Utlåtande i anledning av väckta motioner om skydd mot korrosion.
1961-04-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1961:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skydd mot korrosion.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1961
1
Nr 25
Utlåtande i anledning av väckta motioner om skydd mot korrosion.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:89 av herr Nyman m.fl. och II: 110 av herr Wedén m. fl. föreslås, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t matte hemställa om utredning beträffande
behovet av en effektiv information och rådgivning om korrosion och
korrosionsskydd samt ökad forskning och undervisning inom korrosionsområdet,
främst för utbildning av forskare.
Korrosion, d. v. s. »oavsiktligt angrepp på material genom kemisk eller
elektroniska reaktion», varvid metaller bryts ner eller totalförstöres, drabbar
de flesta metaller. Mest känt är rost. Korrosionen orsakar enorma förluster.
För vårt land kan man uppskatta korrosionsskadorna till 600 milj. kronor
årligen.
Stora insatser har gjorts inom forskning och rådgivande verksamhet för
att motverka korrosionen framför allt genom IVA:s korrosionsnämnd, men
de resurser som står till buds anses i fackmannakretsar otillfredsställande.
I årets statsverksproposition föreslås inrättande av en professur i teknisk
elektrokemi och korrosion. Framtiden får utvisa om detta är tillräckligt för
att tillgodose behovet av undervisning. Forskningen skulle emellertid behöva
intensifieras och kompletteras och synes med fördel kunna förläggas till
Metallografiska institutet. För information och rådgivning behövs emellertid
ett särskilt organ. IVA:s korrosionsnämnds verksamhet har varit utomordentligt
värdefull men har otillräckliga ekonomiska resurser.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1: 89.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från statens provningsanstalt,
järnvägsstyrelsen, Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA) och Metallografiska
institutet.
Statens provningsanstalt anför:
Provningsanstalten har i sin verksamhet att i stor utsträckning behandla
frågor angående korrosion av material eller föremål. Det arbete som utföres
inom korrosionsområdet på provningsanstalten sammanhänger direkt eller
indirekt med uppdrag av följande tre arter.
1) Uppdrag att lämna råd och upplysningar angående val av material som
blir eller kan förväntas bli utsatt för korrosion av visst slag. Uppgiften brukar
i dessa fall vara att föreslå just sadant material och sådan behandling,
som är det mest ekonomiska under givna betingelser. Ofta står ganska stora
värden på spel. .
2) Uppdrag att laboratoriemässigt bestämma korrosionsbestandigheten
hos material till föremål avsedda att arbeta under vissa korroderande for
Bihang
till riksdagens protokoll 1961. 11 sand. Nr 25
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1961
hållanden. Häri inbegripes undersökningar över olika ytbehandlingars korrosionsskyddande
förmåga.
o) Uppdrag att utreda orsaken till att korrosionsskador uppstått på föremål
under användning. Det kan här vara fråga om skador, som lett till
olyckshändelser, materiella förluster eller driftsinställningar. De ekonomiska
förlusterna kan ofta vara mycket stora. Utredningarna syftar i allmänhet
till att skapa förutsättningar till förebyggande av liknande fall i framtiden.
Oftast är angreppen av annan art än vanlig korrosion, d. v. s. vad som av
allmänheten brukar innefattas i ordet korrosion. Skadorna brukar sålunda
vara att hänföra till spänningskorrosion, korrosionsutmattning, interkristallin
korrosion o. d. fenomen, som kan vara mycket svåra att upptäcka i tid.
För att kunna fullgöra verksamheten på korrosionsområdet bär det varit
nödvändigt att på anstalten söka följa utvecklingen i fråga om material och
korrosionsförhållanden. Detta har skett genom att i görligaste mån följa
litteraturen på området och deltaga i kommittéarbete. Provningsanstalten
hai sålunda under många år samarbetat med Ingeniörsvetenskapsakademiens
korrosionsnämnd.
I beaktande av denna provningsanstaltens verksamhet på korrosionsområdet
behöver knappast framhållas, att provningsanstalten skulle motse all
förbättring i fråga om undervisning, forskning och upplvsning på området
med största tillfredsställelse.
\ ad beträffar undervisningen vill provningsanstalten utöver vad som
namnes i motionen särskilt framhålla värdet av s. k. kursverksamhet, som
direkt vänder sig till inom näringslivet arbetande personal.
Fortlöpande forskning inom området är nödvändig för ett bättre och mera
ekonomiskt utnyttjande av befintliga och nytillkommande material. Korrosionsproblemen
är så omfattande, att det synes provningsanstalten mindre
lämpligt att koncentrera forskningen till en enda plats. En viktig del av
forskningen syftar till att utreda de fenomen, som under olika betingelser
samverkar till att igångsätta ett korrosionsförlopp. Man har på sista tiden
börjat angripa detta medelst metallfysikaliska metoder. Dylik forskninganser
provningsanstalten bör förläggas till Metallografiska Institutet. Grundforskning
av kemisk och elektrokemisk natur torde med fördel kunna för1
äggas till universitet och högskolor. Men det gives även en tillämpad forskning,
som syftar till en mera omedelbar användning av resultaten, och dylik
forskning anser provningsanstalten från fall till'' fall böra förläggas till
sådana institutioner, som genom erfarenhet och utrustning är mest lämpade
för arbetet.
