Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner rörande vissa ändringar i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt.

1961-03-21 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:33, Betänkande i anledning av väckta motioner rörande vissa ändringar i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961

1

Nr 33

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande vissa ändringar i förordningen om arvsskatt och

gåvoskatt.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:356 av herr Lundström m. fl. och 11:551

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt

den 6 ju/ni 1941 (nr 416)

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt den

6 juni 1941 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §■

Från skattskyldighet enligt denna förordning äro befriade

staten;

stiftelse---försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja

barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av

behövande ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet är att sålunda

tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;

stiftelse---forskning.

Skattebefrielse —--sammanslutning.

2) motionen 11:176 av herr Ekström i Iggesund, vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förordningen om arvsskatt

och gåvoskatt, att det i motionen framförda förslaget tillgodoses, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig författningstext.

Biliang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 33

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

\B<i.yUlt\ing,si4tek0Uefa faiwikaffltet m> £8 s åVs-MOd

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:176 och 11:551.

Jämlikt 3 § förordningen den 6 jum,lf)41 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

är från skattskyldighet enligt förordningen bl. a. befriad stiftelse eller

.Säwriansbrtmntg, som, liar \tUl, liuyudpaW.igt. ''.ändamål ,att. f rämj«iba jyis eller ung\dom^,

vård. -.ocji,, f(tsjtraiv, \o}ler, •, utbildning,. eJ ler, att/.främja vård av behövande

ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet än att sålunda tillgodose

np,edlepnfiar av viss eller vissa släkter eller utom riket bosatta utlänningar.

Förutom de i ovannämnda paragraf omnämnda juridiska personerna är enligt

•••?8 § ifrån gåyps^ftltfb^lri^de jbl. a. ^tiflelse^-jned^huvudsåäligbSJtftp Att fppija

religiösa, välgörande,;; sociala, politiska,, konstnärliga,:-4dp?ottsliga eller andra

:därmed,: jämförliga l^pltnre.lla Qll^r eljest allmännyttiga, ändamål,;;• ,t•! ,b [

I 23>1 §!forördrmigéiv <omi:arVSäkätt !Öeh; gåvoskatt stadgas-rttt Vid'' iipjiskåttning

av värdet å lös egendom obligation, som noteras å inländsk eller utländsk börs,

skall uppskattas till det noterade värdet, celler, om detta icke motsvarar vad som

varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden, till det pris som

vid dylik försäljning kan påräknas. ''Till ledning för värderingen skall enligt

26 § fp^el^J^tyg,,aY\1l^lf.>,fnäJslage0gflvr, nwite mesd,,snkep.,>färtf!0ge»H''i\

(Vilt- -Ut) lifti HUS t. b Jtob

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

.(,,11 de.j^kpiydaqdc, l; Sigfi 551 anförgsjhl,.,^ ^^Yå.yättsfall

rörande ai^sskatt„hggfjni).^l]9r^en1a!v -ips|iV^Jlknipge||.i

skatt och gåvoskatt rörande utom riket bosatta utlänningar belysts, nämligen

NJA 1949:815 och NJA 1959:105. I förra fallet måste föreningen Svenska röda

korset — vilken själv såsom åsyftande ått stärka rikets försvar är frikallad från

skattskyldighet jämlikt 3 § — betala skatt för en.åt föraningen såsom osjälvständig

stiftelse anförtrodd" fond, som slmlle ahvahdas fill'' hjälp''åt Europas

behövande barn. I det senare rättsfallet fastslogs, att skatt skulle utgå''pa .''arvslott,

,som

/iirnirii .tfa Ifunahtn; huiacr.bijvijil du •mil moa .gmn t xj latismmaa lollo .oalotlxtg

äv. saval nationell som interna.fipnell art.

