Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

1961-03-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:37, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1961

1

Nr 37

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om antalet ortsgrupper

vid skattegrupperingen, såvitt propositionen

hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 10 februari 1961 dagtecknad proposition, nr 44, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen

fogat förslag till förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen,

dels ock, med godkännande av i propositionen angivna ändrade

grunder för statsbidrag i anledning av 1957 års ortsavdragsreform,

bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter i ämnet.

Propositionen har såvitt angår förordningsförslaget hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Kommunerna indelas för närvarande vid beskattningen i fyra dyrortsgrupper,

betecknade II—V. I propositionen föreslås att ortsgrupp II slopas och att

kommunerna i denna ortsgrupp uppflyttas till ortsgrupp III.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen

Härigenom förordnas, att antalet ortsgrupper, som avses i 48 § 1 mom.

kommunalskattelagen och 8 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall från och med den 1 januari 1962 tills vidare utgöra tre (ortsgrupp III—

ortsgrupp V).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962 men skall icke äga

tillämpning i fråga om 1962 års taxering eller eftertaxering för år 1962 eller

tidigare år.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr

406) om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1961

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid

riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nämligen
A)

de likalydande motionerna I: 77 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och II: 92

av herr Stiernstedt m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

dyrortsgrupperingen vid beskattningen skall upphöra att gälla, samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga författningsändringar;

samt

B) de likalydande motionerna I: 355 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

II: 540 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte

1. i princip besluta om slopande av skattegrupperingen och införande av

enhetliga skattefria avdrag inom skattesystemet, motsvarande ortsavdragen

i ortsgrupp V;

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

a) framläggande av plan till 1962 års riksdag för den successiva avvecklingen

av skattegrupperingen i enlighet med vad i motionerna har anförts;

b) samtidig prövning av frågan om särskild dyrhetskompensation till invånare

i Norrland med på grund av stora avstånd och klimatförhållanden

höga levnadskostnader.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 92 och II: 540.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Nuvarande bestämmelser m. m., s. 3—5.

Ortsgrupperingsutredningens förslag m. m., s. 5—-7.

Departementschefen, s. 8—9.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I motionerna 1:77 och 11:92 framhålles att veterligt endast ett fåtal länder

graderar ortsavdragen efter dyrhetsförhållandena. Utan tvivel äger i vårt

land en utjämning av levnadskostnaderna rum. I den mån man alltjämt

kan finna skiljaktigheter, t. ex. i fråga om hyror, torde dessa i det väsentliga

förklaras av standardskillnader. I de s. k. billiga orterna, vartill i allmänhet

torde räknas glesbebyggda trakter å den rena landsbygden, förekommer

därtill en del kostnader som knappast kan statistiskt mätas. Landsbygdens

folk saknar sålunda på många håll alltjämt vissa förmåner som är

vanliga inom städer och tätorter, t. ex. möjlighet till utbildning och till

differentierat och allsidigt kulturutbyte. För att över huvud taget invånarna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1961 3

i kommuner inom de lägre ortsgrupperna i dessa olika avseenden skall

kunna komma på jämställd fot med det stora flertalet kommuner inom de

högre ortsgrupperna erfordras speciella, kostnadskrävande åtgärder såsom

för resor och dylikt.

Motionärerna finner tiden nu vara inne att helt slopa dyrortsgrupperingen

vid beskattningen. Eftersom det förekommer så många speciella kostnader

inom de lägre orterna som inte statistiskt kan mätas bör en ifrågasatt prisgeografisk

undersökning inte avvaktas. Vid oförändrat utdebiteringsbehov

nödvändiggör ett sådant beslut i kommuner inom ortsgrupper under den

högsta en höjning av de kommunala skattesatserna. Detta betyder emellertid

inte i och för sig någon försämring i finansiellt avseende för kommunerna

utan endast en skatteomfördelning inom varje kommun. I den mån de nuvarande

ortsavdragen relativt sett varit för låga, innebär denna omfördelning

tillskapande av större rättvisa kommunernas invånare emellan. Med

hänsyn härtill finns inte skäl att föreslå statliga bidrag för att eliminera

eller modifiera de utdebiteringshöjningar som skulle följa. De speciella förhållanden,

som kan göra sig gällande beträffande kommuner i övre Norrland

med dess stora avstånd, bör beaktas i annat sammanhang.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 355 och II: 5W anföres att det numera

torde vara allmänt erkänt att dyrortsgrupperingen inte är motiverad.

