Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning till självfinansieringsfond.

1961-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:45, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning till självfinansieringsfond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1961

1

Nr 45

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning till

självfinansieringsfond.

(2.-a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:253 av herr Gösta Jacobsson m.fl. och 11:210 av herr

Nordgren m.fl. har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte skyndsamt utreda frågan om rätt för

rörelseidkare resp. jordbrukare att vid inkomsttaxering åtnjuta, avdrag för

avsättning till självfinansieringsfond i huvudsaklig överensstämmelse med i

motionerna uppdragna riktlinjer samt för riksdagen framlägga förslag i

ämnet».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen I: 253.

Förevarande fråga var i viss mån föremål för prövning vid 1960 års

riksdag. I de då väckta motionerna I: 418 och II: 501 yrkades nämligen

att en skyndsam utredning skulle verkställas för att utröna möjligheterna

till omläggning av företagsbeskattningen i syfte att underlätta de mindre

företagens konsolidering och självfinansiering. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 32 avstyrkte 1960 års bevillningsutskott motionerna. Utskottet

erinrade därvid bl.a. om att frågan om företagsbeskattningens utformning

var föremål för utredning under första hälften av 1950-talet, och

att riksdagen år 1955 tog ställning till huvudprinciperna i fråga om denna

beskattning. Därvid belystes självfallet inte enbart skatteproblemen för

bolag och ekonomiska föreningar utan även de frågor som kunde anses

vara av betydelse för enskilda rörelseidkare. Utskottet uttalade vidare att

det genom möjligheterna till en långtgående varulagernedskrivning och

rätten att snabbt avskriva anskaffade maskiner och inventarier torde vård

sörjt för att flertalet smärre företag erhåller tillfälle till konsolidering i

rimlig utsträckning. I detta sammanhang framhöll utskottet att — bortsett

från utövare av fria yrken — endast ca 15 procent av de enskilda rörelseidkarna

enligt inkomststatistiken för taxeringsåret 1958 hade en skattemässig

årsinkomst å mer än 20 000 kronor, över 30 000 kronors inkomst

hade drygt 10 000 rörelseidkare eller ca 5 procent. Härefter anförde utskottet

Bilxang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1961

bl.a. följande. Av dessa siffror framgår att endast en liten del av de enskilda

rörelseidkarna torde ha möjlighet att disponera sin årsinkomst till ytterligare

konsolidering. För det stora flertalet är den redovisade årsinkomsten

inte större än att den kan antas nätt och jämnt förslå till att täcka den

skattskyldiges nödvändiga levnadskostnader och skatter. Införandet av

ytterligare möjligheter till konsolidering via beskattningen skulle i själva

verket innebära ett uppskov med beskattningen av inkomst, vilken använts

för täckande av företagarens utgifter för egen löpande konsumtion.

I de förevarande motionerna har inledningsvis framhållits att frågan om

den mindre företagsamhetens kapitalförsörjning på senare år i olika sammanhang

tilldragit sig statsmakternas intresse, och från statens sida har

åtgärder vidtagits för att skapa förbättrade lånemöjligheter för denna

företagarkategori. Hittills har man emellertid uteslutande tagit sikte på

företagens försörjning med främmande kapital och inte berört det egentliga

kärnproblemet, den egna kapitalbildningen och företagets ekonomiska

konsolidering, vilket utgör företagets trygghets- och utvecklingsproblem.

Möjligheterna till egen kapitalbildning hämmas för närvarande genom den

hårda inkomstbeskattningen. Enligt motionärernas mening ger beskattningsreglerna

inte tillräckligt utrymme för självfinansiering. Framför allt

gäller detta de företag, som bedrives av fysiska personer under enskild

firma. Dessa företag har inte samma möjligheter som aktiebolag och ekonomiska

föreningar till skattefri fondering. De saknar sålunda rätt att vid

inkomstbeskattningen göra avdrag för avsättning till investeringsfond. De

har ej heller rätt till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse med bibehållande

av medlen i rörelsen. Ofta har hithörande företag till följd av

bristande tillgång på rörelsekapital en blygsam lagerhållning och kan

därför ej tillgodogöra sig möjligheterna att genom nedskrivning av lagervärden

avsätta dolda reserver. Utrustningen med maskiner och inventarier

ger också otillräcklig utgångspunkt för självfinansiering genom avskrivning

å maskiner och inventarier. Dessa kräver dessutom ofta snabb förnyelse,

och rätt till avskrivning å återanskaffningsvärdet saknas.

