Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
1961-05-18 · 36 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 32 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1961:60, Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
1
Ur GO
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1961/62, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1961/62 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1961 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1961: Inkomster å driftbudgeten) har chefen
för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning
finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret
1961/62 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har
därvid anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1960 med
inkomstberäkning för nämnda budgetår.
I en den 28 april 1961 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62, in. m. har Kungl. Maj :t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1961/62 med 100 procent av
grundbeloppet.
Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.
Till behandling i förevarande sammanhang har utskottet upptagit följande
yrkanden i de i anledning av propositionen nr 150 väckta motionerna
I: 670 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 802 av herr Hjalmarson m. fl., nämligen
1)
att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
förordning rörande skatterabatt vid påförande av statlig inkomstskatt på
grundval av 1962 års taxering
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Fysisk person, som på grund av taxering 1962 påföres statlig inkomstskatt,
skall åtnjuta skatterabatt i enlighet med vad nedan sägs.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 60
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.
2 §•
Skatterabatten skall utgöra tio procent av den statliga inkomstskatt, som
påföres den skattskyldige enligt debetsedel å slutlig skatt enligt 1962 års
taxering, därvid iakttages att skatterabatten vid öretal över femtio avrundas
uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal.
3 §•
Skatterabatten tillgodoföres den skattskyldige i samband med utfärdande
av debetsedel å slutlig skatt enligt 1962 års taxering i form av ett fordringsbevis
å staten, skatteanvisning, upptagande skatterabattens belopp.
4 §•
Skatteanvisning som i 3 § sagts må användas till gäldande av preliminär
skatt och kvarstående skatt vid de uppbördsterminer som infaller i mars
och maj 1963 med hälften av skatterabattens belopp å vardera uppbördsterminen.
Där inbetalning av skatt ombesörjes av arbetsgivare för anställds
räkning, skall anställd, som önskar tillgodogöra sig skatterabatten på nu
nämnt sätt, till arbetsgivaren överlämna skatteanvisningen. Skatterabatten
skall i sådant fall fördelas med lika belopp å de avlöningstillfällen som inträffar
under de fyra första månaderna 1963.
5 §•
Skatteanvisning, som ej använts till inbetalning av skatt, förfaller till
betalning den 1 januari 1968. Sådan anvisning löper med en årlig ränta av
5 procent, räknat från den 1 januari 1963. Räntan tillgodoföres den skattskyldige
då skatteanvisningen inlöses. Denna ränteinkomst är fri från statlig
och kommunal inkomstskatt.
6 §•
Skatteanvisning må ej annat än genom arv eller testamente övergå till
annan person.
7 §•
Kungl. Maj :t äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för
tillämpning av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2) att riksdagen måtte uttala, att enligt dess mening allmänna skatteberedningen
bör inrikta sitt arbete på att skyndsamt lägga fram förslag
till nytt skattesystem, innebärande en proportionell beskattning av inkomster
— räknat för gifta — upp till åtminstone 20 000 å 30 000 kronor och
en väsentligt sänkt progressivitet för inkomster därutöver.
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961. 3
Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande v i d
riksdagens början väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:352 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:110
av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte uttala, att — enligt dess mening — allmänna skatteberedningen
bör, då fråga blir om konstruktion av nya skatteskalor beträffande
fysiska personer, arbeta med den förutsättningen att dels puckeln
i mellanskikten elimineras, dels gränsen för tudelningsprincipens tillämpningsområde
väsentligt höjes, dels ock skattelättnader av betydelse ges i
de lägre inkomstskikten;
2) de likalydande motionerna I: 359 av herrar öhman och Helmer Persson
samt II: 414 av herrar Holmberg och Johansson i Stockholm, vari hemställts,
att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om en sådan precisering
av direktiven till de sakkunniga för allmän översyn av skattesystemet,
att gift inkomsttagare med upp till 9 000 kr. i årsinkomst befrias från
statsskatt och alla inkomsttagare upp till 25 000 kr. om året får skattesänkning
i enlighet med de skatteskalor som anförts i motion nr 430 i första
kammaren vid 1960 års riksdag,
att förmögenhetsbeskattningen höjes till genomsnittligen 2 procent,
att det införes beskattning av kursstegringsvinster,
att bolagens förmögenheter beskattas och att företagsbeskattningen i övrigt
effektiviseras för att motverka skattefusk, samt
att inkomster av oförtjänt markvärdestegring indrages till stat och kommun;
ävensom
3) de likalydande motionerna I: 476 av herr Lundström m. fl. och II: 568
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t
1. begära att den nyligen tillsatta kommittén för översyn av skattesystemet
skall vid sin prövning av den indirekta beskattningen — utan att vara
bunden vid nuvarande omsättningsskatt — väga mot varandra olika former
därav inom ramen för ett sänkt totalt skattetryck och med en sänkning
av den direkta beskattningen som riktpunkt, samt
2. förorda att man därvid beaktar behovet av lättnader i den hårda beskattningen
av inkomstökningar och extrainkomster i syfte att främja sparandet
och att göra det mera lönande att arbeta.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna I: 359, II: 410, II: 568 och II: 802.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1961/62 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
-
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 7 400 000 000
Kupongskatt .......................... 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Skogsvårdsavgifter .................... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ...................... 1 500 000
Arvsskatt och gåvoskatt ................ 105 000 000
Lotterivinstskatt ...................... 85 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 98 000 000
Kronor
7 707 700 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 435 000 000
Bensinskatt ............................ 900 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ............................ 825 000 000
Allmän varuskatt........................ 1 450 000 000
Särskilda varuskatter.................... 350 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon .......... 195 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 43 000 000
Skatt å kaffe............................ 27 000 000
Tobaksskatt ............................ 940 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
................................ 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................ 30 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
................................ 1 150 000 000
Omsättningsskatt å vin .................. 105 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker............ 183 000 000
Statlig nöjesskatt ...................... 30 000 000
Energiskatt ............................ 575 000 000
Postverket (överskott) ..................................
1 335 000 000
5 923 000 000
22 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.
lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster
som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt
berörts. De närmare detaljerna i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.
Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
I en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret
1961/62 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar
av statsinkomsterna under budgetåren 1962/63—1961/65. I promemorian
framhålles inledningsvis att utvecklingen av statsinkomsterna i första
hand är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken
på längre sikt endast schablonmässiga antaganden kan göras. Sambandet
med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat
för titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Beträffande beräkningen
av ifrågavarande inkomsttitel har riksräkenskapsverket framhållit i huvudsak
följande.
Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
kan, vid en i stort sett oförändrad inkomststruktur, beraknas
medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter med inemot 100 miljoner kronor per år vid
nu gällande skattesatser. Genom uppbördstekniska förhållanden kan dock
betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga
inkomsterna på titeln. I detta sammanhang kan särskilt nämnas
eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid större forändringar
av skatteunderlaget blir detta särskilt märkbart. Som exempel
kan nämnas, att en treprocentig stegring av skatteunderlaget under budgetåren
1962/63—1964/65, vilket är betydligt mindre än vad verket antagit
för de närmast föregående budgetåren, skulle innebära, att inkomsterna
på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. skulle bli i stort
sett desamma under budgetåren 1962/63 och 1963/64 som under budgetåret
1961/62 eller 7 400 miljoner kronor. Först under budgetåret 1964/65
skulle i detta fall en stegring av titelns inkomster kunna påräknas.
De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter
beräknas av riksräkenskapsverket vid ett schablonmässigt
antagande om en treprocentig ökning av skatteunderlaget vid 1963—
1965 års taxeringar uppgå till de belopp i miljoner kronor, som angives i
följande uppställning. Uppgången enligt 1963 års taxering är, till följd av
en kraftig stegring i de avdragsgilla kommunalskatterna, något lägre än
vad som normalt kan påräknas vid de gjorda antagandena om skatteunderlagets
ökning, nämligen inte fullt 300 miljoner kronor.
Taxeringsår
1962 1963 1964 1965
7 146 7 330 7 609 7 894
+ 184 +279 +285
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
Beträffande övriga inkomsttitlar bygger riksräkenskapsverkets beräkningar
på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess
komponenter i ungefär samma genomsnittstakt som hittills under efterkrigstiden
vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän
varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna råder ett nära
samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Riksräkenskapsverket
betonar därför att även tämligen små förändringar i utvecklingstakten
för nationalprodukten och dess komponenter kan ge utslag
i dessa intäkter.
De under dessa antaganden beräknade intäkterna under budgetåren 1962/
63—1964/65 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. framgår av följande sammanställning, i vilken även de kända beloppen
för budgetåret 1959/60 och de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen
för budgetåren 1960/61 och 1961/62 medtagits. I övrigt hänvisas till
bihang 1. Beloppen är angivna i miljoner kronor.
1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65
7 500 8 810 9 068 9 412 9 733 10 039
+ 1310 +258 +344 +321 +306
Sammanfattningsvis innebär alltså riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar,
med bortseende från tillfälliga fluktuationer i de kassamässiga inkomsterna
som inte kan bedömas annat än på kort sikt, vid exempelvis ett
antagande om en treprocentig årlig ökning av nationalinkomsten, en ökning
av statsinkomsterna under 1960-talets första hälft med omkring 600 miljoner
kronor per år.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där intet annat
angives i det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att
företagas längre fram under riksdagen, förordar jag, att inkomsttiteln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till 7 400 miljoner
kronor. Till frågan om eventuella återföringar från allmänna sjukförsäkringsfonden
torde ställning inte nu behöva tagas.
Såsom förutsatts i det föregående i min redogörelse för budgetläget bör
i enlighet med gällande grunder under budgetåret 1961/62 avsättning ske
till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen
bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt samma
grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta
medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa avsättningar
och återföringar preliminärt beräknas resultera i en nettoavsättning
av 250 miljoner kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961 1
Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1960 års riksdag fastställts
att för 1960 utgå efter promilletalet 1,0. Beslut härom fattades i samband
med ställningstagande till förslag om nya finansieringsprinciper för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet. I anslutning till dessa principer förordar
jag, att skogsvårdsavgiften för år 1961 skall utgå efter oförändrat promilletal,
1,0. Jag gör i det följande hemställan härom, varvid jag beräknar titeln
skogsvårdsavgifter till 10,2 miljoner kronor.