’ Emxgt ''EDjfsfein" (Den .(^ven^ifä, åfysioi^ybcjj^gäyobesivätfningen s'' äf)!'' féan

"äet" sålunda* gattaiide undantaget från åuyudrågelu‘dtn simJtefnhet sågps^åra

av fiskalisk natur. ”Man har ansett'' statens slfätteihtr^ssejbofå ga foref niif aen

på grund av ändamålets beskaffenhet i o.ch för sig berättigade .skattefriheten

icke kommer landets egna eller inorifiandot liosatfapersoner tiifgoäo. lJe''t kan

emellertid noteras, a,tt. motsyarande Jnskränknjpg infe finnes stadgad i 38 §,.där

bl. a. stiftelse''med’‘humdsaitiigt’"Syfte a jt*''främja religiösa,* vålgorancle,''* sociala,

polifaska, ‘fionstnajdigju'' iäroit?lig| e^manara^ämied NaJnföSigä imltnféija eller

el j est alimäjiåyttxgå.andämäi* ''forkKaras befriade ‘''från1 gåvoskatt, ''fjet'' ''ar'' såleåes

.....-.......... '' ..... ‘ '' -*-•1.—*7 0^}jjfa +joaem öbitaiodaphav lin, (d

‘ '' __ intresset ansetts ga f
-

Jxé tåg ni n tfa'') i Öl g ifi al/iobxo iö''i-x Bil a JotLutfm otffi.

endast vid arvsbeskattningen, som aef iiskaliska

es

Öre iritfesset

att hjälpa behövande utlänningar eller främja deras utbildning.

¥.¥. vn .inta» > .\\K\ »mwlo-ui 5ii

il

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänMnde nt 33 år 196''i

3

Det synes Uppenbart att mot bakgrunden av det intresse för internationell

hjälpverksamhet, söm torde omfattas av svenska folket, denna skatteregel framstår

som föråldrad. Det kan inte anses rimligt, att Bädda barnen skall diskrimineras

i skattehänseende,'' därför att dess hjälpverksamhet gåit-utanför landets

gränser. Dot synes in to heller finnas någon anledning att i détita avseende göra

skillnad i beskattningen av legat och beskattningen av gåva. I båda hänseendena

bär-skattefrihet föreliggav - v t te. atnqomdj; imeHuUii ram! tm >UI 1''1 ''M1 ’'' •1'' ! 1 ’

(till st ok för yrkgndet i ''tnofionpn it:.''it 6 bär yfiuvuclsak anförts följan^g. ^

Öos ett stortantal" familjer _i''yåff:lanä ^ar

någon eller några av''svenska''statensI^de

årliga. sjalvdeielai’ationeinica brudar (Jessa premieobligationer ljpptas till kursvärdet

den 31 december Iréf fore'' deklgrationegs ^aygivande.''''iyur^värdena ä dessa

obligationer undergår obetydlig förskjutning i vardét för yarje^år^ V id ett^inträffat‘dödsfall

"skall av den avlidne ägct premieobligation upptas till kursvärdet

dödsdagen. Uppgift härom tillhandahålls dels genom tidningarna och. dels genom

bankerna.1''" Vid'' inregistrering av*‘bouppteckning ^ vari sa dan p^jnieobl^tion.

upptägits skait värdet av ‘dbiigationen ''styhkä^, ''Öetta sker genom mtyg från

bank! Mmimikostnaden för sådant intyg är numera 5 kronor.

■"i ditIflesta fält; sakriaf1 det rééil bietydefsb om‘premié.QbhgatiönénM up|&

till nom.''50 kidhor eller "till ktihåVärdet''.'' ''ÖeViyifésvara en ''praktisk''lösning.och

ägnad ätt ihcdförä lättnad för såväl domstölår som (jödsbodelagafe, atk pjremieobligatioiierftä

upptas till visst belopp, söm gäller för ött ar i taget.^ S\enskg

statens''''pröihiéöbligationcr böi* därfö*r i''bouppteckningen éfter avliden person

eller vid bestämmande av skatt efter ävlidcn p6Tk:dn: upptas1''till det värde som

dbligätiöhén! hade viöTutgåhgen av året foie dödsfallet. \

-II , -- ; .! era; ;<>■ ''.10 ''min:!>v:s:ii! .i. : a-UuUv/ iw-.vf jk! mura,,

Utskottet „. i(jv h;oii,. re.