I syfte att underlätta självfinansieringen och kapitalbildningen inom

ifrågavarande företagarkategori måste därför andra vägar prövas. En

lämplig utväg synes vara att införa bestämmelser som medger avdrag i

begränsad omfattning vid inkomsttaxeringen för avsättning till självfinansieringsfond,

som öppet redovisas i bokföringen. En förutsättning måste

givetvis vara att inkomsten redovisas bokföringsmässigt, men då så är fallet

bör avdrag även få ske från inkomst av jordbruksfastighet. Avdraget bör

förslagsvis årligen begränsas till 10 procent av årsvinsten, dock högst 5 000

kronor, varjämte fondens totala storlek kan maximeras till 50 000 kronor. En

tidsbegränsning av 10 år torde böra föreskrivas för fondavsättningens åter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1961

3

förande till beskattning, varvid reglerna för ackumulerad inkomst bör bli

tillämpliga. De nu antydda problemen kommer sannolikt att behandlas av

den allmänna skatteberedningen. Emellertid erfordras omedelbara åtgärder

inom det nuvarande skattesystemets ram, eftersom inför den kommande

europeiska marknadsutvecklingen hittills vidtagna åtgärder är otillräckliga

för den mindre företagsamhetens vidkommande.

Utskottet

I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl. Maj :t med

begäran om skyndsam utredning av frågan om rätt för rörelseidkare och

jordbrukare med bokföringsmässig inkomstredovisning att åtnjuta avdrag

vid inkomsttaxeringen för avsättning till självfinansieringsfond. Enligt motionärernas

mening ger beskattningsreglerna inte tillräckligt utrymme för

självfinansiering. Särskilt gäller detta företag som bedrives av fysiska personer

under enskild firma.

Utskottet får med anledning härav erinra om att frågan om behandlingen

i beskattningshänseende av enskilda rörelseidkare, fria yrkesutövare och

jordbrukare särskilt uppmärksammats i direktiven för den till allmänna

skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen. Därvid har bl. a. uttalats

att det kunde förtjäna övervägas om berörda skattskyldiga bör inta

samma ställning vid beskattningen som nu. Såsom en tänkbar linje för en

reform i förevarande hänseende har framhållits möjligheten att närmare

anknyta reglerna för de nämnda kategoriernas beskattning till bolagsbeskattningen.

Vidare har påpekats att det inte kan anses uteslutet att konstruera

nya former, lämpligare än de nuvarande, för beskattningen av enskilda

företagare.

Den prövning, som det sålunda åligger företagsskatteutredningen att göra,

torde även komma att omfatta spörsmålet i vilken grad möjligheterna till

konsolidering och självfinansiering bör beaktas vid utformningen av beskattningsreglerna

för olika företagare. Givetvis torde därvid även komma

att övervägas det behov av särskilda konsolideringsmöjligheter, som kan

befinnas föreligga för de i motionerna närmast avsedda företagarna, vilka

t. ex. på grund av ringa eller ingen lagerhållning inte härutinnan har samma

förutsättningar som flertalet andra företagare.

Enligt utskottets mening bör förevarande fråga prövas i sammanhang med

allmänna skatteberedningens behandling av övriga spörsmål på företagsbeskattningens

område. Utskottet kan således inte dela motionärernas uppfattning

att frågan bör brytas ut för särskild behandling i annan ordning.

På grund härav anser sig utskottet inte kunna tillstyrka skrivelse till Kungl.

Maj :t i ämnet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1961

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:253 av herr Gösta Jacobsson

m. fl. och II: 210 av herr Nordgren m. fl. om rätt til!

avdrag vid beskattningen för avsättning till självfinansieringsfond

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 april 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Jansson, Spetz,

fröken Ranmark, herrar Oscar Carlsson, Tage Johansson, Sundin, Gösta

Jacobsson och Kronstrand; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Nilsson i

Svalöv, Kärrlander, Christenson i Malmö, Darlin, Andersson i Essvik, Eriksson

i Bäckmora, fru Holmqvist och herr Rydén.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Gösta Jacobsson, Nilsson i Svalöv och Darlin, vilka

— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 253 av

herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 210 av herr Nordgren m. fl. — ansett att

utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att Kungl. Maj :t skyndsamt låter utreda frågan om rätt för

rörelseidkare resp. jordbrukare att vid inkomsttaxering åtnjuta

avdrag för avsättning till självfinansieringsfond i huvudsaklig

överensstämmelse med de i motionerna uppdragna

riktlinjerna samt för riksdagen framlägger förslag i ämnet.

IIJ av herrar Sundin och Eriksson i Bäckmora.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1961

610573

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.