Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående möjligheterna att omforma den allmänna varuskatten till en flexibel och konjunkturanpassad utjåmningsskatt.

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:47, Betänkande i anledning av väckt motion angående möjligheterna att omforma den allmänna varuskatten till en flexibel och konjunkturanpassad utjåmningsskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1961

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående

möjligheterna att omforma den allmänna varuskatten

till en flexibel och konjunkturanpassad utjåmningsskatt.

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 559,

av herr Elmwall har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om utredning av möjligheterna att omforma den nuvarande

allmänna varuskatten till en flexibel och konjunkturanpassad utjämningsskatt

i enlighet med vad i motionen anförts».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

I motionen erinras inledningsvis om att i direktiven till skattesystemutredningen

uttalats bl. a., att den allmänna varuskatten bör ses som ett bestående

element i skattesystemet. Denna överarbetning bör ha till syftemål

att även beakta principen om att skatt skall erläggas efter skattekraft, en

princip, vars tillämpning brustit i det nuvarande skattesystemet. Enligt

motionärens mening bör den allmänna varuskatten överflyttas från detaljhandelsledet

till partihandelsledet. 1 detta sammanhang borde även möjligheterna

övervägas att undantaga vissa livsviktiga konsumtionsvaror, t. ex.

livsmedel, från allmän varuskatt.

En av de största frågorna i samband med den allmänna varuskattens inpassning

i skattesystemet är emellertid dess konjunkturpolitiska roll. Varuskatten

borde anpassas till konjunkturläget och således utformas flexibel.

Detta skulle innebära att varuskatten finge spela rollen av en utjämningsskatt,

som direkt skulle anslutas till ett upprättat konjunkturindex. Vid

tider av överkonjunktur då det ur samhällsekonomisk stabiliseringssynpunkt

är angeläget att suga upp köpkraftsöverskott skulle skattesatsen följaktligen

ligga på eu relativt hög nivå. Vid avmattningslägen skulle skattesatsen

å andra sidan reduceras. Svårigheterna att bringa ett dylikt skattesystem

att fungera torde icke vara oöverstigliga, i synnerhet inte om skatten

hade karaktären av en partihandelsskatt.

Det bör emellertid närmare övervägas vilket organ som lämpligast skall

kunna handhava beslutanderätten över en sådan utjämningsskatt. Lämp
Bihang

till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr W dr 1961

ligen kunde t. ex. riksbanksfullmäktige eller riksgäldsfullmäktige eller ett

organ, sammansatt av representanter för båda dessa nämnda fullmäktigeinstitutioner,

anförtros uppgiften att efter konjunkturutvecklingen och inom

ramen för av riksdagen beslutade bestämmelser styra en sådan utjämningsskatt.

Utskottet

I den förevarande motionen föreslås att en utredning tillsättes i syfte att

undersöka möjligheterna att omforma den allmänna varuskatten till en

flexibel och konjunkturanpassad utjämningsskatt. Därvid bör enligt motionärens

mening särskilt prövas, vilket organ som lämpligen skall handha

beslutanderätten i fråga om en sådan utjämningsskatt. Motionären har för

sin del ifrågasatt, om icke riksbanksfullmäktige eller riksgäldsfullmäktige

eller ett av representanter för båda dessa institutioner sammansatt organ

borde få till uppgift att efter konjunkturutvecklingen och inom ramen för av

riksdagen beslutade bestämmelser styra en sådan utjämningsskatt.

Utskottét vill för sin del erinra om att frågan om den allmänna varuskattens

kortjunkturpolitiska roll torde komma att uppmärksammas av redan

p&gående Utredningar. Sålunda har stabiliseringsutredningen i uppdrag att

framlägga konkreta förslag rörande utformningen av praktiska, ekonomiskpolitiska

åtgärder i syfte att bevara den fulla sysselsättningen och ernå samhällsekonomisk

balans. Enligt direktiven för utredningen bör den pröva den

betydelse som beskattningens utformning kan ha för förverkligandet av uppställda

målsättningar. Utredningen har också enligt direktiven att undersöka

de allmänna verkningarna bl. a. på lönepolitiken av sådana konsumtionsbegränsande

åtgärder som en allmän omsättningsskatt.

Frågan om den allmänna varuskattens roll i konjunkturpolitiken torde

vidare kömma att belysäs av allmänna skatteberedningen.

Dén i motionen SkisSéradé skätteformen bygger på den förutsättningen

ått skatten till betydande bélopp skall kunna höjas eller sänkas utan beslut

av riksdagen. På grund härav måste utskottet hysa starka betänkligheter

mot ttotionsförslaget. Någon anledning synes inte föreligga att låta frågan

bli förentål för en särskild utredning, utan det resultat, som kan framkomma

av det arbete som nu bedrives inom pågående utredningar, bör avvaktas.

Med det ånförda avstyrker utskottet bifall till den föreliggande motionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets memorial nr 46 år 1961

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Wärnberg,

Sundin och Gösta Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kärrlander,

Vigelsbo, Engkvist, Magnusson i Borås, Christenson i Malmö, Andersson i

Essvik, Rydén och von Sydow.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610634

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.