Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om rätt till avdrag vid 1961 års taxering för avsättning till pensionsstiftelse jämte i ämnet väckta motioner.

1961-05-04 · 14 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:55, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om rätt till avdrag vid 1961 års taxering för avsättning till pensionsstiftelse jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961

1

Sr 55

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning med särskilda

bestämmelser om rätt till avdrag vid 1961 års taxering

för avsättning till pensionsstiftelse jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 17 mars 1961 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 132, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till förordning med särskilda bestämmelser om

rätt till avdrag vid 1961 års taxering för avsättning till pensionsstiftelse.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

I propositionen föreslås att skattskyldiga, som lämnat utfästelse om pension

enligt den mellan Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska industritjänstemannaförbundet

och Sveriges arbetsledareförbund den 30 juni 1960

träffade överenskommelsen rörande bl. a. plan för kompletterande pensionsförmåner

eller enligt annan överenskommelse med väsentligen likalydande

innehåll, skall vid 1961 års taxering erhålla avdrag för härav föranledd

avsättning till pensionsstiftelse, även om därigenom större avdrag erhålles

än enligt kommunalskattelagens regler.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser om rätt till avdrag vid 1961 års

taxering för avsättning till pensionsstiftelse

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid beräkning av avdrag för avsättning till pensionsstiftelse enligt bestämmelserna

i punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

under beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1961,

skall, om därigenom större avdrag erhålles, gälla vad nedan i 2 § sägs.

I llihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961

2 §.

Skattskyldig, vilken lämnat utfästelse om pension enligt den mellan Svenska

arbetsgivareföreningen, Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges

arbetsledareförbund den 30 juni 1960 träffade överenskommelsen rörande

bl. a. plan för kompletterande pensionsförmåner eller enligt annan

överenskommelse av väsentligen likalydande innehåll och vilken under beskattningsåret

verkställt sådan avsättning till pensionsstiftelse som till följd

av överenskommelsen ålegat honom för att säkerställa efter utgången av år

1959 intjänad pension, äger, därest han under beskattningsåret icke verkställt

annan avsättning till pensionsstiftelse, åtnjuta avdrag för avsättningen.

För avsättning till sådan särskild stiftelse, som inrättats till följd av överenskommelse

varom nyss sagts, må avdrag erhållas med 5 001 kronor, även om

vad den skattskyldige till följd av överenskommelsen är pliktig avsätta icke

uppgår till detta belopp.

Avdrag må dock ej åtnjutas med mindre de villkor för avdragsrätt, som

angivas i punkt 2 första och andra styckena av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen,

äro uppfyllda. Ej heller må avdrag erhållas till den del

avsättningen gäller pensionering av någon som avses i fjärde stycket av

samma anvisningspunkt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Rörande motiveringen för det i propositionen framförda förslaget tillåter

sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 3.

Gällande rätt, s. 4—6.

Promemorian, s. 6—8.

Riksskattenämndens anvisning, s. 8—10.

Remissyttrandena, s. 10—15.

Departementschefen, s. 15—18.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna 1: 657 av herrar Stefanson och Yngve Nilsson samt

II: 786 av herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte godkänna vid propositionen fogat förslag till förordning med särskilda

bestämmelser om rätt till avdrag vid 1961 års taxering för avsättning

till pensionsstiftelse, med den ändringen att 2 § andra stycket erhåller

följande lydelse:

2 §•

Skattskyldig, vilken---detta belopp.

Avdrag må---äro uppfyllda.

Till behandling i förevarande sammanhang har utskottet jämväl upptagit

följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961 3

1) de likalydande motionerna 1:484 av herrar Stefanson och Söderquist

samt II: 555 av herr Wedén in. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :l måtte anhålla om utredning och förslag till nästa års riksdag

om åtgärder i syfte att motverka den nedgång i företagssparandet som

kan förutses inträda de närmaste åren som en följd av ATP-systemets införande,

därvid i första hand bör prövas sådan ändring av skattelagstiftningen

att rätt medgives till skattefri avsättning till konto inom rörelsen

för utjämning av pensionskostnad enligt i motionerna angivna riktlinjer;

ävensom

2) de likalydande motionerna 1:490 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:575

av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande av vad i

motionerna anförts

a) efter härom företagen skyndsam utredning för 1962 års riksdag framlägga

förslag, innebärande att arbetsgivare medgives rätt att — utöver de

årliga avgifterna för tilläggspensioneringen — skattefritt avsätta medel till

egen pensionsfond i syfte att göra pensionsutfästelserna säkrare samt begränsa

kostnadsövervältringen på framtida generationer,

b) igångsätta förberedande utredning i syfte att — sedan ATP-fonderna

nått en ur likviditetssynpunkt betryggande storlek och erfarenhet vunnits

rörande storleken av arbetsgivarnas frivilliga avsättningar till egna pensionsfonder

— begränsa de årliga pensionsavgifterna till ATP-fonderna till

vad som erfordras för täckande av fondernas utgifter under året.

