Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillgodoseende inom socialpolitiken av eftersatta gruppers behov.
1961-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 5,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1961:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillgodoseende inom socialpolitiken av eftersatta gruppers behov.
Dokumentets text
Nr 4—6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1961
1
Nr 4
Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillgodoseende
inom socialpolitiken av eftersatta gruppers behov.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 538 av herr Sundin och II: 629 av herr Antonsson hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära, att vid pågående socialpolitiska
prövning jämväl må göras en skyndsam angelägenhetsgradering i
fråga om såväl reformering av nuvarande socialpolitik som nya reformönskemål
med hänsyn till lägre inkomstgruppers och andra eftersatta
gruppers behov.
I motionerna framhålles bl. a. att den tidigare hårt tryckande fattigdomen
i vårt land i stort sett är försvunnen men att man icke får förledas att tro
att ingen fattigdom längre finns. Stora grupper av vårt folk måste nöja sig
med mycket blygsamma inkomster. Socialpolitiken har hittills i huvudsak
inriktats på generella åtgärder, men genom åtgärdernas konstruktion har
de i många fall fått den effekten, att de verkat ekonomiskt förmånligare
för grupper, som redan har relativt höga inkomster, än för dem som har
låga inkomster. Utformningen av de generella socialpolitiska reformerna
har tagit så mycket intresse i anspråk, att man försummat att planera i
tillräcklig omfattning för olika s. k. marginalgrupper. Vid sidan av planeringen
av nya reformer bör man därför undersöka vad som kan och bör
göras för att avhjälpa de brister, varmed de generella åtgärderna nu är
behäftade.
För detta krävs bättre kunskap om vilka ekonomiska verkningar de generella
socialpolitiska åtgärderna fått efter det praktiska genomförandet.
Socialpolitiska kommittén har i uppdrag bl. a. att undersöka i vilken utsträckning
socialpolitiska anordningar påverkar levnadsnivån i olika inkomstlägen
och för olika befolkningsgrupper. Samtidigt växer krav på nya
reformer fram. Det är givetvis en svår avvägning att avgöra vilket eller
vilka reformönskemål, som bör ges förtursrätt. De reformer och förbättringar
bör ges företräde, vilka är av störst betydelse för låginkomstgrupperna
och andra eftersatta grupper. En angelägenhetsgradering bör därför
göras, avseende såväl reformkrav som nya reformönskemål.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 538.
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr b 6
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1961
Utskottet
Motionernas motivering ger uttryck åt uppfattningen att vissa grupper i
samhället, änkor, faderlösa, ensamstående kvinnor med barn, blinda, spastiker,
psykiskt outvecklade, vissa låglönegrupper m. fl. icke i tillbörlig grad
beaktats vid den socialpolitiska planeringen. Motionärerna anser att dessa
gruppers villkor och behov bör närmare undersökas och hemställer i motionsyrkandet
om en angelägenhetsgradering av åtgärderna såväl inom den
nuvarande socialpolitiken som beträffande de reformer som kan befinnas
påkallade.
I maj 1958 tillkallade chefen för socialdepartementet sakkunniga, socialpolitiska
kommittén, för att verkställa en socialpolitisk översyn. Kommitténs
första uppgift skulle vara att insamla och sammanställa material till
belysning av socialpolitikens nuvarande innebörd och verkningar. Ur direktiven
för utredningsarbetet må här vidare återgivas följande.
En undersökning som avser socialpolitikens effektivitet bör emellertid
inte begränsas till ett studium av existerande socialpolitiska anordningar.
Den bör i lika hög grad utgå från den faktiska levnadsnivån, sådan den gestaltar
sig för olika grupper, och avse frågan i vad mån brister i levnadsnivån,
kan tänkas bli avhjälpta genom en annan utformning av socialpolitiken
än som gäller f. n. Man bör med andra ord försöka kartlägga resterna
av fattigdom och nöd i vårt land och mot bakgrund av erfarenheten pröva,
i vad mån eftersatta gruppers förhållanden kan antas bli påverkade av socmipohtiska
åtgärder.^ Bland grupper, vilkas förhållanden man bör studera
från den angivna utgångspunkten, vill jag nämna personer med olika slag
aV ^r^>e^s^1*n(^er> ex- syn- och hörselskadade, rörelsehindrade och personer
med åkommor på de psykiska sjukdomarnas och närliggande områden.