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag bör titeln fondskatt utgå
ur riksstaten, sedan uppbörden av denna skatt nu i huvudsak avslutats.
Inflytande, resterande fondskatt torde få redovisas under övriga diverse
inkomster. .
I avbidan på ställningstagande till en av aktiebolaget Vin- & spntcentralen
gjord framställning om viss fondavsättning upptager jag inkomsttiteln
rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 20 miljoner
kronor.
Skatterna å maltdrycker och å läskedrycker regleras numera av en gemensam
författning, förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker. Förordningen trädde i
kraft den 1 juli 1960. Jag förordar av praktiska hänsyn, att de nuvarande
båda särskilda inkomsttitlarna sammanföres till en, benämnd skatt å maltoch
läskedrycker. Därvid utgår jag dock ifrån att statistisk redovisning
för kvartal eller andra lämpliga perioder skall kunna erhållas över fördelningen
av skatten på olika varuslag. I fråga om inkomstbeloppets storlek
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets beräkning och upptager således
titeln till 183 miljoner kronor.
Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverksfonder har nksräkenskapsverket
utgått från oförändrad taxenivå och, beträffande lönekostnaderna,
nuvarande lönenivå. Ämbetsverket har därvid beräknat inkomsterna
av postverket till 12 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.
I anslutning till vad chefen för kommunikationsdepartementet senare denna
dag anför vid anmälan av underskott å statens järnvägars fond om
höjning av vissa postavgifter, förordar jag, att postverkets inkomsttitel
upptages med ett 10 miljoner kronor högre belopp eller 22 miljoner kronor.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 30 mars 1961 har riksräkenskapsverket jämlikt gallande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1961/62. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomst
-
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
titlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak
anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även
kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i
samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets
förslag med 7 400 miljoner kronor.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl
utfallet tör innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande
budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt,
varvid riksräkenskapsverkets beräkningar i december 1960 medtagits som
jämförelse (miljoner kronor):
1960/61
december-
ny beräk-
1961/62
december-
ny beräk -
Inkomster
beräkning
ning
beräkning
ning
Preliminärskatt inklusive fyllnads-
betalningar......
12 750
13 100
13 660
14 120
Kvarstående skatt.....
800
800
850
890
370
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag
till sjukförsäkringen och byggnads- forskningsavgifter från större ar- betsgivare .....
330
330
370
Tillkommande skatt, sjömansskatt,
restantier, m. m......
325
325
325
325
Summa inkomster
14 205
14 555
15 205
15 705
Utgifter
Kommunalskattemedel .
5 050
5 060
5 560
5 660
Överskjutande skatt ....
960
960
1 100
1 000
Övriga restitutioner ...
50
50
50
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag
till sjukförsäkringen och byggnads- forskningsavgifter från större ar-
betsgivare ......
330
330
370
370
Förskott till sjukkassorna, m. m..
600
600
680
670
Omföringar......
20
20
60
60
Summa utgifter
7 010
7 020
7 820
7 810
Nettoinkomst på titeln
7195
7 535
7 385
7 895
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets
decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
i jämförelse med decemberberåkningen vid de nu företagna beräkningarna
räknats med betydligt högre preliminärskatter för såväl budgetåret 1960/61
som för budgetåret 1961/62. I det följande komma orsakerna till dessa avvikelser
att närmare beröras.
Genom källskattesystemet påverkar variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december räknades
med en ökning av lönesumman under 1960 med omkring 9 procent.
Beträffande lönesummans utveckling under 1961 framhöll riksräkenskapsverket
i december, att man i första hand hade att ta hänsyn till två då
kända faktorer, nämligen dels de avtalsmässiga löneökningarna och dels
lönenivån, som till följd av löneglidning under 1960 vid ingången av 1961
kunde beräknas överstiga den för 1960 genomsnittliga. Mot bakgrund av
de rådande konjunkturtendenserna ansåg sig riksräkenskapsverket kunna
räkna med en fortsatt löneglidning uppåt under 1961. Riksräkenskapsverket
räknade sammanlagt med en något mindre stegring av lönesumman
under 1961 än under 1960. Härvid förutsattes en något lägre ökning i antalet
sysselsatta under 1961 än under 1960.
Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja uppgifter
om den preliminära A-skattens storlek t. o. m. uppbördsterminen i
september 1960. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under uppbördsterminerna
i november 1960 och januari 1961 ange, särskilt för den
sistnämnda terminen, betydligt högre belopp än vad riksräkenskapsverket
antog i sin decemberberäkning. Även de preliminära uppgifter som föreligga
för uppbördsterminen i mars 1961 tyda på väsentligt högre preliminärskatteintäkter
än vad riksräkenskapsverket tidigare räknat med. Detta i
förening med de höjda grundantagandena om den ekonomiska utvecklingen
har föranlett riksräkenskapsverket att nu räkna med större ökning i lönesumman
under såväl 1960 som 1961 än i riksräkenskapsverkets tidigare beräkningar.
Riksräkenskapsverket har sålunda nu ansett sig böra räkna
med 10 procents stegring av lönesumman under 1960 och 9 procents uppgång
i lönesumman under 1961. Det höjda antagandet om lönesummans
utveckling under 1961 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med
en betydligt högre uppbörd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1961
—62 än i sin decemberberäkning.
För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna
1962 saknar riksräkenskapsverket nu liksom i december andra utgångspunkter
än vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.
I anslutning härtill räknar riksräkenskapsverket med en stegring av
lönesumman med 3 å 4 procent under 1962.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
har riksräkenskapsverket bibehållit de antaganden som redovisades i inkomstberäkningen
i december.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sam
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
manlagda till inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli ca 10 procent
större vid 1961 års taxering än vid 1960 års. Riksräkenskapsverket har liksom
föregående år i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter
om vissa större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster
vid 1961 års taxering. Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt
taxerade inkomster att öka med sammanlagt 18 procent mellan 1960
och 1961 års taxeringar. Med hänsyn till de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen
har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med
en betydande uppgång i bolagens taxerade inkomster även vid 1962 års taxering.
I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter
om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren
1961. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig
böra höja det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarna
våren 1961 med 50 miljoner kronor till 650 miljoner kronor. Härvid har
liksom i decemberberäkningen förutsatts en fortsatt ökning av fysiska personers
inbetalningar. Beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren
1962 har riksräkenskapsverket nu räknat med ett belopp av 800 miljoner
kronor, vilket är 100 miljoner kronor mer än vad riksräkenskapsverket
räknade med i december. Uppräkningen sammanhänger med de höjda antagandena
för bolagens taxerade inkomster.
Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. utvisa inga eller endast obetydliga
förändringar jämfört med decemberberäkningen. Detta innebär bl. a., att
riksräkenskapsverket liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring
av ca 40 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden, varvid
utbetalningarna av förskott m. m. till sjukkassorna komma att bli i motsvarande
grad mindre under budgetåret 1961/62.
Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna
saga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större belopp
för inflytande preliminärskatter. Detta sammanhänger främst med de
högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskapsverkel
nu lagt till grund för beräkningarna.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1960/61 till 7 500 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1961/62 uppföres med 7 900 miljoner kronor, vilket
är 500 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna böra
verkställas under budgetåren 1960/61 och 1961/62 framgå av nedanstående
tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsverkets
decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets
betänkande
nr 60 år
1961
11
1960/61
1961/62
december-
ny beräk-
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Avsättning ....................
650
800
700
850
Återföring ....................
500
500
450
500
Nettoavsättning................
150
300
250
350
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 105 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den
17 mars 1961 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföras med 110 miljoner kronor i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår
i enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar, att titeln arvsskatt
och gåvoskatt i riksstaten uppföres med 110 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85
miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 80 miljoner kronor, varvid förutsatts, att
det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under
nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras
med 80 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 98 miljoner kronor. I sin
förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på
titeln uppföras med ett belopp av 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknat inkomsterna på titeln till 100
miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres
med 105 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 435
miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetår beräknades
av riksräkenskapsverket i decemberberäkningen till 410 miljoner
kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman
i februari 1961 till 388,1 miljoner kronor, vilket är 28,7 miljoner
kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna
i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt
(SFS 395/1957) kunna drygt 21 miljoner kronor hänförliga till budgetåret
1960/61 beräknas inflyta först under budgetåret 1961/62. Å andra
sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1960 att drygt 17 miljoner
kronor avseende debiteringen i februari 1960 inlevererades först under
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket
beräknat inkomsterna på titeln till 415 miljoner kronor
för budgetåret 1960/61. Antalet registrerade personbilar och lastbilar uppgick
enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna vid utgången
av 1960 till ca 1 194 000 respektive ca 120 000 stycken. Beträffande
utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner
riksräkenskapsverket sig kunna utgå från en ökning av i stort sett samma
storlek som förutsattes vid decemberberäkningen innebärande en årlig
stegring av inkomsterna på titeln med ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverkel
föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med
440 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 900 miljoner kronor.
För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom i december
inkomsterna på titeln till 850 miljoner kronor. Med ledning av från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och
jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar riksräkenskapsverket, att titeln
bensinskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.
Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 825 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom
i december inkomsterna på titeln till 825 miljoner kronor. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 17 mars 1961 har generaltullstyrelsen uppskattat
nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1961/62 till 850 miljoner
kronor. Styrelsen har härvid utgått från att den andra etappen i EFTAkonventionens
tullsänkningsprogram kommer att genomföras redan den 1
juli 1961 istället för den 1 januari 1962. Ifrågavarande tullreducering beräknas
av generaltullstyrelsen för hela budgetåret 1961/62 komma att medföra
ett inkomstbortfall av ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föleslår,
att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med 850 miljoner kronor,
vilket är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
1 450 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu intäkterna på titeln
för innevarande budgetår till 1 485 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner
kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till denna uppräkning
för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att titeln allmän
varuskatt i riksstaten uppföres med 1 550 miljoner kronor, vilket är
100 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd
med 350 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens
förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 354 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna
på titeln till 335 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med
oförändrat 350 miljoner kronor.
