Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående anstånd med inbetalning av skatt.

1961-03-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:25, Betänkande i anledning av väckta motioner angående anstånd med inbetalning av skatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1961

1

Nr 25

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående anstånd med inbetalning av skatt.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 486 av herrar Sveningsson och Schött samt II: 548 av herr

Nilsson i Svalöv m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta antaga

följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av punkt 1 av anvisningarna till 49 §

uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att punkt 1 av anvisningarna till 49 § uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 skall erhålla följande ändrade lydelse.

Anvisningar

till 49 §

1. Lokal skattemyndighets beslut i anledning av framställning om anstånd

enligt 49 § 1 mom. första stycket skall grundas på det yttrande över framställningen,

som det åligger taxeringsintendent att avgiva. Denne skall, därest

detta med hänsyn till föreliggande omständigheter är möjligt, i yttrandet

tillkännagiva sitt ställningstagande till de över taxeringen anförda besvären.

Taxeringsintendenten må tillstyrka framställning om anstånd, förutom då

han anser sig böra tillstyrka den skattskyldiges besvär, i fall då besvären

avse princip-, tolknings- eller skälighetsfrågor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkom från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 548.

Beträffande möjligheterna till anstånd med inbetalning av skatt gäller

för närvarande jämlikt 49 § 1 mom. uppbördsförordningen att skattskyldig,

som anfört besvär över taxeringsnämnds, prövningsnämnds eller skattedom
-

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 saml. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1961

stols beslut rörande taxering, av lokal skattemyndighet kan beviljas anstånd

med inbetalning av skatt på grund av taxeringen, därest vederbörande taxeringsintendent

i yttrande över den skattskyldiges framställning om anstånd

förklarat sig inte ha något att erinra mot bifall, helt eller delvis, till den

skattskyldiges talan. Anstånd må avse skatt till belopp som betingas av taxeringsintendentens

yttrande. Jämlikt anvisningarna till nyssnämnda paragraf

skall den lokala skattemyndighetens beslut i ärendet grundas på det

yttrande över framställningen, som det åligger taxeringsintendenten att avge.

Denne skall om möjligt i yttrandet tillkännage sitt ställningstagande till

de över taxeringen anförda besvären. Om utredningen av besvärsärendet

inte är avslutad och om taxeringsintendenten med hänsyn härtill eller av

annat skäl inte anser sig kunna göra något uttalande rörande sitt framtida

ställningstagande, skall detta meddelas den lokala skattemyndigheten, som

i så fall har att avslå framställningen om anstånd med skattens erläggande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 har chefen

för finansdepartementet tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa

utredning av vissa uppbördsfrågor. Av direktiven för utredningen, som antagit

benämningen uppbördsutredningen, må här återges följande.

Slutligen torde i detta sammanhang få upptagas frågan om anstånd med

inbetalning av skatt, som är beroende av utgången i en taxeringsprocess. Enligt

gällande bestämmelser skall ett taxeringsbeslut utan hinder av besvär

föranleda debitering av däremot svarande skatt. Anstånd med inbetalningen

kan endast erhållas, om vederbörande taxeringsintendent tillstyrkt eller avser

att tillstyrka nedsättning i taxeringen. Det har länge stått klart, att

denna ordning inte är tillfredsställande, och krav på utvidgade möjligheter

till anstånd har rests vid olika tillfällen, bl. a. i motioner inom riksdagen

och i en skrivelse från justitieombudsmannen. Även enligt min mening talar

vissa skäl för att möjligheterna till anstånd utvidgas. Vid utredningen av

denna fråga bör övervägas huruvida icke avgörandet i anståndsfrågor i här

avsedda fall lämpligen kan överflyttas till ett judiciellt organ, exempelvis

kammarrätten. Såsom förutsättning för en ändring av de nuvarande bestämmelserna

på området bör gälla, att statens möjligheter att utfå den

genom skatteprocessen slutligen bestämda skatten inte nämnvärt försämras.

En tänkbar utväg härvidlag kan vara, att den skattskyldige ställer säkerhet

för skatten. I förordningen om särskild investeringsfond för avyttrat

fartyg har skapats ett system för ställande av säkerhet genom bankgarantier.

Ehuru bestämmelserna därom är ganska komplicerade, synes de praktiska

erfarenheterna vara goda.

