Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

1961-02-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1961:7, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskotteta utlåtande nr 7 år 1961

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den

30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 27 januari 1961 dagtecknad proposition, nr 32, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen hilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444)

om tillståndstvång för byggnadsarbete

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för

byggnadsarbete, vilken enligt lag den 30 april 1959 (nr 132) gäller till och

med den 30 juni 1961, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1963.

I samband med propositionen har utskottet behandlat fyra i anledning av

propositionen väckta motioner, nämligen i första kammaren nr 548 av herrar

Kaijser och Ringaby och nr 549 av herr Sjönell m. fl. samt i andra kammaren

nr 650 av herr Magnusson i Borås m. fl. och nr 651 av herr Stenberg

m. fl.

I motionerna I: 548 och II: 6501, vilka är likalydande, hemställes, »att

riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 32 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t uttala, att ett successivt avskaffande av igångsättningstillståndstvånget

och ett överlåtande åt särskilda samarbetsnämnder

att lösa frågan om säsongvariationerna bör genomföras, så att ytterligare

förlängning av giltighetstiden för lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete

efter utgången av juni månad 1963 blir obehövlig».

I de sinsemellan likalydande motionerna I: 549 och II: 6511 hemställes att

»riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts proposition nr 32 måtte besluta att

lagen den 30 juni 1943 angående tillståndstvång för byggnadsarbete måtte

upphävas med giltighet fr. o. m. 30 juni 1961» samt att »riksdagen måtte i

1 Motionen 1 dess helhet tryckt bland andra kammarens motioner.

Rihang till riksdagens protokoll 1961. 9 saml. 3 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1961

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att den offentliga byggnadsverksamheten

anpassas i syfte att upprätthålla en jämn sysselsättning och motverka

vinterarbetslöshet inom byggnadsfacken samt att de för samma syfte tillskapade,

lokala samarbetskommittéerna bibehålies och vidareutvecklas».

; * 1 i

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete

En redogörelse för lagen har intagits å sid. 3 i propositionen.

Propositionen

I propositionen framhålles till en början de syften — investeringsbegränsning,

begränsning av de största städernas expansion till förmån för andra

orter samt uppnående av största möjliga vinterbyggande — lagen under den

tid den varit i tillämpning främjat. Härefter redogöres för den uppmjukning

av byggnadsregleringen som under senare år skett. Av denna redogörelse

framgår bl. a., att det villkor om igångsättningstillstånd, som varit gällande

sedan generellt byggnadstillstånd infördes för varje slag av byggnadsarbete,

upphävts för fem särskilda försöksorter. Departementschefen finner erfarenheterna

av de samarbetsnämnder, som inrättats i dessa försöksorter,

positiva men påpekar vissa speciella omständigheter som bidragit till det

gynnsamma resultatet. Den planering av igångsättningen, som funnits nödvändig

för ett fullt utnyttjande av byggnadsindustriens produktionsresurser,

anser departementschefen i ökad utsträckning kunna ske genom försorg av

lokala samarbetsnämnder. Departementschefen uttalar härefter följande.

Jag har---— för avsikt att inom kort föreslå Kungl. Maj :t, att kravet

på igångsättningstillstånd av länsarbetsnämnd skall slopas i ytterligare fem

områden. Valet av områden kommer att ske i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna.

Varje område kommer att omfatta en centralort jämte till

dess arbetsmarknadsområde hörande, kringliggande kommuner. Även beträffande

de tidigare försöksorterna kommer jag att undersöka lämpligheten

av att vidga samarbetsnämndernas verksamhetsområden till kringliggande

kommuner. Jag överväger också att i något län låta planläggningen

av igångsättningen omhänderhavas av samarbetsnämnd i samtliga de orter,

där organisatoriska förutsättningar för en sådan nämnds verksamhet kan

anses föreligga. Med ledning av de vunna erfarenheterna av den utvidgade

försöksverksamheten med samarbetsnämnder kommer jag vidare att så

snart som möjligt överväga att utsträcka denna verksamhet till ytterligare

ett antal orter. — Såsom framgår av det anförda kan inom den närmaste

tiden påräknas att inom ett ökat antal orter igångsättningstillstånd för

kyggnadsarbete inte skall erfordras. I dessa orter kommer den nödvändiga

planeringen av igångsättningen att handhas av lokala samarbetsnämnder.