I fråga om motiveringen för de i motionerna framförda yrkandena, hänvisar

utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande, till

motionerna II: 555, II: 575 och II: 786.

Av innehållet i de förevar ande motionerna ma här återges

följande.

I de likalydande motionerna I: 18b och 11: 555 uttalas inledningsvis att

en av grundförutsättningarna för en dynamisk politik, präglad av snabbt

ekonomiskt framåtskridande, är att åstadkomma ett högt sparande, tillräckligt

stort för att finansiera eu kraftfull investeringsutveckling med

bevarad samhällsekonomisk balans. Av de olika huvudformerna av sparandet,

de enskilda individernas sparande (hushållssparandet), vari ingår

det närbesläktade försäkringssparandet, det offentliga sparandet och

företagssparandet, har det sistnämnda utgjort den största delen. Det har

i allmänhet svarat för omkring hälften av det totala sparandet i landet. Afl

ersätta ett minskande företagssparande med ett ökat offentligt sparande

vore olyckligt. EU sådant försök torde för övrigt vara dömt all misslyckas

på grund av att de offentliga utgifterna snabbt nog anpassas uppåt till de

faktiska inkomsterna. Samhället har all anledning alt stimulera hushållssparande!.

Det kan emellertid säkerligen inte ökas så mycket alt del ersätter

företagssparandets väntade reduktion och leder till eu tillräcklig ökning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr öJ år 1961

sparandets totala omfattning. De faktorer som i dagsläget verkar minskande

på företagssparandet är dels vissa nyligen genomförda ändringar i reglerna

för företagens beskattning, dels — och det torde vara av betydligt

större räckvidd — vissa förhållanden som har samband med den allmänna

pensionsreformen. Denna påverkar direkt företagens avsättningar till pensionsstiftelser

och -fonder samt sparandet i SPP och andra försäkringsinrättningar.

Avsättningarna till pensionsstiftelser (och -fonder) beräknas

starkt minska. Företagens avsättningar till pensionsstiftelser har strax före

ATP :s genomförande beräknats till ca 600 milj. kr. årligen. Större delen av

detta sparande torde upphöra även om vissa avsättningar kommer att ske

på grund av ITP. Härtill kommer att de i pensionsstiftelserna avsatta medlen

i viss utsträckning kommer att förbrukas för pensioner och successiv

inbetalning av ATP-avgifter. Den årliga minskningen vad angår denna sektor

blir alltså vida större än angivna 600 milj. kr. Dessutom skulle detta

sparande, som stigit år efter år, säkert fortsatt att stiga, därest inte pensioneringssystemet

omlagts. Denna stegrings uteblivande utgör en tredje

negativ verkan på sparandet av den nya pensionsordningen.

Den påfrestning på det interna företagssparandet som nu är aktuell är

en direkt följd av den ändrade metoden för pensioneringskostnadernas

finansiering eller rättare den ändrade periodiseringen av dessa kostnader.

Det synes därför vara mest naturligt att anknyta diskussionen av den lämpligaste

utformningen av erforderliga åtgärder för att trygga företagssparandet

til] detta förhållande.

Det må först erinras om att den faktiska totala kostnaden för upprätthållandet

av ett visst pensionssystem inte påverkas av den tekniska uppbyggnaden

av systemet. I ATP-systemet uttages tämligen små avgifter under

systemets första tid. För åren 1960—1964 har avgiftsuttaget fastställts till

3, 4, 5, 6 resp. 7 procent av den pensionsgrundande inkomsten nämnda år.

Dessa relativt låga avgifter under ATP-systemets första tid är en övergående

företeelse. I de utredningar som föregick ATP-beslutet kalkylerades med

ett avgiftsuttag för fullfunktionsstadiet av 15 procent av pensionsgrundande

lön. Denna avgift motsvarar ca 10 procent av totallönen.

De avgifter som uttages under ATP-systemets första år är väsentligt lägre

än de premier för mot ATP svarande pensionsförsäkring som tidigare inbetalats

till exempelvis SPP eller de avsättningar till pensionsstiftelse som

erfordrats för ett fullständigt tryggande av pensionsutfästelsen före ATPlagens

tillkomst. Nuvarande skattelagstiftning öppnar inte möjlighet för

töretagen att bokslutsmässigt reservera medel för de ökade pensionsavgifterna.

