Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förekommande av skadeverkningar genom Ätrans översvämningar.
1961-04-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1961:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förekommande av skadeverkningar genom Ätrans översvämningar.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 dr 1961
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förekommande
av skadeverkningar genom Ätrans översvämningar.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 172 av herr Anders Johansson in. fl. och II: 201 av herr Gustafsson i Borås
m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
att en skyndsam prövning måtte komma till stånd rörande vilka åtgärder
som kan vidtagas för att förebygga de svåra skadeverkningar som Ätrans
översvämningar för närvarande tidvis åstadkommer i Svenljunga-Axelforsområdet
samt att för riksdagen framlägges förslag till åtgärder för
vilkas genomförande riksdagens medverkan kan bli erforderlig.
I motionerna framhålles bl. a. att Svenljunga och närliggande områden i
Älvsborgs län ofta hemsökes av översvämningar med åtföljande skadegörelse.
Frågan är om det för rimliga kostnader går att vidtaga sådana åtgärder
att översvämningarna kan förminskas eller hindras.
Motionärerna framför olika tänkbara möjligheter att förbättra förhållandena.
Med hänsyn till den ovisshet som råder beträffande såväl orsakerna
till översvämningarna som beträffande vilka åtgärder som lämpligen
bör vidtagas och kostnaderna för dessa är en utredning berättigad.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 201.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från meteorologiska och
hydrografiska institutet, länsstyrelsen i Älvsborgs län och företagareföreningen
i samma län.
Meteorologiska och hydrografiska institutet anför,
att Västerbygdens vattendomstols dom angående Åsundens reglering
innehåller entydiga regler om hur mycket vatten som skall tappas från
Åsunden under flöden. Möjlighet synes knappast föreligga att åstadkomma
ändring i dessa regler annat än i ett nytt vattenmål. De som anser sig ha
vållats skador genom regleringen kan hos vattendomstolen framställa ersättningsanspråk
före den 31 december 19fi3, då tiden för anmälan av oförutsedd
skada utgår.
Institutet har gjort en överslagsmässig jämförelse mellan flödena vid
Åsundens utlopp före och efter Åsundens reglering och därvid icke funnit
någon från statistisk synpunkt avgörande skillnad i de större flödenas
frekvens. Ett mera exakt uttalande fordrar dock en utförligare undersökning.
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 11 saml. Nr 22
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1961
Även om tappningarna från Åsunden under flöden skulle kunna minskas,
torde minskningen med hänsyn till risken för betydande översvämningsskador
runt Åsunden bli tämligen obetydlig. Härtill kommer att en eventuell
minskning av flödena vid Åsundens utlopp får en relativt sett mindre effekt
vid Svenlj unga-Axelfors därigenom att en betydande vattenkvantitet tillföres
Ätran från det sjöfattiga nederbördsområdet mellan Åsundens utlopp
och Svenlj unga-Axelfors.
Länsstyrelsen vitsordar, att översvämningar ofta förekommer och
medför svåra skadeverkningar, vilkas storlek dock delvis torde bero på att
vässa industribyggnader i Svenljunga är för lågt belägna. Länsstyrelsen
anser det angeläget att skadeverkningarna i möjligaste mån minskas, varför
skyndsamma åtgärder är erforderliga för att utreda orsakerna till översvämningarna
och genomföra tjänliga anordningar för att förebygga skadeverkningar.
Länsstyrelsen ställer sig dock tveksam till en utredning. Det
synes närmast vara fråga om att få till stånd en ändring i gällande lapp»
ningsbestämmelser för sjön Åsunden eller fördjupning eller upprensning
av vissa delar av Ätran. Det synes därför närmast ankomma på vederböraude
intressenter att anhängiggöra talan vid vederbörlig vattendomstol.
Företagarföreningen understryker, att många anläggningar i
svenlj ungaområdet skadas eller störes vid översvämningstillfällena. Stor
oro råder beträffande den framtida utvecklingen, enär man tyckt sig märka
att översvämningarna tenderar att öka i omfattning. Föreningen tillstyrker
därför att skyndsamma åtgärder vidtages för att förekomma skadeverkningarna.
Utskottet
Utskottet finner det klart ådagalagt att de skadeverkningar som sedan
läng tid tillbaka förorsakas av Ätrans översvämningar är mycket avsevärda
och att åtgärder bör vidtagas för att rätta till dessa missförhållanden. I
motionerna och i det i ärendet införskaffade materialet har framförts olika
förslag i sådant syfte.
Den vattenreglering som synes vara en betydelsefull faktor i detta sammanhang
har i vederbörlig ordning fastställts av vattendomstol. Utskottet
bär kunnat konstatera att osäkerhet råder, huruvida de i vattendomstolens
domar givna reglerna till alla delar följts. Det bör i detta sammanhang också
observeras, att den som anser sig ha vållats skada genom regleringen bär att
hos vattendomstolen framställa sina ersättningsanspråk före den 31 december
1963. Såvitt kunnat utrönas har några sådana framställningar ännu icke
gjorts.
Enligt utskottets bedömande bör i första hand klarläggas i vad mån olägenheterna
kan vara en följd av regleringen eller om avvikelser eventuellt
skett från de i domarna givna bestämmelserna. Möjligheterna till revision
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1961 3
av domarna bör, om så befinnes påkallat, även undersökas. Det ankommer
emellertid på berörda parter att taga intiativ till här antydda åtgärder och
enligt utskottets mening bör riksdagen icke i detta skede upptaga de i motionerna
framlagda spörsmålen till prövning.
Utskottet anser sig under åberopande av vad ovan anförts böra hemställa,
att de likalydande motionerna I: 172 och II: 201 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 april 1961
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin*, Axel Emanuel
Andersson, Ringaby, Hellebladh, Tage Johansson*, fru Hamrin-Thorell*.
herrar Anton Larsson* och Eric Peterson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Johnsson i
Skoglösa, Dickson, Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar Carlsson i
Huskvarna, Nilsson i Bästekille*, fröken Andersson i Lerum, herrar Svanberg,
Enskog och Nyström.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.