Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner rörande en samlad översyn av gällande bestämmelser rörande olika företagsformer, m. m.

1961-04-18 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:39, Betänkande i anledning av väckta motioner rörande en samlad översyn av gällande bestämmelser rörande olika företagsformer, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961

1

Nr 39

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande en samlad översyn av gällande bestämmelser rörande

olika företagsformer, m. m.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet bär hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 148 av herrar Mattsson och Torsten Andersson

samt II: 170 av herrar Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka,

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

skyndsam utredning rörande avvägningen av företagsbeskattningen med

särskild hänsyn till de mindre företagens behov av konsolidering i enlighet

med vad i motionerna anförts; ävensom

2) de likalydade motionerna I: 266 av herrar Stefanson och Sjönell samt

II: 226 av herrar Gustafson i Göteborg och Carlsson i Stockholm, vari hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en

samlad översyn av gällande bestämmelser främst inom sociallagstiftningens

och skattelagstiftningens områden med sikte på att skapa rättvisa mellan

olika företagsformer och undanröja de bestämmelser som missgynnar sådan

företagsamhet inom t. ex. hantverkets, handelns, industriens och jordbrukets

områden, som ej drives i aktiebolagsform».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 148 och II: 226.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges

följande.

I de likalydande motionerna 1: 118 och II: 170 erinras inledningsvis om

att näringslivets fortgående rationalisering kommit till uttryck inte blott i

tekniska framsteg på produktionssidan utan även i nya typer av försäljningsorganisationer

och över huvud taget i en ökad integration. Genom

längre produktserier och bättre utnyttjande av investeringar och rörelsekapital

ernås uppenbara fördelar. Vid ett ytligt betraktande kan det förefalla

som om vi går mot eu tid dominerad av stora företagsenheter, som

står rustade att gå ut på världsmarknaden och anpassa sig till den nya

marknadssituationen. Vid sidan av våra expansiva stora och kända exportBihang

till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961

industrier arbetar emellertid en småföretagsamhet, som, om man dit räknar

företag med mindre än 50 anställda, torde svara för drygt 40 procent av

vårt lands samlade industriproduktion. Småföretagsamheten utgör tillika

en betydelsefull rekryteringsbas för storindustrien och en allmän positiv

groningsgrund för den företagaranda som spelar så stor roll i vårt samhällsliv.

Småföretagsamhetens betydelse som utvecklingsgrund för vårt näringsliv

har emellertid kommit att i alltför ringa omfattning uppmärksammas.

Inte heller har dess särskilda arbetsförhållanden och problem uppmärksammats

i tillbörlig omfattning. Dessa iakttagelser hänför sig till samhällslivets

skilda områden, bl. a. skattepolitiken.

Enligt motionärernas mening borde skattepolitiken i större utsträckning

ta hänsyn till företagens bärkraft, som i icke ringa utsträckning sammanhänger

med deras storlek. Det är allmänt omvittnat att småföretagen har

mindre möjligheter till konsolidering än större företag, vilket väsentligen

kan förklaras av skillnaden i små och stora företags företagsekonomiska

struktur. Dessa omständigheter har uppenbart inte beaktats i den hittills

gällande företagsbeskattningen.

För närvarande arbetar visserligen en särskild företagsskatteutredning.

Då denna emellertid har ett synnerligen vitt arbetsfält kan dess arbete väntas

bli långvarigt. Frågan om skattepolitikens avvägning till företagstvpen

måste emellertid sägas vara en grundläggande principfråga, som närmare

borde utredas innan de allmänna synpunkterna på företagsbeskattningen

kan framläggas. Motionärerna anser därför att denna principfråga bör bli

föremål för särskild och skyndsam utredning. Frågans snara lösning är

angelägen bl. a. av den anledningen, att småföretagens konkurrenskraft

inför den nya marknadssituationen i Europa snarast måste stärkas.

Jämväl i de likalydande motionerna I: 266 och II: 226 behandlas frågan

om skillnaden mellan olika företagsformer. Motionärerna erinrar om att

under de två senaste kalenderåren en uppseendeväckande stark ökning av

aktiebolagsbildningen ägt rum. I början av 1950-talet hade man i genomsnitt

ca 1 500 bolagsbildningar per år. År 1958 påbörjades 2 100 bolagsbildningar,

år 1959 uppnåddes en rekordsiffra av 2 900, och 1960 blev siffran

6 900. Den starkt forcerade bolagsbildningen under de senaste åren har helt

andra motiv än företagsekonomiska. Fria yrkesutövare och sådana småföretagare,

som inte har några som helst företagsorganisatoriska skäl till

bolagsbildning, förekommer bland de nya ansökningarna. En bolagsbildning

av helt andra skäl än rationellt företagsekonomiska måste bero på att den

nuvarande lagstiftningen i andra avseenden ger aktiebolagen väsentliga fördelar

gentemot företag som drives i annan form.

