Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst stöd åt den estniska folkgruppen i vårt land.

1961-04-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1961:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst stöd åt den estniska folkgruppen i vårt land.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner om visst stöd åt den

estniska folkgruppen i vårt land.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1: 536 av

herr Osvald m. fl. och II: 630 av herr Björkman m. fl. föreslås, att riksdagen

i skrivelse till Ivungl. Maj:t hemställer, att Kungl. Maj:t snarast måtte tillsätta

en utredning med uppdrag alt framlägga förslag på skolans och övriga

kulturella områden i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen i vårt

land i dess strävan att hålla det egna modersmålet levande och att i övrigt

bevara och vidareutveckla det estniska kulturarvet.

I motionerna framhålles bl. a. att den estniska befolkningsgruppen intar

en särställning bland folkminoriteterna i vårt land. Den har inte frivilligt

emigrerat från sitt hemland utan på grund av politiska skäl tvingats fly

därifrån. Antalet ester i Sverige är för närvarande omkring 19 000.

I Stockholm finns ett par estniska skolor som uppbär statligt bidrag, och i

Göteborg är en skola under uppförande. Vidare finns estniska kompletteringsskolor,

bildade av estniska föräldraföreningar på olika håll i landet. Det

har emellertid visat sig att elevantalet vid dessa skolor successivt minskat,

vilket anses bero på att eleverna inte orkar med den dubbel undervisning som

här uppkommer.

Framför allt gäller det för esterna att bevara och odla den estniska kulturen

och att slå vakt om sitt hemlands språk. Därför synes det motionärerna

viktigt att vårt land erbjuder den estniska kulturen möjlighet till fortsatt

existens.

Motionärerna anför såsom ett för vårt land förpliktande exempel att i

Estland den statliga folkskolan för den svensktalande befolkningen var

svenskspråkig och att ett svenskt gymnasium fanns i Haapsalu.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 630.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen,

Estniska nationalrådet och Estniska kommittén.

Skolöverstyrelsen anför:

överstyrelsen har i olika sammanhang behandlat de problemställningar,

som berörs i förevarande motioner. Sålunda avgav överstyrelsen den 15 december

1958 underdånigt utlåtande över en av Esternas representation i

Sverige hos Kungl. Maj :t gjord framställning angående införande av undervisning

i estniska språket i folkskolan för vissa estniska barn samt av Estniska

kommittén likaledes hos Kungl. Maj :t gjorda framställningar angående

statsbidrag till löner åt lärare vid estniska komplctteringsskolor och anBihang

till riksdagens protokoll 1961. 11 saml. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr "21 år 1961

gående statsbidrag till avlönande av specialutbildad person med uppgift att

organisera estnisk skolverksamhet samt estniskt ungdoms- och bildningsarbete.

överstyrelsen ansåg sig därvid endast kunna tillstyrka bidrag till

komplettermgsskolor under förutsättning, att det i dåvarande statsfinansieila

lage kunde anses motiverat med så kostnadskrävande åtgärder, och avstyrkte

i övrigt framställningarna. I anslutning härtill uttalade överstyrelsen,

att överstyrelsen vid sitt ställningstagande i dessa ärenden icke förbisett

esternas gamla politiska och kulturella förbindelser med vårt land och

de förpliktelser detta kunde innebära samt att överstyrelsen fullt uppskattade

värdet av de landsflyktigas sammanhållning och intresse för sitt språk

och sill kultur. I och lör sig borde väl detta, framhöll överstyrelsen, medföra

en särskilt generös inställning till esterna och deras önskemål, men då i vårt

land inrymdes även andra flyktinggrupper med motsvarande förväntningar

och önskemål och det syntes angeläget att iakttaga jämnhet och likformighet

i behandlingen av skilda grupper av detta slag, vore en ganska hög grad

av återhållsamhet nödvändi«

O

Liknande principiella synpunkter anförde överstyrelsen i ett samma da<>

avgivet underdånigt utlåtande över en framställning av De fria ungrarnas

sammanslutning om beredande av möjlighet till särskild undervisning i

ungerska språket och litteraturen samt i Ungerns geografi och historia för

de barn i ungerska flyktingfamiljer i Botkyrka, vilka gick i folkskola inom

denna kommun.

I underdånigt utlåtande den 15 september 1959 angående inrättande i

Göteborg av en särskild estnisk skola framhöll överstyrelsen, i anslutning

till vad som anförts i ovannämnda utlåtanden, alt överstyrelsen alltjämt ångsåg

stark återhållsamhet nödvändig i fråga om anordningar av detta slag.

Med hänsyn till att tillräckligt underlag syntes föreligga för en estnisk skola

i Goteborg ville överstyrelsen dock i viss omfattning tillstyrka ansökningen.

Enligt nådigt brev den 3 juni 1960 utgår anslag till en estnisk skola i Göteborg.

Statsbidrag till den estniska skolan i Stockholm utgår från och med budgetåret

1954/55.