Det är t. ex. inte möjligt att som avdragsgill kostnad göra avsättning

av mellanskillnaden mellan en på rimliga förutsättningar rörande ränta,

dödlighet m. m. baserad uppskattning av pensionskostnaden för den under

ett visst år intjänade ATP-rätten och den avgift, som samma år utlägges

till ATP-systemet. Denna mellanskillnad är under systemets första tid betydande.

Efter hand som ATP-avgiften stegras krymper mellanskillnaden,

men under eu tidrymd av några decennier kommer företagen att i verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961 5

ligheten vara belastade med en allt större pensionsskuld, som enligt gällande

lagregler inte tillätes belasta boksluten och därför inte kommer att synas.

Enligt sitt syfte — att möjliggöra en utjämning av pensionskostnaderna

bör avsättningarna emellertid kunna tagas i anspråk tidigare, nämligen

för betalning av avgift till ATP. Företagen har under ATP:s uppbyggnadstid

då haft möjlighet att täcka in och utjämna pensionskostnaden. Samtidigt

har den eljest inträdande nedgången i företagssparandet så långt möjligt

kunnat undvikas.

Rätt till skattefri avsättning enligt vad i motionerna skisserats bör tillkomma

inte endast aktiebolag utan alla rörelseidkare som deklarerar inkomst

enligt bokföringsmässiga grunder. Med hänsyn till att problemen för

företagssparandet — och därmed för en betydande del av det totala sparandet

i samhället — är av omedelbar aktualitet är det angeläget att denna

utredning bedrives skyndsamt och med sikte på förslag till 1962 års riksdag.

Motionärerna i de likalydande motionerna 1: ''i90 och II: 575 erinrar om

att den obligatoriska tilläggspensioneringen är uppbyggd på fördelningsprincipen

och anför vidare att tillämpningen av denna princip med därav

följande låga avgiftsinbetalningar under en uppbyggnadsperiod innebär en

övervältring av kostnaderna på framtida generationer. Farhågorna för att

ett strikt tillämpande av fördelningsprincipen skulle leda till ett avsevärt

sparandebortfall har gjort att man för åren 1960 1964 beslutat och för

framtiden planerat avgifter som skulle leda till eu högst betydande central

fondering. Man kan räkna med att pensionsfonderna vid närmaste sekelskifte

når upp i belopp av storleksordningen 100 miljarder kronor. Uppenbarligen

innebär en sådan central fondering en oerhörd maktkoncentration.

Den enskilda kapitalmarknaden skulle i huvudsak förlora sin betydelse och

näringslivet för sin framtida utveckling och rationalisering i det väsentliga

vara i händerna på de tillfälligt makthavande.

Enligt motionärernas mening är det av yttersta vikt att pensionssystemet

kompletteras med åtgärder som ger systemet eu högre grad av säkerhet. 1

detta syfte förordas alt arbetsgivare - inom större såväl som inom

mindre företag — får rätt att till egen pensionsstiftelse göra avsättningar

upp till visst maximibelopp per år. Maximibeloppet bör vara den mot pensionsförpliktelserna

svarande genomsnittliga verkliga årskostnaden enligt

försäkringsmatematiska beräkningar och avsättningen under året kunna

uppgå till skillnaden mellan delta maximibelopp och de avgifter arbetsgivaren

har alt inbetala för sina anställda. Härvid bör under visst år icke

utnyttjad rätt till avsättning få ackumuleras och tillgodogöras under senare

år. Bestämmelser angående fondernas avskiljande och angående säkerställande

av dessa bör utfärdas i analogi med vad som hittills gällt i fråga

om pensionsavsätlningar inom eget företag.

En sådan avsättning finner även sin grund i ett rent företagsekonomiskt

resonemang. Det skulle vara i överensstämmelse med »god köpmannased»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961

G

att — eftersom principen för bokföringslagen är alt en rörelseidkare eller

eif företag inte får framställa sin ställning såsom starkare än den verkligen

är — pensionsförpliktelsen registrerades såsom skuld i företagets bokföring.

Att en skuld i detta hänseende verkligen föreligger vinner enligt

motionärernas mening stöd bl. a. i lagberedningens betänkande år 1937

(SOU 1937: 13), vars innehåll till viss del återgivits i motionen II: ä7o. Det

förhållandet att aktiebolagslagen likväl inte stadgar skyldighet att redovisa

kapitalvärdet av pensionsutfästelser såsom skuld betingas helt av praktiska

skäl och av omtanke om arbetstagarnas intresse att komma i åtnjutande

av en ordnad pensionering. Det sistnämnda skälet har nu bortfallit.

Det kunde därför vara befogat att nu stadga skyldighet att redovisa pensionsskuld.

