Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar.

1961-03-23 · 7 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:38, Betänkande i anledning av väckta motioner om avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 dr 1961

1

Nr 38

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om avveckling av dubbelbeskattningen av

aktiebolag och ekonomiska föreningar.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:27 av herr Gösta Jacobsson och 11:50 av herr

Regnéll m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t genom vidgade

direktiv till allmänna skatteberedningen måtte ge denna i uppdrag

att utreda frågan om en långsiktig avveckling av dubbelbeskattningen å

aktiebolag och ekonomiska föreningar, samt

2) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring av förordningen den 9 december 1960 (nr

658) med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags

och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall.

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 9 december 1960 med

provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk

förenings inkomst i vissa fall skall erhålla nedanstående ändrade

lydelse samt att 9—12 §§ samma förordning skola upphöra att gälla.

7 §•

Avdrag enligt---ekonomiska föreningar.

Vid bedömning huruvida hinder mot avdrag föreligger enligt första

stycket skall hänsyn icke tagas till aktier, vilka innehades av svenska

aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, därest bolagen eller

föreningarna äro skattskyldiga för utdelning å aktierna.

Vid tillämpning---eller föreningen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 38

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 år 1961

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas

i det följande, hänvisa till motionen II: 50.

Enligt gällande regler beskattas aktiebolags och ekonomiska föreningars

vinster två gånger, nämligen dels hos bolagen och föreningarna,

dels hos delägarna när vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna

äger, med visst undantag för kooperativa föreningar, vid

taxeringen icke göra avdrag för belopp som utdelas. Eftersom avdrag

inte medges för vinstutdelningarna, beskattas fonderad och utdelad

vinst i princip efter samma grunder. För de kooperativa föreningarna

är dubbelbeskattningen så till vida modifierad, att avdrag medges för

utdelning i form av pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till

gjorda köp och försäljningar.

För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer

än två gånger gäller i princip sedan år 1928, att om ett aktiebolag eller

en ekonomisk förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller

annan svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som

uppbär utdelningen, inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten

har emellertid gjorts betydelsefulla undantag. Undantagna är sålunda

aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driver bank eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse. Vidare har från skattefriheten

för erhållna utdelningar undantagits de s. k. svarta familj ebolagen.

Emellertid är de kategorier, som intar en särställning i fråga om skattskyldigheten

för erhållna utdelningar, inte skattskyldiga för alla utdelningar.

Sålunda gäller beträffande bolag och föreningar, som driver

penningrörelse, liksom beträffande de svarta familj ebolagen, att de

åtnjuter skattefrihet för utdelning å aktier eller andelar, vilka innehas

som ett led i organisationen av bolagets eller föreningens verksamhet,

till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom.

Giltigheten av nu berörda bestämmelser är i viss utsträckning begränsad

vid 1963—1973 års taxeringar genom den av 1960 års höstriksdag

antagna förordningen med provisoriska bestämmelser om beskattningen

av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall (SFS 658/

1960). Enligt denna förordning har svenska aktiebolag medgivits viss

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 är 1961

3

rätt att åtnjuta avdrag för utdelning å nyemissioner. Härjämte har bl. a.

viss inskränkning skett i aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas

frikallelse från skattskyldighet för utdelningar från sådana företag.

Således medges rätt till avdrag för utdelning å sådana aktier, för vilka

inbetalning sker under tiden den 1 januari 1901—den .11 december 1966

i samband med bolags bildande eller vid ökning av aktiekapital. Avdraget

är begränsat till 4 procent av det vid beskattningsårets utgång

för de nya aktierna inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag krävs att

bolagets aktier vid beskattningsårets utgång inte till mer än 50 procent

tillsammans ägdes av sådana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska

föreningar, som är frikallade från skattskyldighet för utdelning

från bolaget.

Rätten till avdrag är tidsbegränsad — utom i ovan nämnt hänseende —

även på det sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t.o.m. femte

taxeringsåret efter det, då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första

gången medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst sex ar.

Vad angår inskränkningarna i skattefriheten för utdelningar innebär

den tillfälliga lagstiftningen att bolag och föreningar, som driver rörelse,

jordbruk eller skogsbruk, blir skattskyldiga för utdelning å aktier och

andelar, som anskaffats i kapitalplaceringssyfte. För förvaltningsföretag,

d. v. s. bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande eller

så gott som uteslutande består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom, inträder skattskyldighet

för uppburen utdelning i den mån sammanlagda beloppet därav

överstiger den av bolaget för beskattningsåret beslutade egna utdelningen.

Den utdelningsinkomst som fonderas blir således beskattad.

Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande består i förvaltning

av värdepapper och därmed likartad lös egendom och det är en väsentlig

uppgift för företaget att genom ett välfördelat värdepappersinnehav

erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning samt slutligen aktierna

eller andelarna i företaget ägs av ett stort antal fysiska personer gäller

särskilda regler. Dylika förvaltningsföretag, d. v. s. främst de börsnoterade

investmentbolagen, blir skattskyldiga för uppburen utdelning i den

män sammanlagda beloppet därav överstiger 12;> procent av den av

bolaget för beskattningsåret beslutade utdelningen.

Den nya lagstiftningen innebär även att företag, som driver byggnadsrörelse,

tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,

blir skattskyldiga för utdelning a aktier och andelar, som utgör lager

i rörelsen.

Riksskattenämnden äger om särskilda skäl föreligger medge att företag,

som driver rörelse, jordbruk och skogsbruk, skall behandlas som

förvaltningsföretag vid tillämpningen av den provisoriska lagstiftningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 dr 1961

I de för svarande motionerna framhålles att den svenska företagsbeskattningen

inte synes utformad med tillräcklig hänsyn till de förutsättningar

under vilka ett näringsliv numera arbetar. På olika håll i utlandet,

bl. a. i Västtyskland, har man en väsentligt lägre skattesats i fråga

om utdelad vinst än då det gäller fonderad vinst. En sådan differentiering

är betingad inte blott av önskemålen att öka tillflödet särskilt av

långsiktigt sparande till kapitalmarknaden utan också av angelägenheten

att erhålla en spridning av aktieägandet.

För att vårt land utan störningar skall kunna växa in i en internationell

konkurrensekonomi är en omfattande investeringsverksamhet

nödvändig, inte minst sådan som tar lång tid i anspråk innan den mognar

ut i produktion och avsättning. Den svenska kapitalmarknadens otillräcklighet

ställer det ekonomiska livet och den ekonomiska politiken

inför svåra problem. Den låter sig inte lösa genom regleringar och

prioriteringar, endast genom begränsningar i den offentliga sektorns

anspråk och genom samordnande åtgärder som kan öka tillflödet av

nysparande till denna marknad. Till sådana nödvändiga åtgärder hör

eu reformerad och rationaliserad företagsbeskattning.

Såsom motivering för dubbelbeskattningen av bolagsvinster har anförts

dels att bolagsformen ger den mindre kapitalägaren möjligheter

att komma i åtnjutande av storföretagens speciella vinstmöjligheter,

dels att aktieägaren enligt aktiebolagslagen blott har ett begränsat ansvar

i det att han inte ansvarar för — och riskerar att förlora — mer än det

belopp han satsat i företaget. Motionärerna kan inte acceptera någon

av dessa motiveringar och finner därför inte principiella skäl föreligga

att bibehålla dubbelbeskattningen. En planmässigt genomförd successiv

minskning av skatten å utdelad vinst bör enligt motionärernas mening

ske. Samtidigt med en sådan reform bör en justering ske, varigenom

skattesatsen å företagens vinster blir densamma för aktiebolag och

ekonomiska föreningar.

Schematiskt räknat innebär varje sänkning av företagsbeskattningen

minskad inkomst för statsverkets del. Å andra sidan torde emellertid en

successivt sänkt skatteprocent, särskilt när det gäller företagsskatterna,

tämligen snabbt leda till ökning av skatteunderlaget. En skattesänkning

av detta slag torde därför i längden betala sig även ur den begränsade

statsfinansiella synpunkten. Motionärerna föreslår, att den sittande

allmänna skatteberedningen genom vidgade direktiv får i uppdrag att

särskilt utreda frågan om en långsiktig avveckling av dubbelbeskattningen

å aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vidare förordas att den

år 1960 återinförda kedjebeskattningen avskaffas redan fr. o. m. ingången

av år 1962.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 år 1961

5

Utskottet

Av de båda yrkandena i de förevarande motionerna behandlar utskottet

till en början yrkandet om skiåvelse till Kungl. Maj:t med anhållan

att allmänna skatteberedningen genom vidgade direktiv får i uppdrag

att utreda frågan om en långsiktig avveckling av dubbelbeskattningen

av aktiebolags och ekonomiska föreningars vinstmedel. Av motiveringen

för yrkandet framgår att motionärerna anser en reform i

angiven riktning böra kombineras med ett beslut om likställighet mellan

aktiebolag och ekonomiska föreningar i fråga om den skattesats,

efter vilken statlig inkomstskatt uttas. För närvarande är denna skattesats

40 procent för aktiebolag och 32 procent för ekonomiska föreningar.

