Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av ett tidsenligt bgggnadskostnadsindex, m. m.
1961-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1961:26, Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av ett tidsenligt bgggnadskostnadsindex, m. m.
Dokumentets text
Nr 26—27 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1961
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av ett tidsenligt
bgggnadskostnadsindex, m. m.
I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion, II: 631, av herrar Elmwall och Boo hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning av frågorna
rörande utarbetande av ett tidsenligt byggnadskostnadsindex, klarläggande
av rationaliseringsfaktorn inom bostadsproduktionen samt stickprovskontroll
av bostädernas angivna standard i enlighet med vad i motionen anförts.
I motionen framhålles att orsakerna till byggnadskostnadernas stegring
under efterkrigstiden bl. a. är penningvärdeförsämringen, det höga ränteläget
och den högre bostadsstandarden. Samtidigt har emellertid bostadsproduktionen
rationaliserats och ansenliga belopp av statsmedel har anslagits
för att hålla boendekostnaden nere. Vidare har man genom kostnadsberäkningar
och direkt kontroll sökt hålla kostnaderna på en skälig nivå, men
de instrument som stått till förfogande är bristfälliga. Bostadsstyrelsens s. k.
värderingsindex är grundat på förhållanden, som ej längre är aktuella och
byggmetoderna har blivit annorlunda. Sedan en byggnad uppförts är det
dessutom nära nog omöjligt att kontrollera om den håller den standard man
utgått från vid beräkningarna.
Det bör skapas en byggnadskostnadsindex, som är grundad på de metoder
som är karakteristiska för dagens byggnadsproduktion och rationaliseringsfaktorn
bör klarläggas. Varje byggnad kan icke detalj kontrolleras i fråga om
standarden. Kontrollen bör därför få stickprovskaraktär. För att kontrollen
skall få större effekt bör besiktningsprotokollen delgivas bostadsmarknadens
parter.
Frågan är icke betydelselös, ty ett års bruttoinvesteringar i bostäder uppgår
till ca fyra miljarder kronor och en besparing om en promille betyder
följaktligen fyra miljoner kronor.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från bostadsstyrelsen,
delegationen för statistikfrågor och Svenska byggnadsarbetareförbundet.
Bostadsstyrelsen anför bl. a. att belåningsvärdet för bostadshus
beräknas på grundval av en grov uppskattning av kostnaderna för ett hus
av »normal» typ. Varje ändring i bestämmelserna som medför högre belåningsvärden
baseras på särskilda utredningar. När maximeringen av belåningsvärden
infördes, befarade man att husens standard skulle sänkas.
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr 26—27
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1961
Undersökningar har dock visat, att inredningsstandarden i flerfamiljshus ej
sjunkit. Standarden i småhus synes ha förbättrats. Det är dock vanskligt
att avgöra om kvalitet och standard hos de hus som byggs nu är sämre än
hos dem som byggdes 1955—56.
Styrelsen har vid flera tillfällen framhållit behovet av att bättre följa upp
de experiment som görs och undersöka orsakerna till de vanligaste byggskadorna.
Detta undersökes emellertid f. n. av statens institut för byggnadsforskning.
Problemet att utforma och beräkna byggnadskostnadsindex är
svårlöst. För reglering av entreprenader pågår arbete med ny index som beräknas
bli klart i sommar.
Styrelsen hänvisar avslutningsvis till ett uttalande i årets statsverksproposition
(V. ht. s. 196), vari departementschefen anfört, att behov av fylligare
information om byggnadskostnaderna torde föreligga, men att statens institut
för byggnadsforskning har för avsikt att undersöka dessa frågor och
att resultatet av dessa undersökningar bör avvaktas innan ställning tas till
frågan om byggnadskostnadsindex.
Delegationen för statistikfrågor uttalar bl. a. att konstruktionen
av byggnadskostnadsindex måste vara beroende av det ändamål
för vilken den skall användas. En index avsedd att reglera entreprenadsumman
for ett givet bygge bör ha en annan konstruktion än en index avsedd
att anvandas exempelvis för omräkning av en värdeindex över det totala
bostadsbyggandet till en volymindex (d. v. s. en serie i fasta priser). Det är
förenat med betydande såväl metodologiska som praktiska svårigheter att
utarbeta en tillförlitlig byggnadskostnadsindex. Speciellt gäller detta beräkningen
av en index avsedd för det senare av de två ovan exemplifierade ändamålen,
då den förutsätter att en uppskattning göres av rationaliseringslaktorn.
Till följd av sin konstruktion kommer bostadsstyrelsens index över
byggnadskostnaderna för bostäder icke att påverkas av den förändring av
kostnadsstrukturen och den kostnadssänkning som följer med den fortgående
rationaliseringen av byggnadsverksamheten annat än så till vida som
den s. k. löneglidningen under avtalsperioderna (vilken delvis kan uppfattas
som en effekt av en stigande arbetsproduktivitet) icke inräknas i index.
Samma brist vidlåder även andra av bostadsstyrelsen liksom av byggnadsstyrelsen
och vissa andra myndigheter utarbetade byggnadskostnadsindex.
Ett starkt behov föreligger för skilda ändamål av byggnadskostnadsindex av
olika slag, där hänsyn på ett riktigare och mera systematiskt sätt tas till
rationaliseringsfaktorn. Exempelvis gäller detta vid användning av index
inom ekonomisk analys berörande byggnadsverksamhetens utveckling. Vidare
kan nämnas att ett behov av index av detta slag föreligger vid den av
1960 åTs försvarskommitté föreslagna utvidgningen av försvarsprisindex till
att omfatta även utgifterna på kapitalbudgeten.
Delegationen hänvisar till en undersökning, som pågår inom statens
institut för byggnadsforskning, n. > ... <i... i, »ui:
>''■'' ''•<>!.. Vt n>.-Viv..\i\ i. v,, , -.in ''•
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1961 3
Byggnadsarbetareförbundet framhåller, att behovet av en
fullgod byggnadskostnadsindex är mycket stort men hänvisar likaledes till
den inom statens institut för byggnadsforskning pågående undersökningen
och anser ytterligare åtgärder ej nu behövliga.
Utskottet
I remissyttrandena gjorda uttalanden bestyrker riktigheten av motionärernas
uppfattning att nu tillämpade byggnadskostnadsindex icke motsvarar
berättigade krav på tidsenlighet. Spörsmålet härom behandlas emellertid
f. n. av statens institut för byggnadsforskning och institutet torde därvid
komma att pröva jämväl övriga av motionärerna upptagna frågor. Utskottet
finner resultatet av detta undersökningsarbete böra avvaktas innan ytterligare
utredningar ifrågasätts, varför utskottet hemställer,
att motion 11:631 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 april 1961
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD JOHNSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin, Ringaby*, Uno
Olofsson*, Nils-Eric Gustafsson*, Hellebladh, Ernst Olsson och Eric Peterson;
från
andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm*, herrar Johnsson i
Skoglösa, Dickson, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv*, fru Thunvall,
herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark*, Björkänge, Svenungsson*, fröken
Anderson i Lerum och herr Enskog.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.