Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den internordiska bilfärjetrafiken m. m.

1961-04-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1961:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den internordiska bilfärjetrafiken m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1961

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den internordiska

bilfärjetrafiken m. m.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 300 av herr Palm m. fl. och II: 271 av fru Lewén-Eliasson m. fl. hemställes,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

att åtgärder vidtages för igångsättning av en utredning av de frågor som behandlas

i motionerna.

I motionerna redogöres för den växande biltrafiken med färja mellan Sverige

och de nordiska grannländerna, vilken tenderar att öka i allt snabbare

tempo. Särskilt för trafiken mellan Finland och Sverige kommer nya färjor

och färjeleder årligen till stånd men utan någon fast planering, varför

felinvesteringar riskeras. Det är därför angeläget, att situationen kartlägges

och att vägplanerna på båda sidor om gränsen samordnas. Frågan

om sanering av färjetrafiken bör även ägnas uppmärksamhet, eftersom

tendenser förefinns att basera viss färjetrafik på försäljning av tullfri sprit

och tobak. Målet bör vara att färjetrafiken byggs ut planmässigt med hänsyn

till det framtida trafikbehovet och att transporterna sker med effektiva

och trafiksäkra farkoster samt att färjelägena förlägges så att trafikanterna

vinner tid. Vidare bör vägnätet utbyggas i anslutning till framtida

motor- och rikshuvudvägar. En samordning med respektive nordiska grannländer

ter sig därvid naturlig.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 271.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från kommerskollegium,

sjöfartsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelserna

i Stockholms och Malmöhus län.

Kommerskollegium har inhämtat yttrande från handelskamrarna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Luleå. Stockholms handelskammare tillstyrker

utredning om samordning av vägplanerna men avstyrker i övrigt motionerna.

Handelskammaren i Göteborg avstyrker dem helt. Skånes handelskammare

framhåller bl. a. att risken för felinvesteringar främst beror på dröjsmålet

med byggande av öresundsbron men anser att en utredning ej har

någon uppgift att fylla. Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare

tillstyrker i fråga om vägplaneringen men avstyrker i övrigt.

Kommerskollegium konstaterar, att utökning av färjetrafiken med såväl

Finland som Danmark planeras, och anser, att transportkapaciteten hitBiliang

till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande hr 19 år 1961

tills ökat i takt med det stigande trafikunderlaget, varigenom trafikanternas

krav tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. Det finns ingen anledning

förmoda att denna utveckling ej kommer att fortsätta.

Vägnätets utbyggnad bör ägnas uppmärksamhet, vilket även synes ske

vid nätets planering och anslutning till framtida huvudvägar och hamnanläggningar.

Särskild utredning härom finner kollegium icke erforderlig.

Kollegium erinrar vidare om att frågan om den tullfria försäljningen av

sprit och tobak ombord på fartygen utredes av en svensk-dansk ämbetsmannadelegation,

en utredning som torde kunna få betydelse även för

övrig interskandinavisk trafik.

Kollegium avstyrker motionerna.

Sjöfartsstyrelsen erinrar om att länsstyrelsen i Stockholms län låtit utföra

en utredning om den reguljära bilfärjetrafiken från roslagskusten till

Åland/Finland. Denna utredning har överlämnats till Kungl. Maj:t och är

nu på remiss hos berörda centrala myndigheter. Sjöfartsstyrelsen vill för

sin del förorda Kapellskär som terminalpunkt på roslagskusten. Då myndigheternas

yttranden inkommit torde förutsättningar föreligga för bedömning

av i vad mån åtgärder från statens sida är aktuella. Förhandlingar bör

sedermera upptagas med Finland för att få till stånd önskvärd samordning.

De internordiska bilfärjeförbindelserna är redan aktuella inom det nordiska

samarbetet. Till en omfattande reglering av bilfärjetrafiken ställer

sig styrelsen emellertid mycket tveksam. Staten synes böra nöja sig med

att skapa ett riktigt dimensionerat vägsystem, varigenom även bilfärjelinjernas

förläggning avgöres. Fartygens trafiksäkerhet är redan föremål för

statlig kontroll genom fartygsinspektionen.

Prognoser är knappast någon garanti mot felinvesteringar. Fartygen är

f. ö. möjliga att ombasera och investeringarna i hamnarna är i detta sammanhang

ganska små. Viktigt för bedömning av olika linjers bärighet är

den tullfria försäljningen av främst sprit och tobak, men detta problem

är redan föremål för överväganden.