Den 10 januari 1961 avgav överstyrelsen underdånigt utlåtande med anledning

av en likaledes hos Kungl. Maj :t gjord framställning om statsbidragtill

avlönande av lärare vid ett till sistnämnda skola knutet försöksskolans

högstadium. Överstyrelsen framhöll därvid, att det anförda syftet att låta

estniska ungdomar få del av det nya skolsystemets (enhetsskolans) fördelar

även uppnås, om eleverna placeras i kommunens skolor. Därjämte

vore, ansåg överstyrelsen, en organisation med ett enparallelligt högstadium,

som häi skulle ifrågakomma, ur pedagogisk synpunkt synnerligen

olämplig.

I sina underdåniga utlåtanden över framställningar om bidrag till del

estniska gymnasiet i Stockholm, till vilket statsbidrag utgår från och med

budgetåret 1954/55, har överstyrelsen framhållit, att gymnasiet i fråga har

en betydelsefull uppgift att fylla.

Som framgår av ovan lämnade redovisning har överstyrelsen i de fall, där

förutsättningar för en funktionsduglig skola ansetts föreligga, intagit en

positiv hållning till de väckta förslagen, dock med hävdande av angelägenheten

av jämnhet och likformighet i behandlingen av skilda flvktinggrupper.

Överstyrelsen finner en sådan utredning, som i motionerna avses, i och

för sig motiverad men ifrågasätter, om icke motionernas syfte skulle kunna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961 3

bättre tillgodoses genom att exempelvis 1960 års folkbildningsutredning finge

i uppdrag att utöver redan givna uppgifter undersöka också föreliggande

problem med hänsyn till skilda flyktinggrupper i vårt land.

Estniska nationalrådet anser det ytterst önskvärt att ifrågavarande utredning

kommer till stånd.

För den händelse den begärda utredningen bifalles anser Nationalrådet det

angeläget, att äldre estniska centralorganisationer, nämligen Estniska kommittén

och rådet självt blir representerade.

Estniska kommittén finner, liksom Nationalrådet, önskvärt att utredningen

kommer till stånd. Kommittén påpekar att den utom åt de estniska

skolorna ägnat sin uppmärksamhet åt den estniska ungdomsverksamheten

och ungdomsorganisationerna, men att dess insats väsentligt hämmats av

begränsade ekonomiska resurser.

Utskottet

Människor som icke längre kan vistas fria i sitt eget fädernesland och

söker sig till vårt land bör så långt möjligt är tillerkännas samma fn- och

rättigheter som tillkommer svenskar. Enligt utskottets uppfattning bör

flyktingar i Sverige som vill bevara sitt hemlands språk och kultur ges rimliga

möjligheter till detta.

Den estniska folkgruppen i Sverige är den till antalet största av flyktinggrupperna,

omkring 19 000 personer. Den inre sammanhållning esterna

visat och den förmåga de ådagalagt till insatser i svenskt samhälls- och kulturliv

väcker respekt och bör självfallet mötas med positivt intresse.

Att bevara kunskapen om det estniska språket bland den uppväxande,

i Sverige födda, ungdomen synes vara huvudmotivet för önskemålet om en

utvidgad, egen skolverksamhet. Statsbidrag utgår numera till estniska skolor

i Stockholm och Göteborg. Skolöverstyrelsen har, som framgår av dess yttrande

över motionerna, ställt sig positiv till framställningar om att inrätta

estniska skolor i de fall, där förutsättningar för en funktionsduglig skola

ansetts föreligga. Styrelsen har vidare förklarat att den vid sina överväganden

icke förbisett att esternas gamla politiska och kulturella förbindelser

med vårt land kunde motivera en särskilt generös inställning till esterna

och deras önskemål. Samtidigt har emellertid framhållits angelägenheten

av att iakttaga jämnhet och likformighet i behandlingen av skilda flyktinggrupper.

Härutöver har statsfinansiella synpunkter måst beaktas.

De synpunkter som skolöverstyrelsen sålunda förklarat vara ledande vid

dess prövning av framställningar från esterna i skolfrågor finner utskottet

riktiga och ändamålsenliga för de avvägningar mellan olika intressen som

är ofrånkomliga i dessa frågor. Esternas intressen torde enligt utskottets

mening härigenom bli på ett rättvist sätt tillgodosedda, och utskottet finner

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

icke sannolikt att en utredning i detta hänseende skulle kunna medföra ökade

möjligheter att tillmötesgå önskemål från esternas sida.

Vad gäller frivillig bildningsverksamhet utanför skolorna har skolöverstyrelsen

framfört tanken att 1960 års folkbildningsutredning skulle få i

uppdrag att göra en undersökning. Det bör betonas att styrelsen därvid förutsatt

att undersökningen skulle ske med hänsyn till skilda flyktinggrupper

i vårt land. Utskottet finner en sådan lösning av frågan beklagligtvis icke

möjlig att genomföra, då folkbildningsutredningen nu står i begrepp att avsluta

sitt arbete. Esterna äger emellertid samma rättigheter som andra

svenska medborgare att komma i åtnjutande av stöd i bildningsarbetet. Utredningens

förslag kan komma att innebära ökade möjligheter till sådant

stöd för alla grupper och bör enligt utskottets mening avvaktas innan någon

ny utredning ifrågasätts.