För övriga orter bör igångsättningsplaneringen liksom hittills handhavas av

länsarbetsnämnderna. — Den enligt bemyndigande den 30 september 1960

tillkallade utredningen för en översyn av arbetsmarknadspolitiken har i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1961

uppdrag bl. a. att överväga vad som kan göras för att ytterligare utjämna

säsongvariationerna särskilt inom byggnads- och anläggningsverksamheten.

I avbidan på resultatet av denna utredning synes någon ändring i gällande

lagregler på området inte böra vidtagas. -—- På grund av det anförda bör

lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete erhålla förlängd giltighet till

och med den 30 juni 1963.

Lagrådet

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Motionerna

I motionerna I: 548 och II: 650 anföres, att en utjämning av säsongvariationerna

synes vara det enda kvarvarande argumentet för bibehållande av

en byggnadsreglering. Då denna fråga uppenbarligen kunnat lösas på ett

tillfredsställande sätt i de orter där byggnadsregleringen satts ur spel, borde

enligt motionärerna tiden vara inne att släppa kravet på tillståndstvång. Med

hänsyn till att steg tagits för en successiv avveckling av regleringen förklarar

sig motionärerna dock beredda att vid innevarande års riksdag avstå

från att yrka avslag på förslaget om en ytterligare förlängning av lagens giltighetstid

med två år. Förslaget att slopa kravet på igångsättningstillstånd i

ytterligare fem områden — vilket förslag enligt motionärerna redan genomförts

— finner motionärerna otillräckligt och anser, att redan under den

närmaste tiden ytterligare minst lika många områden bör tillkomma »under

den fria sektorn». Motionärerna säger sig vidare förvänta, att Kungl. Maj:t

intill utgången av juni månad 1963 successivt ökar antalet fria kommuner,

så att vid nämnda tidpunkt en faktisk avveckling av byggnadsregleringen

genomförts.

I motionerna I: 549 och II: 651 framhålles till en början, att byggnadslagstiftningens

möjligheter att verksamt bidraga till skydd för ett fast penningvärde

visat sig vara ytterst ringa. Byggnadsreglering som medel för bekämpande

av inflation är därför enligt motionärerna befogad endast under

extraordinära förhållanden. Motionärerna avvisar därför ett sådant motiv

för lagstiftningens bibehållande och finner också lagens användande i lokaliseringssyfte

klart olämpligt. Beträffande byggnadsreglering som instrument

för säsongutjämning hävdas i motionerna, att utjämningsproblemet

kan på ett smidigare sätt lösas på frivillig väg. Motionärerna förutsätter, att

om lagstiftningen upphör att gälla samarbetskommittéerna skall kvarstå,

och utgår vidare från att stat och kommun planerar sin byggenskap så att

den bidrager till en jämn säsongmässig sysselsättning. I motionerna påpekas

slutligen, att regleringen leder till stelhet och minskad anpassningsbarhet i

den ekonomiska samhällsutvecklingen och att den är kostsam såväl för det

allmänna som för den enskilde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1961

För den fullständiga motiveringen av motionärernas yrkanden hänvisas

till motionerna.

Utskottet

Då utskottet — i sitt utlåtande nr 17 år 1959 —■ senast tillstyrkte, att giltighetstiden

för lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete skulle förlängas

med två år, grundades utskottets ställningstagande huvudsakligen på att lagen

befanns nödvändig till utjämnande av de säsongvariationer inom byggnadsverksamheten

som utskottet då fann alltjämt föreligga i en omfattning

som ur det allmännas synpunkt icke kunde anses som godtagbar. Utskottet

uttalade, att det i och för sig vore önskvärt, om lagen helt kunde avskaffas,

men konstaterade, att någon annan ordning än genom byggnadsregleringen

lör utjämnande av intressemotsättningen mellan å ena sidan en rationell

drift — innebärande en förläggning av byggnadsverksamheten huvudsakligen

till annan del av året än vintersäsongen — och å andra sidan en jämn

sysselsättning för de inom byggnadsindustrien verksamma icke var tänkbar,

så länge det icke lyckats parterna på denna del av arbetsmarknaden att

genom allmänt accepterade överenskommelser lösa säsongvariationernas

problem.