För företag som tidigare inte haft pensionsfrågan ordnad skulle

emellertid ett omedelbart ikraftträdande av en sådan bestämmelse innebära

otvivelaktiga övergångssvårigheter beträffande vinstredovisningen. En rätt

att successivt bygga upp en egen pensionsfond genom årliga avsättningar intill

ett belopp, som tillsammans med gjorda inbetalningar motsvarar den

genomsnittliga verkliga årskostnaden, skulle innebära en lämplig övergångstorm.

Det är eu självklar sak att all avsättning till egen pensionsfond upp

till angivet tak skall vara avdragsgill. Å andra sidan skall ianspråktagande

av pensionsfond för inbetalning till den statliga pensionsfonden betraktas

såsom intäkt i rörelsen. EU system sådant som här diskuterats kan icke genomföras

utan alt en utredning först företages. Det är bland annat angeläget

att en realistisk beräkning med hänsynstagande till uppskattad dödlighet,

produktionsutveckling, ränteläge in. m. göres angående de verkliga genomsnittliga

årskostnaderna för de utfästa pensionsförpliktelserna. En sådan

utredning bör enligt motionärernas mening genomföras så snabbt att

förslag kan föreläggas 19(>2 års riksdag. På längre sikt och sedan erfarenhet

vunnits rörande företagens pensionsavsättningar inställer sig spörsmålet i

vilken utsträckning central fondering är nödvändig, eller med andra ord

hur stora avgifterna till de centrala fonderna i fortsättningen bör vara.

Det ligger i själva fördelningssystemet att de årliga avgifterna skall vara

av den storlek att de täcker de löpande utgifterna i pensionssystemet. Uppenbarligen

kan emellertid krav ställas därutöver. Säkerhet måste föreligga

för att inte eu stagnation eller nedgång i konjunkturerna försätter fonderna

i likviditetssvårigheter. En viss buffertfond får sålunda anses vara behövlig.

I den mån företagen bygger upp egna pensionsfonder — vilket enligt motionärernas

uppfattning kommer alt ske i raskare takt än som avsetts i

fråga om de centrala pensionsfonderna — blir ytterligare pensionsfondering

i de centrala fonderna onödig. En begränsning av avgifterna till dessa

bör då genomföras. Slutligt ställningstagande till detta senare spörsmål kan

inte tas förrän efter viss övergångsperiod. Frågan bör dock redan nu tas upp

till förberedande behandling i den nyss förordade utredningen.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1: 657 och 11: 786 anföres

att avdragsrätt enligt det föreliggande författningsförslaget inte medges

för avsättning, som avser att trygga pensionsutfästelser till sådan anställd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961 "

som avses i fjärde stycket av punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskatlelagen,

d. v. s. i regel huvuddelägare i familjebolag eller denne närstående.

Med en dylik bestämmelse kommer i familjeföretag verksamma aktieägare

i en sämre ställning än övrig i företaget verksam personal. Detta forhållande

är särskilt anmärkningsvärt med hänsyn till att huvuddelägare

i familjeföretag efter ett utslag av försäkringsrådet 1959 skall betraktas

SOm arbetstagare i förhållande till bolaget med avseende på socialforsakringarna.

De överenskommelser som träffats mellan arbetsmarknadens parter

"om kompletterande pensionsförmåner torde sålunda omfatta aven huvuddelägare

i företaget. I motionerna erinras vidare om att kungl. Maj :t

lagt fram förslag om att företagarna skall helt jämställas med anställda nar

det gäller beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Anledning att göra

skillnad mellan huvuddelägare i bolag och övriga anställda i företaget i

fråga om rätt till avdrag för pensionsavsättningar är på grund harav an

mindre. De vidgade avdragsmöjligheterna skall enligt förslaget endast galla

vid 1961 års taxering. Det möter således inga svårigheter att kommande ar

ompröva avdragsrätten för familjebolagen därest så skulle anses motiverat.

Utskottet

Under sommaren 1960 träffades överenskommelse mellan Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges arbetsledareförbund

om bl. a. en plan för kompletterande pensionsförmåner vid

sidan av tilläggs- och folkpensioneringen. Uppgörelsen hade formen av eu

rekommendation som senare antagits av samtliga de till arbetsgivare!oreningen

anslutna förbunden. 1 allt väsentligt likalydande överenskommelser

bär träffats av vissa andra arbetsmarknadsorganisationer.