Det torde främst vara två lagstiftningsområden som kommer i fråga ur

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr :>(J år 1i)6l

3

synpunkten av hur de kan tänkas på ett irrationellt sätt påverka valet av

företagsform. Den ena är sociallagstiftningen, varvid yrkesskadeförsäkringen,

den allmänna sjukförsäkringen och den allmänna tilläggspensioneringen

träder i förgrunden. Det andra området är skattelagstiftningen, där det är

tydligt att de olika skattereglerna för skilda företagsformer kan öva ett inflytande

på valet mellan aktiebolag, enskild firma, handelsbolag resp. kommanditbolag.

Vad först gäller sociallagstiftningen erinrar motionärerna om att genom

försäkringsrådets utslag i oktober 1959 och Kungl. Maj:ts beslut i januari

1960 har klarlagts, att även den som ensam innehar alla aktierna i ett bolag

är att betrakta som arbetstagare i vad gäller sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen.

Denna nya princip kommer automatiskt att vara tilllämplig

också beträffande den allmänna tilläggspensioneringen. I sistnämnda

hänseende uppfattas de nuvarande bestämmelserna om beräkning av

pensionsgrundande inkomst för företagarna såsom mycket ogynnsamma.

En väsentlig orsak till den forcerade aktiebolagsbildningen utgör just dessa

bestämmelser, men sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen kommer

bär också i blickpunkten.

Även skattelagstiftningen spelar eu stor roll för valet av företagsform. En

skillnad till fördel för aktiebolagsformen framträder i fråga om rätten till

avsättning för investeringsfonder i konjunkturutjämningssyfte. Enskild

firma, handelsbolag och kommanditbolag har ingen rätt till avsättning till

sådana fonder. Dessa fonder har kommit att spela en allt större roll. Under

förra året beslöt riksdagen att stimulera till ökad avsättning till dessa fonder

genom att medge ett extra avdrag vid taxeringen för de företag som

insatte hela det avsatta beloppet på konto i riksbanken och lät beloppet vara

bundet där en viss tid. Det finns därför stor anledning att undersöka möjligheterna

att medge avsättning till sådana fonder även för sådana företag

som inte drives som aktiebolag eller ekonomisk förening. Vidare behandlas

den genom nedskrivning på varulager åstadkomna reserven på olika sätt i

fråga om förmögenhetsbeskattningen i de skilda företagsformerna. I eu

enskild firma inräknas i den skattepliktiga förmögenheten också den del

av lagerreserven som utgör en latent skatteskuld och som alltså inte kommer

ägaren till godo om rörelsen avvecklas eller lagret avsevärt minskas. Så

är ej fallet för aktiebolagen. I fråga om avsättning till pensionsstiftelser har

också olika regler gällt. Även i en del andra avseenden, t. ex. sambeskattningsreglerna,

gäller olika bestämmelser.

Givetvis finns det ingen som helst anledning att söka bromsa upp en företagsekonomiskt

motiverad aktiebolagsbildning. Däremot är det varken ett

samhälleligt eller enskilt intresse att det växer upp en mängd små aktiebolag,

som tillkommit av helt andra skäl.

Enligt motionärernas mening bör olika företagsformer kunna konkurrera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

bevillningsutskottets betänkande nr 30 är 1061

på såvitt möjligt lika villkor. Därför bör en utredning komma till stånd som

kartlägger skillnaderna i bestämmelserna för de olika företagsformerna och

som får till uppgift att föreslå ändringar i syfte att utjämna skillnaderna.

Utredningen bör också ha frihet att undersöka möjligheterna att skapa en

särskild företagsform för småbolagen i vårt land i likhet med vad som skett

i andra länder.

Utskottet

I de motioner som utskottet har att taga ställning till i förevarande sammanhang

behandlas vissa problem, som sammanhänger med bedrivandet

av mindre och medelstora företag. I de likalydande motionerna I: 148 och

II: 170 har uttalats att skattepolitiken i större utsträckning än vad som nu

gäller borde ta hänsyn till företagens bärkraft, vilken i icke ringa utsträckning

sammanhänger med företagens storlek. Motionärerna framhåller att det

är allmänt omvittnat att småföretagen har mindre möjligheter till konsolidering

än större företag, vilket väsentligen kan förklaras av skillnaden

mellan små och stora företags företagsekonomiska struktur. Dessa omständigheter

har inte beaktats i den hittills gällande företagsbeskattningen.

