Utlåtande i anledning av väckt motion angående fördelningen mellan i skoldistrikt ingående kommuner av kostnader för högstadiets genomförande i enhetsskolan.
1961-03-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1961:16, Utlåtande i anledning av väckt motion angående fördelningen mellan i skoldistrikt ingående kommuner av kostnader för högstadiets genomförande i enhetsskolan.
Dokumentets text
Nr 16—17 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1961
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckt motion angående fördelningen mellan
i skoldistrikt ingående kommuner av kostnader för
högstadiets genomförande i enhetsskolan.
I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion, II: 482, av herrar Magnusson i Borås och Hedin hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående
kostnadsfördelningen vid högstadiets genomförande i enhetsskolan
mellan i skoldistriktet ingående kommuner.
I motionen framhålles bl. a. att högstadiernas i enhetsskolan förläggning
till tätorter av olika slag medför ökade kostnader för mindre landsbygdskommuner
genom utgifter för skolskjuts och avgifter för lokal- och administrationskostnader.
Skolkommunen får dessutom fördel genom skatteinkomster
från vid skolan anställd personal. Det bör därför utredas hur
kostnaderna lämpligen skall fördelas.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från 1957 års skolberedning,
Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund.
Skolberedningen framhåller bl. a. att den enligt sina direktiv som
en av sina huvuduppgifter har att utföra de kostnadsberäkningar och utarbeta
de författningsförslag, som fordras för den föreslagna skolorganisationens
genomförande, varvid beredningen även måste behandla frågor som
rör kostnadsfördelningen mellan samverkande kommuner. Beredningen
har under övervägande ett förslag som skulle helt ändra nuvarande förutsättningar
för de interkommunala förhandlingarna om kostnadsfördelningen.
Beredningen anser att dess kommande förslag bör avvaktas och avstyrker
motionen.
Stadsförbundet anför, att utgående belopp för bidrag till administrationskostnader
ganska avsevärt understiger de genomsnittliga faktiska
kostnaderna. Stadsförbundet och Landskommunernas förbund har i gemensam
rekommendation i december 1959 angående kostnadsfördelningen föreslagit
jämkade belopp med hänsyn till dels den nytta som skolkommunen
generellt har av att ha tillgång till skolan även för annat än skoländamål och
dels skolans betydelse i allmänt kulturellt avseende. Kommunförbunden
har ansett — i överensstämmelse med uttalande vid tillkomsten av Kungl.
Maj :ts cirkulär om kostnadsfördelningen — att hänsyn icke skall tas till
den betydelse lärarpersonalens skatteunderlag har för kommunen.
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr 16 17
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1961
Föibundet hänvisar till att skolberedningen har frågan under utredning
och avstyrker motionen.
Landskommunernas förbu n d anför, att Kungl. Maj :ts anvisningar
om fördelning av kostnader vid interkommunal samverkan på skolväsendets
område i den praktiska tillämpningen visat sig alltför allmänt
hållna, vilket medtört att det ofta varit förenat med stora svårigheter att
komma fram till överenskommelser. Orsaken härtill har varit, att meningsskiljaktigheter
förelegat om värderingen av de fördelar skolkommunen kan
anses ha genom att skolan är belägen inom kommunen. Även med annan
utformning av anvisningarna kommer problem dock att kvarstå. Det bör
därför övervägas om frågan inte kan lösas genom enhetliga ersättningsbelopp.
Man måste då använda vissa schabloner. Det bör därvid tillses, att
ersättningsbeloppen icke kommer att överstiga självkostnaderna i värdkommunen.
Låga ersättningsbelopp kan å andra sidan medföra att skolkommunerna
ekonomiskt betungas, varför det synes nödvändigt att då överväga
frågan om viss ersättning av statsmedel. Även ett statsbidrag bör utformas
schablonmässigt och icke knytas till en detaljerad redovisning av faktiska
kostnader.
Förbundet tillstyrker utredning, som bör omfatta samtliga de skolformer
för vilka Kungl. Maj :ts anvisningar är tillämpliga.
Utskottet
I sitt yttrande över motionen har 1957 års skolberedning förklarat bl. a.
att beredningen kommer att behandla frågor om kostnadsfördelningen dels
mellan staten och kommunerna och dels mellan samverkande kommuner
inbördes. Utskottet finner beredningens förslag beträffande dessa spörsmål
böra avvaktas innan andra åtgärder övervägs och får därför hemställa,
att motionen II: 482 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 21 mars 1961
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Axel Emanuel Andersson,
Uno Olofsson*, Hellebladh, Tage Johansson, Schött, fru Hamrin-Thorell*
och herr Bengt Gustavsson*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i
Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv, Carlsson i Huskvarna,
Nilsson i Bästekille, Björkänge, Haglund, Berglund och fröken Anderson i
Lerum.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.