Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om tillstånd för Inomeuropeisk Mission att tullfritt införa vissa flyktingarbeten.

1961-03-07 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:5, Betänkande i anledning av väckta motioner om tillstånd för Inomeuropeisk Mission att tullfritt införa vissa flyktingarbeten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 dr 1961

1

Nr 5

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om tillstånd för Inomeuropeisk Mission att tullfritt införa

vissa flyktingarbeten.

(1 avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 256 av herrar Möller och Nestrup samt II: 216 av herr Regnéll

m. fl., har hemställts »att riksdagen måtte meddela organisationen Inomeuropeisk

Mission tillstånd att tills vidare till riket tullfritt införa sådana flyktingarbeten,

som tillverkats vid I. M:s i utlandet belägna hjälpstationer».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 216.

Vid 1958 drs riksdag framställdes i motionen II: 327 yrkande av samma

innebörd som i de nu förevarande motionerna. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 11 anförde bevillningsutskottet hl. a. följande.

Den hjälpverksamhet, som Inomeuropeisk Mission bedriver i syfte att ge

flyktingarna i Mellaneuropa möjligheter till en förbättrad framtid, finner

utskottet i likhet med motionärerna värd allt stöd. Enighet torde också råda

om att Sverige i största möjliga utsträckning bör söka bidra till att lindra

nöden bland flyktingarna i Europa och annorstädes. Det är därför i och för

sig angeläget att onödiga hinder inte upprätthålls för den försäljning, som

här sker i mindre omfattning av flyktinghandarbeten. Utskottet finner emellertid

tveksamt om ett eventuellt stöd åt verksamheten i fråga lämpligen

hör ges i form av tullättnader. En dylik åtgärd skulle lätt få prejudicerande

verkan. Med all sannolikhet skulle även andra organisationer och sammanslutningar

med lika behjärtansvärda ändamål kunna göra berättigade anspråk

på att komma i åtnjutande av liknande förmåner. Av anförda skäl

finner sig utskottet inte kunna tillstyrka bifall till motionen II: 327.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

I. M. (Inomeuropeisk Mission) strävar efter att få människan att återvinna

tron på sitt värde genom att skapa förutsättningar för henne att verksamt

bidraga till sin egen och sina medmänniskors förbättrade framtid. Organisationen

har sålunda möjliggjort för många flyktingfamiljer att med egna

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 dr 1961

5

arbetsinsatser bygga egna hem, dit de kunnat flytta ur baracklivets nerbrytande

miljöer. 1 sy- och vävstugor, upprättade av I. M., har flyktingmödrar

fått tillfälle till nyttig verksamhet och därmed till nytt livsmod. I skomakerier,

möbelsnickerier och hushållsskolor har flyktingungdom givits

yrkesutbildning och därigenom en chans att bryta sig väg ur flyktinglägren

till en normal tillvaro. En kategori, som har det särskilt svårt, är de åldriga

kvinnliga flyktingarna. För dem har I. M. organiserat en verksamhet, som

går ut på att material, inköpt i Sverige, ställs till förfogande för flyktingarna,

som efter instruktion av en kringresande handarbetslärarinna utför olika

slag av handarbeten. De färdiga arbetena betalas kontant av I. M:s medarbetare.

För I. M. uppstår problemet att finna avsättning för flyktingarnas

handarbeten. En del försäljes i Österrike och en del i Tyskland. För huvuddelen

måste man dock kunna lita till medverkan i försäljningen från de

många svenska intressenternas sida. Handarbetena måste alltså sändas till

Sverige. Vid försäljningen har I. M. sökt hålla ungefär de priser, som hemslöjdsföreningar

i Sverige tillämpar för motsvarande alster. För I. M., som

kostnadsfritt tillhandahållit material och instruktör, går denna verksamhet

givetvis »med förlust». Någon kommersiell verksamhet är det alltså inte

fråga om.

Sedan år 1958 har frågans betydelse vuxit för I. M. genom att verksamheten

intensifierats. För 1960 redovisas en försäljning av drygt 80 000 kronor.