Det kan enligt utskottets mening förutsättas att statsmakternas behandUng

esternas önskemål i skolfrågor sker enligt de riktlinjer som innefattas

i skolöverstyrelsens ovan redovisade uppfattning. Det torde icke heller

i fråga om bildningsarbetet i övrigt behöva råda någon tvekan om att såväl

statsmakterna som myndigheterna är beredda att lämna esterna och övriga

grupper av flyktingar välvilligt stöd enligt de grunder som tillämpas eller

kan komma att bli gällande för alla medborgare i vårt land. Utskottet finner

sig med anledning härav böra hemställa,

att de likalydande motionerna I: 536 och II: 630 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 6 april 1961

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin*, Ringaby, Lars

Larsson, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson*, fru Hamrin-Thorell*,

Anton Larsson* och Eric Peterson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i

Skoglösa, Dickson, fru Thunvall, Carlsson i Huskvarna, Nilsson i Bästelalle*,

Lundmark, Björkänge, fröken Anderson i Lerum, herrar Svanberg

Nyström och Källstad*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

5

Reservation

av herrar Nestrup, Ringaby, Eric Peterson, Dickson, Carlsson i Huskvarna,

Nilsson i Bästekille och Kållstad, vilka ansett att utskottets utlåtande

bort ha följande lydelse.

Människor----(=utskottet)----detta.

Den----(=utskottet)----intresse.

Att hos den uppväxande, i Sverige födda estniska ungdomen bevara och

fördjupa kunskapen i det estniska språket samt rörande estnisk kultur och

estniska förhållanden över huvud taget synes vara motivet för önskemålen

om en utvidgad, egen skolverksamhet. Statsbidrag utgår numera till estniska

skolor i Stockholm och Göteborg. Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande

över motionerna uttalat, att styrelsen ställt sig positiv till framställningar

om att inrätta estniska skolor i de fall, där förutsättningar för en

funktionsduglig skola ansetts föreligga. Styrelsen har vidare förklarat, att

den vid sina överväganden icke förbisett att esternas gamla politiska och

kulturella förbindelser med vårt land kunde motivera en särskilt generös

inställning till esterna och deras önskemål. Samtidigt har emellertid framhållits

angelägenheten av att iakttaga jämnhet och likformighet i behandlingen

av skilda flyktinggrupper. Härutöver har statsfinansiella synpunkter

måst beaktas.

De synpunkter som skolöverstyrelsen sålunda förklarat vara ledande vid

dess prövning av framställningar från esterna i skolfrågor finner utskottet

i och för sig riktiga och ändamålsenliga för de avvägningar mellan olika

intressen som är ofrånkomliga i dessa frågor. Samtidigt finner utskottet skäl

att i likhet med motionärerna fästa särskilt avseende vid att den estniska

befolkningsgruppen i Sverige intar en särställning bland folkminoriteterna

i vårt land. I jämförelse med andra flyktingar som kommit till Sverige ar

esternas antal mycket stort. De gamla politiska och kulturella förbindelser

mellan esterna och vårt land som även skolöverstyrelsen talat om är enligt

utskottets mening förpliktigande för vårt land. Härutinnan vill utskottet

särskilt åberopa vad i motionerna anförts om att i det självständiga Estland

alltsedan dess tillkomst 1920 fanns kulturell autonomi, varigenom den

svensktalande befolkningen i landet kunde på svenska språket men i övrigt

under samma villkor som gällde för den egna befolkningen komma i åtnjutande

av undervisning ej blott på folkskole- utan även på gymnasiestudiet.

Mot bakgrunden härav synes det utskottet angeläget att möjligheterna till

vidgad skolundervisning på estniska språket och även eljest med speciell

inriktning på estniska kulturförhållanden närmaie utredes.

I detta sammanhang anmäler sig också behovet av utbildning bl. a.

högskolemässig — av lärare i estniska skolor.

Vad angår den frivilliga bildningsverksamheten vill utskottet framhålla,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 21 år 1961

att esterna äger samma möjligheter som andra svenska medborgare att

komma i åtnjutande av stöd i bildningsarbetet.

Motionärerna går i sin hemställan även in på kulturområdet vid sidan av

skolan och hemställer om utredning rörande åtgärder i syfte att bevara

och vidareutveckla det estniska kulturarvet. Utan att närmare gå in på detta

omfattande spörsmål vill utskottet uttala den uppfattningen att en undersökning

rörande de konkreta önskemålen från esternas sida som här må

finnas i första hand bör ske. På grundval härav kan sedan förslag till lämpliga

åtgärder utarbetas.

Såsom fiamgår av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning

att en utredning bör ske i syfte att stödja den estniska befolkningsgruppen

i vårt land i dess strävan att halla det egna modersmålet levande och att i

övrigt bevara sin kulturella särart. Utskottet anser, att detta bör bringas till

Kungl. Maj :ts kännedom, och förutsätter, att Kungl. Maj :t under samråd

med esternas representanter vidtar lämpliga åtgärder för frågans lösande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 536 och II: 630 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 61

104267

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.