Motionärerna har därför ansett att en skyndsam utredning bör komma till

stånd om avvägning av företagsbeskattningen med särskild hänsyn till de

mindre företagens behov av konsolidering. Frågans snara lösning finner

motionärerna angelägen bl.a. med hänsyn till att småföretagens konkurrenskraft

inför den nya marknadssituationen i Europa snarast måste förstärkas.

I motionerna I: 266 och II: 226 har hemställts om en samlad översyn av

gällande bestämmelser inom sociallagstiftningens och skattelagstiftningens

områden i syfte att skapa i möjligaste mån lika villkor för olika företagsformer.

Motionärerna har bl.a. påpekat att det i flera hänseenden är förmånligare

att driva verksamheten i aktiebolags form än som enskild firma

o. dyl. Motionärerna har därvid erinrat om de skillnader som föreligger

mellan företagare, som driver sin rörelse i aktiebolagsform, och företagare,

som använder annan företagsform, då det gäller sjuk- och yrkesskadeförsäkring

och i andra hänseenden inom sociallagstiftningens område. Skillnader

föreligger också inom skattelagstiftningen mellan olika företagsformer.

Motionärerna har bl.a. pekat på att avsättning till investeringsfonder i

konjunkturutjämningssyfte medges endast aktiebolag och ekonomisk förening.

Enligt motionärernas mening bör undersökas om inte möjligheterna

att medge avsättning till sådana fonder även bör föreligga för den, som

driver sin verksamhet i form av enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag.

Även i fråga om förmögenhetsbeskattningen förekommer vissa

skillnader, bl.a. i fråga om värderingen av dolda reserver i varulager. I detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1061

o

hänseende är den som driver sin rörelse i aktiebolagsform förmånligare

ställd än en enskild rörelseidkare. Även i andra avseenden t.ex. i fråga om

sambcskattningsreglerna gäller olika bestämmelser mellan dessa kategorier

skattskyldiga.

Enligt utskottets åsikt är det angeläget att få sådana regler till stånd,

då det gäller så väsentliga områden som skattelagstiftningen och sociallagstiftningen,

att olika företagsformer kan konkurrera på så lika villkor

som möjligt. Som läget nu är föreligger, som motionärerna påpekat, i dessa

hänseenden så väsentliga olikheter mellan olika företagsformer, att valet

av företagsform på ett avgörande sätt påverkas av social- och skattelagstiftningens

utformning och icke av vad som ur företagsekonomisk synpunkt

är lämpligast. Det är därför enligt utskottets mening önskvärt att skillnaderna

i bestämmelserna för olika företagsformer kartlägges genom en

särskild utredning. Denna bör även få till uppgift att föreslå ändringar i

syfte att utjämna rådande skillnader mellan olika företagsformer. Utskottet

är visserligen medvetet om att vissa av de frågor som det här gäller redan

nu är föremål för särskild utredning eller föremål för aktuell lagstiftning.

Detta gör dock inte behovet av en samlad översyn av de gällande bestämmelserna

mindre. Åt den avsedda utredningen bör vidare anförtros att undersöka

möjligheterna att skapa en särskild företagsform för jordbrukare

och rörelseidkare med mindre omfattande verksamhet i likhet med vad

som skett i andra länder. Vid översynen bör hänsyn tas till angelägenheten

av att stärka de mindre företagens konkurrenskraft inför den nya marknadssituationen

i Europa. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om verkställande av

den ifrågasatta översynen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av motionerna I: 148 av herrar

Mattsson och Torsten Andersson samt II: 170 av herrar

Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka ävensom de

likalydande motionerna 1:266 av herrar Stefanson och

Sjönell samt 11:226 av herrar Gustafson i Göteborg och

Carlsson i Stockholm och med hänsyn till angelägenheten

att stärka den mindre företagsamhetens konkurrenskraft

inför den nya marknadssituationen i Europa, måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om eu samlad översyn av

gällande bestämmelser främst inom sociallagstiftningcns

och skattelagstiftningens områden med sikte på att skapa

rättvisa mellan olika företagsformer och undanröja de bestämmelser

som missgynnar sådan företagsamhet inom t.ex.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961

hantverkets, handelns, industrins och jordbrukets områden,

som ej drives i aktiebolagsform.

Stockholm den 18 april 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från törsta kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson, Spetz, fröken Ranmark*, herrar Gustaf Elofsson*, Söderquist,

t ngve Nilsson och Wärnberg; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard*, Kärrlander,

Engkvist, Gustafson i Göteborg", Christenson i Malmö, Darlin, Andersson i

Essvik, von Sydow* och Fälldin.

