Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående fördelningen mellan i skoldistrikt ingående kommuner av kostnader för högstadiets genomförande i enhetsskolan.

1961-03-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1961:16, Utlåtande i anledning av väckt motion angående fördelningen mellan i skoldistrikt ingående kommuner av kostnader för högstadiets genomförande i enhetsskolan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 16—17 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckt motion angående fördelningen mellan

i skoldistrikt ingående kommuner av kostnader för

högstadiets genomförande i enhetsskolan.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion, II: 482, av herrar Magnusson i Borås och Hedin hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående

kostnadsfördelningen vid högstadiets genomförande i enhetsskolan

mellan i skoldistriktet ingående kommuner.

I motionen framhålles bl. a. att högstadiernas i enhetsskolan förläggning

till tätorter av olika slag medför ökade kostnader för mindre landsbygdskommuner

genom utgifter för skolskjuts och avgifter för lokal- och administrationskostnader.

Skolkommunen får dessutom fördel genom skatteinkomster

från vid skolan anställd personal. Det bör därför utredas hur

kostnaderna lämpligen skall fördelas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från 1957 års skolberedning,

Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund.

Skolberedningen framhåller bl. a. att den enligt sina direktiv som

en av sina huvuduppgifter har att utföra de kostnadsberäkningar och utarbeta

de författningsförslag, som fordras för den föreslagna skolorganisationens

genomförande, varvid beredningen även måste behandla frågor som

rör kostnadsfördelningen mellan samverkande kommuner. Beredningen

har under övervägande ett förslag som skulle helt ändra nuvarande förutsättningar

för de interkommunala förhandlingarna om kostnadsfördelningen.

Beredningen anser att dess kommande förslag bör avvaktas och avstyrker

motionen.

Stadsförbundet anför, att utgående belopp för bidrag till administrationskostnader

ganska avsevärt understiger de genomsnittliga faktiska

kostnaderna. Stadsförbundet och Landskommunernas förbund har i gemensam

rekommendation i december 1959 angående kostnadsfördelningen föreslagit

jämkade belopp med hänsyn till dels den nytta som skolkommunen

generellt har av att ha tillgång till skolan även för annat än skoländamål och

dels skolans betydelse i allmänt kulturellt avseende. Kommunförbunden

har ansett — i överensstämmelse med uttalande vid tillkomsten av Kungl.

Maj :ts cirkulär om kostnadsfördelningen — att hänsyn icke skall tas till

den betydelse lärarpersonalens skatteunderlag har för kommunen.

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr 16 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Föibundet hänvisar till att skolberedningen har frågan under utredning

och avstyrker motionen.

Landskommunernas förbu n d anför, att Kungl. Maj :ts anvisningar

om fördelning av kostnader vid interkommunal samverkan på skolväsendets

område i den praktiska tillämpningen visat sig alltför allmänt

hållna, vilket medtört att det ofta varit förenat med stora svårigheter att

komma fram till överenskommelser. Orsaken härtill har varit, att meningsskiljaktigheter

förelegat om värderingen av de fördelar skolkommunen kan

anses ha genom att skolan är belägen inom kommunen. Även med annan

utformning av anvisningarna kommer problem dock att kvarstå. Det bör

därför övervägas om frågan inte kan lösas genom enhetliga ersättningsbelopp.

Man måste då använda vissa schabloner. Det bör därvid tillses, att

ersättningsbeloppen icke kommer att överstiga självkostnaderna i värdkommunen.

Låga ersättningsbelopp kan å andra sidan medföra att skolkommunerna

ekonomiskt betungas, varför det synes nödvändigt att då överväga

frågan om viss ersättning av statsmedel. Även ett statsbidrag bör utformas

schablonmässigt och icke knytas till en detaljerad redovisning av faktiska

kostnader.

Förbundet tillstyrker utredning, som bör omfatta samtliga de skolformer

för vilka Kungl. Maj :ts anvisningar är tillämpliga.

Utskottet

I sitt yttrande över motionen har 1957 års skolberedning förklarat bl. a.

att beredningen kommer att behandla frågor om kostnadsfördelningen dels

mellan staten och kommunerna och dels mellan samverkande kommuner

inbördes. Utskottet finner beredningens förslag beträffande dessa spörsmål

böra avvaktas innan andra åtgärder övervägs och får därför hemställa,

att motionen II: 482 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1961

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Axel Emanuel Andersson,

Uno Olofsson*, Hellebladh, Tage Johansson, Schött, fru Hamrin-Thorell*

och herr Bengt Gustavsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i

Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv, Carlsson i Huskvarna,

Nilsson i Bästekille, Björkänge, Haglund, Berglund och fröken Anderson i

Lerum.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.