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med
195 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten
uppföres med oförändrat 195 miljoner kronor.
Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 940
miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 mars 1961 har
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaksskatt
till 930 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning
till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i
riksstaten uppföres med 930 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under
denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna
under budgetåret 1961/62 till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, alt ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med oförändrat 1 150
miljoner kronor.
Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning
uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, aLt titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kronor.
Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med
183 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit
inkomsterna till 180 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår
riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 180 miljoner
kronor, vilket är 3 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med
30 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomsterna
under titeln för innevarande budgetår till likaledes 30 miljoner kronor.
I den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna
av statlig nöjesskatt till 27 miljoner kronor för budgetåret 1960/61. Riksräkenskapsverket
föreslår att titeln i riksstaten uppföres med 25 miljoner
kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 575
miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt likaledes
575 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna
på titeln för innevarande budgetår till 550 miljoner kronor, föreslår, att
titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 575 miljoner kronor.
Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 22 miljoner
kronor, varvid medräknades de i vissa fall höjda postavgifter varom
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
sedermera förslag framlagts i proposition den 3 mars 1961 (nr 90). I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 21 mars 1961 har generalpoststyrelsen
beräknat inkomsterna av postverket under budgetåret 1961/62 till 15 miljoner
kronor. I jämförelse med sin beräkning till riksräkenskapsverkets decemberberäkning
har generalpoststyrelsen härvid räknat med ökade inkomster
på sammanlagt 14 miljoner kronor. Av denna inkomstökning hänför sig
ca 7 miljoner kronor till bl. a. en nu förväntad högre nivå på frankoteckensuppbörden.
Härtill kommer de i den ovannämnda propositionen föreslagna
höjda postavgifterna, vilka för frankoteckensuppbörden beräknas medföra
en inkomststegring på 10 miljoner kronor. I fråga om postverkets intäkter
av tidningsrörelsen anser emellertid generalpoststyrelsen att ett bifall till
nämnda proposition kommer att medföra en tillfällig nedgång i intäkterna
med ca 3 miljoner kronor just för budgetåret 1961/62. Beträffande driftutgifterna
räknar generalpoststyrelsen nu med ett 11 miljoner kronor högre
belopp än i den beräkning som låg till grund för riksräkenskapsverkets decemberkalkyl.
Nettoökningen i intäkterna på titeln postverket begränsas
härigenom enligt generalpoststyrelsens uppskattning till 3 miljoner kronor
i förhållande till styrelsens tidigare beräkning på sammanlagt 11 å 12 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsens uppskattning har verkställts under antagande
av att statstjänstemännens löner kommer att utgå efter oförändrade
grunder under hela nästkommande budgetår. Under samma förutsättning
förordar riksräkenskapsverket, att titeln postverket i riksstaten uppföres
med ett belopp av 20 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mindre
än i statsverkspropositionen.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den
beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades
i statsverkspropositionen, med följande undantag.
Sedan Kungl. Maj:t numera genom beslut den 3 mars 1961 medgivit Aktiebolaget
Vin- & spritcentralen rätt till viss fondavsättning bör inkomsttiteln
rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag upptagas till ett 5
miljoner kronor lägre belopp eller till 15 miljoner kronor.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1960/61 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsättning av
350 miljoner kronor.
Beträffande utfallet av riksstaten för budgetåret 1960/61 har departementschefen
anfört följande.
Jag torde inledningsvis fa lämna en redogörelse för de förnyade beräk
-
15
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
ningar som nu verkställts rörande utfallet av riksstaten för budgetåret 1960/
61. Enligt de uppgifter som redovisades i den i januari i år framlagda statsverkspropositionen
skulle totalbudgeten för innevarande budgetår komma att
ge ett underskott på 1 187 miljoner kronor. De beräkningar som nu utförts
ger ett ca 1 000 miljoner kronor lägre underskott.
Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1980/
61 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till 16 388 miljoner
kronor. Detta belopp är 378 miljoner kronor högre än det som upptogs i
1961 års statsverksproposition. Bakom denna nettoförändring ligger dels en
uppräkning av inkomstskattetiteln med 300 miljoner kronor och dels en
höjning på 85 miljoner kronor av de beräknade inkomsterna av den allmänna
varuskatten. Övriga förändringar av inkomsterna i förhållande till
närmast föregående beräkningstillfälle är av mindre betydelse.
Beträffande driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till
årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit
106 miljoner kronor, varav 55 miljoner kronor avser kostnader för beredskapsarbeten
på vägar och gator, 17 miljoner kronor kostnader för arbetslöshetens
bekämpande och 18 miljoner kronor kostnader för svenska FNstyrkor.
Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som
förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades gå jämnt ut kan
bl. a. väntas en besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor
på 16 miljoner kronor och en besparing på 50 miljoner kronor å anslaget
till täckning av underskott å statens järnvägars fond. Vidare kommer
de sammanlagda överskridandena av avlöningsanslagen inte att motsvara
de anslag som anvisats för att täcka merkostnaderna till följd av 1960 och
1961 års lönehöjningar för de statsanställda. Härigenom uppkommer en
inte oväsentlig besparing. Netto beräknas förslagsanslag och obetecknade anslag
uppvisa besparingar på sammanlagt 206 miljoner kronor. Behållningarna
på reservationsanslagen antogs tidigare komma att minska med 100 miljoner
kronor. I riksräkenskapsverkets beräkningar förutses nu en reservationsmedelsökning
för budgetåret 1960/61 om 160 miljoner kronor. Enligt
inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar synes emellertid
denna ökning böra uppskattas till ca 300 miljoner kronor.
I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari äskats ytterligare 68
miljoner kronor å tilläggsstat II, varav 9 miljoner kronor för ombyggnad och
reparation av operahuset i Stockholm och sammanlagt 56 miljoner kronor
för teckning av aktier i samt lån till Aktiebolaget Aerotransport. Anslagsbehållningarna
under kapitalbudgeten, som tidigare antogs förbli oförändrade,
förutses nu komma att öka med 150 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet
på kapitalbudgeten för 1960/61 beräknas nu till 1 627 miljoner
kronor, vilket är 79 miljoner kronor mindre än enligt de uppskattningar som
senast redovisats.
Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1960/61 i
förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten
kan sammanfattas på följande sätt:
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten — 1 557
Inkomstförändringar
Merinkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. + 600
Merinkomst av arvsskatt och gåvoskatt................ + 25
Merinkomst av tullmedel............................ + 50
Merinkomst av allmän varuskatt...................... + 85
Merinkomst av regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. + 13
Merinkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker ..................................... -j- 25
Minskad inkomst av tipsmedel........................ — 11
Merinkomst av statens affärsverksfonder.............. + 98
Övriga inkomstförändringar (netto) .................. + 3 -j- 888
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Kostnader
för svenska FN-styrkor m. m...............— 48
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.......— 17
Beredskapsarbeten på vägar och gator................ — 55
Övriga anslag...................................... — 14 —134
Minskad förbrukning av reservationsanslag å driftbudgeten
(exkl. avskrivningsanslag) .......................... -f 354
Anslagsöverskridanden och besparingar
Merutgift å anslaget till studiebidrag och stipendier .... — 11
Besparing å anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor
.......................................... -j- 25
Besparing å anslaget till bidrag till folkpensioner in. m. .. -f- 15
Besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor
........................................... -j_ 16
Besparing å anslaget till täckning av underskott å statens
järnvägars fond.................................. _|_ 50
Besparingar i övrigt (netto).......................... +111 + 206
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Anslag till Karlskrona-varvet........................ —- 27
Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport........— 34
Lån till Aktiebolaget Aerotransport.................. — 22
Ombyggnad och reparation av operahuset i Stockholm . . — 9
Övriga anslag...................................... . 5 _ 97
Minskad förbrukning av investeringsanslag på kapitalbudge
ten
............................................... +150
ökad disposition av rörliga krediter.................... .100
ökad tillgång på avskrivningsmedel inom fonderna och övriga
likvida medel.................................. _|_ 60
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott . .. _230
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
Sammanställningen visar, alt totalbudgetsaldol kan väntas bli drygt 1 ,500
miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna. Inkomstökningarna
uppgår härvid till netto 888 miljoner kronor, varav (100
miljoner kronor hänför sig till inkomstskattetiteln. Tilläggsstaterna har medfört
utgiftsökningar på drift- och kapitalhudgeten med sammanlagt 231 miljoner
kronor. Förbrukningen av reservations- och investeringsanslag (exkl.
avskrivningsanslag) beräknas däremot tillsammans bli 504 miljoner kronor
mindre än vad som antogs vid fastställandet av riksstaten. Beträffande inkomsterna
kan erinras om att siffrorna i riksstaten bl. a. byggde på antaganden
om att den totala lönesumman skulle komma att stiga med 7 procent
såväl under år 1960 som under 1961. Nu föreliggande uppgifter grundas på
antaganden om en stegring av lönesumman med 10 respektive 9 procent under
de angivna åren.
Jag övergår härefter till alt behandla det kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1961/62. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens
inkomster till 16 498 miljoner kronor. Utgifterna upptogs till 16 006 miljoner
kronor, i vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservalionsmedelsbehållningarna
med 100 miljoner kronor. Vidare räknades med
en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel med
(netto) 250 miljoner kronor. Jag redovisade följaktligen ett överskott på
driftbudgeten om (16 498—16 006—250) 242 miljoner kronor.
Enligt de beräkningar som nu presenteras kommer statsinkomsterna för
nästa budgetår att uppgå till 17 086 miljoner kronor, vilket belopp är 588
miljoner kronor högre än det som redovisades i statsverkspropositionen.
Denna inkomstsiffra hygger på riksräkenskapsverkets förnyade beräkning
(bihang B), för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse.
Som likaledes kommer att närmare redovisas har jag gjort ett par smärre
justeringar i ämbetsverkets beräkningar.