Utskottet, -behandlar till eu börjim'' yrkandet i -de likalydåndé iiiotionermt

I; 350 och II: 551''ioin befrielse Mm arvsskatt betråffäride legäU till internatio
-

nell hjälpverksamhet: öf ill stöd för-Vrltåndet! bär anförts -att swhsk-stifteföe-biler''

sammanslutning, som har till huvudsakligt--ändamål ''att ''i råm ja barns eller-urtgdoms

vård och fostran eller utbildning eller: att ''främja- vård ad behövähde''

ålderstigna, sjuka''eller lytta, vid arvsbeskättningou inte är befriad''från Skattskyldighet,

om ändamålet är att tillgodose ad om- riket bosat.tamtlänuingar. Däremot

-är gåvor till förmån för sådana utlänningar skattefria. Ivnligt motionärernas

mening är det inte rimligt., att eu svensk organisation med ändamål att

utöva hjälpverksamhet bland barn och sjuka skall diskrimineras V skattehäiiseende,

därför att dess hjälpverksamhet går utanför-landets griinSer.- :Som i motionerna, framhållits går skattebefrielsen vid gåvof betydligt llmgre

än vad som gäller vid förvärv på grand av testaniontariska förordnanden'', Ursprungligen

var endast, staten befriad ft-ån erläggande av arvsskatt. <lenom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961

beslut vid 1941 års riksdag utsträcktes skattebefrielsen att omfatta även vissa

juiidiska personer, som i sin verksamhet fullföljer särskilt kvalificerade allmännyttiga

ändamål. Som eu följd härav är vid arvsbeskattningen åtskilliga

rattssubjekt med i och för sig behjärtansvärda ändamål inte befriade från

skattskyldighet. Däremot har vid gåvobeskattningen skattefrihet ansetts böra

medges i betydligt större utsträckning. Som skäl för befrielsen från gåvoskatt

har i förarbetena till lagstiftningen åberopats att benägenheten att genom gåvor

under livstiden understödja allmännyttiga ändamål kunde befaras minska, om

en del av gåvan toges i anspråk för erläggande av skatt till staten. Detta skäl

gör sig emellertid inte gällande med samma styrka, när det gäller testamentariska

förordnanden. Vid den äganderättsövergång, som sker genom arvfallet,

har arvlåtaren nämligen att räkna med att kvarlåtenskapen av fiskala skäl blir

föremål for arvsbeskattning. Mot bakgrunden härav har man att se den bristande

överensstämmelsen på förevarande område mellan arvs- och gåvobeskattningen.

Allmän enighet torde råda om att vi i vårt land i största möjliga utsträckningbor

bidraga tdl den internationella hjälpverksamheten. Utskottet kan därför helt

instämma i motionernas syfte. Man kan emellertid inte bortse ifrån de gränsdragnmgsprobiem,

som är förenade med en utvidgning av skattefriheten, och

nödvändigheten av att tillräckliga garantier skapas för att förvärvet kommer att

användas uteslutande för det avsedda ändamålet. Frågan om en ändring av

lagstiftningen i förevarande hänseende bör därför lämpligen övervägas i samband

med den av riksdagen tidigare begärda allsidiga översynen av arvsbeskattningen.

Av det anförda framgår att utskottet för sin del inte är berett att

fororda omedelbara lagstiftningsåtgärder i ämnet. Utskottet anser sig därför

inte kunna biträda yrkandet i de likalydande motionerna I: 356 och II: 551.

Utskottet har vidare att behandla yrkandet i motionen II: 176 att svenska

statens premieobligationer vid beräkningen av arvsskatt skall upptagas till det

värde, som obligationerna hade vid utgången av året näst före dödsfallet.

