Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av ett tidsenligt bgggnadskostnadsindex, m. m.

1961-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1961:26, Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av ett tidsenligt bgggnadskostnadsindex, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 26—27 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1961

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av väckt motion om utarbetande av ett tidsenligt

bgggnadskostnadsindex, m. m.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion, II: 631, av herrar Elmwall och Boo hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning av frågorna

rörande utarbetande av ett tidsenligt byggnadskostnadsindex, klarläggande

av rationaliseringsfaktorn inom bostadsproduktionen samt stickprovskontroll

av bostädernas angivna standard i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen framhålles att orsakerna till byggnadskostnadernas stegring

under efterkrigstiden bl. a. är penningvärdeförsämringen, det höga ränteläget

och den högre bostadsstandarden. Samtidigt har emellertid bostadsproduktionen

rationaliserats och ansenliga belopp av statsmedel har anslagits

för att hålla boendekostnaden nere. Vidare har man genom kostnadsberäkningar

och direkt kontroll sökt hålla kostnaderna på en skälig nivå, men

de instrument som stått till förfogande är bristfälliga. Bostadsstyrelsens s. k.

värderingsindex är grundat på förhållanden, som ej längre är aktuella och

byggmetoderna har blivit annorlunda. Sedan en byggnad uppförts är det

dessutom nära nog omöjligt att kontrollera om den håller den standard man

utgått från vid beräkningarna.

Det bör skapas en byggnadskostnadsindex, som är grundad på de metoder

som är karakteristiska för dagens byggnadsproduktion och rationaliseringsfaktorn

bör klarläggas. Varje byggnad kan icke detalj kontrolleras i fråga om

standarden. Kontrollen bör därför få stickprovskaraktär. För att kontrollen

skall få större effekt bör besiktningsprotokollen delgivas bostadsmarknadens

parter.

Frågan är icke betydelselös, ty ett års bruttoinvesteringar i bostäder uppgår

till ca fyra miljarder kronor och en besparing om en promille betyder

följaktligen fyra miljoner kronor.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från bostadsstyrelsen,

delegationen för statistikfrågor och Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Bostadsstyrelsen anför bl. a. att belåningsvärdet för bostadshus

beräknas på grundval av en grov uppskattning av kostnaderna för ett hus

av »normal» typ. Varje ändring i bestämmelserna som medför högre belåningsvärden

baseras på särskilda utredningar. När maximeringen av belåningsvärden

infördes, befarade man att husens standard skulle sänkas.

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr 26—27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1961

Undersökningar har dock visat, att inredningsstandarden i flerfamiljshus ej

sjunkit. Standarden i småhus synes ha förbättrats. Det är dock vanskligt

att avgöra om kvalitet och standard hos de hus som byggs nu är sämre än

hos dem som byggdes 1955—56.

Styrelsen har vid flera tillfällen framhållit behovet av att bättre följa upp

de experiment som görs och undersöka orsakerna till de vanligaste byggskadorna.

Detta undersökes emellertid f. n. av statens institut för byggnadsforskning.

Problemet att utforma och beräkna byggnadskostnadsindex är

svårlöst. För reglering av entreprenader pågår arbete med ny index som beräknas

bli klart i sommar.

Styrelsen hänvisar avslutningsvis till ett uttalande i årets statsverksproposition

(V. ht. s. 196), vari departementschefen anfört, att behov av fylligare

information om byggnadskostnaderna torde föreligga, men att statens institut

för byggnadsforskning har för avsikt att undersöka dessa frågor och

att resultatet av dessa undersökningar bör avvaktas innan ställning tas till

frågan om byggnadskostnadsindex.

Delegationen för statistikfrågor uttalar bl. a. att konstruktionen

av byggnadskostnadsindex måste vara beroende av det ändamål

för vilken den skall användas. En index avsedd att reglera entreprenadsumman

for ett givet bygge bör ha en annan konstruktion än en index avsedd

att anvandas exempelvis för omräkning av en värdeindex över det totala

bostadsbyggandet till en volymindex (d. v. s. en serie i fasta priser). Det är

förenat med betydande såväl metodologiska som praktiska svårigheter att

utarbeta en tillförlitlig byggnadskostnadsindex. Speciellt gäller detta beräkningen

av en index avsedd för det senare av de två ovan exemplifierade ändamålen,

då den förutsätter att en uppskattning göres av rationaliseringslaktorn.

Till följd av sin konstruktion kommer bostadsstyrelsens index över

byggnadskostnaderna för bostäder icke att påverkas av den förändring av

kostnadsstrukturen och den kostnadssänkning som följer med den fortgående

rationaliseringen av byggnadsverksamheten annat än så till vida som

den s. k. löneglidningen under avtalsperioderna (vilken delvis kan uppfattas

som en effekt av en stigande arbetsproduktivitet) icke inräknas i index.

Samma brist vidlåder även andra av bostadsstyrelsen liksom av byggnadsstyrelsen

och vissa andra myndigheter utarbetade byggnadskostnadsindex.

Ett starkt behov föreligger för skilda ändamål av byggnadskostnadsindex av

olika slag, där hänsyn på ett riktigare och mera systematiskt sätt tas till

rationaliseringsfaktorn. Exempelvis gäller detta vid användning av index

inom ekonomisk analys berörande byggnadsverksamhetens utveckling. Vidare

kan nämnas att ett behov av index av detta slag föreligger vid den av

1960 åTs försvarskommitté föreslagna utvidgningen av försvarsprisindex till

att omfatta även utgifterna på kapitalbudgeten.

Delegationen hänvisar till en undersökning, som pågår inom statens

institut för byggnadsforskning, n. > ... <i... i, »ui:

>''■'' ''•<>!.. Vt n>.-Viv..\i\ i. v,, , -.in ''•

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1961 3

Byggnadsarbetareförbundet framhåller, att behovet av en

fullgod byggnadskostnadsindex är mycket stort men hänvisar likaledes till

den inom statens institut för byggnadsforskning pågående undersökningen

och anser ytterligare åtgärder ej nu behövliga.

Utskottet

I remissyttrandena gjorda uttalanden bestyrker riktigheten av motionärernas

uppfattning att nu tillämpade byggnadskostnadsindex icke motsvarar

berättigade krav på tidsenlighet. Spörsmålet härom behandlas emellertid

f. n. av statens institut för byggnadsforskning och institutet torde därvid

komma att pröva jämväl övriga av motionärerna upptagna frågor. Utskottet

finner resultatet av detta undersökningsarbete böra avvaktas innan ytterligare

utredningar ifrågasätts, varför utskottet hemställer,

att motion 11:631 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1961

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD JOHNSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Nestrup, Sörlin, Ringaby*, Uno

Olofsson*, Nils-Eric Gustafsson*, Hellebladh, Ernst Olsson och Eric Peterson;
från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm*, herrar Johnsson i

Skoglösa, Dickson, fru Jäderberg*, herr Svensson i Kungälv*, fru Thunvall,

herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark*, Björkänge, Svenungsson*, fröken

Anderson i Lerum och herr Enskog.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.