Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om en särskild försäljningsskatt på pornografiska tidskrifter m. fl. tryckalster.

1961-02-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:17, Betänkande i anledning av väckt motion om en särskild försäljningsskatt på pornografiska tidskrifter m. fl. tryckalster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1961

1

Nr 17

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

en särskild försäljningsskatt på pornografiska tidskrifter

m. fl. tryckalster.

(1 :a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 4, av herr Björkänge, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om prövning av frågan huruvida en särskild försäljningsskatt

kan åläggas pornografiska tidskrifter och andra sådana tryckalster

i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Frågan om införande av en särskild skatt för förströelsetidskrifter o. d.

har vid åtskilliga tillfällen varit föremål för överväganden inom och utom

riksdagen. Av vad därvid förekommit må här nämnas följande.

Vid 1948 års riksdag väcktes i anledning av den då framlagda propositionen

med förslag till förordning om pappersskatt tre motioner i nu ifrågavarande

ämne. I de likalydande motionerna I: 183 och II: 298 yrkades att

skatt måtte införas på sådana förströelsetidskrifter, som i dagligt tal kallas

kolorerad veckopress. I motionen 11:365 hemställdes, att riksdagen

måtte besluta skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om förslag till skatt

å sådana veckotidskrifter av förströelsekaraktär, som till huvudsakligt syfte

hade innehavarens ekonomiska vinning. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 48 ansåg sig bevillningsutskottet inte kunna tillråda, att en

extra skatt å ifrågavarande tidskrifter uttogs vid sidan av pappersskatten.

I två vid 1949 års riksdag väckta likalydande motioner, I: 26 och II: 25,

hemställdes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

skyndsam utredning angående införande av skatt på s. k. kolorerad veckopress.

Bevillningsutskottet, som avstyrkte bifall till motionerna i betänkande

nr 40, förutsatte emellertid, att då Kungl. Maj:t framdeles upptog till

övervägande frågan om avveckling av pappersbeskattningen, även spörsmålet

om införandet av en särskild beskattning av förströelsetidskrifter

skulle ägnas uppmärksamhet. I enlighet med utskottets hemställan lämnades

motionerna av 1949 års riksdag utan åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1961

Frågan om en särskild skatt på tidskrifter behandlades jämväl av 19''i9 års

skatteutredning i dess den 10 december 1949 dagtecknade betänkande rörande

frågan om avveckling av de år 1948 beslutade extra konsuintionsskatterna.

I nämnda betänkande förordade utredningen, att åtgärder vidloges för att

i samband med pappersskattens avveckling införa en särskild beskattning

av tidskrifter med förströelsekaraktär i huvudsaklig anslutning till eu inom

kontrollstyrelsen upprättad promemoria i ämnet. Vid remissbehandlingen

blev förslaget föremål för åtskillig kritik. Sålunda gjordes från remissinstansernas

sida gällande, att den ifrågasatta tidskriftsskatten icke stode i

överensstämmelse med tryckfrihetslagstiftningens grunder, att en objektiv

gränsdragning mellan skattefria och skattepliktiga tidskrifter svårligen

kunde uppnås och att skatten skulle medföra avsevärda försämringar för

tidskriftsförlagen, författarna in. fl. Det närmare innehållet i kontrollstyrelsens

promemoria, skatteutredningens förslag samt de däröver avgivna

remissutlåtandena redovisas i proposition nr 193/1950 s. 5—9.

I ovannämnda proposition nr 193 till 1950 års riksdag framlades förslag

till pappersskattens upphävande. Beträffande den ifrågasatta beskattningen

av tidskrifter ansåg sig departementschefen, under erinran om den kritik

som mött i denna fråga, icke beredd framlägga något förslag i ämnet.

I anledning av förenämnda proposition nr 193 framställdes i de likalydande

motionerna 1: 240 och II: 284 yrkande om införande av skatt på tidskrifter

av förströelsekaraktär i enlighet med av 1949 års skatteutredning

framlagt förslag. I sitt i anledning av berörda proposition och motioner avgivna,

av riksdagen godkända betänkande nr 41 avstyrkte 1950 års bevillningsutskott

yrkandet om införande av en beskattning av förströelselidskrifter.