Enligt gällande bestämmelser skall uppskattningen av värdet av den avlidnes

tillgångar i regel ske med hänsyn till förhållandena vid dödsfallet. Till ledning

för värderingen av aktier, obligationer och därmed jämförliga värdehandlingar

skall därvid företes intyg av bank, mäklare eller annan med saken förtrogen.

Som motivering för yrkandet har i motionen anförts att det i de flesta fall

saknar leell betydelse, om en eller ett fatal premieobligationer i bouppteckningen

upptas till nominella värdet eller till kursvärdet, Motionären anser det därför

ägnat att medföra lättnader för såväl beskattningsmyndigheter som dödsbodelagare,

om premieobligationer vid arvsbeskattningen upptas till visst belopp,

som avses skola gälla ett år i taget.

Enligt \ud utskottet bär sig bekant kontrollerar en del underrätter vid inlegistrering

och stämpelbeläggning av bouppteckningar att däri förtecknade

värdehandlingar är upptagna till rätta värdet utan att infordra särskilt intyg

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961

5

härom. Dessutom tillhandahåller vissa banker på begäran värderingsintyg utan

särskild avgift. Där skäl finns för antagande att i bouppteckningen gjord värdesättning

av smärre tillgångar av ifrågavarande slag står i överensstämmelse

med gällande bestämmelser, torde beskattningsmyndighetema i allmänhet inte

kräva att särskilt intyg om tillgångarnas värde vid dödsfallet företes. Utskottet

vill emellertid, med vetskap om att bestämmelserna inte alltid tillämpas på ett

ändamålsenligt sätt, framhålla att i sådana fall, där en eller ett fåtal obligationer

i bouppteckningen upptagits till nominella värdet och det är uppenbart att skillnaden

mellan det vid dödsfallet antagliga kursvärdet och det nominella värdet

inte påverkar skatteberäkningen, beskattningsmyndigheten inte bör belasta dödsboet

med onödiga kostnader genom att infordra kompletterande utredning

rörande obligationernas värde.

Av ovan anförda skäl och då det inte är lämpligt att vid arvsbeskattningen

ha särskilda värderingsregler enbart för premieobligationer anser utskottet inte

skäl föreligga för ändrad lagstiftning härutinnan. Utskottet avstyrker således

bifall till yrkandet i motionen II: 176.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 356 av herr Lundström

in. fl. och II: 551 av herr Ohlin m. fl. om befrielse från arvsskatt

beträffande legat till internationell hjälpverksamhet,

ävensom

2) motionen II: 176 av herr Ekström i Iggesund angående

värderingen av premieobligationer vid arvsbeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Yngve

Nilsson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Karrlander, Wiklund

i Öjebyn, Engkvist, Gustafson i Göteborg, Magnusson i Borås, Nilsson i

Tvärålund, von Sydow och fru Nettelbrandt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets bétänkaiiäe nr 33 ur 196''i

Reservation ''i; '' i

äV* hettarf Spett, SöderquiSt, ''Gustafson i; Göteborg béli • fri! NettelbrcmSt, ’vlika

•(‘fri 1-nicj (mbl!/immiinttmkMd ■.!>■{,,t .-i-..G-m;i.nhr^-e! ■>},,!A iife b.m

ansett att utskottets, yttrande i rad avser binrielso frän arvsskatt äbeträffandp,

legat;till iutgtrxtatiofliell,hjälpverksamhet bort ha foljande , lydelse: ,;,

Utskottet behandlar, tt ——- ( = utskottet s. 3 rad 14 :— råd, 4 nedifrån) g,

UitTt, landets gränser. . ,.ji rf;; :

Sopi i nrotio^rna; frarphåtlits ,går,[Skattebefrielsen vid gåyor. betydligt ljingry

än.yad spgi ig^er, vid, förygpy .På gritfid ray^festai)rppt«ariska förordnanden, flrspruirgligpn^jvar

enda^t statep, ibfifriad från erläggande ny,, aryssj^t,. Gspppa -beslut

vid 1941 års riksdag utsträcktes skattebefrielsen. 1 ftve9i •.

juridiska,jxersoneUj.honi, i sin, yerksinnhet; fnllföljer^.särskilt.jlhväUficerade allipännj;ttiga

tändpuiål,. Tfli .skillira^, från, vad, ^pny 4å,i gällde, ^ och ^pBLifojrtfarandngäbey

^yid.gåyobeskattningcnj föreskrevs f frågfi.qin, befrielsen, frått'',arvsskatt

den begränsningen att ändamålet fykp jj^r ,’jut<py ^et,bos^ft^utlänningar”.