I tull har erlagts 5 391 kronor. Därutöver har i omsättningsskatt erlagts

ungefär 3 300 kronor. Den samlade fiskala belastningen på verksamheten

har alltså under året uppgått till ca 8 700 kronor.

Vidare kan konstateras, att det under senare år kommit att framstå som en

alltmera självklar sak, att även skattemedel bör kunna disponeras för internationell

humanitär verksamhet. Redan vid tidpunkten för 1958 års motion

hade, som i kammardebatten påpekades, principen godtagits genom den

tullfrihet för vissa importvaror, som Rädda barnen beviljats. Den tjänstebrevsrätt,

som lämnats vissa humanitära organisationer, kan också i sammanhanget

nämnas. Prejudikat finns alltså strängt taget redan. Å andra

sidan är det tydligt, att det är ett mycket litet fåtal organisationer som skulle

kunna komma i fråga för särbestämmelser, motiverade av arten av deras

humanitära verksamhet.

I det fall, som här ånyo aktualiseras, rör det sig om en organisation, som

genom intressenternas offervilja, i arbetsinsats och i pengar, utan några som

helst kostnader för det allmänna presterat en storartad hjälpverksamhet.

För samhället synes det vara angeläget att undanröja sådana hinder för

organisationens verksamhet, som dels kan framstå som utslag av bristande

förståelse för arbetets betydelse, dels innebär en minskning av resurser, vilka

annars kunnat utnyttjas för trängande angelägna ändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 är 1961

3

Över motionerna har yttrande inhämtats från generaltullstyrelsen, som

bl. a. anfört följande.

Enligt vad som inhämtats från Inomeuropeisk Missions sekretariat i Lund

utgöras ifrågavarande flyktingarbeten av textilvaror, såsom broderade dukar

samt vävda och stickade halsdukar och sjalar. Dylika varor beläggas med

tull av 12—20 % av värdet, beroende bl. a. på materialets beskaffenhet. Enar

varorna tillverkas av i Sverige inköpt material, kan på vissa villkor tullnedsättning

enligt 6 § 4 mom. tulltaxeförordningen medgivas med belopp, som

motsvarar tull å sagda material. Dylik tullnedsättning torde emellertid vara

av mindre betydelse med hänsyn till dels att tullsatsen för materialet i allmänhet

är lägre än tullsatsen för den färdiga varan, dels att värdet av materialet

torde vara jämförelsevis ringa i förhållande till värdet av den färdiga varan.

Motionärerna hänvisa i sin sakframställning till motion II: 327 år 1958

med enahanda syfte som de nu framlagda motionerna. Bevillningsutskottet

anförde i sitt betänkande över 1958 års motion hl. a. att den hjälpverksamhet,

som Inomeuropeisk Mission bedriver i syfte att ge flyktingarna en förbättrad

framtid, vore värd allt stöd men fann det tveksamt om ett eventuellt

stöd åt verksamheten i fråga lämpligen borde ges i form av tullattnader. Utskottet

framhöll att en dylik åtgärd lätt skulle få prejudicerande verkan och

att med all sannolikhet även andra organisationer och sammanslutningar

med lika behjärtansvärda ändamål skulle kunna göra berättigade anspråk

på att komma i åtnjutande av liknande förmåner. Utskottet fann sig därför

icke kunna tillstyrka bifall till motionen, och denna föranledde icke heller

någon riksdagens åtgärd.

Utöver vad som anförts i den tidigare motionen framhålles i de nu aktuella

motionerna bl. a. att berörda verksamhet intensifierats. Vidare hänvisas till

den tullfrihet för vissa importvaror, som beviljats Rädda barnens riksförbund.

Ifrågavarande flyktingarbeten försäljas enligt vad som framgår av motionerna

\ stigande omfattning på den svenska marknaden, en försäljning som

uppenbarligen sker i konkurrens med exempelvis de svenska hemslöjdsföreningarnas

saluförande av motsvarande alster. Det torde därför icke kunna

förnekas att verksamheten är av kommersiell natur. Frågan om tullfrihet är

sålunda i detta fall av annan karaktär än när det gäller den tullfrihet, vilken

enligt statsmakternas beslut medgivits för kläder, beklädnadsmateriel och

livsförnödenheter, som inkomma såsom gåvor till Rädda barnens riksförbund.