I de likalydande motionerna I: 221 och II: 437 vid 195b års riksdag hemställdes

om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran att frågan om beskattning

av förströelsetidskrifter måtte bli föremål för prövning i samband

med den då pågående utredningen rörande den indirekta beskattningen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 22 erinrade bevillningsutskottet

om att utredningsdirektiven för 1952 års kommitté för indirekta skatter

icke lade hinder i vägen för kommittén att, om den fann anledning

därtill, framlägga förslag om beskattning även av tidskrifter.

1952 års kommitté för indirekta skatter föreslog i sitt år 1957 avgivna

betänkande angående den statliga indirekta beskattningen (SOU 1957: 13)

att tidningar och tidskrifter skulle undantagas från skatteplikt. Därvid hade

kommitténs ställningstagande bl. a. motiverats av att man hade att räkna

med svårbemästrade problem vid gränsdragningen mellan vad som vore att

anse som yrkesmässigt och icke yrkesmässigt utgivna publikationer. Med

anledning av att särskild beskattning av förströelsetidskrifter vid skilda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1961 3

tillfällen påyrkats, uttalade kommittén, att en sådan form av beskattning

inte borde ifrågakomma med hänsyn till de tekniska svårigheterna och den

betydande grad av subjektivitet, som måste komma att vidlåda urvalet av

dylika tidskrifter.

I anledning av propositionen nr 162/1959 med förslag till allmän varuskatt

samt bevillningsutskottets betänkande nr 60 och memorial nr 67 beslutade

1959 års riksdag, att tidningar och tidskrifter i princip skulle vara

underkastade beskattning enligt förordningen om allmän varuskatt med

undantag för allmänna nyhetstidningar och vissa personaltidningar. Genom

beslut vid 1960 års riksdag utvidgades det skattefria tidskriftsområdet att

omfatta även periodiska publikationer, som väsentligen framstår såsom organ

för vissa sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för ideella

ändamål (proposition nr 163; bevillningsutskottets betänkande nr 80).

Av innehållet i den föreliggande motionen må här återges följande.

Den omfattande spridningen av pornografiska tidskrifter och andra sådana

alster har vid upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens behandling.

Även om man därvid i stort sett varit enig i uppfattningen om den

skadliga inverkan sådana varor kan ha, liksom om det geschäftmakeri som

ofta förekommer omkring dessa varor, måste det med hänsyn till tryckfrihetslagstiftningen

anses omöjligt att vidta de åtgärder som i övrigt skulle

vara önskvärda, nämligen ett allmänt förbud mot spridandet av dessa alster.

Vad här sagts om de pornografiska tryckalstren kan i stort sägas gälla

även den i många avseenden förråande ungdomslitteratur, som i stora upplagor

sprids bl. a. i form av seriemagasin.

De invändningar, som ur tryckfrihetssynpunkt kan resas mot ett allmänt

förbud för dessa tryck och skrifter, kan inte sägas äga samma giltighet för

ingripanden av annan karaktär, t. ex. en särskild försäljningsskatt. Flera

skäl talar dessutom för att en »chockartad» prishöjning på t. ex. 100—200

procent kan antas få samma effekt som ett totalförbud. Det är visserligen

i båda fallen svårt att avgöra vilka varor som skall bli föremål för beskattning

och vilka som inte skall bli det, men det ligger en principiellt viktig

skillnad i att en extrabeskattning på vissa varor — i motsats till förbudslinjen

— inte medför att de utesluts från marknaden och att ev. felaktiga

ingripanden då också lättare kan rättas till. Man får alltså en viss »säkerhetsventil»

till de mer eller mindre subjektiva värderingar som alltid måste

ligga till grund för all censurverksamhet.