Sjöfartsstyrelsen tillstyrker en allmän internordisk koordinering av bilfärjelederna

och anslutande vägförbindelser. Man bör därvid i första hand

inrikta sig på vägplaneringen och om så befinnes erforderligt jämväl på

färjelägena.

Väg- och vattenbyggnadsstijrelsen anser några åtgärder beträffande det

allmänna vägnätet icke erforderliga utöver den planering och det byggande,

som sker i anslutning till fastställda flerårsplaner.

Beträffande bilfärjetrafiken med Finland hänvisar styrelsen till den ovan

nämnda utredningen av länsstyrelsen i Stockholms län som remitterats till

styrelsen för yttrande. Åtgärder som rör vägfrågor och lämpliga hamnar för

finlandstrafiken kommer vid detta ärendes fortsatta behandling att upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1961 3

märksammas, varför någon vidare utredning i dessa avseenden icke är erforderlig.

Länsstyrelsen i Stockholms län hänvisar likaledes till den inom länsstyrelsen

verkställda utredningen. Utredningsmännen har redovisat sitt uppdrag

i en redogörelse och en promemoria och i en härtill fogad skrivelse

anfört bl. a. följande:

Utredningen har i huvudsak syftat till att belysa olika hamnalternativs

förutsättningar: kostnader (approximativt beräknade) for nodvandiga

hamnutbyggnader, landkommunikationerna i anslutning till hamnarna, behovet

av vägutbyggnader i samband med de olika hamnalternativen och

övriga förhållanden, som bedömts av betydelse i detta sammanhang.

Under utredningen har som sakkunniga i vissa frågor anlitats lotsdirektören

i mellersta lotsdistriktet och representanter för sjöfartsstyrelsen.

Resultatet av utredningens arbete har redovisats i bifogade redogörelse

och promemoria med tillhörande bilagor. ......

Av de i promemorian upptagna hamnmöjligheterna synas Kapellskar,

Norrtälje och Gräddö lämpliga för även tyngre transporter, medan Simpnäs

och Grisslehamn närmast torde komma ifråga för passageraretrafi c.

Kapellskär och Nortälje ha bedömts som de fördelaktigaste alternativen.

Beträffande samordning av vägplanerna på båda sidor om gränsen understryker

länsstyrelsen vikten av att det snarast klargöres var färjelägena för

trafiken med Finland bäst skall placeras och hur vägförbindelserna bor

dragas. Det är en fråga av sådan vikt, att det allmänna måste engagera sig

däri och att detta engagemang måste komma snart. Länsstyrelsen tillstyrker

därför att den utredning, som länsstyrelsen i sin skrivelse till Ivungl.

Maj :t förordat, snarast kommer till utförande.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att de därvarande båt- och färjeförbindelserna

står i rimlig proportion till trafikbehovet. Något missförhållande

i fråga om farkosternas effektivitet och trafiksäkerhet föreligger

icke såvitt öresundstrafiken angår.

Huruvida förutsättningar föreligger för genomförande av utredning

rörande den i motionerna upptagna frågan om »den affärsmässiga grundvalen

för olika trafikföretag» undandrar sig, säger länsstyrelsen, dess bedömande.

Yttrande har inkommit jämväl från Stockholms Rederiförening, som

anför bl. a.:

Utbyggnaden under senare år av färjetrafiken inellan Sverige och Finland

har i allt väsentligt skett på enskilt initiativ. I motionerna göres icke

gällande att denna utbyggnad skulle ha skett på ett ur samhällets eller

trafikanternas synpunkt ofördelaktigt sätt. Stockholms Rederiförening kan

för sin del icke finna, att under sådana förhållanden något behov föreligger

av en speciell utredning, ej heller av någon form av utvidgad kontroll.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1961

Den fria företagsamheten har visat sig väl i stånd att bemästra de svårigheter,

som uppkommit, och att uppfylla de krav på ökade transportresurser,

som främst den vaxande bilturismen medfört. Under den närmaste

framtiden kommer dessutom ett antal nybyggnader att kunna insättas i

trank, varigenom en ytterligare förbättring uppnås.