Enligt styrelsens uppfattning ha motionärerna icke förebragt nagon omständighet

"av beskaffenhet att böra föranleda ändring av den ståndpunkt

riksdagen år 1958 intog i samma fråga.

Utskottet

I de förevarande motionerna har hemställts att riksdagen måtte medge

organisationen Inomeuropeisk Mission tillstånd att tills vidare tullfritt fa

införa sådana flyktingarbeten, som tillverkats vid organisationens i utlandet

belägna hjälpstationer. Till stöd för yrkandet anföres i motionerna, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 är 1961

Inomeuropeisk Mission bedriver ett omfattande hjälparbete bland flyktingarna

i Europa. Genom organisationens försorg ges många flyktingar möjlighet

att genom handarbete bidra till sin försörjning. Flyktingarbetena, till vilka

material inköpts i Sverige, försäljes bland annat här till priser som är jämförbara

med dem som hemslöjdsföreningarna betingar sig för motsvarande

alster. Vidare framhålles att verksamheten alltmer intensifierats. Försäljningen

uppgick år 1960 till omkring 80 000 kr. och i tull erlades ca 5 400 kr.

Slutligen åberopar motionärerna att Rädda barnens riksförbund beviljats

viss tullfrihet.

Samma yrkande om tullfrihet som i de nu förevarande motionerna framställdes

i en motion vid 1958 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 11 uttalade utskottet att den hjälpverksamhet, som Inomeuropeisk

Mission bedriver i syfte att ge flyktingarna en förbättrad framtid, vore värd

allt stöd, men utskottet fann det tveksamt om ett eventuellt stöd åt verksamheten

lämpligen borde ges i form av tullättnader. Vidare framhölls att

en dylik åtgärd lätt skulle få prejudicerande verkan och att med all sannolikhet

även andra organisationer och sammanslutningar med lika behjärtansvärda

ändamål skulle kunna framställa berättigade anspråk att få komma

i åtnjutande av liknande förmåner. Utskottet fann sig därför icke kunna

tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet kan helt ansluta sig till den ståndpunkt som 1958 års riksdag

intagit i frågan. Därutöver vill utskottet framhålla, att de uppgifter, som i

motionerna lämnats om försäljningsverksamhetens omfattning, tyder på att

verksamheten är av kommersiell natur. Den tullfrihet som medgivits Rädda

barnens riksförbund för kläder, beklädnad smateriel och livsförnödenheter,

vilka inkommer såsom gåvor från utlandet, kan därför, såsom generaltullstyrelsen

i sitt yttrande över motionerna anfört, inte jämföras med den tullfrihet,

som motionärerna yrkar för Inomeuropeisk Missions införsel av flyktingarbeten.

Av vad ovan anförts framgår att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka

bifall till motionerna I: 256 och II: 216.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 256 av herrar Möller och

Nestrup samt II: 216 av herr Regnéll m. fl. om tillstånd för

Inomeuropeisk Mission att tullfritt införa vissa flyktingarbeten

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 dr 1961

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Jansson, Spetz,

Gustaf Elofsson, Söderquist, Oscar Carlsson, Yngve Nilsson, Wärnberg och

Hellebladh; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Vigelsbo,

Wiklund i öjebyn, Engkvist, Gustafson i Göteborg, Magnusson i Borås, Darlin,

Andersson i Essvik och Rydén.

Reservation

av herr Gustafson i Göteborg, vilken under åberopande av innehållet i de

likalydande motionerna 1:256 och 11:216 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till nämnda motioner, måtte

medgiva organisationen Inomeuropeisk Mission tillstånd att

tills vidare till riket tullfritt införa sådana flyktingarbeten,

som tillverkats vid organisationens i utlandet belägna hjälpstationer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.