren efter vad som är lämpligt i det särskilda fallet.

Föreskrift bör givas om att protokoll alltid skall föras vid sammanträdet.

Yttrandena

Förslaget om muntlig förberedelse har i princip tillstyrkts eller lämnats

utan erinran.

Utformningen av reglerna om sådan förberedelse behandlas i flera remissyttranden.

Beträffande remissyttrandenas närmare innehåll se propositionen s. 52

—55.

Departementschefen

Efter erinran om de nuvarande förhållandena i fråga om förberedelse i

vattenmål och om utredningsmannens förslag uttrycker departementschefen

som sin mening att detsamma med vissa jämkningar bör genomföras. Med

hänsyn till vattenmålens omfattning och beskaffenhet bör också enligt departementschefens

åsikt vattenrättsdomaren få en betydande frihet att bestämma

rörande den muntliga förberedelsen. Såsom utredningsmannen föreslagit,

bör därför vattenrättsdomaren få förordna om muntlig förberedelse

i de fall, vari han så finner lämpligt.

Förordnande om muntlig förberedelse bör kunna meddelas i alla vattenmål

utom i brottmål, vari allmänt åtal föres.

Lika med utredningsmannen anser departementschefen det böra ankomma

på vattenrättsdomaren att avgöra såväl om målet vid förberedelsen skall

företagas i sin helhet eller i viss del som — såvitt avser ansöknings-, besvärsoch

underställningsmål — vilka parter, som skall kallas. Vid kallelse bör i

regel delgivning användas. Det synes dock erforderligt med en undantagsregel,

enligt vilken vattenrättsdomaren, när det är påkallat av särskilda skäl,

kan underrätta parterna i den för kallelser till dem bestämda ordningen. I

stämningsmålen angives annan metod än delgivning ej kunna förekomma

(jfr It kap. 81 § sista stycket vattenlagen).

I fråga om tillämpningen av rättegångsbalkens regler rörande muntlig

förberedelse anför departementschefen härefter följande.

»Enligl 11 kap. 1 § vattenlagen skall i allt, varom ej i nämnda lag eller annan

lag eller författning är särskilt stadgat, om rättegången i vattenmål gälla

vad som är föreskrivet i fråga om allmän domstol, där det är tillämpligt.

På grund härav blir rättegångsbalkens regler om muntlig förberedelse tilllämpliga

i vattenmål, i den mån icke särskilda stadganden eller modifierande

föreskrifter meddelas. Ett spörsmål av detta slag gäller påföljd för parts

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

utevaro. Reglerna i 42 och 44 kap. rättegångsbalken om bl. a. tredskodom

och måls avskrivande på grund av parts utevaro synes icke böra tillämpas

i fråga om sammanträde för muntlig förberedelse i vattenmål. Om parterna

eller någon av dem uteblir från sådant sammanträde, torde, om man

bortser från rättegångskostnaderna, verkan härav endast böra bli att ett

nytt förberedelsesammanträde skall utsättas, därest vattenrättsdomaren anser

detta vara erforderligt för att nå det med den muntliga förberedelsen avsedda

syftet. Är det önskvärt eller nödvändigt att part kommer tillstädes

eller inställer sig personligen, bör vattenrättsdomaren kunna förelägga honom

vite, varvid de befogenheter, som enligt 9 kap. 8 §, 19 kap. 5 § första

stycket och 20 kap. 1 § rättegångsbalken tillkommer rätten, bör åvila vattenrättsdomaren.

Enligt 9 kap. 8 § rättegångsbalken skall vitesföreläggande

delgivas den som föreläggandet avser. Härav följer att underrättelse enligt

den för kallelser till parterna bestämda ordningen icke kan ifrågakomma vid

vitesföreläggande. Har sådant föreläggande meddelats part, men kan den

muntliga förberedelsen avslutas utan hinder av att parten ej kommit tillstädes,

får vitet enligt stadgande i sistnämnda paragraf ej utdömas.