Sådana skillnader i dyrhet mellan olika orter som den skulle utjämna föreligger

inte. De prisgeografiska undersökningar som hittills företagits har visserligen

— fast i minskad utsträckning — statistiskt uppvisat viss dyrhetsskillnad.

Det torde emellertid härvid inte kunna bestridas att glesbygdernas

speciella dyrhet till följd av stora avstånd och dylikt inte kommit med i bedömningen

på ett rättvisande sätt. I många väsentliga avseenden torde en

högre dyrhet kunna påvisas i glesbygderna än i de stora tätorterna. Det

framstår som nödvändigt att dyrortsgrupperingen avvecklas snarast. De finansiella

konsekvenser som avvecklingen av dyrortsgrupperingen medför

för staten och kommunerna utgör dock alltjämt skäl för att avvecklingen

bör ske successivt. Särskild uppmärksamhet måste härvid givetvis fästas

vid de kommunalekonomiska konsekvenserna. En höjning av de kommunala

ortsavdragen kan medföra en viss omfördelning av skattetrycket, vilket

kan bli kännbart i kommuner med genomsnittligt lågt skatteunderlag. Sådana

konsekvenser måste enligt vår mening förhindras genom en effektiv

kommunalskatteutj ämning.

Riksdagen bör nu fatta principbeslut om avveckling av dyrortsgrupperingen

i skatteavseende. Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag om uppflyttning

av orterna i grupp II till grupp III bör följas av att orterna i grupp III

uppflyttas till grupp IV den 1 januari 1964 och att därefter grupp IV slutligen

flyttas till grupp V den 1 januari 1966. Kungl. Maj:t bör förelägga

nästa års riksdag en plan för en sådan avveckling av skattegrupperingen.

Därvid bör beaktas att en speciell dyrhet gäller för vissa områden i Norrland

på grund av de stora avstånden och klimatförhållandena. En särskild

kompensation till invånare där är enligt motionärernas mening nödvändig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1961

Utskottet

Enligt för närvarande gällande bestämmelser indelas kommunerna vid beskattningen

i fyra ortsgrupper, betecknade II—IV. I den förevarande propositionen

föreslås att ortsgrupp II slopas och att kommunerna i denna ortsgrupp

uppflyttas till ortsgrupp III med verkan fr. o. in. 1963 års taxering.

Längre gående yrkanden framställes i de motioner som utskottet upptagit till

behandling i detta sammanhang. Således yrkas i motionerna I: 77 och II: 92

lagstiftning av innebörd att dyrortsgrupperingen i sin helhet upphör att

gälla. I motionerna 1:355 och 11:540 hemställes att riksdagen måtte fatta

principbeslut om dyrortsgrupperingens avskaffande och i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om en plan till 1962 års riksdag för en successiv avveckling

av densamma, därvid samtidigt skulle prövas om avvecklingen borde kombineras

med särskild dyrhetskompensation till invånare i Norrland.

Vad först angår frågan om dyrortsgrupperingens avskaffande vill utskottet

erinra om att ortsgrupperingsutredningen i sitt under hösten 1957 avlämnade

betänkande (SOU 1957:42) föreslog att principbeslut skulle fattas om

slopande av skattegrupperingen. Enligt utredningens mening borde avvecklingen

ske etappvis men redan från början borde beslutas att enhetliga skattefria

avdrag, motsvarande gällande ortsavdrag i högsta dvrortsgrupp, skulle

införas.

Utredningens förslag i denna del avstyrktes emellertid vid remissbehandlingen

av flertalet hörda myndigheter och organisationer. Därvid anfördes

från flera håll att, även om skattegrupperingen ofullständigt tillgodosåg sina

två huvudsyften —- garanterande av existensminimum och differentierande

av skattebördan — detta inte kunde åberopas som skäl för att slopa skattegrupperingen.

Ett flertal remissinstanser ansåg, att en prisgeografisk undersökning

borde föregå eventuella ändringar i den nu gällande skattegrupperingen.

Vid förevarande frågas senare behandling i riksdagen har från bevillningsutskottets

sida — med utgångspunkt från remissutlåtandena över ortsgrupperingsutredningens

betänkande — konstaterats att kravet på att skattebelastningen

skall stå i relation till skatteförmågan med hänsyn till orternas

dyrhetsförhållanden fortfarande förfäktas av organisationer, representerande

mycket stora befolkningslager. Utskottet har vidare framhållit att en prisgeografisk

undersökning syntes vara den naturliga fortsättningen på strävandena

att åstadkomma berättigade justeringar av ortsgrupperingsförhållandena.