De kompletterande pensionsförmånerna består av en del, lianforande sig

till tjänstetid före den 1 januari 1960, och cn del, lianforande sig till tjänstetid

därefter. Förmånerna skall enligt uppgörelserna beredas antingen genom

tecknande av pensionsförsäkring eller på annat betryggande satt, därvid

bestämmanderätten vilken metod som skall användas tillkommer de enskilda

företagen. Beträffande metoden med pensionering utan försäkring har den

26 oktober 1960 träffats eu särskild överenskommelse i fråga om sådana

kompletterande pensionsförmåner, som intjänats efter 1959 års utgång. 1 det

system, som tillskapats enligt sistnämnda överenskommelse, skall administrationen

— uträkning och utbetalning av pensioner in. in. — i huvudsak ombesörjas

av ett särskilt organ, Pensionsregistreringsinstitutet (PRI). Varje

företag, som anslutit sig till systemet (det s. k. PRI-systemet), skall till tryggande

av förmånerna dels teckna kreditförsäkring i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti,

ömsesidigt, dels inrätta eu särskild pensionsstiftelse och till

denna avsätta ett belopp motsvarande den av PRI beräknade .pensionsskulden,

därvid såsom nyss nämnts endast ålderspension, som intjänats från

och med den 1 januari 1960, omfattas av PRI-systemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961

Enligt gällande bestämmelser får avdrag vid beskattningen åtnjutas för

a\ sättning till pensionsstiftelse intill dess stiftelsens förmögenhet uppgår till

ett belopp som bedömt på grundval av förhållandena vid beskattningsårets

utgång — jämte framtida avgifter erfordras för att säkerställa utlasta pensioner

jämte dyrtid stillägg o. dyl. Avdrag får således ske för de på beskattningsåret

och tidigare år belöpande pensionskostnaderna men däremot inte

för s. k. framtida kostnader.

Fore tillkomsten av den allmänna tilläggspensioneringen ansågs bindande

utfästelse om pensionsrätt föreligga även om ett företag förbehållit sig rätt

att reducera förmånerna i händelse sådan pensionering infördes. I och med

att detta skett måste emellertid sådant förbehåll beaktas, vilket medför att

företagens rätt till avdragsgilla pensionsavsättningar nu är mindre än förut,

bor utrönande av vilken avsättning, som numera kan medges, torde det ofta

vara nödvändigt för företag, som förbehållit sig rätt att reducera pensionsförmånerna

med hänsyn till tilläggspensioneringen, att företa försäkringsmatematisk

utredning.

I den förevarande propositionen föreslås att skattskyldiga, som lämnat utfästelse

om pension enligt förenämnda överenskommelse mellan Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges

arbetsledareförbund eller enligt andra överenskommelser med väsentligen

likalydande innehåll, skall vid 1061 års taxering erhålla avdrag för härav föranledd

avsättning till pensionsstiftelse, även om därigenom större avdrag

erhålles än enligt kommunalskattelagens regler.

Propositionen får ses mot bakgrunden av att det på grund av tidsnöd ock

med hansyn till rådande brist på försäkringsmatematiker inte sällan torde

''ara ogörligt for många företag, för vilka eu försäkringsteknisk utredning av

nyssnämnda slag erfordras för utrönande av den vid årets taxering avdragsgilla

pensionsavsättningen, att i tid åstadkomma denna utredning. Företagen

i fråga skulle således enligt kommunalskattelagens regler vid årets taxering

mte kunna medges avdrag för någon pensionsavsättning, således inte heller

den avsättning till PRI-stiftelse, vilken företaget enligt de inledningsvis berörda

överenskommelserna kan vara skyldigt att göra.

Utskottet bär intet att erinra mot att den föreslagna särskilda avdragaratten

medges vid årets taxering med hänsyn till att avsättningen till ifrågavarande

stifelser åligger företagen såsom eu skyldighet i enlighet med förenamnda

överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

Propositionen innebär, att den i fjärde stycket av punkt 2 av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen inskrivna allmänna regeln alt hänsyn

vid beräkning av avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse i familjeföretag

mte far tas till pensionsförmån avseende huvuddelägare eller honom närstående,

skall äga tillämpning även såvitt gäller den tillfälliga lagstiftningen.

Avdrag för nu ifrågavarande pensionsavsättningar skall således inte medges

i den mån avsättningen gäller pensionering av nyssnämnd person.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 657 och II: 786 har

yrkats att huvuddelägare och honom närstående skall likställas med Övriga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 ur 1961

9

anställda i företaget i fråga om rätt till avdrag för avsättning till PRI-stiflelser

eller motsvarande stiftelser vid 1961 års taxering.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att den allmänna regeln i

nyssnämnda anvisningspunkt tillkom år 1955 i samband med att lagstiftningen

om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning av medel till pensionsstiftelse

ändrades i väsentliga delar. Anledningen till dess införande var

att det från taxeringsmyndigheternas sida framhållits att pensionsstiftelseavsättningar

i betydande omfattning skett endast för att vinna obehöriga

skattefördelar samt att detta missbruk av avsättningsmöjligheterna förekommit

främst bland familjeföretagen. Det ansågs på grund härav lämpligt att

beträffande avdragsrätten för avsättningar till pensionsstiftelse likställa familjeföretagen

med enskilda rörelseidltare, vilka saknar möjlighet att göra

pensionsstiftelseavsättningar för egen pensionering.