Inkomstskattetiteln har i de nya kalkylerna i förhållande till statsverkspropositionen
höjts med 500 miljoner kronor till 7 900 miljoner kronor.
Beträffande den statliga inkomstskatten har då räknats med oförändrad
uttagningsprocent. Beräkningen utgår vidare från att den totala lönesumman
kommer att stiga med 9 procent under 1961 och med 3 å 4 procent under
1962. Beträffande bolagen har antagits att deras till statlig inkomstskatt
taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 18 procent
mellan 1960 och 1961 och att ökningen kommer att bli betydande även
mellan 1961 och 1962.
Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt
understryka den osäkerhet som inkomstberäkningen, framför allt i vad
avser inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftad med.
Nettoavsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
upplages nu till 350 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen 250
miljoner kronor, ökningen sammanhänger med att vid stigande källskattcinkomster
ökar eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel,
varvid större avsättningar till budgetutjämningsfonden erfordras.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1901. 7 samt. Nr 60
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
Drift
Miljoner
-
1954/55
1955/56
1956/57
Inkomster ...............
8 907
8 619
288
1 n 079
1 n aqi
Utgifter.......................
Q OQ1
överskott eller underskott
381
- 287
Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)
budgetutjämningsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ..........
- 250
«131
1 no
Överskott eller underskott
288
•- 387
Därav riksstat 15 250 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.
j i Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 41 mkr samt beräknad reservations medelsforbruknmg
100 mkr.
. Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 147 mkr, beräknad reservationsmedelsökmng
300 mkr samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 206 mkr.
Även beträffande utgifterna lämnas i det följande en särskild redogörelse.
Sammanlagt innebär de gjorda förändringarna en ökning med 2 miljoner
kronor av de i statsverkspropositionen framlagda utgiftsförslagen
på sammanlagt 15 906 miljoner kronor. Kostnaderna för statsskuldräntorna
minskar med 50 miljoner kronor i förhållande till tidigare beräkning på
grund av den väntade kraftiga minskningen av upplåningen. Häremot står
emellertid vissa utgiftsstegringar, bland vilka den största posten, 30 miljoner
kronor, utgörs av merkostnaden till följd av nyligen träffade uppgörelser
om höjning av lönerna för vissa statsanställda m. fl. Totalt beräk
-
Kapital
-
Miljoner
1954/55
1955/56
1956/57
fnvesteringsanslag ................
2102
2 272
2 046
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel..................
- 1 025
1 077
- 1 244
1 028
1 /*OQ
Återstående medelsbehov
643
1 Anslagsbehållningarna beräknades till oförändrat belopp.
Därav riksstat 2 765 mkr samt tilläggsstat I och II 29 mkr. Anslagsbehållningarna beräknades
till oforandrat belopp.
, , Därav riksstat 2 765 mkr, tilläggsstat I och II 97 mkr samt beräknad ökning av anslagsbehållningar
150 mkr.
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
19
budgeten
kronor
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
1961/62
enl. riks- staten
enl. stv.
prop.
1961
ny be- räkning
enl. stv.
prop.
1961
ny be- räkning
12 019
12120
12 604
12 743
13 657
13 698
15 500
115 350
16 010
215 391
16 388
3 14 891
16 498
116 006
17 086
'' 16 008
- 101
- 139
- 41
150
619
1497
492
1 078
- 250
- 200
+ 25
— 150
- 300
- 250
- 350
« - 851
- 339
- 41
175
469
1197
242
728
4 Därav riksstatsförslag 15 906 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.
6 Därav kompl. riksstatsförslag 15 908 mkr samt beräknad reservationsmedelsminskning 100
I» 6 Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i
riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen för budgetåret
1958/59).
nas kostnaderna för dessa lönehöjningar till 40 miljoner kronor, varav 10
miljoner kronor kommer att motsvaras av en reduktion av affärsverkens
rörelseresultat. Detta bör emellertid enligt min mening icke föranleda någon
ändring i riksräkenskapsverkets beräkning av avkastningen från affärsverkens
fonder.
Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle
behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska
med totalt sett ca 300 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.
Med hänsyn till att man tidigare kunnat konstatera en benägenhet
hos myndigheterna att överskatta möjligheterna att förbruka anslagsbe
-
budgeten
kronor
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
1961/62
enl. riks- staten
enl. stv.
prop.
1961
ny be- räkning
enl. stv.
prop.
1961
ny be- räkning
2 510
2 441
2 675
1 2 765
2 2 794
"2 712
42 675
''2 680
- 1306
- 869
- 998
-1 058
-1 088
1 085
- 1133
- 1 140
1 204
1 572
1677
1 707
1 706
1 627
1542
1540
4 Därav riksstatsförslag 2 575 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.
''/ Därav kompl. riksstatsförslag 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar
100 mkr.
2-f Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 60
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
hållningarna, finner jag det dock för egen del mera realistiskt att räkna
med att ifrågavarande förbrukning kommer att stanna vid 100 miljoner
kronor eller samma belopp som upptagits i statsverkspropositionen.
De i det föregående redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster
och utgifter har sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna
utgifterna med 1 078 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig
korrigering med 350 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel
som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas
till budgetutjämningsfonden, uppgår överskottet till 728 miljoner
kronor. I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande
överskott på 242 miljoner kronor.
Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 728 miljoner
kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter
i form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att
under budgetåren 1955/56—1960/61 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit
i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen
370, 175, 512, 319, 104 respektive 147 miljoner kronor eller med i genomsnitt
ca 270 miljoner kronor per år.
I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,
framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens
summa med sammanlagt 5 miljoner kronor.
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel in. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas
uppgå till 1 140 miljoner kronor. Investeringsanslagens summa upptages,
efter den förändring som redovisats i det föregående, till 2 580 miljoner
kronor. Det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar har
av myndigheterna beräknats minska med ca 200 miljoner kronor under
det framförliggande budgetåret. Jag finner mig dock, med hänvisning till
vad som anförts vid behandlingen av motsvarande behållningar under driftbudgeten,
böra uppta ifrågavarande förbrukning till 100 miljoner kronor
eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Det totala medelsbehovet
för kapitalbudgeten kan sålunda uppskattas till (2 580 -j- 100 —
1 140) 1 540 miljoner kronor. Till denna beräkning får givetvis fogas en
reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.
Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses
bli oförändrad under 1961/62.
För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter
under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapitalbudgeten
på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet
redovisas i särskild tabell.
I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamässig
utgift eller inkomst för staten.
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
21
Totalbudgeten
Miljoner kronor
1959/60
1960/61
1961/62
enl. riks- staten
enl. stv.
prop.1961
ny be- räkning
enl. stv.
prop.1961
ny be- räkning
Överskott (+) eller under
skott ( -) på driftbudgeten
Fondering hos riksgäldskon- toret av sjukkassorna till- kommande arbetsgivarbi-
- 41
f 47
t 175
4- 469
+ 1 197
+ 242
4- 728
Avsättning ( + ) resp. återfö- ring (—) av kommunalskat-
- 25
+ 150
+ 300
+ 250
4- 350
Medelsbehov på kapitalbudge- ten efter avdrag för avskriv-
-1 677
-1707
-1 706
-1 627
-1 542
-1 540
ökad ( —) resp. minskad ( + )
disposition av rörliga kre- diter....................
+ 39
- 100
- 100
Totalbudgetens underskott
-1632
- 1557
-1 187
- 230
-1 050
l- 462
1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret
1961/62 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 462 miljoner
kronor, vilket är ca 600 miljoner kronor mindre än det belopp som framräknades
i statsverkspropositionen exklusive lönehöjningar och andra tillkommande
utgifter. Underskottet är vidare drygt 200 miljoner kronor högre
än det för innevarande budgetår beräknade och ca 1 200 miljoner kronor
lägre än det som redovisades för 1959/60.
Det nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan
ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon
under budgetåren 1950/51—1959/60 och det nu beräknade saldot för budgetåret
1960/61.
Budgetår Totalbud
getsaldo
1950/51
1951/52
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
1956/57 .........
......... — 762
1957/58 .........
......... — 1 135
1958/59 .........
......... — 1 428
1959/60 .........
......... — 1 632
1960/61 .........
— 230
1961/62 .........
1— 462
— 324
+ 434
— 746
— 1 098
— 1 085
— 598
Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1961/62 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med
statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats
sålunda:
Skatt å inkomst och förmögenhet in. m..................... 7 900 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt.................................. 110 000 000
Lotterivmstskatt ..... 80 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m................. 105 000 000
Fordonsskatt........................................... 440 000 000
Tullmedel.............................................. 850 000 000
Allmän varuskatt....................................... 1 550 000 000
Tobaksskatt ............................................ 930 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag .......... 15 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker ........................... 180 000 000
Statlig nöjesskatt................................25 000 000
Postverket (överskott) ....................... on nnn nnu
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 612 000 000
kronor.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges
följande.
I de likalydande motionerna I: 352 och II: ilo uttalas, att genom en radikal
begränsning av samhällsutgifterna, framför allt statens utgifter, bör tillses
att samhällets anspråk på medborgarna väsentligt begränsas. De samhällsvadliga
verkningarna av den alltför höga direkta beskattningen skärpes av
det förhållandet, att progressionen i våra skatteskalor synes vara en frukt
av mera en önskan att åstadkomma en ändrad inkomstfördelning än av att
få rimliga skattesatser resp. skatter som ur fiskalisk synpunkt är lämpligt
awagda. Den hårdaste progressionen finns i skatteskalan för gifta och den
drabbar just de s. k. mellanskikten. Förhållandet belyses av att skattesatsen
ar 10 % för beskattningsbara inkomster strax under 8 000 och 27 % för
inkomster strax över 12 000 kr. Med en ökning på föga mer än 4 000 kr
stiger alltså marginalskatten till bortåt det tredubbla.
