Utlåtande i anledning av väckta motioner om minskning av längsta tid för upplåtelse av rätt att avverka skog. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Jonasson m.fl. och nr 70 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.
1961-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1961:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner om minskning av längsta tid för upplåtelse av rätt att avverka skog. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Jonasson m.fl. och nr 70 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1961
1
Nr 3
Utlåtande i anledning av väckta motioner om minskning av längsta
tid för upplåtelse av rätt att avverka skog.
Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Jonasson m.fl.
och nr 70 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, göres med hänvisning till 1 kap. 7 §
lagen om nyttjanderätt till fast egendom gällande, »att en lagstadgad rätt för
köparen att kräva fem års avverkningstid inte står i överensstämmelse med
nutidens krav på rationell skogsvård». Därest avverkning av försålt virke
icke företages förr än efter fem år medför detta enligt motionärerna betydande
produktionsförluster. Då stämplingen avsett gallring innebär, framhålles
det, en uppskjuten avverkning försämrad tillväxt på kvarstående skogsbestånd.
Har stämplingen skett till slutavverkning kan, förmenar motionärerna
vidare, en femårig avverkningstid medföra, att ett ersättande av skogsbeståndet
med en ny skogsgeneration i onödan fördröjes. Motionärerna, som
anser det uppenbart att avverkningstidernas längd måste avpassas efter
köparnas möjligheter att utdriva virket, påpekar, att det utbyggda skogsbilvägnätet
möjliggör ett hastigare utdrivande än vad tidigare varit fallet.
En tid av tre år för avverkningar inom Dalarna och Norrland utom Gästrikland
och två år för avverkningar inom södra delarna av landet finner motionärerna
fullt betryggande för att köpare av avverkningsrätter i samtliga
fall skall ha möjlighet att ombesörja utdrivningen.
Motionärerna hemställer, att riksdagen måtte besluta följande lydelse av
1 kap. 7 § nyttjanderättslagen: »Vad här ovan eller eljest i lag finnes i allmänhet
stadgat angående nyttjanderätt till fast egendom skall jämväl tilllämpas
i fråga om rättighet, som fastighets ägare åt annan upplåter att å
fastigheten avverka skog eller att där taga torv, ler, grus, sten eller annat,
som icke är att hänföra till fastighetens vanliga avkastning, eller att jaga
eller att fiska; dock att, där upplåtelsen avser allenast eller huvudsakligen
rätt att annorledes än till husbehov avverka skog, längsta tid för rättighetens
bestånd är tre år i Dalarna och Norrland utom Gästrikland samt två år i
övriga delar av landet.»
Förevarande fråga har behandlats av riksdagen år 1954 i anledning av
vid nämnda riksdag väckta, likalydande motionerna I: 350 av herr Näsgård
Ililxang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 3 avd. Nr 3
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 är 1961
m. fl. och II: 463 av herr Larsson i Hedenäset m. fl., däri hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning av frågan om
lämpligheten att till tre år begränsa den längsta tiden för upplåtelse av skogsavverkningsrätt.
I ärendet hade tredje lagutskottet avgivit utlåtande nr 25/
1954. I utlåtandet hade utskottet hemställt, att ifrågavarande motioner icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, vilken hemställan riksdagen biföll.
Utskottet hänvisar till nämnda utlåtande, vari redogjorts för gällande rätt
på området ävensom för innehållet i inhämtade yttranden över då förevarande
motioner.
Utskottet
Enligt 1 kap. 7 § nyttjanderättslagen får upplåtelse av rätt att avverka
skog annorledes än till husbehov ej avse längre tid än fem år. Laga hinder
mot att med bindande verkan träffa avtal om kortare avverkningstider finnes
icke. Någon »lagstadgad rätt» för köparen att erhålla fem års avverkningstid
föreligger således icke.
Nackdelar främst ur skogsvårdssynpunkt kan, som motionärerna framhåller,
otvivelaktigt följa med utnyttjande av en femårig avtalstid. Som
framgår av vissa i utskottets utlåtande nr 25/1954 redovisade yttranden och
som utskottet i nämnda utlåtande uttalat torde det emellertid särskilt för
södra Sveriges vidkommande men även i Norrland numera höra till undantagen,
att rotposter får stå oavverkade längre tid än tre år efter försäljning.
Den utveckling mot allt kortare tider för avverkning och drivning utskottet
i sitt tidigare utlåtande ansett sig kunna konstatera synes alltjämt fortskrida.
De påtalade nackdelarna torde därför i mycket liten utsträckning göra sig
gällande.
Ehuru av det ovan sagda kan synas som om ett förkortande av maximitiden
i enlighet med motionärernas hemställan i stort sett skulle sakna praktisk
betydelse, vill utskottet för sin del icke förorda en sådan lagändring.
Som närmare utvecklats i det tidigare utlåtandet torde nämligen i särskilda
fall en längre tid för utdrivning av försåld virkespost vara motiverad. Möjligheten
att i sådana fall bestämma avverkningstiden upp till fem år bör icke
avskäras. Mot missbruk av en sådan möjlighet talar i hög grad, att skogsägarna
numera i ökad utsträckning kan hävda sina intressen genom organisationer.
Utskottet vill till sist anmärka, att skogsavverkningsrätterna sådana de
numera allmänt upplåtes -— nämligen avseende vissa genom stämpling bestämda
träd — står nära institutet köp av lös egendom, inom vilket institut
leveranstid fritt kan avtalas. Frågan huruvida avverkningsrätterna i denna
Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 dr 1961 3
form skall anses innebära upplåtelse av rätt till fast egendom torde icke vara
slutgiltigt löst.
På grund av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 53 och II: 70, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 februari 1961
På tredje lagutskottets vägnar:
HUGO OSVALD
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Göran Karlsson, Georg
Carlsson, Kristiansson, Ebbe Ohlsson, Åkesson och Wirmark;
från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Jansson
i Benestad, Andersson i Ryggestad, Johansson i öckerö, Wachtmeister
och Hammarberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.