De skäl som sålunda anförts för byggnadsregleringens bibehållande tills

vidare fann utskottet alltjämt äga giltighet, då utskottet under vårsessionen

år 1960 hade att taga ställning till motionsvis framställda yrkanden om upphävande

av lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete fr. o. m. den 1 oktober

1960 (se utskottets utlåtande nr 2 år 1960). I en vid detta utlåtande

fogad reservation hemställde en minoritet inom utskottet om bifall till

motionsyrkandet och anförde bl. a., att frågan om hur säsongvariationernas

problem skall kunna lösas borde helt överlämnas till arbetsmarknadens parter.

Riksdagen biföll utskottets hemställan och lämnade motionerna utan

åtgärd.

Det i förevarande proposition framlagda förslaget om ytterligare förlängning

av lagens giltighetstid med två år, eller t. o. m. den 30 juni 1963,

vilar väsentligen på den uppfattningen, att allt fortfarande någon form av

planering av igångsättningen under året är nödvändig, om byggnadsindustriens

produktionsresurser skall kunna utnyttjas till fullo. Såsom framgår

av den tidigare redogörelsen redovisas i propositionen erfarenheterna av den

försöksverksamhet som påbörjats år 1959 och varom nämnts redan i utskottets

ovannämnda utlåtande nr 17/1959. Då denna försöksverksamhet

visat ett positivt resultat, har departementschefen, på sätt närmare framgår

av det i den tidigare redogörelsen intagna uttalandet, för avsikt att vidtaga

åtgärder för en utsträckning av försöksområdet men anser en planering

genom av länsarbetsnämnd meddelade igångsättningstillstånd böra bestå i

de orter som ej omfattas av försöksverksamheten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 dr 1961

Utskottet Vill till en början understryka sill tidigare uttaladé iippfåttnirtg

om öilskvärdheten i och för sig av att lagstiftningen om tillståridstvång för

byggnadsarbete helt avskaffas. Öetta kan eméllertids såsom departementschefen

i förevarande proposition funnit och utskottet jämväl i sitt år 1959

avgivna utlåtande ansett, ske endast i den mån en motsvarande plartefing åv

byggnadsverksamheten i annan ordning konimit till stånd. Én Sådan planering

måste med nuvarande förhållanden anses nödvändig såväl för att bibehålla

hittills uppnådd utjämning av säsongvariationerna inom denna verksamhet,

som för att fortsättningsvis möjliggöra ett rationellt användande

av arbetskraften på området och för att kunna anpassa tillgängliga arbetskraftsresurser

till den utveckling i tekniskt och rationellt hänseende som

byggnadsindustrien genomgått under 1950-talet och i än högre grad synes

komma att genomgå under 1960-talet.

De frivilliga överenskommelser som hittills träffats och som innebär, att

parterna inom arbetsmarknaden på byggnadsindustriens område i samverkan

med arbetsmarknadsmyndigheterna och berörda kommuner genomför

den nödvändiga planeringen av byggnadsverksamheten, täcker för närvarande

allenast en del av denna arbetsmarknad. Utskottet har sig bekant, att berörda

parter numera enats om en betydande, successiv utökning av försöksverksamheten

och att denna överenskommelse icke är begränsad till den tid

lagstiftningen nu föreslagits skola gälla, överenskommelsen omfattar för

tiden fr. o. m. den 1 april innevarande år ett femtontal samarbetsnämnder

och berör över åttio kommuner. I ett helt län, nämligen Östergötlands län,

har till följd av överenskommelsen kravet på igångsättningstillstånd eftergivits.