dCV m°tionerna även aktualiserade spörsmålet rörande

ullfnhet på internationellt vatten för bl. a. sprit- och tobaksvaror, vilken

skulle medföra risker for »att viss färjetrafik kan uppstå, vilken baseras

Lmhållffö1jaandTmClPer"’ ^ RederiföreninSen inskränka sig till att

De problem, som kunna uppkomma i samband med i första hand spritutskankning

och försäljning av spritvaror ombord på fartyg, äro främst

att betrakta såsom rena ordmngsfrågor. Berörda rederier måste vara i

aJluPPfylla de krav på god ordning ombord, som med all rätt kunna

stallas harvidlag. Anledning saknas dock att göra denna fråga till föremål

tor särskilda överväganden i detta sammanhang. Som bekant ägnas problem<vr

uPPaiar.ksanihet inom ramen för det nordiska samarbetet.

• Madi hänyis?inS tm vad °van anförts får Stockholms Rederiförening för

ningen 3VS yrka den 1 nlotionerna nr 1:300 och 11:271 föreslagna utred
-

Utskottet

Motionerna behandlar huvudsakligen spörsmål som sammanhänger med

bilfärjetrafiken mellan Sverige och Finland men berör även i korthet de

mternordiska bilfärjeförbindelserna i stort. Såvitt utskottet kunnat bedöma

är förutsättningarna beträffande Finlandstrafiken så särpräglade, att frågor

rörande denna trafik bör ses som ett i stor utsträckning självständigt

problemkomplex, vilket väl också torde ha avsetts av motionärerna. Vad

betraffar traf''ken med Norge och Danmark har samtliga myndigheter som

yttrat sig häröver avstyrkt motionärernas förslag under hänvisning till

bl. a. att rådande förhållanden och pågående planeringsarbete kan anses

tillfredsställande och till att frågan om sprit- och tobaksförsäljningen är

under provning. Utskottet anser de skäl myndigheterna åberopat för sina

ståndpunktstaganden i allt väsentligt så vägande, att utskottet finner motionerna,

i vad de berör färjetrafiken med Norge och Danmark, böra få

anses besvarade genom vad i remissyttrandena anförts.

Beträffande huvudfrågan i motionerna, bilfärjetrafiken mellan roslagskusten

och Åland—Finland, vill utskottet erinra om att vid 1959 års riksdag

behandlats motioner angående åtgärder för att underlätta en reguljär

sådan trafik. Statsutskottets utlåtande (nr 152) innebar bl. a. att resultatet

av en utredning som påbörjats genom länsstyrelsens i Stockholms län

försorg och ytterligare erfarenheter av trafiken på de provisoriska lederna

borde avvaktas, och utskottet avstyrkte motionerna, som föll i riksdagen.

Länsstyrelsen har med skrivelse den 5 mars 1960 till chefen för kommunikationsdepartementet

överlämnat nyssnämnda, av en arbetsgrupp inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1961 5

styrelsen verkställda utredning. I utredningen har belysts förutsättning

arna för olika hamnalternativ, kostnaderna för nödvändiga hamnutbyggnader,

landkommunikationerna i anslutning till hamnarna samt behovet

av vägutbyggnader och andra förhållanden av betydelse i detta sammanhang.

Utredningsmännen har bl. a. funnit Kapellskär och Norrtälje utgöra

de fördelaktigaste alternativen för färjelägenas placering. Länsstyrelsen förordade

en bearbetning av det framlagda materialet för att utröna huruvida

och i vilken omfattning det allmänna borde engagera sig i förevarande

kommunikationsfråga. Bearbetningen borde göras av sjöfartsstyrelsen i

samråd med länsstyrelsen.

Utredningen har av departementschefen remitterats till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för yttrande i samråd med sjöfartsstyrelsen och länsstvrelsen

i Stockholms län. Yttrandet lär vara att förvänta under våren

1961.