Utskottet får med anledning härav erinra om att den vid 1960 års höstriksdag

antagna provisoriska lagstiftningen om beskattning av aktieutdelningar,

för vars innehåll redogjorts närmare ovan, till en del innebär

ett tillfälligt upphävande av dubbelbeskattningen i det att aktiebolagen

vid inkomsttaxeringen under högst sex på varandra följande år

kan få avdrag för utdelning å nyemitterat aktiekapital med fyra procent

av vad som inbetalats. Som framgår av det föregående träder lagstiftningen

i kraft fr. o. m. 1963 års taxering och gäller t. o. m. 1973 ars taxering.

Vidare vill utskottet framhålla att det av direktiven för den till allmänna

skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen framgår

bl. a. att utredningen är oförhindrad att uppta hela nettovinstbeskattningssystemet

till omprövning. Det uttalas i direktiven att en särskild

fråga för utredningen kan bli att bygga vidare på de erfarenheter som

kan vinnas av nyssnämnda provisoriska lagstiftning. Det framhålles

även att utredningen till omprövning må uppta den inbördes avvägningen

av skattesatserna för olika slag av juridiska personer.

Av det anförda torde framgå att frågan om dubbelbeskattningen av

aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas vinstmedel omfattas av

allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag liksom spörsmålet om

vilken skattesats som bör tillämpas för berörda juridiska personer. Enligt

utskottets mening bör beredningens prövning av förevarande frågor

inte bindas av tilläggsdirektiv av det innehåll motionärerna åsyftat. På

grund härav anser sig utskottet inte kunna tillstyrka det i motionerna

framställda skrivelseyrkandet.

Vad härefter angår yrkandet om upphävande av den del av den

förutnämnda provisoriska lagstiftningen som innebär att aktiebolag och

ekonomiska föreningar blir skattskyldiga för utdelning å aktier och

andelar, som anskaffats i kapitalplaceringssyfte, får utskottet erinra om

vad som från utskottets sida framhölls i samband med att den proviso
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 är 1961

riska lagstiftningen antogs. Utskottet underströk därvid att lagstiftningen

måste ses som en enhet. I sin första del — avdragsrätt för aktiebolagen

för utdelning å nyemissioner — innebär lagstiftningen en lättnad i

dubbelbeskattningen. Det syntes utskottet naturligt att en sådan lättnad

motsvarades av att man i viss mån begränsade den frihet från skattskyldighet

för utdelningar som är en följd av dubbelbeskattningen. Det

förhållandet att lättnaden i dubbelbeskattningen skulle komma de nystartade

och expanderande företagen till godo, medan skärpningen i

kedjebeskattningen berörde de kapitalstarka företagen, som placerat

överskottsmedel i aktier, syntes enligt utskottets mening inte kunna

åberopas mot ståndpunkten att lagstiftningen var att se som en enhet.

Innebörden av förslaget kunde nämligen sägas vara att i begränsad utsträckning

flytta över skattebördan från företag, som för sin expansion

är beroende av att skaffa kapital utifrån, till kapitalstarka företag, som

inte har användning för överskottsmedel i den egna rörelsen eller koncernen.

Då några nya synpunkter på förevarande fråga inte framkommit sedan

riksdagen i höstas behandlade densamma och utskottet alltjämt

hävdar att den provisoriska lagstiftningen bör ses som en enhet, avstvrker

utskottet motionerna även i nu ifrågavarande del.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 27 av herr Gösta Jacobsson

och II: 50 av herr Regnéll m. fl. om avveckling

av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska

föreningar icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar

Eriksson, Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Gustaf Elof sson, Söderquist,

Oscar Carlsson och Yngve Nilsson; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 38 år 1961

7

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson

i Svalöv, Kärrlander, Vigelsbo, Wiklund i Öjebyn, Engkvist, Gustafson

i Göteborg, Magnusson i Borås och Bydén.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Gustaf Elofsson, Söderquist, Yngve Nilsson,

Nilsson i Svalöv, Gustafson i Göteborg, Magnusson i Borås och Rydén,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 27 av herr Gösta Jacobsson och II: 50 av herr Regnéll m. fl. — ansett

att utskottet vad gäller det under punkten 2) i motionernas hemställan

framställda yrkandet bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det i motionerna intagna

förslaget till förordning angående ändring av förordningen

den 9 december 1960 (nr 658) med provisoriska

bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk

förenings inkomst i vissa fall.

II) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson

i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

1:27 av herr Gösta Jacobsson och II: 50 av herr Regnéll m. fl. —

ansett att utskottet vad gäller det under punkten 1) i motionernas hemställan

framställda yrkandet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville ge allmänna skatteberedningen

i uppdrag att utreda frågan om en långsiktig

avveckling av dubbelbeskattningen å aktiebolag och ekonomiska

föreningar.

ni) av herr Spetz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.