Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om förbättring av lägenhetsarrendatorernas ställning. Tredje lagutskottet har behandlat eu i riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 7, av herr Gustafsson i Borås.

1961-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1961:6, Utlåtande i anledning av motion om förbättring av lägenhetsarrendatorernas ställning. Tredje lagutskottet har behandlat eu i riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 7, av herr Gustafsson i Borås.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av motion om förbättring av lägenhetsarrendatorernas

ställning.

Tredje lagutskottet har behandlat eu i riksdagens andra kammare

väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 7, av herr Gustafsson i

Borås.

I motionen behandlas den ställning innehavarna av sonunarstuguarrenden

intager i förhållande till jordägaren och understrykes behovet av

sådana ändringar i den för dylika arrenden gällande lagstiftningen,

att arrendatorernas rätt blir bättre skyddad. Vidare erinras om att

särskilda sakkunniga (arrendelagsutredningen) för närvarande är sysselsatta

med en översyn av hela arrendelagstiftningen och om ett uttalande

av departementschefen i direktiven för utredningen, enligt vilket

utredningen — om så befinnes lämpligt — har möjlighet att avgiva

delbetänkande i frågor som anses böra lösas innan utredningen i övrigt

är färdig.

Under åberopande av i huvudsak det nu anförda hemställer motionären,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla, att arrendelagsutredningen

gör de i motionen behandlade frågorna till föremål för ett

delbetänkande och att därefter förslag, som bättre tryggar lägenhetsarrendatorernas

ställning, snarast framlägges för riksdagen.

Över motionen har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

stadgar, inhämtat yttrande från arrendelagsutredningen.

Gällande rätt och frågans tidigare behandling

Beträffande innehållet i gällande rätt hänvisas till utskottets utlåtande

nr 29 år 1955.

Nyssnämnda utlåtande var föranlett av två i riksdagen väckta motioner

(1:165 och 11:206), i vilka framställdes yrkanden av i stort sett

samma innehåll som i den nu förevarande motionen. I utlåtandet hemställde

utskottet, att riksdagen i anledning av motionerna måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att nyttjanderättslagens regler om

lägenhetsarrende i lämpligt sammanhang måtte göras till föremål för

översyn i syfte att öka arrendatorns skydd mot uppsägning. Riksdagen

biföll vad utskottet hemställt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 sand. 3 avd. AV 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961

Pågående utredningsarbete

Såsom redan nämnts pågår för närvarande genom arrendelagsutredningen

en allmän översyn av arrendelagstiftningen. I direktiven för

utredningen har särskilt uttalats, att översynen jämväl bör omfatta

frågan om ökat skydd för arrendatorer av sommarstugutomter och andra

lägenheter mot uppsägning. Denna fråga kunde — enligt departementschefens

uttalande — ifrågakomma såsom föremål för ett delbetänkande.

Remissyttrande

Av det från arrendelagsutredningen införskaffade yttrandet framgår

följande.

För att få ett säkrare underlag för arbetet på en arrendereform har

utredningen under sommaren 1960 utsänt frågeformulär till skilda

myndigheter och organisationer. Ett av formulären berörde enbart

lägenhetsarrende. Mer än 300 inkomna svar behandlade sådant arrende.

Utredningen hade funnit angeläget att snarast kunna upptaga denna

form av arrende till behandling, men samtidigt betraktade utredningen

översynen av reglerna för jordbruksarrende som sin huvuduppgift. I

syfte att utan onödigt dröjsmål kunna upptaga frågorna angående

lägenhetsarrende till behandling utan att därmed fördröja arbetet med

utredningens huvuduppgift hemställde utredningen i oktober 1960 att

eu biträdande sekreterare måtte förordnas att företrädesvis ägna sig

åt de med lägenhetsarrende sammanhängande spörsmålen. Denna

hemställan bifölls, och den biträdande sekreteraren — som förordnats

från och med den 1 januari 1961 — är för närvarande sysselsatt med

att upprätta en sammanställning över det omfattande material angående

lägenhetsarrende, som kommit utredningen till handa. Först sedan detta

arbete avslutats och redovisats för utredningen, anser sig utredningen

kunna taga slutlig ståndpunkt till frågan huruvida lägenhetsarrendatorernas

rättsställning bör utbrytas till särbehandling.

Utskottet

Den i motionen behandlade frågan har, som redan nämnts, tidigare

behandlats i utskottet. Utskottet redovisade då (uti. nr 29/1955) utförligt

sin syn på de problem som är förenade med upplåtelser av framför allt

mark för fritidsbebyggelse.

Vad utskottet år 1955 anförde torde i allt väsentligt fortfarande äga

giltighet. Behovet av en sådan översyn av nyttjanderättslagens regler

som utskottet då förordade kvarstår därför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 dr 1961

3

Utskottet har med tillfredsställelse konstaterat, att förevarande fråga

särskilt uppmärksammats i direktiven för arrendelagsutredningen och

att utredningen utan tidsutdräkt vidtagit åtgärder för att kunna taga

ställning till frågan om ett delbetänkande i ämnet. Även om starka skäl

talar för att ett sådant betänkande bör avgivas i den av motionären

behandlade frågan, bör det dock, med hänsyn till det samband som måste

antagas föreligga mellan de för olika slag av arrenden gällande reglerna,

enligt utskottets mening överlämnas åt utredningen att själv avgöra

huruvida ett delbetänkande lämpligen kan avgivas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 7 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1961

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson, Georg Carlsson,

Kristiansson, Ebbe Ohlsson, Åkesson, Knut Johansson, Wirmark och

Gunnar Pettersson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg,

fru Torbrink, herrar Svenning, Grebäck, Hamrin i Kalmar* och Palm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Eklunds 8c V•»»tryck, Sthlm 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.