Den egentliga anledningen till att progressionsskärpningen blir så orimlgt
hård i nyss berörda skikt är att skiktgränserna närmast över 8 000 kr
kommer alldeles för tätt. De två skikten över 8 000 kr. beskattningsbar inkomst
omfattar vardera 2 000 kr. Därefter kommer två skikt på 4 000 och så
ett på 10 000 kr. Progressionen stiger således ytterst brant omedelbart över
23
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
8 000 kr. Det uppkommer en markerad puckel i skatteskalan. Enda sättet att
få bort denna är att slå samman de två lägsta av dessa skikt till ett och att
därefter sänka skattesatsen i de närmast ovanför liggande skikten, så att
inte ett oiåmligt språng förekommer. Motionärerna anser vidare att gränsen
för tudelningsprincipens tillämpning bör höjas väsentligt. Gränsen går nu vid
årsinkomster på 16 000 å 17 000 kr. Denna gräns har bestått alltsedan 1952,
trots att realinkomsterna stigit väsentligt sedan dess och trots att en stark
inflation bidragit till att höja de nominala inkomsterna än mer. Med de skalor,
som motionärerna tidigare förordat, skulle ingående av äktenskap inte
i något fall kunna föranleda en skärpning av de två kontrahenternas sammanlagda
beskattning förrän vid familjeinkomster överstigande 30 000 kr.
Den allmänna skatteberedningen kommer uppenbarligen att syssla även med
skatteskalorna. Det sägs i direktiven för utredningen, att denna inte har såsom
uppgift att »göra värderingar om det framtida behovet av statsinkomster
eller över det totala skattetryckets omfattning». Under sådana förhållanden
kan svårigheter uppstå när det gäller att ge skatteskalorna en rimligare
utformning. Man får nämligen räkna med att ett genomförande av de av motionärerna
önskade skatteskalorna skulle innebära ett skattebortfall på 700 å
800 milj. kr. Detta bör inte hindra skatteberedningen att konstruera skatteskalor,
som dels eliminerar puckeln i mellanskikten, dels väsentligt höjer
gränsen för tudelningsprincipens tillämpningsområde, dels också i lägre inkomstskikt
ger skattelättnader av någon betydelse. Motionärerna förordar
att riksdagen på denna punkt gör ett uttalande avsett att tjäna till ledning
för skatteberedningen.
Till stöd för yrkandena i de likalydande motionerna 1: 359 och II: Al A anföres,
att en översyn av skattesystemet måste ta sikte på att ge skattepolitiken
ett demokratiskt innehåll, vilket innebär att en långt större del av statsinkomsterna
måste tas direkt från produktionen och att den statliga verksamheten
på produktionslivets område utvidgas så att betydande belopp
den vägen kan tillföras staten för nödvändiga utgifter till sociala och kulturella
ändamål. De senaste årens utveckling på detta område i synnerhet beträffande
privatägda företag visar en rakt motsatt tendens. Medan den totala
taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1950 stigit med sammanlagt 93
procent ligger bolagens taxerade inkomst för verksamhetsåret 1959 endast
21 procent över 1950 års nivå. Under samma tid har den taxerade inkomsten
för fysiska personer successivt stigit med 100 procent. Den nuvarande formen
för bolagsbeskattningen ger således möjligheter för bolagsstyrelserna att
godtyckligt redovisa vilken vinst de vill och att av skattepolitiska skäl undanhålla
från beskattning väldiga belopp, som sedan vanliga inkomsttagare
tvingas att betala. Motionärerna önskar en ändring av bestämmelserna för
bolags- och företagsbeskattningen i syfte att sätta stopp för skattefusk. Motionärerna
förordar skatteskalor, som innebär att gift inkomsttagare med
upp till 9 000 kr. i årsinkomst helt befrias från statlig inkomstskatt. En familj
med 12 000 kronors årsinkomst får en skattesänkning på 400 kronor
och eu 15 000-kronors-familj 390 kronor. Vid 18 000 kronors familjeinkomst
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
blir skattesänkningen 338 kronor, vid 20 000 kronor 297 kronor och vid
25 000 kronor 155 kronor. Därutöver bibehålies skatten vid nuvarande nivå.
Exemplen är beräknade för ortsgrupp 3 utgående från en kommunal utdebitering
på 14 kronor per skattekrona. För övriga ortsgrupper blir det motsvarande
sänkningar. Denna skattesänkning, beräknad på 1960 års uppskattade
inkomster, kostar sammanlagt omkring 700 miljoner kronor. Övriga av
motionärerna framlagda förslag skulle emellertid tillföra staten inkomster
utöver nämnda belopp.
I de likalydande motionerna I: 476 och II: 568 erinras om att allmänna
skatteberedningen enligt direktiven har att utgå från att den i fjol införda
allmänna varuskatten skall bli ett bestående element i skattesystemet. Det
är en anmärkningsvärd inskränkning i kommitténs huvuduppdrag, som
är att pröva linjerna för en ur olika synpunkter rationell skattereform.
Enligt motionärernas mening kan det inte vara motiverat att utgå från eu
sådan bindning där nuvarade omsättningsskatt är den självklara förutsättningen.
Eu rationell och fördomsfri utredning bör ha fria händer att pröva
olika slag'' av indirekt beskattning. Vid omläggning av skattesystemet kan
eventuellt andra slag av varu- eller bruttoskatter befinnas mera rationella
än just den typ av varubeskattning som nuvarande omsättningsskatt i detalj
handelsledet utgör. En betydande olägenhet med den nuvarande omsättningsskatten
är exempelvis att antalet uppbördsskyldiga är mycket stort.
Ett flertal skilda omständigheter talar för att vår nuvarande inkomstbeskattning
måste revideras. De viktigaste av dessa är följande:
a) penningvärdeförsämringen sedan de nuvarande skatteskalorna vid den
statliga inkomstbeskattningen fastställdes,
b) inkomstutvecklingen och den ändrade inkomstfördelningen,
c) beskattningens betydelse för sparande, kapitalbildning och inverkan
på den enskildes vilja till ökade arbetsinsatser å ena sidan och som kostnadselement
i ekonomien å den andra blir allt viktigare,
d) det påbörjade internationella samarbetet på del ekonomiska området.
Den normala inkomststegringsprocessen i och för sig måste aktualisera en
revision av inkomstbeskattningen. I och med att den hårdare marginalbeskattningen
drabbar en betydligt utvidgad krets av inkomsttagare, accentueras
kostnadsproblemet. Därmed kommer också konkurrensförhållandena
gentemot utlandet in i bilden. Slutsatsen beträffande vår nuvarande inkomstbeskattning
blir att den gällande skalan för den statliga inkomstbeskattningen
inte passar för den förändrade bild av inkomstnivå och inkomstfördelning
som vi nu kan göra oss för — i varje fall — senare delen av 1960-talet. I första
hand bör övervägas att utsträcka det proportionella bottenskiktet i skalan.
Det stannar nu vid inkomstläget 14 000 kr. (gift skattskyldig). En utsträckning
till exempelvis 20 000 kronors inkomst skulle starkt reducera antalet
av dem som drabbas av progressiv skatt. En sådan ändring av skatteskalan
måste naturligen medföra, att marginalskattesatserna för inkomsttagare
ovanför 20 000-kronorsnivån reduceras. Samtidigt bör en väsentlig höjning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1J61
25
ske av de skattefria bottenavdragen, så att den direkta inkomstskatten nedbringas
för alla skattskyldiga. Då det kan förutses att kommunernas finansiella
situation kommer att förbli pressad, kan det vara motiverat att
genomföra höjningen av bottenavdragen vid den statliga beskattningen. Reformarbetet
i fråga om inkomstbeskattningen bör ta hänsyn till har angivna
fakta och synpunkter.
I de likalydande motionerna I: 670 och II: 802 erinras om att genom investeringsfonderna
förmås företag att för den tid som anses ur mflationssvnpunkt
riskfylld binda likvida medel och uppskjuta deras anvandan e.
Samma tankegång kan tillämpas för de fysiska personernas del och pa den
fordran de kan anses ha på staten till följd av en överbeskattning. År den
konjunkturpolitiskt riktig i det ena fallet, är den det också i det andra.
Under budgetåret 1961/62 bör staten på spärrat konto i riksbanken insätta
ett belopp av storleksordningen 450 milj. kr. Tidigare anvand teknik
kan därvid tillämpas. Denna insättning bör göras för de skattskyldigas rakning
Medlen, som alltså principiellt sett tillhör de skattskyldiga, kan lämpligen
frigöras vid årsskiftet 1962/63 och då i form av en skatterabatt a den
under 1961 inbetalade för höga skatten. Motionärerna föreslår, att skatterabatten
skall uppgå till tio procent av den statliga inkomstskatt, som upptages
på den slutskattesedel den skattskyldige får på hosten 1962. Varje skattskyldig
får en »skatteanvisning», lämpligen som en talong på slutskattesedeln.
Denna gäller till det belopp den upptager som likvid vid inbetalning av
»källskatt» under de fyra första månaderna 1963. Skulle någon inte önska utnyttja
skatteanvisningen för skatteinbetalning utan i stället vilja behålla den,
får anvisningen karaktär av statsobligation med fem års löptid, raknat från
den 1 januari 1963. Ränta å 5 procent bör utgå och den bör vara skattefri.
Om inkomstutvecklingen under 1962 och 1963 om något år kan bedömas
bli sådan att ett nytt överskott därigenom uppstår i budgeten för 1962/63,
kan beslut om ny skatterabatt fattas vid nästa års riksdag. En mer definitiv
skattereform kan inte beräknas vara färdig att genomföra forran från oc
med 1964.
Utskottet
I propositionen nr 150 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om^statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1961/6.
med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet, att
samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret
1961/62.
Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1961/62
opaginerad Kontrollera mot PDF
26 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.
råder enighet inom utskottet om att den bör vara densamma som för innevarande
kalenderår, varför utskottet tillstyrker att procenttalet fastställes till
100.