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Jansson, fröken Ranmark, herrar

TV ärnberg, Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander, Engkvist och Andersson

i Essvik, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Utskottet upptar först till behandling yrkandet i de likalydande motionerna

I: 148 av herrar Mattsson och Torsten Andersson samt II: 170 av

herrar Gustafsson i Kårby och Svensson i Stenkyrka att riksdagen hos

Kungl. Maj :t skall anhålla om en skyndsam utredning rörande avvägningen

av företagsbeskattningen med särskild hänsyn till mindre företags behov av

konsolidering. Enligt motionärernas åsikt är denna fråga en grundläggande

principfråga som närmare borde utredas innan de allmänna synpunkterna

på företagsbeskattningen kan framläggas av den till allmänna skatteberedningen

hörande företagsskatteutredningen. Därför har motionärerna ansett

att den av dem upptagna frågan bör bli föremål för en särskild och skyndsam

utredning.

Motionärernas uppfattning att frågan om avvägningen av företagsbeskattningen

med särskild hänsyn till de mindre företagen bör bli föremål för en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 ur 1961 ~

särskild och snabb utredning kan utskottet inte dela. Enligt utskottets mening

är det förenat med betydande fördelar att - som avsetts med tillsättandet

av företagsskatteutredningen — förevarande spörsmål kan tas upp

till bedömning i ett större sammanhang. Att vid sidan av den allmänna

skatteberedningen företa en utredning av den art motionärerna önskar finner

utskottet icke lämpligt. Utskottet avstyrker således bifall till förevarande

motionsyrkande.

Härefter övergår utskottet till yrkandet i de likalydande motionerna I: 266

av herrar Stefanson och Sjönell samt II: 226 av herrar Gustafson i Göteborg

och Carlsson i Stockholm, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa om en samlad översyn av gällande bestämmelser främst inom

sociallagstiftningens och skattelagstiftningens områden. Syftet med den av

motionärerna begärda utredningen skulle vara att skapa rättvisa mellan

olika företagsformer och att undanröja de bestämmelser som nu missgynnar

enskilda företagare. Motionärerna har påpekat att såväl sociallagstittningen

som skattelagstiftningen har stor betydelse för valet av företagsform,

men såsom bestämmelserna på dessa områden nu är utformade föranleder

de att ur företagsekonomisk synpunkt icke motiverade ombildningar av

enskilda rörelser till aktiebolag kommer till stånd i ökad omfattning.

I anledning av detta motionsyrkande får utskottet erinra om att den allmänna

skatteberedningen bl. a. har att undersöka om det är en lämplig

anordning att som nu sker enskilda rörelseidkare, fria yrkesutövare och

lantbrukare beskattas delvis efter samma regler som gäller för företag som

drivs i bolags- eller föreningsforin och delvis enligt samma regler som löntagare.

I direktiven för utredningen har som en tänkbar linje angivits att

närmare anknyta reglerna för de nämnda kategoriernas beskattning till

bolagsbeskattningen. I samband med detta utredningsarbete kommer hela

företagsbeskattningen att omprövas. Det är självklart alt de problem som

motionärerna pekar på då kommer att närmare belysas och att skillnaderna

i skattebestämmelserna olika företagsformer emellan kommer att närmare

kartläggas. Då det gäller sociallagstiftningens område bör nämnas att frågan

om ändrade bestämmelser rörande företagare i lagstiftningen om den

allmänna tilläggspensioneringen är aktuell. Inom sociallagstiftningens område

pågår utredningar eller lagstiftningsarbete även i andra viktiga hänseenden.

Det torde kunna förväntas att genom nu pågående utrednings- och

lagstiftningsarbete de av motionärerna upptagna frågorna kommer att belysas

och att något behov av en sådan samlad översyn av lagstiftningen,

som den motionärerna tänkt sig, knappast kan anses föreligga. Utskottet

anser sig därför inte böra tillstyrka den av motionärerna begärda riksdagsskrivelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39 år 1961

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 148 av herrar Mattsson

och törsten Andersson samt II: 170 av herrar Gustafsson i

Kårby och Svensson i Stenkyrka om åtgärder på företagsbeskattningens

område för underlättande av mindre företags

konsolidering, ävensom

2) de likalydande motionerna I: 266 av herrar Stefanson

och Sjönell samt II: 226 av herrar Gustafson i Göteborg och

Carlsson i Stockholm om en samlad översyn av gällande bestämmelser

rörande olika företagsformer,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1961

610538

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.