Den muntliga förberedelsen i vattenmål bör ske i de former, som enligt

vattenrältsdomarens bedömande är bäst ägnade att i varje särskilt fall tillgodose

dess uppgift att underlätta målets beredande. Med hänsyn härtill och

till vattenmålens tekniska natur torde förbudet i 42 kap. 11 § rättegångsbalken

mot uppläsande av skriftlig inlaga eller annat skriftligt anförande icke

böra upprätthållas vid förberedelse i sådana mål. Åberopas skrift vid förberedelsesammanträde,

torde dock som regel redogörelse böra lämnas för dess

innehåll (jfr 11 kap. 55 § vattenlagen).

I 42 kap. 18 § rättegångsbalken stadgas bl. a., att dom i anledning av talan

om anspråk, som medgivits eller eftergivits, må meddelas under förberedelsen

i dispositiva tvistemål ävensom att förlikning må stadfästas av rätten.

Dessa föreskrifter, som icke torde böra gälla i vattenmålen, lär redan på

grund av domförhetsreglerna ill kap. 2 § vattenlagen icke kunna tillämpas

beträffande sådana mål.»

I likhet med utredningsmannen finner departementschefen att protokoll

alltid bör föras vid förberedelsesammanträde. Protokollet jämte under förberedelsen

ingivna handlingar bör tillställas aktförvararen i målet.

Beträffande erforderliga ändringar i vattenlagen och därmed sammanhängande

frågor anför departementschefen slutligen.

»Såsom utredningsmannen föreslagit torde bestämmelserna om muntlig

förberedelse för ansökningsmålens del kunna upptagas i ett nytt moment i

It kap. 40 § vattenlagen och i fråga om stämningsmålen i ett likaledes nytt

moment i 79 § samma kapitel. På grund av redan gällande hänvisning i kapitlets

92 § blir reglerna om muntlig förberedelse i ansökningsmål tillämpliga

i besvärs- och underställningsmålen. I anslutning till nu förordade lagändringar

erfordras smärre jämkningar i It kap. It, 32, 59, 65, 77, 82, 87

och 97 §§ vattenlagen. Ändringarna i 59 och 65 §§, som avser ansökningsmål,

blir enligt 92 resp. 93 § gällande beträffande besvärs- och underställningsmål.

»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

29

Utskottet

Enligt vad ovan närmare angivits, hemställde 1959 års riksdag — efter

väckta motioner och i enlighet med förslag av tredje lagutskottet i dess utlåtande

nr 22 år 1959 — hos Kungl. Maj :t om åtgärder i syfte att vidga

kommuns behörighet att vara part i vattenmål.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att Kungl. Maj :t till innevarande

riksdag kunnat framlägga förslag i ämnet. Förslaget synes stå i god överensstämmelse

med vad utskottet i det nyss berörda utlåtandet åsyftat och tillmötesgår

enligt utskottets mening i det väsentliga de reformkrav, som med

fog kunnat uppställas.

I propositionen föreslås kommun i de flesta vattenmål få självständig

talerätt för tillgodoseende av allmänna intressen inom orten. Motionärerna

vill emellertid bereda kommunerna en ännu mera vidsträckt sådan talerätt

än förslaget medger. I motionerna påtalas således att kommun i vissa av

kammarkollegiet anhängiggjorda mål icke får framställa yrkande, som går

utöver kollegiets. Motionärerna hänvisar därvid till mål dels om ändrade

åtgärder eller föreskrifter jämlikt 2 kap. 8 § andra stycket vattenlagen till

skydd för fisket, dels om ny prövning jämlikt 4 kap. 1 § sista stycket samma

lag av bygdekraftsskyldighet, dels om bestämmande av regleringsavgift

jämlikt 4 kap. 14 § andra stycket i denna lag, dels ock om ny prövning av

regleringsavgift jämlikt femte stycket i samma paragraf. I motionerna framhålles

vidare att kommun icke heller skall äga befogenhet att själv framställa

yrkande jämlikt 4 kap. 14 § sjätte stycket vattenlagen om att regleringsavgift

till viss del skall utgå som engångsbelopp. Motionärerna menar, att

också i angivna hänseenden kommun kan ha ett betydande intresse av självständig

talerätt och hemställer att propositionen måtte antagas med de ändringar,

som erfordras för att undanröja dessa inskränkningar i talerälten.