Av den redogörelse som departementschefen lämnat i proposition nr 150
a\ budgetläget framgar att man kan räkna med en betydande nedgång i det
statliga upplåningsbehovet under innevarande budgetår. Det är sannolikt
att även det tidigare beräknade upplåningsbehovet för 1961/62 kommer att
minska, men att detta budgetår ändå kommer att uppvisa en viss ökning av
totalunderskoltet i förhållande till innevarande budgetår. Totalbudgetunderskottet,
som för innevarande budgetår beräknas stanna vid 230 milj. kronor,
bär för budgetåret 1961/62 antagits till ca 460 milj. kronor. För det därpå
följande budgetåret, 1962/63, kan förutses utgiftsökningar till storleksordningen
1 1 1/4 miljard kronor räknat i oförändrade priser. Denna utgifts
stegring
torde på ett avgörande sätt förändra den relativt starka budgetställning
som gällt för 1960/61 och antages komma att gälla även för 1961/62.
Departementschefen har ansett att det är mot denna bakgrund som ställning
till budgetpolitikens utformning under nästkommande budgetår skall
tagas. Den förbättring av budgetläget som inträtt 1960/61 och som nu beräknas
för 1961/62 visar på möjligheten av att finansiera nu förutsedda utgiftsanspråk
utan skattehöjningar och ändå uppnå en balanserad driftbudget
for 1962/63. Såväl det aktuella konjunkturläget som det statsfinansiella
långsiktsperspektivet understryker behovet att bevara restriktiviteten i budgetpolitiken.
Departementschefen är därför inte i dagens läge beredd att förorda
andra skatteförändringar än en höjning av det skattefria bottenbeloppet
för kapitalinkomst och avdraget för försäkringspremier vid inkomsttaxeringen.
Samtidigt uttalar departementschefen att det förhållandet, att vi i
dag och — med hansyn till de samhälleliga uppgifternas växande betydelse
för överblickbar tid saknar utrymme för sänkningar av det totala
skatteuttaget i vid mening, gör icke frågan om vårt skattesystems utformning
mindre angelägen. Tvärtom utgör en rationell och rättvis utformning
av beskattningen en nödvändig förutsättning för att det allmänna på ett tillfredsställande
sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Med hänvisning till
ramlagda krav på höjning av ortsavdragen förklarar departementschefen
att en sådan böjning utan kompenserande åtgärder i skattesystemet i övrigt
saknar samhällsekonomisk täckning.
Utskottet finner sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget kunna
ansluta sig till den i propositionen nr 150 redovisade uppfattningen Det
bor enligt utskottets mening i den aktuella situationen eftersträvas att statsutgifterna
1 sa hog grad som möjligt kan finansieras med verkliga inkomster
i stallet för med lån. De i propositionen uppdragna riktlinjerna för finanspolitiken
bör således följas.
Vad betraffar frågan om en höjning av ortsavdragen behandlas denna av
utskottet i annat sammanhang.
I de likalydande motionerna I: 670 och II: 802 föreslås att fysiska personer
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961 27
skall äga åtnjuta rabatt å skatt, som påföres i samband med 1962 års taxering.
Motionärerna erinrar om att genom investeringsfonderna företag förmås
att för den tid, som anses ur inflationssynpunkt riskfylld, binda likvida
medel och uppskjuta deras användande. Samma tankegång kan tillämpas
för de fysiska personernas del och på den fordran de kan anses ha på
staten till följd av en överbeskattning. Under budgetåret 1961/62 bör staten
på spärrat konto i riksbanken insätta ett belopp av storleksordningen 450
milj. kronor. Insättningen bör göras för de skattskyldigas räkning. Medlen,
som alltså principiellt tillhör de skattskyldiga, kan lämpligen frigöras vid årsskiftet
1962/63 och då i form av en skatterabatt å den under 1961 inbetalade
för höga skatten. Motionärerna föreslår, att skatterabatten skall uppgå till
tio procent av den statliga inkomstskatt, som upptages på den slutskattesedel
den skattskyldige får på hösten 1962. Varje skattskyldig får en »skatteanvisning»,
lämpligen som en talong på slutskattesedeln. Denna gäller till
det belopp den upptager som likvid vid inbetalning av preliminär eller kvarstående
skatt under de fyra första månaderna 1963. Skulle någon inte önska
utnyttja skatteanvisningen för skatteinbetalning utan i stället vilja behålla
den, får anvisningen karaktär av statsobligation med fem års löptid, räknat
från den 1 januari 1963, varvid ränta å fem procent bör utgå. Denna ränta
bör vara skattefri.
Det sålunda förordade systemet utgör i realiteten en till början av år 1963
uppskjuten skattesänkning avseende inkomster under innevarande år. Verkningarna
därav kommer således icke att visa sig förrän vid nämnda tidpunkt.
Utskottet har tidigare erinrat om den utgiftsstegring, som torde komma
att inträffa under budgetåret 1962/63. Systemet förutsätter att en ytterligare
upplåning från statens sida av 450 milj. kronor i och för fondering
sker under nästkommande budgetår, allt enligt de föreliggande beräkningarna
av totalbudgetutfallet för år 1961/62. Med hänsyn till de uttalanden
utskottet tidigare gjort om en sänkning av det totala skatteuttaget, anser utskottet
sig böra avstyrka bifall till det framlagda förslaget. I
I förevarande sammanhang har utskottet jämväl alt ta ställning till de
olika motionsyrkanden, som avser att riksdagen skall i vissa hänseenden uttala
sig närmare om inriktningen av allmänna skatteberedningens utredningsarbete.
Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om lämpligheten
av dylika uttalanden. Enligt de givna direktiven har skatteberedningen
möjlighet att överväga mycket långtgående reformer, och hinder möter
ej enligt direktiven för utredningen att framlägga delförslag rörande centrala
punkter, där ett snabbt genomförande av reformer visar sig önskvärt.
Enligt utskottets mening bör eventuella framtida förändringar i den totala
skattebördan ligga utanför utredningens arbetsområde, då de betingas av
politiska värderingar och beslut. Uttalanden av den art motionärerna önskat
skulle innebära att utredningens möjligheter till ur olika synpunkter lämpliga
lösningar allvarligt försvåras. Utskottet avstyrker därför de föreliggande
motionerna.
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.
De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter
för budgetåret 1961/62 utvisar i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
på inkomstsidan en nettoökning med ca 588 milj. kronor
och på utgiftssidan en nettoökning med ca 2 milj. kronor. Driftbudgeten för
budgetåret 1961/62 beräknas lämna ett överskott av 728 milj. kronor mot
enligt statsverkspropositionen 242 milj. kronor.
Det i propositionen nr 150 beräknade resultatet för totalbudgeten visar ett
underskott å 462 milj. kronor exklusive tillkommande utgifter mot 1 050
milj. kronor i statsverkspropositionen. Därvid har beaktats, att avsättning
till respektive återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
inte utgör någon kassamässig utgift eller inkomst för staten.
Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen
en ökning med 612 milj. kronor. Därvid har inkomsten av skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. vid den i propositionen nr 150 föreslagna uttagningsprocenten
upptagits med 7 900 milj. kronor mot i statsverkspropositionen
7 400 milj. kronor.
Inkomsttiteln statlig nöjesskatt, som i statsverkspropositionen upptogs
med 30 milj. kronor, har i propositionen nr 150 upptagits till ett 5 milj. kronor
lägre belopp. Sedermera har emellertid riksdagen beslutat slopa nöjesskatten
å idrottstävlingar, vilket kan beräknas medföra en inkomstminskning
för staten med ca 2 milj. kronor. Inkomsttiteln synes det oaktat kunna
upptagas till 25 milj. kronor.
För inkomsttiteln postverket har i proposition nr 150 föreslagits ett belopp
av 20 milj. kronor. Därvid har bl. a. räknats med de i proposition nr 90 föreslagna
nya villkoren för postbefordran av tidningar. Utskottet har emellertid
i betänkande nr 40 föreslagit sådana ändringar i villkoren för postbefordran
av tidningar, att postverkets överskott för nästkommande budgetår
skulle bli ca 3 milj. kronor mindre än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn
härtill har utskottet funnit inkomstposten böra upptagas till allenast 17
milj. kronor för kommande budgetår.
Mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna i övrigt
har utskottet icke något att erinra.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet, besluta att statlig inkomstskatt för
skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret
1961/62 med 100 procent av grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
29
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.
1) de likalydande motionerna I: 352 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 410 av herr Hjalmarson m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 359 av herrar öhman och
Helmer Persson samt II: 414 av herrar Holmberg och Johansson
i Stockholm,
3) de likalydande motionerna 1:476 av herr Lundström
m. fl. och II: 568 av herr Ohlin m. fl.,
4) de likalydande motionerna I: 670 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: 802 av herr Hjalmarson in. fl., i vad desamma behandlas
i detta betänkande,
måtte av riksdagen lämnas utan åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1961/62 måtte beräknas
sålunda:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. .. 7 900 000 000
Kupongskatt .......................... 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000
Skogsvårdsavgifter .................... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ...................... 1 500 000
Arvsskatt och gåvoskatt ................ 110 000 000
Lotterivinstskatt ...................... 80 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar
m ................................ 105 000 000 8 214 700 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 440 000 000
Bensinskatt .......................... 900 000 000 1 340 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ............................ 850 000 000
Allmän varuskatt ...................... 1 559 000 000
Särskilda varuskatter .................. 350 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon ........ 195 000 000
Begleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 43 000 000
Skatt å kaffe .......................... 27 000 000
Tobaksskatt .......................... 980 000 000
Busdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
..... 15 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
........................... 39 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
............................ 1 150 000 000
Omsättningsskatt å vin.................. 105 000 000
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.
Skatt å malt- och läskedrycker .......... 180 000 000
Statlig nöjesskatt ...................... 25 000 000
Energiskatt .......................... 575 000 000
Postverket (överskott) ................................
6 025 000 000
17 000 000
Stockholm den 18 maj 1961
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Yngve Nilsson,
Wärnberg och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kollberg,
Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Engkvist, Gustafson i Göteborg, Magnusson i
Borås, Andersson i Essvik och Kristenson i Göteborg.