Riksdagen har senare vid ett flertal tillfällen haft alt pröva om behov alltjämt

föreligger att bibehålla denna begränsningsregel. Senast bär detta

skett vid årets riksdag, som i enlighet med reservalionsyrkandet i bevillningsutskottets

betänkande nr 8 avslagit motioner om upphävande av begränsningsregeln.

Utskottet anser att begränsningsregeln bör iakttas jämväl

vid den nu ifrågavarande tillfälliga lagstiftningen och avstyrker med hänsyn

härtill motionerna I: 657 och II: 786. Propositionen tillstyrkes av utskottet

såväl på förevarande punkt som i här inte särskilt omnämnda delar.

I detta sammanhang har utskottet upptagit till behandling även de vid

riksdagens början väckta motionerna 1:484 och 11:555 samt motionerna

I: 490 och II: 575. Båda dessa motionspar avser att åstadkomma eu vidgad

rätt till skattefri avsättning med hänsyn till företagens pensionskostnader.

Sålunda yrkas i förstnämnda motioner utredning om åtgärder för att motverka

den nedgång i företagssparandet som enligt motionärernas mening

kan förutses för de närmaste åren såsom en följd av införandet av den allmänna

tilläggspensioneringen. Därvid bör främst prövas rätt till avdrag för

avsättning till konto för utjämning av pensionskostnad. I motionerna 1:490

och II: 575 yrkas i första hand rätt för arbetsgivare till avdrag för — utöver

avgifter till tilläggspensioneringen — avsättningar till pensionsfond i syfte

att göra utfästa pensioner säkrare och begränsa kostnadsövervältringen på

framtida generationer. De begärda utredningarna avses skola vara skyndsamma

så att förslag skall kunna föreläggas 1962 års riksdag. I motionerna

I: 490 och II: 575 yrkas vidare — med hänsyn till att motionärernas förstahandsyrkande

avser all hos de enskilda företagen skapa erforderlig fondering

till säkerhet för tilläggspensionerna — en förberedande utredning i syfte

att begränsa de årliga avgifterna till den allmänna tilläggspensioneringen.

Till grund för de framställda yrkandena ligger bl. a. resonemanget att avgifterna

till den allmänna tilläggspensioneringen är lägre under det inledande

skedet än de avgifter som skulle utgå för en mot pensionsförmånerna

svarande försäkring av den ty]) som tidigare tecknats för de anställda i SPP

eller på annat sätt tillförsäkrats dem. I ett senare skede blir däremot förhållandet

omvänt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961

Utskottet vill med anledning härav erinra om att finansieringen av den

allmänna tilläggspensioneringen liksom folkpensioneringen sker enligt den

s. k. fördelningsprincipen. Denna princip innebär att varje års utgifter skall

täckas av de avgifter och andra inkomster som belöper på året. Då kostnaderna

för utgående pensioner enligt den allmänna tilläggspensioneringen är jämförelsevis

ringa under de första åren är det en konsekvens av systemets uppbyggnad

på fördelningsprincipens grund att avgifterna till en början är låga.

Då motionärerna gör gällande att företagens pensionskostnader i själva verket

är högre under dessa år än vad som motsvarar de fastställda avgifterna

jämför man med de avgifter som skulle utgå om försäkringen uppbyggts på

ett annat system, nämligen det s. k. premiereservsystemet, vilket vanligen

tillämpas inom privat pensionsförsäkring. I samband med tillkomsten av

den allmänna tilläggspensioneringen prövades emellertid ingående, på vilken

finansieringsmetod lagstiftningen lämpligen borde byggas upp. Därvid befanns

fördelningssystemet böra ges företräde framför premiereservsystemet,

bl. a. med hänsyn till dess fördelar i ett pensionssystem med värdebeständiga

pensionsförmåner.

Enligt utskottets mening utesluter den valda finansieringsmetoden att företag,

som inte utfäst sig att utbetala pensioner vid sidan av den allmänna

tilläggspensioneringen, kan anses ha någon pensionsskuld utöver de författningsenligt

föreskrivna avgifterna för denna pensionering. Härtill kommer

att frågan, i vilken utsträckning rätt till avdrag efter tillkomsten av den allmänna

tilläggspensioneringen skall medges för avsättning till pensionsstiftelse,

nyligen varit föremål för överväganden av pensionsstiftelseutredningen,

som i avgivet betänkande framlagt förslag till civilrättslig och skatterättslig

lagstiftning på området. Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling.