I fråga om information och rådgivning förtjänar nämnas, att den livliga
tekniska utvecklingen lett till att litteraturen över material och korrosion
blivit alltmera omfattande och svår att överblicka. Provningsanstalten anser,
att det skulle vara av mycket stort värde och innebära avsevärda besparingar
för samhället, om resultaten från det arbete, som nu utföres i Sverige
och på andra håll i världen på korrosionsområdet, skulle på lämpligt
sätt sammanfattas till ledning för dem som ha nytta av att i praktiken omsätla
dessa resultat. Lämpligt forum för detta arbete anser provningsanstalten
skulle vara Ingeniörsvetenskapsakademien, som bör erhålla erforderliga
resurser för sådan verksamhet. Det bör i detta sammanhang nämnas, att
IVA:s korrosionsnämnd sedan något år tillbaka utger en stencilerad litteraturöversikt
med referat av tidskriftsartiklar om korrosion. Denna översikt
har väckt uppmärksamhet även i utlandet.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1961 3
På ovan anförda grunder anser provningsanstalten, att den utredning
varom hemställan gjorts i motionen är i hög grad berättigad och önskvärd.
Järnvägsstyrelsen framhåller, att den länge varit intresserad av korrosionsproblemen
och att den lämnar årliga anslag till IVA:s korrosionsnämnd.
Resurserna är emellertid icke tillräckliga. Styrelsen förklarar därför
att den vill stödja motionerna och skulle välkomna den föreslagna utredningen.
Metallografiska institutet anför i huvudsak följande:
Metallografiska Institutet instämmer i behovet av en utredning beträffande
korrosionsfrågorna. Vid institutet har sedan länge bedrivits forskning
över korrosionsområdet närmast med metallfysikalisk bakgrund. Speciellt
har det gällt frågan om aluminiumlegeringars korrosion i luft. Inom nära
framtid kommer även studier över s. k. spänningskorrosion att påbörjas,
d. v. s. den typ av katastrofalt korrosionsangrepp, som vissa typer av material
kan undergå om de är utsatta för mekaniska spänningar i det korroderande
mediet. Institutet kommer här att arbeta med metallfysikalisk bakgrund.
Det är emellertid uppenbart att betydligt större gemensamma insatser
än hittills behövs på korrosionsforskningens område. Korrosionsangreppen
är ett problem för olika metaller både i vätskor och gaser, och katastrofal
korrosion gör ofta att metallerna icke kan utnyttjas så långt som
annars skulle vara möjligt. Därigenom torde stora penningvärden årligen
förloras. En intensifierad och breddad korrosionsforskning såväl vid institutet
som vid K. Tekniska Högskolan och inom IVA:s korrosionsnämnd samt
eventuellt också på andra institutioner är i högsta grad nödvändig för att
de svåra vetenskapliga problemen kring korrosionsangreppens natur skall
kunna bemästras. De behjärtansvärda insatser som för närvarande görs har
tyvärr alla karaktären av punktangrepp. Genom att en allmän bakgrund
saknas är det svårt att angripa korrosionsproblemen på bred front. En annan
svårighet är också att undervisningen på området behöver ökas speciellt
vad beträffar utbildning av forskare.
Även inom den verksamhet som föreståndaren för institutet tidigare har
personlig erfarenhet av, nämligen atomenergifrågorna, är just korrosionsproblem
en hämmande faktor. För sådana material som zircaloy, uran, rostfritt
stål i värmeväxlare och reaktortrycktankar är den otillfredsställande
kunskapen om inträdande korrosionsangrepp och deras omfattning en i hög
grad hämmande faktor. På grund av brist på intensifierad forskning på
större bredd och brist på utbildad personal med intresse för och kunskap
om korrosionsfrågor hämmas utvecklingen.
På grund av vad ovan anförts vill alltså Metallografiska Institutet på det
varmaste tillstyrka att de i motionerna framförda synpunkterna beaktas och
att en utredning tillsätts i enlighet med motionärernas förslag.
IVA uttalar följande:
Akademien har (sedan 1933) genom sin Korrosionsnämnd bedrivit studium
av korrosion på stål och andra metaller och arbetat för ett förbättrat
korrosionsskydd. Ett 120-tal experter företrädande myndigheter, vetenskapliga
institutioner och enskilda, fördelade på 12 utskott, medverkar i nämndens
arbete på att sammanhålla och leda svenska insatser på detta område.