I de förevarande motionerna har erinrats om att departementschefen i proposition

nr 100 till 1953 års riksdag, då de nuvarande anståndsbestämmelserna

antogs, medgivit att fog fanns för viss kritik mot den valda lösningen.

Departementschefen ansåg emellertid att något bättre förslag inte framkommit.

Han framhöll vidare att starka skäl talade för ett utbyggande av anståndsmöjligheterna.

Förutsättningen för att anstånd skall kunna medges

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1961

3

är nu i samtliga fall att taxeringsintendenten tillstyrkt eller förklarat sig

ämna tillstyrka bifall till besvären helt eller delvis. I andra fall har taxeringsintendenten

inte någon möjlighet att tillstyrka anstånd med inbetalning av

skatt. En sådan begränsning av taxeringsintendents möjligheter i delta hänseende

kan inte enligt motionärernas förmenande vara lämplig. Framför

allt där tvisten i skatteprocessen rör en fråga av principiell natur och denna

måhända föres upp till avgörande i högsta instans för att prejudikat skall

erhållas, medför begränsningen en onödig och ofta obillig belastning på

den skattskyldige. Motionärerna anser att taxeringsintendent bör vara oförhindrad

att tillstyrka bifall till framställning om anstånd med inbetalning

av skatt i fall då princip-, tolknings- eller skälighetsfrågor eller dylikt är

föremålet för tvisten i skatteprocessen.

Utskottet. Enligt bestämmelserna i 1953 års uppbördsförordning kan anstånd

med inbetalning av skatt medges skattskyldig av lokal skattemyndighet

— förutom då den skattskyldiges skattebetalningsförmåga blivit nedsatt

på grund av arbetslöshet, sjukdom, militärtjänstgöring eller eljest oförvållat

— även i det fall då den skattskyldige anfört besvär över den taxering, på

grund av vilken skatten påförts honom. I sistnämnda fall gäller som förutsättning

för anstånd att vederbörande taxeringsintendent i yttrande över den

skattskyldiges framställning om anstånd förklarat sig inte ha något att erinra

mot bifall, helt eller delvis, till den skattskyldiges talan. Anstånd beviljas

med det belopp som föranledes av taxeringsintendentens yttrande.

I de förevarande motionerna föreslås att möjligheterna till anstånd vidgas

i de fall då den skattskyldige anfört besvär över sin taxering. Motionärerna

yrkar sådan ändring av bestämmelserna i ämnet, att anstånd skall kunna

medges efter tillstyrkan av taxeringsintendenten, även om denne inte anser

sig kunna hemställa om bifall till de av den skattskyldige anförda besvären.

1 motionerna uttalas bl. a. att en sådan utvidgad möjlighet till anstånd bör

kunna användas, då tvisten i skatteprocessen gäller princip-, tolknings- eller

skälighetsfrågor.

Utskottet vill erinra om att de nuvarande anståndsbestämmelserna infördes

år 1953 såsom en försökslagstiftning. Redan i samband med tillkomsten

övervägdes, om man inte borde medge en längre gående rätt till anstånd.

Emellertid rådde oklarhet om hur principerna för ett sådant förfarande

skulle utformas och hur det tekniskt skulle anordnas.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har Kungl. Maj :t uppdragit

åt uppbördsutredningen att överväga en utsträckning av anståndsmöjligheterna.

I direktiven uttalas att det länge stått klart att den nuvarande

ordningen på förevarande område inte är tillfredsställande samt att vissa

skäl talar för att möjligheterna till anstånd utvidgas. Det torde med hänsyn

till vad sålunda uttalats i direktiven kunna förväntas att uppbördsutred
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1961

ningen kommer att överväga förslag till lagstiftning i den riktning motionärerna

yrkat. Då resultatet av utredningens arbete bör avvaktas, anser sig

utskottet inte kunna tillstyrka de förevax-ande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:486 av herrar Sveningsson

och Schött samt 11:548 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.

angående anstånd med inbetalning av skatt icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Yngve

Nilsson, Kronstrand och Torsten Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kollberg, Nilsson i

Svalöv, Ivärrlander, Engkvist, Magnusson i Borås, Asp, Stenberg, Kristenson

i Göteborg och Fälldin.

Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 19G1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.