Det ovan sagda ger vid handen, att utskottet finner erforderligt, att lagen

om tillståndstvång för byggnadsarbete erhåller förlängd giltighet. Vid bedömande

av frågan hur giltighetstiden bör bestämmas måste — förutom

den tidrymd som kan krävas för ett utbyggande av verksamheten med samarbetsnämnder

— beaktas det förhållandet att på vissa orter förutsättningar

för en sådan frivillig samverkan varom ovan taläts helt eller delvis saknas.

Utskottet har för närvarande icke möjlighet att redovisa något alternativ,

som i sådana fall kan ersätta den form för den nödvändiga planeringen av

byggnadsverksamheten som nu sker genom byggnadsregleringen. Med hänsyn

särskilt härtill finner sig utskottet böra förorda, att — med bifall till

propositionen och med avslag å motionerna 1:549 och 11:651 i vad därigenom

yrkats, att lagen »måtte upphävas med giltighet fr. o. m. 30 juni

1961» — lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1963.

Utvecklingen mot en ökad planering genom lokala samarbetsnämnder bör

givetvis icke ske snabbare än att nämnderna hinner uppbyggas och organiseras

på ett tillfredsställande sätt. Utskottet förutsätter emellertid, att utbyggandet

av denna verksamhet sker med all den skyndsamhet som är möj
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1961

lig. Utskottet anser det vidare nödvändigt, att Kungl. Maj :t under den närmaste

tiden utarbetar och framlägger förslag till åtgärder, avsedda att äga

tillämpning på de orter där tillräckliga förutsättningar för inrättande av

samarbetsnämnder saknas. Härvid utgår utskottet från att en generell planering

i annan form än genom krav på igångsättningstillstånd enligt nu

gällande lag bör kunna realiseras i så god tid före den 30 juni 1963 att lagen

om tillståndstvång för byggnadsarbete då icke skall behöva erhålla förlängd

giltighet.

Med ovanstående uttalande av utskottet torde väsentligen ha tillgodosetts

dels syftet med motionerna 1: 548 och II: 650 och dels den hemställan angående

bibehållande och vidareutveckling av de lokala samarbetskommittéerna

som framförts i motionerna I: 549 och II: 651.

Vad beträffar yrkandet i sistnämnda två motioner om skrivelse till Kungl.

Maj :t angående planeringen av den offentliga byggnadsverksamheten vidhåller

utskottet i denna fråga den uppfattning som kommit till uttryck i utskottets

utlåtande nr 17/1959.1 nämnda utlåtande uttalades, att även om den

uppfattningen vore riktig att olägenheterna av säsongvariationerna till väsentlig

del skulle avlägsnas, om stat och kommun vid sitt byggande i första

hand utnyttjade vintrar -— vilket utskottet bestred — förslaget skulle innebära,

att huvuddelen av den totala fördyring, som vinterbyggandet medför

för byggherren, skulle drabba det allmänna, något som utskottet självfallet

icke kunde godtaga.

Utskottet får således hemställa,

A. att riksdagen — med avslag å motionerna I: 549 och

II: 651 i vad därigenom yrkats att lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete »måtte upphävas med giltighet fr. o. m.

den 30 juni 1961» — måtte bifalla förevarande proposition;

B. att det i motionerna I: 549 och II: 651 framförda yrkandet

om skrivelse till Kungl. Maj :t angående viss anpassning

av den offentliga byggnadsverksamheten icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

C. att riksdagen måtte anse nyssnämnda två motioner i

övrigt ävensom motionerna I: 548 och II: 650 besvarade med

vad utskottet ovan i utlåtandet anfört.

Stockholm den 28 februari 1961

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7 år 1961

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson, Georg Carlsson, Kristiansson,

Ebbe Ohlsson, Åkesson, Knut Johansson, Wirmark och Gunnar

Pettersson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, Munktell,

fru Torbrink, herrar Svenning, Carlsson i Stockholm och Grebäck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:89 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts ''proposition nr 32 med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den SO juni 19^3 a1 i texten