Det kan även erinras om att i direktiven förutsatts att, i den mån behov
yppar sig av nya utredningar beträffande utformningen av olika former av
vård eller service, sådana utredningar även skall komma till stånd.
Utskottet finner självfallet i likhet med motionärerna angeläget att de i
motionerna avsedda gruppernas intressen på socialpolitikens område blir
väl tillvaratagna. Dessa frågor ägnas emellertid uppenbarligen stor uppmärksamhet
i det pågående utredningsarbetet. Såvitt utskottet kunnat finna
är detta arbete upplagt på ett sätt som väl tillgodoser i motionernas motivering
framförda önskemål. Beträffande den i motionsyrkandet gjorda hemställan
om en angelägenhetsgradering av de socialpolitiska åtgärderna må
allmänt framhållas att de värderingar som socialpolitiska kommittén lägger
till grund för sina kommande förslag givetvis måste komma att innefatta
även en viss angelägenhetsgradering. Den huvudsakliga och avgörande
prövningen i detta hänseende måste emellertid ske när Kungl. Maj:t och
riksdagen har att behandla frågor hur tillgängliga resurser bäst skall utnyttjas
för insatser inom socialpolitiken. De i motionerna avsedda gruppernas
behov kan förutsättas komma att härvid röna stort beaktande.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr k år 1961 3
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 538 och II: 629 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 februari 1961
r 11\
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
U.-»y«V .tv1w»Å lA.sv.oyw
.nu**UttTTTTH * . * ■i/r. ''.in >
UIU I<
Närvarande: '' , ..... v , ,v( a
från första kammaren: herrar Nestrup, Sörlin, Andersson, Axe! Emanuel,
Ringaby, Olofsson, Uno, Larsson, Lars, Hedström, Hellebladh, Johansson,
Tage, Larsson, Anton* och Peterson, Eric;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herr
Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark,
Gustafsson i Uddevalla*, Keijer, fru Gunne*, herrar Borjesson i Glomminge,
Magnusson i Jönköping och Edlund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
n-jij ■ jtm;< 1 villniiv.i d)iin''i»;7''Hi
i -i-.-i .H-.o/uluiCÄrigl-.illllr.l-K-Vl irA<lU
; >> ::i< '' .HliVinmiv
r.biiil ; ffutftr
l ; : ,.!''iii mll/l">!■!•> ''Min
riIno b''
i t. .lom i''i)> v!f.
i / \>
;; *-f f 111 j i; f i j H ) A t
-v..{ eib *>•''
tl)llul*ii
i,,l i
Jf t / fi i>/»>
rbi!
.:.i\ * iMinini! ''/I
fno< mW.itir
.!
i« ,;{''»* • ?;in !*’ Hi
Ui i ''■!
Uii ,|m ■; it i 1 sill
*\.i :j»i f J r
ii ‘ * i*)
nvb
loor.i •ruliiLiiv>2l
HViIiii * ir.-^riildi»
lin i «; ti»
. 1
! n.HJom ili i mi/nu
fl tv!
xijyiu ml t^iii
• 1 .; * . , ., t-. ., ., i
1 S''l /< -SIMM. 1
1 lu‘f >''»
bfiijii
•iiVU A\i '' ;->i. i
i
: 11 i / il in! ''.lin
M; ?.
liv luiiifiiibii i t; i i )■>!
ilui; »ii»
1 : - I
*.£<\
ii; Is-m .in
t:i It l i liVlili A- •/
! .inic >• vli;
''•lic
. fO hAsl/tif. l"r*
i *u;U .fl >7t T/A
* i * 11. :l> si''jo
) .ljlill''1 I jo t,''
J
f v ; i i ; r, • ■ 11 H> 11 i ‘ i få • i
j, ’{/ i;.: .■ ''*»>!''{ f t
i. *
». m ,,r. j , »,| : •,
In >ini >r!''*iioi!i 1
»■ >« '' t
f •>,.'')< i <.''•/>» i, n. / ■ • i
i 4,.Vi
t • >! 1 i: I j J1 111» .-it.
|.|
f\, Mlr/lV i i* v *
uvi.il
r; > H ■ * >»
illiiiud /i 1 u: ■ : v.hi ‘r»
j i /I l /
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.