Inte minst med hänsyn till att det i motionerna I: 77 och II: 92 förutsatts

att avskaffande av ortsgrupperingen bör ske utan kombination med särskild

gottgörelse till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet vill utskottet påpeka

att denna fråga är av betydande finansiell räckvidd för staten och kommunerna.

Av den undersökning, som ortsgrupperingsutredningen på sin tid

verkställde, framgår att i dåvarande läge ett slopande av skattegrupperingen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1961 5

och en tillämpning av enhetliga avdrag, motsvarande de gällande ortsavdragen

i grupp V, skulle för staten medföra ett skattebortfall på drygt 105 milj.

kronor. För kommunerna skulle det kommunala skatteunderlaget nedgå med

sammanlagt något över 6 milj. skattekronor. Det är troligt att dessa tal i

nuvarande läge är än större. I de enskilda kommunerna kunde utdebiteringshöjningar

beräknas på högst 86 och lägst 10 öre per skattekrona. I flertalet

kommuner skulle ökningen ligga mellan 20 och 40 öre per skattekrona.

För närvarande pågår en utredning rörande principerna för en prisgeografisk

undersökning. Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse kommer utredningen

att avsluta sitt arbete under innevarande år. Sedan utredningens därvid

framlagda förslag varit föremål för bedömande torde den av riksdagen

begärda prisgeografiska undersökningen komma att verkställas. Utskottet

anser i likhet med tidigare års bevillningsutskott att resultatet av denna undersökning

bör avvaktas innan ställning tas till principfrågan om skattegrupperingens

avskaffande. Utskottet kan således inte tillstyrka motionsyrkandena

om lagstiftning eller principbeslut med sådan innebörd. Härav följer att

utskottet inte heller kan biträda skrivelseyrkandet i motionerna 1: 355 och

11:540 med begäran om en plan för slutgiltig avvdckling av skattegrupperingen.

Vad därefter avser förslaget i propositionen om att kommunerna i ortsgrupp

II skall uppflyttas till ortsgrupp III får utskottet erinra om att 1960 års

riksdag på hemställan av bevillningsutskottet i betänkande nr 35 avlät skrivelse

till Kungl. Maj :t med anhållan om åtgärder i syfte att slopa ortsgrupp

II vid beskattningen så snart detta lämpligen kunde ske. Såsom föregående

års bevillningsutskott uttalat torde det framför allt vara den nuvarande indelningen

i ortsgrupperna II och III, som väcker irritation och medför skillnader

i skattehänseende, som för de skattskyldiga i berörda kommuner ställer

sig svårförklarliga, och vilkas sakliga berättigande objektivt sett framstår

såsom tveksamt. Det må i detta sammanhang erinras om att ett slopande

av ortsgrupp II på sätt förordas i propositionen tillstyrktes i ett mycket

stort antal remissyttranden över ortsgrupperingsutredningens betänkande,

vari motsvarande förslag framställdes. Med hänsyn till åtgärdens relativt begränsade

räckvidd bör enligt utskottets mening en uppflyttning av kommunerna

i ortsgrupp II till ortsgrupp III kunna ske utan att resultatet av den

prisgeografiska undersökningen avvaktas. Utskottet tillstyrker således propositionen

i vad den hänvisats till utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 44, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet,

måtte antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen;
B)

att följande motioner, nämligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1961

1) de Iikalydande motionerna I: 77 av herr Ebbe Ohlsson

m. fl. och II: 92 av herr Stiernstedt m. fl. om slopande av

dyrortsgrupperingen vid beskattningen, samt

2) de Iikalydande motionerna 1:355 av herr Thorsten

Larsson m. fl. och II: 540 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.

om slopande av dyrortsgrupperingen inom beskattningen,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elofsson, Söderquist,

Oscar Carlsson och Yngve Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson i

Svalöv, Vigelsbo, Wiklund i öjebyn, Engkvist, Gustafson i Göteborg, Magnusson

i Borås, Christenson i Malmö* och Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Gustaf Elofsson, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo

och Magnusson i Borås vilka dels anfört förande:

Såsom framhållits i de föreliggande motionerna har en utjämning av levnadskostnaderna

i vårt land ägt rum. I den mån olikheter i kostnadshänseende

alltjämt kan påvisas, beror dessa i det väsentligaste på skiljaktigheter i

standardhänseende. Glesbygdernas speciella förhållanden, med bl. a. stora

avstånd dels inom kommunen dels mellan kommunen och någon tätort,

åsamkar vidare kommunmedlemmarna kostnader till vilka motsvarighet inte

finnes inom städer och stadsliknande områden. Det är obestridligt att vid

dyrortsgrupperingen hänsyn icke tagits till dessa speciella fördyrande omständigheter

på ett rättvisande sätt. De sämre möjligheterna till utbildning

och till ett differentierat och allsidigt kulturutbyte inom glesbygderna är

exempel på föreliggande standardskiljaktigheter som inte vunnit beaktande

vid kostnadsjämförelserna. Möjligheter att med någon större grad av exakthet

mäta dessa kostnadsfördyringar synes inte heller föreligga. På grund

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 1961 7

härav anser vi att anledning ej finnes att här avvakta en ifrågasatt prisgeografisk

undersökning.

Enligt vår mening saknas sålunda numera de förutsättningar som en gång

kan ha funnits för en dyrortsgradering av ortsavdragen vid beskattningen.

Rättviseskäl talar starkt för ett omedelbart avskaffande av denna gradering.

Praktiska omständigheter kan emellertid göra det lämpligt att göra övergången

mjuk. Vi vill därför åtnöja oss med att förorda, att riksdagen nu

fattar principbeslut i frågan och samtidigt hos Kungl. Maj :t hemställer, att

1962 års riksdag förelägges en plan för en skyndsam successiv avveckling

av dyrortsgraderingen. Vi vill i detta sammanhang erinra om att ortsgrupperingsutredningen

i sitt under hösten 1957 avlämnade betänkande enhälligt

föreslog, att principbeslut skulle fattas om slopande av skattegrupperingen.

Utredningen förordade även, att avvecklingen skulle ske etappvis.

I motionerna har även berörts de speciella förhållanden som råder i övre

Norrland. Det är enligt vår mening angeläget att förevarande problem utan

alltför stort dröjsmål erhåller en tillfredsställande lösning. Här kommer

emellertid en mängd olika omständigheter in i bilden, såsom frågan om beskattningsföremålens

fördelning mellan kommunerna, om kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna, om den allmänna skatteutjamningen

m. m. Att i förevarande sammanhang komma tillrätta med den fördyring

av levnadskostnaderna som man har att räkna med i övre Norrland finner

vi därför inte möjligt men förväntar, att Kungl. Maj:t i anslutning bl. a.

till pågående utredningar så snart ske kan förelägger riksdagen förslag härutinnan.

dels ock ansett att utskottet — med anledning av de likalydande motionerna

I: 77 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och II: 92 av herr Stiernstedt m. fl.

samt de likalydande motionerna I: 355 av herr Thorsten Larsson m. fl. och

II: 540 av herr Gustavsson i Alvesta in. fl. — bort under punkten B) hemställa,

att riksdagen måtte

1) i princip besluta, att dyrortsgrupperingen vid beskattningen

skall upphöra att gälla och att enhetliga skattefria

ortsavdrag skall införas motsvarande ortsavdragen i ortsgrupp

V;

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj .t

till 1962 års riksdag framlägger en plan för en skyndsam

successiv avveckling av skattegrupperingen; samt

3) lämna ifrågavarande motioner, i den mån de icke kan

anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

utan åtgärd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 37 år 7961

Särskilt yttrande

av herrar Spetz, Söderquist och Gustafson i Göteborg, vilka anfört följande.

Erfarenhetsmässigt går utvecklingen i riktning mot en utjämning av dyrhetsskillnaderna

mellan olika orter och landsdelar. Därmed förändras grunden

för ortsgrupperingen vid beskattningen. En successiv avveckling av

grupperingen i takt med denna utjämning är därmed motiverad. Borttagandet

av ortsgrupp II får ses som en följd av denna utveckling, övervägande

skäl talar emellertid enligt vår mening för att resultatet av pågående

utredning om grunderna för en prisgeografisk undersökning, vilken väntas

bli färdig innevarande år, avvaktas innan slutlig ställning tas till ortsgrupperingens

fortsatta avveckling. Vid ett sådant ställningstagande måste givetvis

också hänsyn tas till de olika följdverkningar som skattegrupperingens

avveckling kan få på andra områden.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610422

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tillaggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960161, såvitt a1 i texten