Samarbete med European Federation of Corrosion pågår sedan flera år.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1961
Nämnden bedriver också egna undersökningar med omfattande prov på
ett flertal stationer.
Följande synpunkter har framkommit inom nämnden vid behandlingen
av remissen, och akademien vill ansluta sig till vad som härnedan säges.
Nämnden har sedan länge känt behovet av en långsiktig samlad insats
på korrosionsområdet med större resurser än dem som nämnden disponerat.
Dessa uppgår f. n. till ca 90 000 kronor per år, utgörande bidrag från
Statens tekniska forskningsråd 60 000 kronor, från statliga verk och enskilda
företag 30 000 kronor. Den arbetsinsats i nämndens kommittéer och utredningsgrupper,
som utan kostnad göres från skilda håll, är även betydande,
ehuru den icke belastar nämndens budget.
Nämnden ansluter sig till de tankegångar, som framföres i de nämnda
motionerna. De ekonomiskt och tekniskt betydelsefulla korrosionsproblemen
— viktiga för såväl samhället som för industrien — har aktualiserat
ett behov av utbildning, forskning, information och rådgivning på korrosionsområdet.
Nämnda behov väntas öka framdeles, då kraven på material
i fråga om hållbarhet och övriga tekniska prestanda med all säkerhet kommer
att skärpas. Det synes därför angeläget med en snar utredning av hur
dagens och framför allt morgondagens verksamhet på korrosionsområdet
skall utformas. Dröjsmål i detta avseende medför betydande materialförluster
och verkar hämmande på den tekniska utvecklingen på vissa områden.
Redan nu finnes otvivelaktigt en hel del erfarenhetsmaterial som på grund
av framför allt bristande personella resurser icke kan spridas tillräckligt
effektivt till det praktiska livets folk.
Korrosionsfrågan står i ett visst sammanhang med verksamheten vid Metallografiska
institutet, vilken f. n. är under utredning. Det svnes därför
lämpligt, att en ev. utredning i korrosionsfrågan sker under beaktande av
utredningen om Metallografiska institutets verksamhet och vice versa, dock
under förutsättning att utredningarna därigenom ej avsevärt fördröjes.
Det är viktigt att utredningskommittén får en sådan sammansättning att
den blir i stånd att belysa betydelsen av såväl information och rådgivning
som forskning och undervisning.
Därest motionen om utredning i korrosionsfrågan bifalles, står inom
Korrosionsnämnden tillgänglig expertis beredvilligt till förfogande med upplysningar
och övrig medverkan, som kan befinnas önskvärd.
Utskottet
Skadeverkningarna av korrosionen har av Ingeniörsvetenskapsakademien
uppskattats till, lågt räknat, för hela landet 600 miljoner kronor per år och
frågan härom är sålunda av synnerligen stor ekonomisk betydelse. Det bör
också beaktas, att korrosionsskador visat sig ofta kunna förorsaka svåra
olyckshändelser. Den verksamhet för forskning och upplysning in. in. som
nu bedrives på området och varom uppgifter lämnats i yttrandena över
motionerna synes i och för sig vara rätt omfattande. Med hänsyn till de stora
värden som här står på spel finner utskottet emellertid önskvärt att frågan
ägnas ytterligare uppmärksamhet. Utskottet vill sålunda instämma i de i
motionerna och yttrandena över desamma framförda önskemålen om en ut
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1961 5
redning i syfte att klarlägga behovet av information och rådgivning samt
forskning och undervisning på korrosionsområdet. Det är icke möjligt för
utskottet att här lämna något förslag till riktlinjer för en sådan utredning.
Utskottet vill endast framhålla vikten av att en blivande utredning samarbetar
med bl. a. den hösten 1960 tillkallade utredningen rörande Metallografiska
institutet, som har till uppgift att verkställa utredning rörande den
fortsatta verksamheten vid institutet och vissa därmed sammanhängande
frågor. Utredningen lär arbeta bl. a. med att införskaffa visst material beträffande
behovet av vidgad metallografisk forskning, därvid även korrosionsforskningen
beaktas.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 89 och II: 110 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en
utredning beträffande behovet av effektiv information och
rådgivning om korrosion och korrosionsskydd ävensom av
ökad forskning och undervisning på korrosionsområdet,
främst för utbildning av forskare.
Stockholm den 18 april 1961
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD JOHNSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin, Ringaby*, Uno
Olofsson*, Lars Larsson, Nils-Eric Gustafsson*, Hellebladh, Ernst Olsson,
Eric Peterson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm*, herrar Johnsson i
Skoglösa, Dickson, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv*, fru Thunvall,
herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark*, Björkänge, Svenungsson*, fröken
Anderson i Lerum, herr Enskog.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse avi § lagen den 26 juli 19)7 a1 i texten