Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om minskning av längsta tid för upplåtelse av rätt att avverka skog. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Jonasson m.fl. och nr 70 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.

1961-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1961:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner om minskning av längsta tid för upplåtelse av rätt att avverka skog. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Jonasson m.fl. och nr 70 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 år 1961

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av väckta motioner om minskning av längsta

tid för upplåtelse av rätt att avverka skog.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 53 i första kammaren av herr Jonasson m.fl.

och nr 70 i andra kammaren av herr Wahrendorff m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, göres med hänvisning till 1 kap. 7 §

lagen om nyttjanderätt till fast egendom gällande, »att en lagstadgad rätt för

köparen att kräva fem års avverkningstid inte står i överensstämmelse med

nutidens krav på rationell skogsvård». Därest avverkning av försålt virke

icke företages förr än efter fem år medför detta enligt motionärerna betydande

produktionsförluster. Då stämplingen avsett gallring innebär, framhålles

det, en uppskjuten avverkning försämrad tillväxt på kvarstående skogsbestånd.

Har stämplingen skett till slutavverkning kan, förmenar motionärerna

vidare, en femårig avverkningstid medföra, att ett ersättande av skogsbeståndet

med en ny skogsgeneration i onödan fördröjes. Motionärerna, som

anser det uppenbart att avverkningstidernas längd måste avpassas efter

köparnas möjligheter att utdriva virket, påpekar, att det utbyggda skogsbilvägnätet

möjliggör ett hastigare utdrivande än vad tidigare varit fallet.

En tid av tre år för avverkningar inom Dalarna och Norrland utom Gästrikland

och två år för avverkningar inom södra delarna av landet finner motionärerna

fullt betryggande för att köpare av avverkningsrätter i samtliga

fall skall ha möjlighet att ombesörja utdrivningen.

Motionärerna hemställer, att riksdagen måtte besluta följande lydelse av

1 kap. 7 § nyttjanderättslagen: »Vad här ovan eller eljest i lag finnes i allmänhet

stadgat angående nyttjanderätt till fast egendom skall jämväl tilllämpas

i fråga om rättighet, som fastighets ägare åt annan upplåter att å

fastigheten avverka skog eller att där taga torv, ler, grus, sten eller annat,

som icke är att hänföra till fastighetens vanliga avkastning, eller att jaga

eller att fiska; dock att, där upplåtelsen avser allenast eller huvudsakligen

rätt att annorledes än till husbehov avverka skog, längsta tid för rättighetens

bestånd är tre år i Dalarna och Norrland utom Gästrikland samt två år i

övriga delar av landet.»

Förevarande fråga har behandlats av riksdagen år 1954 i anledning av

vid nämnda riksdag väckta, likalydande motionerna I: 350 av herr Näsgård

Ililxang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 3 avd. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 är 1961

m. fl. och II: 463 av herr Larsson i Hedenäset m. fl., däri hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning av frågan om

lämpligheten att till tre år begränsa den längsta tiden för upplåtelse av skogsavverkningsrätt.

I ärendet hade tredje lagutskottet avgivit utlåtande nr 25/

1954. I utlåtandet hade utskottet hemställt, att ifrågavarande motioner icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, vilken hemställan riksdagen biföll.

Utskottet hänvisar till nämnda utlåtande, vari redogjorts för gällande rätt

på området ävensom för innehållet i inhämtade yttranden över då förevarande

motioner.

Utskottet

Enligt 1 kap. 7 § nyttjanderättslagen får upplåtelse av rätt att avverka

skog annorledes än till husbehov ej avse längre tid än fem år. Laga hinder

mot att med bindande verkan träffa avtal om kortare avverkningstider finnes

icke. Någon »lagstadgad rätt» för köparen att erhålla fem års avverkningstid

föreligger således icke.

Nackdelar främst ur skogsvårdssynpunkt kan, som motionärerna framhåller,

otvivelaktigt följa med utnyttjande av en femårig avtalstid. Som

framgår av vissa i utskottets utlåtande nr 25/1954 redovisade yttranden och

som utskottet i nämnda utlåtande uttalat torde det emellertid särskilt för

södra Sveriges vidkommande men även i Norrland numera höra till undantagen,

att rotposter får stå oavverkade längre tid än tre år efter försäljning.

Den utveckling mot allt kortare tider för avverkning och drivning utskottet

i sitt tidigare utlåtande ansett sig kunna konstatera synes alltjämt fortskrida.

De påtalade nackdelarna torde därför i mycket liten utsträckning göra sig

gällande.

Ehuru av det ovan sagda kan synas som om ett förkortande av maximitiden

i enlighet med motionärernas hemställan i stort sett skulle sakna praktisk

betydelse, vill utskottet för sin del icke förorda en sådan lagändring.

Som närmare utvecklats i det tidigare utlåtandet torde nämligen i särskilda

fall en längre tid för utdrivning av försåld virkespost vara motiverad. Möjligheten

att i sådana fall bestämma avverkningstiden upp till fem år bör icke

avskäras. Mot missbruk av en sådan möjlighet talar i hög grad, att skogsägarna

numera i ökad utsträckning kan hävda sina intressen genom organisationer.

Utskottet vill till sist anmärka, att skogsavverkningsrätterna sådana de

numera allmänt upplåtes -— nämligen avseende vissa genom stämpling bestämda

träd — står nära institutet köp av lös egendom, inom vilket institut

leveranstid fritt kan avtalas. Frågan huruvida avverkningsrätterna i denna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3 dr 1961 3

form skall anses innebära upplåtelse av rätt till fast egendom torde icke vara

slutgiltigt löst.

På grund av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 53 och II: 70, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1961

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Göran Karlsson, Georg

Carlsson, Kristiansson, Ebbe Ohlsson, Åkesson och Wirmark;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Jansson

i Benestad, Andersson i Ryggestad, Johansson i öckerö, Wachtmeister

och Hammarberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.