Reservationer
I) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i
Borås, vilka
dels anfört följande:
»Enligt kompletteringspropositionen beräknas inkomsterna på driftbudgeten
under budgetåret 1961/62 uppgå till 17 086 milj. kr. Detta skulle
innebära en ökning från det senaste budgetår för vilket faktiska uppgifter
föreligger, nämligen 1959/60, på ej mindre än drygt 3,4 miljarder kr
eller 25 %. En relativt stor del av ökningen sammanhänger med den
fr. o. m. ingången av 1960 genomförda omsättningsskatten. Till det väsentliga
är inkomstökningen för staten emellertid att tillskriva den högst
betydande ökning av de fysiska personernas inkomster som inträtt och
som — ej minst på grund av progressionen i beskattningen — med förstärkt
verkan slagit igenom på statsskattens belopp. Inkomstutvecklingen
på arbetsmarknaden och inom näringslivet i dess helhet är i sin tur utslag
av en pågående högkonjunktur, där risken för en isolerad inhemsk
inflation är betydande.
I detta läge och med en hårdnande internationell priskonkurrens ställes
väsentliga krav pa en aktiv och med generella medel verkande konjunkturpolitik.
Allt större vikt måste läggas vid nödvändigheten att stärka
kostnadsmedvetandet i enskild och offentlig verksamhet. Av betydelse därvid
är en snabb och smidig penning- och kreditpolitik, som förenar kravet
på samhällsekonomisk effektivitet med den grad av restriktivitet som kan
befinnas konjunkturpolitiskt lämplig.
31
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.
I en aktiv konjunkturpolitik måste i ett läge, där överslag i samhällsekonomien
hotar, ingå återhållsamhet med statsutgifterna. Denna måste
bl. a. bestå av noggrann övervakning av de utgifter som faktiskt görs, varvid
utgångspunkten måste vara att den omständigheten att ett anslag beviljats
för ett visst ändamål ingalunda under alla förhållanden motiverar,
att hela det anslagna beloppet förbrukas. Återhållsamheten måste emellertid
främst ta formen av en restriktiv anslagsprövning.
Högerpartiet har i sina motioner till årets riksdag genom konkreta förslag
till nedprutningar skapat underlag för ett alternativ till den regeringspolitik
som sammanfattas i proposition nr 150. Det framgar av de
likalvdande motionerna 1:670 av herr Ewerlöf in. fl. och 11:802 av herr
Hjalmarson m. fl., att från partiets sida framlagts förslag, som vid fullt
genomslag skulle ha inneburit budgetförstärkningar på 465 milj. kr. per
år. Uppenbarligen ger dessa förslag utrymme .för omedelbara skattesänkningar
av motsvarande storlek utan att någon som helst inflationsdrivande
effekt uppstår. I den mån skattesänkningarna föranleder ett ökat enskilt
sparande, blir resultatet i stället ett minskat inflationstryck.
I nyssnämnda motioner yrkas dels att ortsavdragen skall förbättras,
dels att 10 % av den statsskatt som belöper å 1961 års inkomster skall
återföras till de skattskyldiga i form av en skatterabatt som de skattskyldiga
skall kunna tillgodogöra sig 1963. Vidare hemställes om uttalanden
från riksdagen rörande en överföring av vissa kommunala utgifter pa staten
samt rörande progressionen i statsbeskattningen. Av dessa frågor behandlas
de som rör ortsavdragen och kommunernas utgifter i utskottets
betänkande nr 62. Av denna anledning tar vi här upp dem endast rent allmänt
och i anslutning till statsregleringen.
En väsentlig höjning av ortsavdragen och en radikal omläggning av och
lättnad i den progressiva beskattningen är två var för sig ytterst angelägna
skattereformer. Eftersom den förra reformen är av förhållandevis störst
betydelse för de lägre inkomsttagarna, medan progressivitetslättnader mer
skulle gynna de medelstora och större inkomsttagarna, är det i och för
sig lämpligast att de erforderliga avvägningarna göres samtidigt och över
hela fältet. Vi förutsätter också, att detta kommer att ske inom allmänna
skatteberedningen. Detta bör emellertid icke hindra att en delreform nu genomföres
på ortsavdragens område, innebärande att dessa avdrag återfår
det realvärde de erhöll då de senast höjdes, nämligen vid 1957 års riksdag.
Konsumentprisindex låg 1957 vid 145 och är nu 162, vilket innebär en
prisstegring sedan nämnda år på ca 12 %. Den i förenämnda motioner
1:670 och 11:802 föreslagna höjningen på 250 kr. för ensamstående och
500 kr. för familjeförsörjare motsvarar mycket nära den inträffade prisstegringen,
och beloppen är sålunda val avvägda.
Förenämnda generella ortsavdragshöjning jämte en i samma motioner
föreslagen extra höjning av ortsavdragen för folkpensionärer beräknas
minska skatteinkomsterna med 195 milj. kr. per år för staten och 220
milj. kr. per år för kommunerna, detta under förutsättning att — såsom i
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
motionerna förordats — åtgärder vidtages för att utdebiteringshöjningar
ej skall bli nödvändiga. De åtgärder som ifrågasatts är att staten skall från
kommunerna övertaga kostnader som helt beror av statliga beslut och över
vilka kommunerna alltså ej kan råda, t. ex. för invalidpensioneringen och
folkskollärarlönerna. Denna motionärernas ståndpunkt innebär att merbelastningen
å staten vid de förordade ortsavdragsförbättringarna — i form
av inkomstminskning och utgiiftshöjning — skulle uppgå till ett belopp
av 400 å 450 milj. kr. per år. Då emellertid motionärerna kunnat redovisa
förslag på andra områden som skulle ge en nettoförstärkning å driftbudgeten
på 465 milj. kr., kan här konstateras, att de av högerpartiet förordade
omedelbara skattesänkningarna väl rymmes inom ramen för besparingarna.
Partiets budgetalternativ är sålunda hållbart ur statsfinansiell
synpunkt. Vad särskilt angår budgetåret 1961/62, varunder de föreslagna
skattesänkningarna i motsats till besparingarna blott delvis slår igenom,
ger högeralternativet en betydande budgetförstärkning.
Beträffande den nuvarande progressiviteten i statsbeskattningen uttalas i
motionerna I: 670 och II: 802, att den dels är synnerligen hård, dels drabbar
relativt långt ner på inkomstskalan. De höga marginalskatterna dämpar
kostnadsmedvetandet och sparviljan, driver upp löneanspråken och minskar
möjligheterna att vinna förpliktigande förståelse för en god deklarationsmoral.
Motionärerna anser det rationellt alt inkomstskatten för det stora flertalet
skattebetalare göres proportionell. Med början vid lägst 20 000 ä 30 000
kr. — räknat för gifta — bör med den allmänna inkomstskatten kombineras en
särskild progressivskatt, å vilken systemet med uttagningsprocent ej tillämpas.
En väsentlig sänkning av progressiviteten bör ske även i fråga om inkomstskikt
över de nyss nämnda.
Motionärerna hemställer, att riksdagen uttalar sig för att allmänna skatteberedningen
framlägger förslag i antydd riktning. Vi biträder detta förslag.
Därmed synes de önskemål som av samma motionärer framlagts i motionerna
I: 352 och II: 410 vara tillgodosedda.
Det stora budgetöverskott som nu beräknas för budgetåret 1961/62 skulle,
om frågan kunde ses enhart från statsfinansiell synpunkt, kunna återgå till
skattebetalarna i form av omedelbara skattesänkningar. Såsom ovan anförts
gör emellertid den konjunkturpolitiska bedömningen försiktighet nödvändig.
Det är med denna utgångspunkt som det i de likalydande motionerna
I: 670 och 11:802 föreslås, att fysiska personer skall äga åtnjuta rabatt å
skatt, som påföres i samband med 1962 års taxering. Motionärerna erinrar
om att genom investeringsfonderna företag förmås att för den tid, som anses
ur inflationssynpunkt riskfylld, binda likvida medel och uppskjuta deras användande.
Samma tankegång kan tillämpas för de fysiska personernas del
och på den fordran de kan anses ha på staten till följd av en överbeskattning.
Under budgetåret 1961/62 bör staten på spärrat konto i riksbanken insätta
ett belopp av storleksordningen 450 milj. kr. Denna insättning bör göras
för de skattskyldigas räkning. Medlen, som alltså principiellt tillhör de
33
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
skattskyldiga, kan lämpligen frigöras vid årsskiftet 1962/63 och då i form
av en skatterabatt å den under 1961 inbetalade för höga skatten. Motionärerna
föreslår, att skatterabatten skall uppgå till tio procent av den statliga
inkomstskatt, som upptages på den slutskattesedel den skattskyldige får på
hösten 1962. Varje skattskyldig får en »skatteanvisning», lämpligen som en
talong på slutskattesedeln, på vilken anvisning skatterabattens belopp angives.
Anvisningen får användas som likvid vid inbetalning av preliminär
eller kvarstående skatt under de fyra första månaderna 1963. Skulle någon
inte önska utnyttja skatteanvisningen för skatteinbetalning utan i stället
vilja behålla den, får anvisningen karaktär av statsobligation med fem års
löptid, räknat från den 1 januari 1963, varvid ränta å fem procent bör utgå.
Denna ränta bör vara skattefri.
Enligt vår mening är detta förslag väl underbyggt. Onekligen inträder på
grund av tidigare beslut en överbeskattning av medborgarna som det finns
anledning att reducera. Den utformning motionärerna givit sitt förslag fyller
detta syfte, samtidigt som den tillvaratager intresset av att hålla inflationstendenserna
tillbaka. Vi tillstyrker alltså förslaget.
Den avsättning till riksbanken på 450 milj. kr., som i detta sammanhang
föreslås, innebär en sterilisering av den typ som tidigare kommit till användning
i vårt land, då det gällt att minska inflationstrycket. Den ökning av
upplåningsbehovet för statens del som härav föranledes motverkas av den
ökning av överskottet å driftbudgeten som högerpartiets alternativ innebär
för budgetåret 1961/62.