I anledning av motionerna vill utskottet till en början med avseende å yrkande

jämlikt 4 kap. 14 § sjätte stycket vattenlagen om utdömande av regleringsavgift

i form av engångsbelopp anmärka, att föredragande departementschefen

i förslaget till denna bestämmelse framhöll, att det kunde förutsättas,

att kammarkollegiet genom hänvändelser till bl. a. vederbörande

kommuner gjorde sig underrättat om det omedelbara behovet av regleringsmedel

(jfr prop. nr 5 år 1959 s. 15). Jämväl vid utförande av talan i övriga

av motionärerna berörda frågor torde kollegiet i största möjliga utsträckning

taga hänsyn till berörda kommuners särskilda intressen och önskemål.

Om den nu av departementschefen föreslagna reformen genomföres,

markeras ytterligare den betydelse, som hör fästas vid kommunintressena

på ifrågavarande rättsområde. Således erhåller kommun i det ursprungliga

ansökningsmålet en fullt självständig talerätt i fråga om såväl bygdekrafl

som regleringsavgift samt tillerkännes i de av motionärerna berörda frågorna

rätt att som självständig intervcnient inträda i rättegången vid sidan

av kollegiet. På grund av här berörda omständigheter synes det kunna tagas

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

för visst att kammarkollegiet i de av motionärerna berörda frågorna kommer

att taga sådan hänsyn till kommunernas särskilda önskemål och intressen

att det i allt fall för närvarande icke föreligger tillräckliga skäl att

frångå propositionen i denna del.

Vidkommande rättegångskostnaderna har i ett remissyttrande (jfr prop.

s. 40) uttalats, att kommun — i likhet med vad som syntes gälla för kammarkollegiet

— icke borde erhålla ersättning för arbete, som utförts av dess

egna befattningshavare, medan gottgörelse däremot borde kunna utgå för

särskilda utgifter och kostnader. I likhet med vad departementschefen uppenbarligen

synes anse (prop. s. 44), finner utskottet att i fråga om kommun,

som utför talan för tillgodoseende av allmänna intressen inom orten, i princip

bör tillämpas samma regler som för sakägare i vattenmål.

Under erinran om bl. a. första lagutskottets, av 1955 års riksdag godkända

utlåtande nr 41 har i propositionen vidare föreslagits, att de i vattenlagen

och därtill anslutande författningar intagna bestämmelserna om kungörelsers

tillkännagivande i kyrka skall upphävas. Departementschefen har därvid

angivit sig finna övriga, redan föreskrivna publiceringsmetoder tillräckliga

och ersättning för de sålunda upphävda föreskrifterna icke erforderlig.

Utskottet delar departementschefens uppfattning i denna del. Utskottet

utgår därvid från att vid tillämpningen av kungörelsereglerna sådan omsorg

ägnas publiceringsförfarandet att i det särskilda fallet mest ändamålsenliga

bekantgörande kommer till användning.

Ett par remissinstanser (jfr prop. s. 49) har uttalat sig för en förlängning

av den minsta tid, före vilken parterna skall underrättas om sammanträde

för huvudförhandling. Departementschefen har ansett sig icke böra

biträda detta förslag. På grund av den ifrågavarande tidsfristens karaktär

av minimitid kan enligt utskottets mening påräknas att föreliggande omständigheter

i de särskilda fallen beaktas så att kallelser utgår å sådan tid

att det med remissinstansernas framställning åsyftade ändamålet i regel uppnås.

Särskilt på grund härav finner icke heller utskottet lagändring i det

berörda hänseendet påkallad.

Utskottet har icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot de förslag

propositionen innehåller.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med avslag å motionerna 1:683 och II:

819 — måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 31 oktober 1961

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1961

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Grym, Georg Carlsson,

Kristiansson, Ebbe Ohlsson, Åkesson och Wirmark;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, fru

Torbrink, herrar Jansson i Benestad, Johansson i öckerö, Persson i Tandö

och Turesson.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G11115

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:356 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vattenlagen m. m., dels ock i ämnet väckta motione a1 i texten