Någon uttrycklig motivering till denna inskränkning i skattefriheten

finns iek» angiven i, vare sig utrednhrgsbetänkandet; (SOU 1939.: 18) eller

propositionen. Uppenbarligen får, begränsningen ,$es; tnot bakgrunden av de då

rådande, tidsförhållandena,; Oin således dessä, speeielja [omständigheter kunde vara

förståeliga dä,-kan de,uppenbarligen inte; åberppas åt dagens läge, som präglas av

ett omfattande (internationellt samarbete:.och betydande internationella engagemang

från vårt lands sida på olika områden. Htoaimvl;

- .•¥ad.1 ''gäller, de kontrollproblem < )SOm;;har I yppats under utskottsbehandlingen,

bör uppruärksatanrasiatt-den,,yrkadOfeskältefribeten,myser,/testanientslegat till

svensk hjälporganisation. Stadgande bäröiu: återfinns i sista stycket av ifrågavarande

paragraf. Med utgångspunkt från att det var fråga om svensk organisation

anförde 1938 års arvsskatteutredning effeiP fen! feigäénde! diskussion hav

garantin mot missbruk, att i den män ifrågavarande stiftelser eller föreningar

icke var underkastade offentlig kontroll'' [geilörh‘ särskild lagstiftning, så har de

merendels sådan kontakt, direkt eller indirekt, med det offentliga, att den avsedda

garantin även här kan anses forefinrias fmd arvsskatteutredningen bär

anfört äger enligt utskottets mening-giltighet även nu, varför den i motionerna

föreslagna ändringen icke kan avvisas under hänvisning till kontrollsvårigheter.

Utskottet erinrar om att någon rriotsvaiahdb begränsning icke gäller vid gåvo
-

beskattmngen utan att pagra kontrollsvarigheter yppats i namnda avseende.

iiOM Ji''1 “bukt , gmumu r°m>aaoi''nT xnloT. fkrmri rifmnnmrm cfrnn nmT

UnhetJiga, regler maste anses onskvarda. ,

''vmr f .pioazRs ) nj-ja.o auvmrl femiimi/l <m(oil .stan^ .ijoaaauU

Allmän enighet rader om att vi i vart land i största.möjliga, utsträckning bör

bidraga .till den internationella hjälpverksamheten. Utskottet kan mot denna

fe i''''TtobuiuTic/I. .TttsiTTL .mmTuqrX.AibfnutT aima/l & -i b it i;

bakgrund mte.fmna någon,,anledning att bibehalla

: notan/ t rfQ?ajrRgii!/

u.. . ,..s . l platan;;»,.-tär^fnr

begränsning i den eljest vållande skattefriheten vid arvsbeskattningen i vad

avser testamentslegat till välgörande ändamål och hjälpverksamhet'' Utskottet

tillstyrker därför motionärernas yrkande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1961 7

dels ock ansett att utskottet under punkten 1) bort hemställa,

1) att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 356 av herr Lundström in. fl. och II: 551 av herr Ohlin m. fl.,

måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)

om, arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt den

6 juni 1941 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3.§.

Från skattskyldighet enligt denna förordning äro befriade

staten;

stiftelse---försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja

barns eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av

behövande ålderstigna, sjuka eller lytta, dock icke där ändamålet är att sålunda

tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter;

stiftelse---forskning.

Skattebefrielse---sammanslutning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.

Stockholm, B. W. Statlanders Tryckeri, 1961.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.