Alternativet innehåller även förslag som stärker kapitalbudgeten. Nettoförstärkningen
uppgår till ca 1 180 milj. kr.»
dels ock ansett att utskottet under punkterna B 1) och 4) bort hemställa,
att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna
I: 352 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 410 av herr Hjalmarson
m. fl. samt med bifall till de likalydande motionerna I: 670
av herr Ewerlöf m. fl. och II: 802 av herr Hjalmarson in. fl.,
sistnämnda motionspar i vad desamma behandlas i detta betänkande,
måtte
a) antaga det i sistnämnda motionspar intagna förslaget
till förordning rörande skatterabatt vid påförande av statlig
inkomstskatt på grundval av 1962 års taxering; ävensom
b) uttala, att enligt dess mening allmänna skatteberedningen
bör inrikta sitt arbete på att skyndsamt lägga fram
förslag till nytt skattesystem, innebärande en proportionell
beskattning av inkomster —- räknat för gifta — upp till åtminstone
20 000 å 30 000 kronor och en väsentligt sänkt
progressivitet för inkomster därutöver.
II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Gustafson i Göteborg, vilka
ansett att utskottet
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
a) bort anföra följande:
»I propositionen — — •— (= utskottet sid. 25 rad 11 nedifrån—sid. 26
råd 3 uppifrån)---- till 100.
Innan utskottet ingår på bedömningen av det aktuella statsfinansiella
läget vill utskottet först beröra det allmänna reformbehov som föreligger
på skattepolitikens område, i anslutning till de synpunkter på riktlinjerna
för reformarbetet som framförts i motionerna.
Vad gäller inkomstbeskattningen har i de likalydande motionerna 1:476
av herr Lundström in. fl. och II: 568 av herr Ohlin m. fl., vilka väckts
vid riksdagens början — med erinran om den allmänna skärpning av beskattningen,
som ägt rum — särskilt diskuterats de olägenheter som sammanhänger
med den höga marginalbeskattningen. Motionärerna pekar då
bl. a. på penningvärdeförsämringen sedan de nuvarande skatteskalorna fastställdes,
inkomstutvecklingen och den ändrade inkomstfördelningen, beskattningens
inverkan på sparande, kapitalbildning och den enskildes vilja
till ökade arbetsinsatser, beskattningens — och då särskilt den höga marginalskattens
— återverkningar som kostnadselement i ekonomin samt de
delvis nya perspektiv, som det påbörjade internationella samarbetet på det
ekonomiska området uppställer för skattepolitikens utformning. Slutsatsen
beträffande vår nuvarande inkomstbeskattning blir enligt motionärerna att
den gällande skalan för den statliga inkomstbeskattningen inte passar för
den förändrade bild av inkomstnivå och inkomstfördelning som vi nu kan
göra oss för — i varje fall — senare delen av 1960-talet. Motionärerna reser
från angivna utgångspunkter kravet att det nuvarande proportionella skiktet
i botten på inkomstskattens uttag måste breddas, så att progressiviteten
med åtföljande höjning av marginalskatten börjar vid väsentligt högre inkomster
för den enskilde än för närvarande. En sådan reform måste då också
förutsätta en viss anpassning av skatteskalorna ovanför denna gräns.
Dessutom bör enligt motionärerna en väsentlig höjning ske av de skattefria
bottenavdragen, så att den direkta inkomstskatten kan bli lägre för alla
skattskyldiga.
Utskottet anser att vad motionärerna angivit är väsentliga och angelägna
krav för huvudinriktningen av reformarbetet på inkomstbeskattningens område.
Utskottet delar motionärernas mening att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t bör ge denna uppfattning till känna och därigenom markera
vikten av att angivna ändringar av skatteskalorna snarast genomföres. Utskottet
återkommer nedan till frågan om omedelbara lättnader i inkomstskatten,
vilka kan genomföras som ett första steg i avvaktan på en mer
genomgripande reform.
Vad den indirekta beskattningen angår, så har såsom motionärerna påpekat
den nu arbetande allmänna skatteberedningen enligt de av finansministern
utfärdade direktiven att utgå från att den allmänna varuskatten
skall bli ett bestående element i skattesystemet. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att detta är en anmärkningsvärd inskränkning i kommitténs
huvuduppdrag, vilket är att pröva linjerna för en ur olika syn
-
35
Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
punkter rationell skattereform. Det kan inte vara motiverat att utgå från
en sådan bindning, där nuvarande omsättningsskatt är den självklara förutsättningen.
En rationell dch fördomsifri utredning bör, som motionärerna
framhållit, ha fria händer att pröva olika slag av indirekt beskattning.
Motionärerna påpekar att vid en omläggning av skattesystemet kan
eventuellt andra slag av varu- eller bruttoskatter befinnas mer rationella
än just den typ av varubeskattning, som nuvarande omsättningsskatt i
detaljhandelsledet utgör. En betydande olägenhet med den nuvarande omsättningsskatten
är enligt motionärerna att antalet uppbördsskyldiga är
mycket stort, mer än 200 000. En indirekt beskattning lagd i tidigare led
i produktionskedjan — t. ex. i partihandelsledet — skulle starkt reducera
antalet uppbördsskyldiga. Utskottet anser i likhet med motionärerna att
sådana skattereformer bör prövas av skatteberedningen.
Om vad sålunda angivits utgör ett samlat reformprogram på några års
sikt, bör dessa enligt utskottets mening inte hindra en mindre, omedelbar
lättnad i inkomstskatten för alla, i den mån budgetmässigt och allmänekonomiskt
utrymme därför kan beredas. Såsom framhållits i de i samband
med kompletteringspropositionen väckta motionerna 1:676 av herr Lundström
in. fl. och II: 804 av herr Ohlin m. fl., talar för en omedelbar skattelättnad
inte minst den omständigheten, att skattetrycket under loppet av
några år undergått en synnerligen kraftig skärpning. Denna har särskilt
drabbat de lägre inkomsttagarna.
En skattelättnad med tyngdpunkten förlagd till de lägre inkomsterna
skulle åstadkommas genom eu höjning av ortsavdragen, varigenom den
skattefria inkomsten i botten blir större. Motionärerna föreslår på angivna
skäl att såsom ett första steg i lättnad av inkomstskatten ortsavdragen höjs
med 500 kronor för gift skattskyldig liksom för ensamstående skattskyldig
med hemmavarande barn under 16 år och med 250 kronor för övriga
ensamstående skattskyldiga. Ortsavdragshöjningen skall avse både statlig
och kommunal inkomstskatt samt gälla fr. o. in. 1962 års inkomster.
Yrkande av samma innebörd har framförts i de likalydande motionerna
I: 670 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 802 av herr Hjalmarson m. fl. Frågan
om höjning av ortsavdragen har även tagits upp i de likalydande motionerna
1:669 av herr Bengtson in. fl. och 11:801 av herr Hedlund in. fl.
Yrkande om omedelbar höjning av avdragen har emellertid inte framställts
i dessa motioner, utan motionärerna begär en plan för ortsavdragens höjning
att framläggas till höstriksdagen. Den i de först nämnda motionerna
föreslagna höjningen av ortsavdragen beräknas medföra ett inkomstbortfall
för statsverket av ca 165 milj. kronor för hel tolvmånadersperiod, varav
ca 50 milj. kronor för budgetåret 1961/62. För kommunerna beräknas
ett inkomstbortfall av ca 180 milj. kronor. Kommunerna skall genom olika
åtgärder kompenseras för inkomstbortfallet av statsverket.
De redovisade yrkandena om höjning av ortsavdragen måste givetvis
bedömas även med hänsynstagande till de budgetmässiga och allmänckonomiska
förutsättningarna. Budgetläget har såsom framhållits i motioner
-
36 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961
na av herrar Lundström och Ohlin m. fl. undergått en markerad förbättring
under loppet av den senaste 12-månadersperioden. För nästa budgetår
beräknas ett överskott på driftbudgeten av 828 milj. kronor exkl. antagen
förbrukning av reservationsmedel. Lånebehovet för finansiering av de statliga
investeringarna kalkyleras bli nedbringat till 462 milj. kronor.
Utskottet delar uppfattningen att de aktuella konjunkturtendenserna motiverar
att en överbalansering av driftbudgeten bör eftersträvas för nästa
finansår. Av denna anledning och med hänsyn till budgetutsikterna för det
därefter kommande budgetåret — 1962/63 — anser utskottet det vara angeläget
att den allmänna skattelättnad som nu bör komma i fråga bör till
huvudsaklig del vara täckt av besparingar eller andra budgetförstärkningar.
I de förut refererade motionerna av herrar Lundström och Ohlin hänvisas
till budgetprogram som netto skulle medföra en förstärkning av budgeten
med ca 230 milj. kronor vid fullt genomslag. Då sålunda ett ytterligare
budgetmässigt utrymme kan skapas, anser utskottet att förutsättningar
föreligger för den föreslagna, omedelbara lättnaden i inkomstskatten genom
en höjning av de skattefria bottenavdragen (ortsavdragen). Yrkande
i detta hänseende framföres i utskottets betänkande nr 62.
I de likalydande motionerna 1:670 och 11:802 föreslås att fysiska personer
skall äga åtnjuta rabatt å statlig inkomstskatt som påföres i samband
med 1962 års taxering. Utskottet anser att en omedelbar allmän lättnad
i inkomstskatten bör — med hänsyn till de föreliggande förutsättningarna
begränsas till en höjning av de skattefria bottenavdragen och avstyrker
dessa motioner i förevarande del.
Beräkningen av---(= utskottet s. 28 rad 12 uppifrån — rad 10
nedifrån)---att erinra.»
b) bort under punkten B 3) hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 476 av herr Lundström in. fl. och II: 568 av herr Ohlin
m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
1. begära att den nyligen tillsatta kommittén för översyn
av skattesystemet skall vid sin prövning av den indirekta
beskattningen — utan att vara bunden vid nuvarande omsättningsskatt
— väga mot varandra olika former därav
inom ramen för ett sänkt totalt skattetryck och med en
sänkning av den direkta beskattningen som riktpunkt, samt
2. förorda att man därvid beaktar behovet av lättnader
i den hårda beskattningen av inkomstökningar och extrainkomster
i syfte att främja sparandet och att göra det
mera lönande att arbeta.
Stockholm 1961, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610686
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:351 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för hudgetåret 1961162. s. 1 i texten