Aktiviteten på förevarande område synes f. n. vara betydande. De rederier,

svenska och finska, som ombesörjer trafiken, har sålunda, som i motionerna

framhålles, investerat betydande belopp i fartygsbyggen — inklusive

gjorda beställningar uppgående till omkring 60 milj. kronor sedan år

1958. Enligt samstämmiga uttalanden i yttrandena över motionerna bör

man räkna med att fartygsbehovet är väl tillgodosett under överskådlig

tid. Det må även framhållas exempelvis att Norrtälje på senare tid investerat

omkring 4,5 milj. kronor för att iordningställa hamnen och färjeläget

för en betydligt utvidgad finlandstrafik. Man har härvid tagit särskilt sikte

på nyttotrafiken och bl. a. syftat till en vidsträckt tillämpning av dörr-tilldörr-principen,

i detta fall innebärande att lastade släpvagnar skulle föras

ombord på den svenska sidan och i Finland hakas på mötande bilar för

vidare transport till bestämmelseorten. Trafiken avses komma i gång denna

säsong.

Utskottet har med vad nu anförts beträffande planeringen i Norrtälje icke

avsett att föregripa utredningsarbetet och taga ståndpunkt för någon viss

lösning av frågan om färjelägena utan endast velat giva ett exempel på de

aktuella strävandena. Att nyttotrafiken här i viss mån ställts i förgrunden

sammanhänger med att denna trafik kan beräknas giva de mest betydande

intäkterna och därigenom torde bli av avgörande betydelse för möjligheterna

att förränta det stora kapital som måste investeras. Man hör därför

icke bortse från turismens betydelse och det torde icke råda någon tvekan

om att åtskilliga av de anordningar som främst är motiverade av nyttotrafikens

behov också kommer att bli till väsentlig nytta för turisttrafiken.

Utskottet är självfallet ense med motionärerna om vikten av en omsorgsfull

planering på detta område med hänsyn till framför allt stoi leken av de

investeringar som bär kommer i fråga och trafikens snabba expansion. Av

det ovan anförda framgår emellertid att en utredning skulle komma att

i väsentliga avseenden ställas infor fullbordade fakta. Det äi enligt utskot
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1961

tets mening i vart fall uppenbart att den pågående, ovan nämnda överarbetmngen

av länsstyrelsens utredning bör avvaktas innan någon ny utredning

ifrågasättes. Härtill kommer att frågan även äger aktualitet i det arbete

som bedrives av Stockholmstraktens regionplanekontor. Vidare må uppmärksammas,

att Nordiska samfärdselkommittén kommer att behandla

frågan om trafikförbindelser mellan de nordiska huvudstäderna. Spörsmål

berörande färjetrafiken kan även förväntas komma att inom kort upptagas

av Nordiska rådet. Ett rikt material för belysning av dessa frågor torde sålunda

komma att föreligga.

Beträffande vissa särskilda, i motionerna upptagna frågor vill utskottet

ytterligare framhålla att ordnandet av landvägförbindelserna med rätta

kommit i blickpunkten såsom det måhända betydelsefullaste ledet i utbyggnaden

av färjetrafiken. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört att av

motionärerna ifrågasatta åtgärder i detta hänseende i allt väsentligt behandlas

vid bearbetningen av länsstyrelsens utredning. Utskottet vill i detta

sammanhang starkt understryka behovet av interregionalt samarbete i vägfrågorna.

Det ligger i sakens natur att sådant samarbete sker inom ramen

för Samfärdselkommitténs och Nordiska rådets verksamhet, och utskottet

finner det vidare kunna förutsättas att de för vägplaneringen i Sverige och

Finland ansvariga myndigheterna intimt samarbetar och att därvid, med

hänsyn till de stora åländska investeringarna i exempelvis trafiken över

Kapellskär och anläggningarna där, de åländska intressena ägnas vederbörlig

uppmärksamhet.

Med anledning av motionärernas önskemål att trafiken skall ske med

effektiva och trafiksäkra farkoster vill utskottet endast framhålla, att den

kontroll häröver som utövas genom fartygsinspektionen torde vara tillfredsställande.

Utskottet vill slutligen beträffande frågan om tullfri försäljning på färjorna

av sprit och tobak anföra, att spörsmålet i vad gäller öresundstrafiken

nu är föremål för förhandlingar mellan finansministrarna i Danmark

och Sverige.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att de likalydande motionerna I: 300 och II: 271 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 april 1961

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1961 7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin, Axel Emanuel

Andersson, Ringaby, Lars Larsson*, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson,

Widén* och Eric Peterson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Dickson, fru

Jäderberg*, herrar Carlsson i Huskvarna, Nilsson i Bästekille, Björkänge,

Haglund, Börjesson i Glömminge, Berglund, fröken Andersson i Lerum och

herr Nyström.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.