Problemen blir här snarast att jämföra med dem som gäller för punktbeskattning

av vissa varor efter t. ex. lyx- eller umbärlighetsprincipen, och

dessa problem har inte lett till att man avstått från sådan beskattning. En

annan fördel med eu kraftig försäljningsskatt, när förbudslinjen ur andra

synpunkter inte kan tillgripas, är att den avsedda effekten skulle bli störst

för barn och ungdom, de grupper man i första hand vill skydda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1961

Formerna för den beskattning som här föreslås bör självfallet bli föremål

för närmare prövning. De administrativa kostnaderna för skatteindrivning

och kontroll bör åtminstone i inledningsskedet täckas av de influtna

skattemedlen. Prövningen av vilka varor beskattningen skall avse bör i

princip kunna ske under de former, under vilka statens filmgranskningsnämnd

bedriver sin verksamhet. Det bör också vara värdefullt att till denna

verksamhet knyta en riklig målsmannarepresentation liksom också representanter

för olika folkrörelser.

Utskottet

I den föreliggande motionen har hemställts om skrivelse till Kungl. Maj :t

med begäran att frågan om en särskild försäljningsskatt på pornografiska

tidskrifter och andra sådana tryckalster måtte bli föremål för prövning.

Som motivering för yrkandet har framhållits den skadliga inverkan, som

dylika tryckalster har, framför allt på barn och ungdom.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har spörsmålet om

införande av en särskild skatt på förströelsetidskrifter varit föremål för

överväganden i skilda sammanhang. Då riksdagen i anslutning till pappersskattens

avskaffande hade att pröva motionsvis framställt yrkande om

omedelbart införande av en beskattning av förströelsetidskrifter i enlighet

med 1949 års skatteutrednings förslag i ämnet uttalades, att med hänsyn

till de invändningar som rests mot utredningens förslag det torde vara

uppenbart, att ett tillmötesgående av motionsyrkandet inte kunde komma i

fråga. Det må vidare erinras om att 1952 års kommitté för indirekta skatter

inte ansåg sig böra förorda en särskild beskattning av förströelsetidskrifter

på grund av de tekniska svårigheterna och den betydande grad av subjektivitet,

som måste vidlåda urvalet av dylika tidskrifter. Enligt förordningen om

allmän varuskatt är fr. o. m. den 1 januari 1960 alla böcker, tidningar och

tidskrifter i princip skattepliktiga. Från beskattning bar endast undantagits

allmänna nyhetstidningar, personaltidningar och periodiska publikationer,

som utgör organ för vissa ideella organisationer. Undantagen från skatteplikt

har därvid begränsats till vad som av skattetekniska skäl ansetts

möjligt.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det genom den alltmer

ökade försäljningen av sådana tidskrifter och tryckalster, som avses i motionen,

kan föreligga risk för skadliga verkningar bland barn och ungdom.

Vid ställningstagandet till spörsmålet huruvida ingripande bör ske beskattningsvägen

i syfte att förhindra tidskrifternas spridning, måste emellertid

beaktas de gensagor som rests mot en särbeskattning av förströelsetidskrifter

och liknande. Sålunda har bl. a. invänts, att en beskattning av

ifrågavarande slag inte kan anses stå i överensstämmelse med grunderna

för vår tryckfrihetslagstiftning och att en objektiv gränsdragning mellan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1961 o

skattefria och skattepliktiga tidskrifter svårligen kan göras. Dessa invändningar

gäller även det nu aktuella, mera begränsade tidskriftsområdet. Med

hänsyn härtill och då i motionen inte framförts några väsentligt nya synpunkter,

anser sig utskottet inte kunna förorda, att frågan om en särskild

försäljningsskatt på vissa tidskrifter ånyo blir föremål för utredning. För

att komma till rätta med det i motionen aktualiserade spörsmålet bör i stället

andra åtgärder än ingripanden beskattningsvägen övervägas.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till utredningsyrkandet i motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 4 av herr Björkänge om en särskild försäljningsskatt

på pornografiska tidskrifter m. fl. tryckalster

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elofsson, Söderquist,

Yngve Nilsson och Wärnberg; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kollberg,

Nilsson i Svalöv, Engkvist, Magnusson i Borås, Asp, Andersson i Essvik,

Stenberg och Fälldin.

av herr Gustaf Elofsson.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.