Med anledning av motionärernas uttalande att en utökad rätt till skattefria

pensionsavsättningar är motiverad med hänsyn till angelägenheten av

att stimulera företagssparandet får utskottet erinra om att allmänna skatteberedningen

vid sina överväganden har att beakta att tillräckliga möjligheter

skapas för företagarna till konsolidering och självfinansiering.

Med hänvisning till det anförda får utskottet framhålla att utskottet inte

anser anledning för närvarande föreligga att tillstyrka de begärda utredningarna.

Utskottet avstyrker således motionerna 1: 484 och II: 555 samt motionerna

I: 490 och II: 575.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 132, och med avslag på de likalydande

motionerna 1:657 av herrar Stefanson och Yngve Nilsson

samt II: 786 av herr Magnusson i Borås in. fl. — måtte antaga

det vid propositionen fogade förslaget till förordning med

särskilda bestämmelser om rätt till avdrag vid 1961 års

taxering för avsättning till pensionsstiftelse;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961 11

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 484 av herrar Stefauson

och Söderquist samt II: 555 av herr Wedén in. fl., ävensom

2) de likalydande motionerna I: 490 av herr Ewerlöf in. fl.

och II: 575 av herr Hjalmarson in. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson*, Spetz, Gustaf Elofsson, Oscar Carlsson, Tage Johansson, Gösta

Jacobsson och Kronstrand; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kärrlander, Wiklund

i Öjebvn, Engkvist, Magnusson i Borås, Christenson i Malmö, Darlin, Kristenson

i Göteborg och Nilsson i Tväralund samt fru Nettelbrandt .

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Spetz, Gösta Jacobsson, Kronstrand, Magnusson i

Borås, Christenson i Malmö och Darlin samt fru Nettelbrandt, vilka under

åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1: 657 av herrar Stefanson

och Yngve Nilsson samt 11:786 av herr Magnusson i Borås m. fl.

ansett att utskottet under punkten A) bort hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition, nr 132, icke kunnat av riksdagen

oförändrad antagas och med bifall till nyssnämnda motioner

— måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning med särskilda bestämmelser om rätt till avdrag

vid 1961 års taxering för avsättning till pensionsstiftelse

med den ändring av 2 §, som framgår av nedanstående

såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag Reservanternas förslag

2 § 2 §

Skattskyldig, vilken-------detta belopp.

Avdrag må dock ej åtnjutas med Avdrag må dock ej åtnjutas med

mindre de villkor för avdragsrätt, mindre de villkor för avdragsrätt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961

Kungl. Maj.ts förslag

som angivas i punkt 2 första och

andra styckena av anvisningarna till

29 § kommunalskattelagen, äro uppfyllda.

Ej heller må avdrag erhållas

till den del avsättningen gäller pensionering

av någon som avses i fjärde

stycket av samma anvisningspunkt.

Reservanternas förslag

som angivas i punkt 2 första och

andra styckena av anvisningarna till

29 § kommunalskattelagen, äro uppfyllda.

II) av herrar Spetz, Kronstrand och Christenson i Malmö samt fru \''elfel

bra nät, vilka ansett

dels att utskottet i fråga om de likalydande motionerna I: 484 av herrar

Stefanson och Söderquist samt II: 555 av herr Wedén in. fl. ävensom de likalydande

motionerna 1:490 av herr Ewerlöf in. fl. och 11:575 av herr

Hjalmarson in. fl. bort anföra följande.

Mot bakgrunden av det behov av ökat totalt sparande som föreligger och

som kan förutses bli än mer accentuerat de närmaste åren samt med hänsyn

till den betydande andel, drygt hälften, av det samlade sparandet sou?

töretagssparandet utgör, så måste det vara av utomordentlig betydelse afl

upprätthålla och främja ett starkt sådant sparande.

I de föreliggande motionerna har uppmärksamheten fästs på olika omständighetei

som hotar att verka allvarligt minskande på företagssparandet,

i synnerhet på det interna företagssparandet som möjliggör finansiering

av vederbörande företags egna investeringar. Förutom till vissa nyligen

genomförda ändringar i reglerna för företagsbeskattningen hänvisar

motionärerna till förhållanden som har samband med den allmänna pensionsreformen.

Denna påverkar bl. a. direkt företagens avsättningar till pensionsstiftelser

och pensionsfonder samt sparandet i SPP och andra försök - ringsinrättningar. En betydande sparandeminskning inom denna sektor är

att förutse därest inte kompenserande åtgärder vidtages. Det bör i sammanhanget

inte förbises att angivna sparformer dessutom skulle ha fortsatt att

öka, därest inte pensioneringssystemet omlagts. Uteblivande av denna stegring

utgör en ytterligare negativ faktor.

Beti aktas det totala sparandet, bör naturligtvis såsom framhållits i motionerna

den fondavsättning som kommer att ske inom ATP:s ram tas med

i bilden. Hur stor del härav som kan komma företagen direkt till godo för

finansiering av investeringarna inom företagssektorn sammanhänger i sin

lur med hur reglerna för återlåningen utformas. Utskottet delar motionärernas

uppfattning afl dessa regler f. n. är klart otillfredsställande och bör

få en för företagsinvesteringarnas finansiering mera ändamålsenlig utformning.

Denna fråga, som handlägges av annat utskott, kommer alt behandlas

senare av innevarande riksdag.

I motionerna har visats hur den påfrestning på det interna företagsspa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961 13

randel som nu är aktuell, har ett direkt samband med den ändrade metoden

för pensioneringskostnadernas finansiering eller den ändrade periodiseringen

av dessa kostnader. Utskottet finner i likhet med motionärerna

det vara naturligt att anknyta diskussionen av den lämpligaste utformningen

av erforderliga åtgärder för att trygga företagssparandet till detta

förhållande. En följdriktig åtgärd är då att bereda företagen möjlighet till

avdragsgill reservation i boksluten för åstadkommande av en företagsekonomiskt

riktigare periodisering av den pensionskostnad som faktiskt svarar

mot rätten i ATP. Det skulle kunna ske genom att företagen fick rätt att

Inom rörelsen avsätta medel till konto inom företaget för utjämning av pensionskostnaderna.

Avsättningen borde i princip få ske med belopp som hålles

under gränsen för en på rimliga antaganden beräknad faktisk kostnad

för ATP-pension utöver den för året utgående avgiften till ATP. Företagen

skulle härigenom under ATP:s uppbyggnadstid få möjlighet att utjämna

pensionskostnaden samtidigt som den eljest inträdande minskningen i företagssparandet

skulle kunna motverkas.

Utskottet föreslår att utredning sker med uppdrag att utarbeta förslag

till lagstiftning enligt angivna riktlinjer. Då det befarade sparandebortfallet

har omedelbar aktualitet, är det angeläget att utredningsarbetet bedrives

skyndsamt och med sikte på att förslag till lagstiftning kan föreläggas nästa

års riksdag. Såsom i motionerna 1: 484 och II: 555 särskilt framhållits bör

rätten till skattefri avsättning för utjämning av pensionskostnad tillkomma

inte endast aktiebolag utan alla rörelseidkare som deklarerar inkomst enligt

bokföringsmässiga grunder.,

dels ock att utskottet under punkten Bl) bort hemställa,

B 1) att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

I: 484 av herrar Stefanson och Söderquist samt II:

555 av herr Wedén m. fl. ävensom i anledning av de likalydande

motionerna 1:490 av herr Ewerlöf m. fl. och II:

575 av herr Hjalmar son m. fl., såvitt gäller här berörda fråga

— måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

och förslag till nästa års riksdag om åtgärder i syfte

att motverka den nedgång i företagssparandet, som kan förutses

inträda de närmaste åren som en följd av ATPsystemets

införande, varvid i första hand prövas sådan ändring

av skattelagstiftningen att rätt medgives — för alla rörelser,

oavsett företagsform, vilka deklarerar för inkomst

enligt bokföringsmässiga grunder — till skattefri avsättning

till konto inom rörelsen för utjämning av pensionskostnad

enligt ovan angivna riktlinjer.

in) av herrar Hagberg, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och Darlin,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 490

av herr Ewerlöf m. fl. och II: 575 av herr Hjalmarson m. fl. — ansett att

utskottet under punkten B 2) hort hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1961

B 2) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad i nyssnämnda

motioner anförts

a) efter härom företagen skyndsam utredning för 1962

års riksdag framlägga förslag, innebärande att arbetsgivare

medgives rätt att — utöver de årliga avgifterna för tilläggspensioneringen

— skattefritt avsätta medel till egen pensionsfond

i syfte att göra pensionsutfästelserna säkrare samt

begränsa kostnadsövervältringen på framtida generationer,

b) igångsätta förberedande utredning i syfte att — sedan

ATP-fonderna nått en ur likviditetssynpunkt betryggande

storlek och erfarenhet vunnits rörande storleken av arbetsgivarnas

frivilliga avsättningar till egna pensionsfonder —

begränsa de årliga pensionsavgifterna till ATP-fonderna till

vad som erfordras för täckande av fondernas utgifter under

året.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610625

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av vissa postavgifter m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten