Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

1961-05-18 · 36 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:60, Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

1

Ur GO

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1961/62, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1961/62 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1961 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1961: Inkomster å driftbudgeten) har chefen

för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning

finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret

1961/62 jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har

därvid anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1960 med

inkomstberäkning för nämnda budgetår.

I en den 28 april 1961 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62, in. m. har Kungl. Maj :t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1961/62 med 100 procent av

grundbeloppet.

Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till behandling i förevarande sammanhang har utskottet upptagit följande

yrkanden i de i anledning av propositionen nr 150 väckta motionerna

I: 670 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 802 av herr Hjalmarson m. fl., nämligen
1)

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning rörande skatterabatt vid påförande av statlig inkomstskatt på

grundval av 1962 års taxering

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Fysisk person, som på grund av taxering 1962 påföres statlig inkomstskatt,

skall åtnjuta skatterabatt i enlighet med vad nedan sägs.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.

2 §•

Skatterabatten skall utgöra tio procent av den statliga inkomstskatt, som

påföres den skattskyldige enligt debetsedel å slutlig skatt enligt 1962 års

taxering, därvid iakttages att skatterabatten vid öretal över femtio avrundas

uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal.

3 §•

Skatterabatten tillgodoföres den skattskyldige i samband med utfärdande

av debetsedel å slutlig skatt enligt 1962 års taxering i form av ett fordringsbevis

å staten, skatteanvisning, upptagande skatterabattens belopp.

4 §•

Skatteanvisning som i 3 § sagts må användas till gäldande av preliminär

skatt och kvarstående skatt vid de uppbördsterminer som infaller i mars

och maj 1963 med hälften av skatterabattens belopp å vardera uppbördsterminen.

Där inbetalning av skatt ombesörjes av arbetsgivare för anställds

räkning, skall anställd, som önskar tillgodogöra sig skatterabatten på nu

nämnt sätt, till arbetsgivaren överlämna skatteanvisningen. Skatterabatten

skall i sådant fall fördelas med lika belopp å de avlöningstillfällen som inträffar

under de fyra första månaderna 1963.

5 §•

Skatteanvisning, som ej använts till inbetalning av skatt, förfaller till

betalning den 1 januari 1968. Sådan anvisning löper med en årlig ränta av

5 procent, räknat från den 1 januari 1963. Räntan tillgodoföres den skattskyldige

då skatteanvisningen inlöses. Denna ränteinkomst är fri från statlig

och kommunal inkomstskatt.

6 §•

Skatteanvisning må ej annat än genom arv eller testamente övergå till

annan person.

7 §•

Kungl. Maj :t äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för

tillämpning av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) att riksdagen måtte uttala, att enligt dess mening allmänna skatteberedningen

bör inrikta sitt arbete på att skyndsamt lägga fram förslag

till nytt skattesystem, innebärande en proportionell beskattning av inkomster

— räknat för gifta — upp till åtminstone 20 000 å 30 000 kronor och

en väsentligt sänkt progressivitet för inkomster därutöver.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961. 3

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande v i d

riksdagens början väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:352 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:110

av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte uttala, att — enligt dess mening — allmänna skatteberedningen

bör, då fråga blir om konstruktion av nya skatteskalor beträffande

fysiska personer, arbeta med den förutsättningen att dels puckeln

i mellanskikten elimineras, dels gränsen för tudelningsprincipens tillämpningsområde

väsentligt höjes, dels ock skattelättnader av betydelse ges i

de lägre inkomstskikten;

2) de likalydande motionerna I: 359 av herrar öhman och Helmer Persson

samt II: 414 av herrar Holmberg och Johansson i Stockholm, vari hemställts,

att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om en sådan precisering

av direktiven till de sakkunniga för allmän översyn av skattesystemet,

att gift inkomsttagare med upp till 9 000 kr. i årsinkomst befrias från

statsskatt och alla inkomsttagare upp till 25 000 kr. om året får skattesänkning

i enlighet med de skatteskalor som anförts i motion nr 430 i första

kammaren vid 1960 års riksdag,

att förmögenhetsbeskattningen höjes till genomsnittligen 2 procent,

att det införes beskattning av kursstegringsvinster,

att bolagens förmögenheter beskattas och att företagsbeskattningen i övrigt

effektiviseras för att motverka skattefusk, samt

att inkomster av oförtjänt markvärdestegring indrages till stat och kommun;

ävensom

3) de likalydande motionerna I: 476 av herr Lundström m. fl. och II: 568

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t

1. begära att den nyligen tillsatta kommittén för översyn av skattesystemet

skall vid sin prövning av den indirekta beskattningen — utan att vara

bunden vid nuvarande omsättningsskatt — väga mot varandra olika former

därav inom ramen för ett sänkt totalt skattetryck och med en sänkning

av den direkta beskattningen som riktpunkt, samt

2. förorda att man därvid beaktar behovet av lättnader i den hårda beskattningen

av inkomstökningar och extrainkomster i syfte att främja sparandet

och att göra det mera lönande att arbeta.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna I: 359, II: 410, II: 568 och II: 802.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1961/62 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
-

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 7 400 000 000

Kupongskatt .......................... 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter .................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ...................... 1 500 000

Arvsskatt och gåvoskatt ................ 105 000 000

Lotterivinstskatt ...................... 85 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 98 000 000

Kronor

7 707 700 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 435 000 000

Bensinskatt ............................ 900 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................ 825 000 000

Allmän varuskatt........................ 1 450 000 000

Särskilda varuskatter.................... 350 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon .......... 195 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 43 000 000

Skatt å kaffe............................ 27 000 000

Tobaksskatt ............................ 940 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................ 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

................................ 1 150 000 000

Omsättningsskatt å vin .................. 105 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker............ 183 000 000

Statlig nöjesskatt ...................... 30 000 000

Energiskatt ............................ 575 000 000

Postverket (överskott) ..................................

1 335 000 000

5 923 000 000

22 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.

lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster

som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt

berörts. De närmare detaljerna i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.

Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1961/62 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar

av statsinkomsterna under budgetåren 1962/63—1961/65. I promemorian

framhålles inledningsvis att utvecklingen av statsinkomsterna i första

hand är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, för vilken

på längre sikt endast schablonmässiga antaganden kan göras. Sambandet

med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt utpräglat

för titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Beträffande beräkningen

av ifrågavarande inkomsttitel har riksräkenskapsverket framhållit i huvudsak

följande.

Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna

kan, vid en i stort sett oförändrad inkomststruktur, beraknas

medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter med inemot 100 miljoner kronor per år vid

nu gällande skattesatser. Genom uppbördstekniska förhållanden kan dock

betydande skillnader förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga

inkomsterna på titeln. I detta sammanhang kan särskilt nämnas

eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid större forändringar

av skatteunderlaget blir detta särskilt märkbart. Som exempel

kan nämnas, att en treprocentig stegring av skatteunderlaget under budgetåren

1962/63—1964/65, vilket är betydligt mindre än vad verket antagit

för de närmast föregående budgetåren, skulle innebära, att inkomsterna

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. skulle bli i stort

sett desamma under budgetåren 1962/63 och 1963/64 som under budgetåret

1961/62 eller 7 400 miljoner kronor. Först under budgetåret 1964/65

skulle i detta fall en stegring av titelns inkomster kunna påräknas.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter

beräknas av riksräkenskapsverket vid ett schablonmässigt

antagande om en treprocentig ökning av skatteunderlaget vid 1963—

1965 års taxeringar uppgå till de belopp i miljoner kronor, som angives i

följande uppställning. Uppgången enligt 1963 års taxering är, till följd av

en kraftig stegring i de avdragsgilla kommunalskatterna, något lägre än

vad som normalt kan påräknas vid de gjorda antagandena om skatteunderlagets

ökning, nämligen inte fullt 300 miljoner kronor.

Taxeringsår

1962 1963 1964 1965

7 146 7 330 7 609 7 894

+ 184 +279 +285

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

Beträffande övriga inkomsttitlar bygger riksräkenskapsverkets beräkningar

på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten och dess

komponenter i ungefär samma genomsnittstakt som hittills under efterkrigstiden

vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom allmän

varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna råder ett nära

samband mellan intäkter och den löpande ekonomiska utvecklingen. Riksräkenskapsverket

betonar därför att även tämligen små förändringar i utvecklingstakten

för nationalprodukten och dess komponenter kan ge utslag

i dessa intäkter.

De under dessa antaganden beräknade intäkterna under budgetåren 1962/

63—1964/65 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. framgår av följande sammanställning, i vilken även de kända beloppen

för budgetåret 1959/60 och de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen

för budgetåren 1960/61 och 1961/62 medtagits. I övrigt hänvisas till

bihang 1. Beloppen är angivna i miljoner kronor.

1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

7 500 8 810 9 068 9 412 9 733 10 039

+ 1310 +258 +344 +321 +306

Sammanfattningsvis innebär alltså riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar,

med bortseende från tillfälliga fluktuationer i de kassamässiga inkomsterna

som inte kan bedömas annat än på kort sikt, vid exempelvis ett

antagande om en treprocentig årlig ökning av nationalinkomsten, en ökning

av statsinkomsterna under 1960-talets första hälft med omkring 600 miljoner

kronor per år.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där intet annat

angives i det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att

företagas längre fram under riksdagen, förordar jag, att inkomsttiteln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till 7 400 miljoner

kronor. Till frågan om eventuella återföringar från allmänna sjukförsäkringsfonden

torde ställning inte nu behöva tagas.

Såsom förutsatts i det föregående i min redogörelse för budgetläget bör

i enlighet med gällande grunder under budgetåret 1961/62 avsättning ske

till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen

bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Å andra sidan bör enligt samma

grunder återföring från budgetutjämningsfonden ske av tidigare avsatta

medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa avsättningar

och återföringar preliminärt beräknas resultera i en nettoavsättning

av 250 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961 1

Beträffande skogsvårdsavgiften har denna av 1960 års riksdag fastställts

att för 1960 utgå efter promilletalet 1,0. Beslut härom fattades i samband

med ställningstagande till förslag om nya finansieringsprinciper för skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet. I anslutning till dessa principer förordar

jag, att skogsvårdsavgiften för år 1961 skall utgå efter oförändrat promilletal,

1,0. Jag gör i det följande hemställan härom, varvid jag beräknar titeln

skogsvårdsavgifter till 10,2 miljoner kronor.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag bör titeln fondskatt utgå

ur riksstaten, sedan uppbörden av denna skatt nu i huvudsak avslutats.

Inflytande, resterande fondskatt torde få redovisas under övriga diverse

inkomster. .

I avbidan på ställningstagande till en av aktiebolaget Vin- & spntcentralen

gjord framställning om viss fondavsättning upptager jag inkomsttiteln

rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 20 miljoner

kronor.

Skatterna å maltdrycker och å läskedrycker regleras numera av en gemensam

författning, förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning

och beskattning av malt- och läskedrycker. Förordningen trädde i

kraft den 1 juli 1960. Jag förordar av praktiska hänsyn, att de nuvarande

båda särskilda inkomsttitlarna sammanföres till en, benämnd skatt å maltoch

läskedrycker. Därvid utgår jag dock ifrån att statistisk redovisning

för kvartal eller andra lämpliga perioder skall kunna erhållas över fördelningen

av skatten på olika varuslag. I fråga om inkomstbeloppets storlek

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets beräkning och upptager således

titeln till 183 miljoner kronor.

Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverksfonder har nksräkenskapsverket

utgått från oförändrad taxenivå och, beträffande lönekostnaderna,

nuvarande lönenivå. Ämbetsverket har därvid beräknat inkomsterna

av postverket till 12 miljoner kronor för budgetåret 1961/62.

I anslutning till vad chefen för kommunikationsdepartementet senare denna

dag anför vid anmälan av underskott å statens järnvägars fond om

höjning av vissa postavgifter, förordar jag, att postverkets inkomsttitel

upptages med ett 10 miljoner kronor högre belopp eller 22 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 30 mars 1961 har riksräkenskapsverket jämlikt gallande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1961/62. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomst
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

titlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak

anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även

kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i

samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

förslag med 7 400 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl

utfallet tör innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande

budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt,

varvid riksräkenskapsverkets beräkningar i december 1960 medtagits som

jämförelse (miljoner kronor):

1960/61

december-

ny beräk-

1961/62

december-

ny beräk -

Inkomster

beräkning

ning

beräkning

ning

Preliminärskatt inklusive fyllnads-

betalningar......

12 750

13 100

13 660

14 120

Kvarstående skatt.....

800

800

850

890

370

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag

till sjukförsäkringen och byggnads- forskningsavgifter från större ar- betsgivare .....

330

330

370

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier, m. m......

325

325

325

325

Summa inkomster

14 205

14 555

15 205

15 705

Utgifter

Kommunalskattemedel .

5 050

5 060

5 560

5 660

Överskjutande skatt ....

960

960

1 100

1 000

Övriga restitutioner ...

50

50

50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag

till sjukförsäkringen och byggnads- forskningsavgifter från större ar-

betsgivare ......

330

330

370

370

Förskott till sjukkassorna, m. m..

600

600

680

670

Omföringar......

20

20

60

60

Summa utgifter

7 010

7 020

7 820

7 810

Nettoinkomst på titeln

7195

7 535

7 385

7 895

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets

decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

i jämförelse med decemberberåkningen vid de nu företagna beräkningarna

räknats med betydligt högre preliminärskatter för såväl budgetåret 1960/61

som för budgetåret 1961/62. I det följande komma orsakerna till dessa avvikelser

att närmare beröras.

Genom källskattesystemet påverkar variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december räknades

med en ökning av lönesumman under 1960 med omkring 9 procent.

Beträffande lönesummans utveckling under 1961 framhöll riksräkenskapsverket

i december, att man i första hand hade att ta hänsyn till två då

kända faktorer, nämligen dels de avtalsmässiga löneökningarna och dels

lönenivån, som till följd av löneglidning under 1960 vid ingången av 1961

kunde beräknas överstiga den för 1960 genomsnittliga. Mot bakgrund av

de rådande konjunkturtendenserna ansåg sig riksräkenskapsverket kunna

räkna med en fortsatt löneglidning uppåt under 1961. Riksräkenskapsverket

räknade sammanlagt med en något mindre stegring av lönesumman

under 1961 än under 1960. Härvid förutsattes en något lägre ökning i antalet

sysselsatta under 1961 än under 1960.

Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja uppgifter

om den preliminära A-skattens storlek t. o. m. uppbördsterminen i

september 1960. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under uppbördsterminerna

i november 1960 och januari 1961 ange, särskilt för den

sistnämnda terminen, betydligt högre belopp än vad riksräkenskapsverket

antog i sin decemberberäkning. Även de preliminära uppgifter som föreligga

för uppbördsterminen i mars 1961 tyda på väsentligt högre preliminärskatteintäkter

än vad riksräkenskapsverket tidigare räknat med. Detta i

förening med de höjda grundantagandena om den ekonomiska utvecklingen

har föranlett riksräkenskapsverket att nu räkna med större ökning i lönesumman

under såväl 1960 som 1961 än i riksräkenskapsverkets tidigare beräkningar.

Riksräkenskapsverket har sålunda nu ansett sig böra räkna

med 10 procents stegring av lönesumman under 1960 och 9 procents uppgång

i lönesumman under 1961. Det höjda antagandet om lönesummans

utveckling under 1961 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med

en betydligt högre uppbörd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1961

—62 än i sin decemberberäkning.

För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna

1962 saknar riksräkenskapsverket nu liksom i december andra utgångspunkter

än vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.

I anslutning härtill räknar riksräkenskapsverket med en stegring av

lönesumman med 3 å 4 procent under 1962.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

har riksräkenskapsverket bibehållit de antaganden som redovisades i inkomstberäkningen

i december.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sam
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

manlagda till inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli ca 10 procent

större vid 1961 års taxering än vid 1960 års. Riksräkenskapsverket har liksom

föregående år i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter

om vissa större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster

vid 1961 års taxering. Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster att öka med sammanlagt 18 procent mellan 1960

och 1961 års taxeringar. Med hänsyn till de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen

har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med

en betydande uppgång i bolagens taxerade inkomster även vid 1962 års taxering.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter

om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren

1961. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig

böra höja det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarna

våren 1961 med 50 miljoner kronor till 650 miljoner kronor. Härvid har

liksom i decemberberäkningen förutsatts en fortsatt ökning av fysiska personers

inbetalningar. Beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren

1962 har riksräkenskapsverket nu räknat med ett belopp av 800 miljoner

kronor, vilket är 100 miljoner kronor mer än vad riksräkenskapsverket

räknade med i december. Uppräkningen sammanhänger med de höjda antagandena

för bolagens taxerade inkomster.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. utvisa inga eller endast obetydliga

förändringar jämfört med decemberberäkningen. Detta innebär bl. a., att

riksräkenskapsverket liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring

av ca 40 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden, varvid

utbetalningarna av förskott m. m. till sjukkassorna komma att bli i motsvarande

grad mindre under budgetåret 1961/62.

Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna

saga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större belopp

för inflytande preliminärskatter. Detta sammanhänger främst med de

högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskapsverkel

nu lagt till grund för beräkningarna.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1960/61 till 7 500 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1961/62 uppföres med 7 900 miljoner kronor, vilket

är 500 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna böra

verkställas under budgetåren 1960/61 och 1961/62 framgå av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsverkets

decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

betänkande

nr 60 år

1961

11

1960/61

1961/62

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ....................

650

800

700

850

Återföring ....................

500

500

450

500

Nettoavsättning................

150

300

250

350

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 105 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den

17 mars 1961 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföras med 110 miljoner kronor i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår

i enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar, att titeln arvsskatt

och gåvoskatt i riksstaten uppföres med 110 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85

miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till 80 miljoner kronor, varvid förutsatts, att

det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under

nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras

med 80 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna

titel uppfördes i statsverkspropositionen med 98 miljoner kronor. I sin

förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på

titeln uppföras med ett belopp av 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknat inkomsterna på titeln till 100

miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres

med 105 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 435

miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetår beräknades

av riksräkenskapsverket i decemberberäkningen till 410 miljoner

kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman

i februari 1961 till 388,1 miljoner kronor, vilket är 28,7 miljoner

kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna

i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt

(SFS 395/1957) kunna drygt 21 miljoner kronor hänförliga till budgetåret

1960/61 beräknas inflyta först under budgetåret 1961/62. Å andra

sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1960 att drygt 17 miljoner

kronor avseende debiteringen i februari 1960 inlevererades först under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket

beräknat inkomsterna på titeln till 415 miljoner kronor

för budgetåret 1960/61. Antalet registrerade personbilar och lastbilar uppgick

enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna vid utgången

av 1960 till ca 1 194 000 respektive ca 120 000 stycken. Beträffande

utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner

riksräkenskapsverket sig kunna utgå från en ökning av i stort sett samma

storlek som förutsattes vid decemberberäkningen innebärande en årlig

stegring av inkomsterna på titeln med ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverkel

föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med

440 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 900 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom i december

inkomsterna på titeln till 850 miljoner kronor. Med ledning av från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och

jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar riksräkenskapsverket, att titeln

bensinskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 825 miljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom

i december inkomsterna på titeln till 825 miljoner kronor. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 17 mars 1961 har generaltullstyrelsen uppskattat

nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1961/62 till 850 miljoner

kronor. Styrelsen har härvid utgått från att den andra etappen i EFTAkonventionens

tullsänkningsprogram kommer att genomföras redan den 1

juli 1961 istället för den 1 januari 1962. Ifrågavarande tullreducering beräknas

av generaltullstyrelsen för hela budgetåret 1961/62 komma att medföra

ett inkomstbortfall av ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föleslår,

att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med 850 miljoner kronor,

vilket är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

1 450 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu intäkterna på titeln

för innevarande budgetår till 1 485 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner

kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till denna uppräkning

för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att titeln allmän

varuskatt i riksstaten uppföres med 1 550 miljoner kronor, vilket är

100 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd

med 350 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens

förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 354 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna

på titeln till 335 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med

oförändrat 350 miljoner kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med

195 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten

uppföres med oförändrat 195 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 940

miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 mars 1961 har

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaksskatt

till 930 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning

till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i

riksstaten uppföres med 930 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under

denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna

under budgetåret 1961/62 till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, alt ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med oförändrat 1 150

miljoner kronor.

Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, aLt titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med

183 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit

inkomsterna till 180 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår

riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 180 miljoner

kronor, vilket är 3 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med

30 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomsterna

under titeln för innevarande budgetår till likaledes 30 miljoner kronor.

I den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna

av statlig nöjesskatt till 27 miljoner kronor för budgetåret 1960/61. Riksräkenskapsverket

föreslår att titeln i riksstaten uppföres med 25 miljoner

kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 575

miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt likaledes

575 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna

på titeln för innevarande budgetår till 550 miljoner kronor, föreslår, att

titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 575 miljoner kronor.

Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 22 miljoner

kronor, varvid medräknades de i vissa fall höjda postavgifter varom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

sedermera förslag framlagts i proposition den 3 mars 1961 (nr 90). I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 21 mars 1961 har generalpoststyrelsen

beräknat inkomsterna av postverket under budgetåret 1961/62 till 15 miljoner

kronor. I jämförelse med sin beräkning till riksräkenskapsverkets decemberberäkning

har generalpoststyrelsen härvid räknat med ökade inkomster

på sammanlagt 14 miljoner kronor. Av denna inkomstökning hänför sig

ca 7 miljoner kronor till bl. a. en nu förväntad högre nivå på frankoteckensuppbörden.

Härtill kommer de i den ovannämnda propositionen föreslagna

höjda postavgifterna, vilka för frankoteckensuppbörden beräknas medföra

en inkomststegring på 10 miljoner kronor. I fråga om postverkets intäkter

av tidningsrörelsen anser emellertid generalpoststyrelsen att ett bifall till

nämnda proposition kommer att medföra en tillfällig nedgång i intäkterna

med ca 3 miljoner kronor just för budgetåret 1961/62. Beträffande driftutgifterna

räknar generalpoststyrelsen nu med ett 11 miljoner kronor högre

belopp än i den beräkning som låg till grund för riksräkenskapsverkets decemberkalkyl.

Nettoökningen i intäkterna på titeln postverket begränsas

härigenom enligt generalpoststyrelsens uppskattning till 3 miljoner kronor

i förhållande till styrelsens tidigare beräkning på sammanlagt 11 å 12 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsens uppskattning har verkställts under antagande

av att statstjänstemännens löner kommer att utgå efter oförändrade

grunder under hela nästkommande budgetår. Under samma förutsättning

förordar riksräkenskapsverket, att titeln postverket i riksstaten uppföres

med ett belopp av 20 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mindre

än i statsverkspropositionen.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den

beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades

i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Sedan Kungl. Maj:t numera genom beslut den 3 mars 1961 medgivit Aktiebolaget

Vin- & spritcentralen rätt till viss fondavsättning bör inkomsttiteln

rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag upptagas till ett 5

miljoner kronor lägre belopp eller till 15 miljoner kronor.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1960/61 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsättning av

350 miljoner kronor.

Beträffande utfallet av riksstaten för budgetåret 1960/61 har departementschefen

anfört följande.

Jag torde inledningsvis fa lämna en redogörelse för de förnyade beräk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

ningar som nu verkställts rörande utfallet av riksstaten för budgetåret 1960/

61. Enligt de uppgifter som redovisades i den i januari i år framlagda statsverkspropositionen

skulle totalbudgeten för innevarande budgetår komma att

ge ett underskott på 1 187 miljoner kronor. De beräkningar som nu utförts

ger ett ca 1 000 miljoner kronor lägre underskott.

Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1980/

61 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till 16 388 miljoner

kronor. Detta belopp är 378 miljoner kronor högre än det som upptogs i

1961 års statsverksproposition. Bakom denna nettoförändring ligger dels en

uppräkning av inkomstskattetiteln med 300 miljoner kronor och dels en

höjning på 85 miljoner kronor av de beräknade inkomsterna av den allmänna

varuskatten. Övriga förändringar av inkomsterna i förhållande till

närmast föregående beräkningstillfälle är av mindre betydelse.

Beträffande driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till

årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

106 miljoner kronor, varav 55 miljoner kronor avser kostnader för beredskapsarbeten

på vägar och gator, 17 miljoner kronor kostnader för arbetslöshetens

bekämpande och 18 miljoner kronor kostnader för svenska FNstyrkor.

Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som

förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades gå jämnt ut kan

bl. a. väntas en besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor

på 16 miljoner kronor och en besparing på 50 miljoner kronor å anslaget

till täckning av underskott å statens järnvägars fond. Vidare kommer

de sammanlagda överskridandena av avlöningsanslagen inte att motsvara

de anslag som anvisats för att täcka merkostnaderna till följd av 1960 och

1961 års lönehöjningar för de statsanställda. Härigenom uppkommer en

inte oväsentlig besparing. Netto beräknas förslagsanslag och obetecknade anslag

uppvisa besparingar på sammanlagt 206 miljoner kronor. Behållningarna

på reservationsanslagen antogs tidigare komma att minska med 100 miljoner

kronor. I riksräkenskapsverkets beräkningar förutses nu en reservationsmedelsökning

för budgetåret 1960/61 om 160 miljoner kronor. Enligt

inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar synes emellertid

denna ökning böra uppskattas till ca 300 miljoner kronor.

I vad avser kapitalbudgeten har sedan i januari äskats ytterligare 68

miljoner kronor å tilläggsstat II, varav 9 miljoner kronor för ombyggnad och

reparation av operahuset i Stockholm och sammanlagt 56 miljoner kronor

för teckning av aktier i samt lån till Aktiebolaget Aerotransport. Anslagsbehållningarna

under kapitalbudgeten, som tidigare antogs förbli oförändrade,

förutses nu komma att öka med 150 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet

på kapitalbudgeten för 1960/61 beräknas nu till 1 627 miljoner

kronor, vilket är 79 miljoner kronor mindre än enligt de uppskattningar som

senast redovisats.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1960/61 i

förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten

kan sammanfattas på följande sätt:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten — 1 557

Inkomstförändringar

Merinkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. + 600

Merinkomst av arvsskatt och gåvoskatt................ + 25

Merinkomst av tullmedel............................ + 50

Merinkomst av allmän varuskatt...................... + 85

Merinkomst av regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. + 13

Merinkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ..................................... -j- 25

Minskad inkomst av tipsmedel........................ — 11

Merinkomst av statens affärsverksfonder.............. + 98

Övriga inkomstförändringar (netto) .................. + 3 -j- 888

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Kostnader

för svenska FN-styrkor m. m...............— 48

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.......— 17

Beredskapsarbeten på vägar och gator................ — 55

Övriga anslag...................................... — 14 —134

Minskad förbrukning av reservationsanslag å driftbudgeten

(exkl. avskrivningsanslag) .......................... -f 354

Anslagsöverskridanden och besparingar

Merutgift å anslaget till studiebidrag och stipendier .... — 11

Besparing å anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor

.......................................... -j- 25

Besparing å anslaget till bidrag till folkpensioner in. m. .. -f- 15

Besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor

........................................... -j_ 16

Besparing å anslaget till täckning av underskott å statens

järnvägars fond.................................. _|_ 50

Besparingar i övrigt (netto).......................... +111 + 206

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Anslag till Karlskrona-varvet........................ —- 27

Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport........— 34

Lån till Aktiebolaget Aerotransport.................. — 22

Ombyggnad och reparation av operahuset i Stockholm . . — 9

Övriga anslag...................................... . 5 _ 97

Minskad förbrukning av investeringsanslag på kapitalbudge
ten

............................................... +150

ökad disposition av rörliga krediter.................... .100

ökad tillgång på avskrivningsmedel inom fonderna och övriga

likvida medel.................................. _|_ 60

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott . .. _230

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

Sammanställningen visar, alt totalbudgetsaldol kan väntas bli drygt 1 ,500

miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna. Inkomstökningarna

uppgår härvid till netto 888 miljoner kronor, varav (100

miljoner kronor hänför sig till inkomstskattetiteln. Tilläggsstaterna har medfört

utgiftsökningar på drift- och kapitalhudgeten med sammanlagt 231 miljoner

kronor. Förbrukningen av reservations- och investeringsanslag (exkl.

avskrivningsanslag) beräknas däremot tillsammans bli 504 miljoner kronor

mindre än vad som antogs vid fastställandet av riksstaten. Beträffande inkomsterna

kan erinras om att siffrorna i riksstaten bl. a. byggde på antaganden

om att den totala lönesumman skulle komma att stiga med 7 procent

såväl under år 1960 som under 1961. Nu föreliggande uppgifter grundas på

antaganden om en stegring av lönesumman med 10 respektive 9 procent under

de angivna åren.

Jag övergår härefter till alt behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1961/62. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 16 498 miljoner kronor. Utgifterna upptogs till 16 006 miljoner

kronor, i vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservalionsmedelsbehållningarna

med 100 miljoner kronor. Vidare räknades med

en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel med

(netto) 250 miljoner kronor. Jag redovisade följaktligen ett överskott på

driftbudgeten om (16 498—16 006—250) 242 miljoner kronor.

Enligt de beräkningar som nu presenteras kommer statsinkomsterna för

nästa budgetår att uppgå till 17 086 miljoner kronor, vilket belopp är 588

miljoner kronor högre än det som redovisades i statsverkspropositionen.

Denna inkomstsiffra hygger på riksräkenskapsverkets förnyade beräkning

(bihang B), för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse.

Som likaledes kommer att närmare redovisas har jag gjort ett par smärre

justeringar i ämbetsverkets beräkningar.

Inkomstskattetiteln har i de nya kalkylerna i förhållande till statsverkspropositionen

höjts med 500 miljoner kronor till 7 900 miljoner kronor.

Beträffande den statliga inkomstskatten har då räknats med oförändrad

uttagningsprocent. Beräkningen utgår vidare från att den totala lönesumman

kommer att stiga med 9 procent under 1961 och med 3 å 4 procent under

1962. Beträffande bolagen har antagits att deras till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 18 procent

mellan 1960 och 1961 och att ökningen kommer att bli betydande även

mellan 1961 och 1962.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt

understryka den osäkerhet som inkomstberäkningen, framför allt i vad

avser inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftad med.

Nettoavsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

upplages nu till 350 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen 250

miljoner kronor, ökningen sammanhänger med att vid stigande källskattcinkomster

ökar eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel,

varvid större avsättningar till budgetutjämningsfonden erfordras.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1901. 7 samt. Nr 60

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

Drift
Miljoner
-

1954/55

1955/56

1956/57

Inkomster ...............

8 907

8 619

288

1 n 079

1 n aqi

Utgifter.......................

Q OQ1

överskott eller underskott

381

- 287

Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ..........

- 250

«131

1 no

Överskott eller underskott

288

•- 387

Därav riksstat 15 250 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

j i Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 41 mkr samt beräknad reservations medelsforbruknmg

100 mkr.

. Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 147 mkr, beräknad reservationsmedelsökmng

300 mkr samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 206 mkr.

Även beträffande utgifterna lämnas i det följande en särskild redogörelse.

Sammanlagt innebär de gjorda förändringarna en ökning med 2 miljoner

kronor av de i statsverkspropositionen framlagda utgiftsförslagen

på sammanlagt 15 906 miljoner kronor. Kostnaderna för statsskuldräntorna

minskar med 50 miljoner kronor i förhållande till tidigare beräkning på

grund av den väntade kraftiga minskningen av upplåningen. Häremot står

emellertid vissa utgiftsstegringar, bland vilka den största posten, 30 miljoner

kronor, utgörs av merkostnaden till följd av nyligen träffade uppgörelser

om höjning av lönerna för vissa statsanställda m. fl. Totalt beräk
-

Kapital
-

Miljoner

1954/55

1955/56

1956/57

fnvesteringsanslag ................

2102

2 272

2 046

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel..................

- 1 025

1 077

- 1 244

1 028

1 /*OQ

Återstående medelsbehov

643

1 Anslagsbehållningarna beräknades till oförändrat belopp.

Därav riksstat 2 765 mkr samt tilläggsstat I och II 29 mkr. Anslagsbehållningarna beräknades

till oforandrat belopp.

, , Därav riksstat 2 765 mkr, tilläggsstat I och II 97 mkr samt beräknad ökning av anslagsbehållningar

150 mkr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

19

budgeten

kronor

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

12 019

12120

12 604

12 743

13 657

13 698

15 500

115 350

16 010

215 391

16 388

3 14 891

16 498

116 006

17 086

'' 16 008

- 101

- 139

- 41

150

619

1497

492

1 078

- 250

- 200

+ 25

— 150

- 300

- 250

- 350

« - 851

- 339

- 41

175

469

1197

242

728

4 Därav riksstatsförslag 15 906 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

6 Därav kompl. riksstatsförslag 15 908 mkr samt beräknad reservationsmedelsminskning 100

I» 6 Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i

riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen för budgetåret

1958/59).

nas kostnaderna för dessa lönehöjningar till 40 miljoner kronor, varav 10

miljoner kronor kommer att motsvaras av en reduktion av affärsverkens

rörelseresultat. Detta bör emellertid enligt min mening icke föranleda någon

ändring i riksräkenskapsverkets beräkning av avkastningen från affärsverkens

fonder.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska

med totalt sett ca 300 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.

Med hänsyn till att man tidigare kunnat konstatera en benägenhet

hos myndigheterna att överskatta möjligheterna att förbruka anslagsbe
-

budgeten

kronor

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

2 510

2 441

2 675

1 2 765

2 2 794

"2 712

42 675

''2 680

- 1306

- 869

- 998

-1 058

-1 088

1 085

- 1133

- 1 140

1 204

1 572

1677

1 707

1 706

1 627

1542

1540

4 Därav riksstatsförslag 2 575 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

''/ Därav kompl. riksstatsförslag 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar

100 mkr.

2-f Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 60

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

hållningarna, finner jag det dock för egen del mera realistiskt att räkna

med att ifrågavarande förbrukning kommer att stanna vid 100 miljoner

kronor eller samma belopp som upptagits i statsverkspropositionen.

De i det föregående redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster

och utgifter har sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna

utgifterna med 1 078 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig

korrigering med 350 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel

som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas

till budgetutjämningsfonden, uppgår överskottet till 728 miljoner

kronor. I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande

överskott på 242 miljoner kronor.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 728 miljoner

kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter

i form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att

under budgetåren 1955/56—1960/61 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit

i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen

370, 175, 512, 319, 104 respektive 147 miljoner kronor eller med i genomsnitt

ca 270 miljoner kronor per år.

I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,

framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens

summa med sammanlagt 5 miljoner kronor.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel in. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas

uppgå till 1 140 miljoner kronor. Investeringsanslagens summa upptages,

efter den förändring som redovisats i det föregående, till 2 580 miljoner

kronor. Det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar har

av myndigheterna beräknats minska med ca 200 miljoner kronor under

det framförliggande budgetåret. Jag finner mig dock, med hänvisning till

vad som anförts vid behandlingen av motsvarande behållningar under driftbudgeten,

böra uppta ifrågavarande förbrukning till 100 miljoner kronor

eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Det totala medelsbehovet

för kapitalbudgeten kan sålunda uppskattas till (2 580 -j- 100 —

1 140) 1 540 miljoner kronor. Till denna beräkning får givetvis fogas en

reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.

Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses

bli oförändrad under 1961/62.

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter

under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapitalbudgeten

på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet

redovisas i särskild tabell.

I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamässig

utgift eller inkomst för staten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

21

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1959/60

1960/61

1961/62

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.1961

ny be- räkning

enl. stv.

prop.1961

ny be- räkning

Överskott (+) eller under

skott ( -) på driftbudgeten

Fondering hos riksgäldskon- toret av sjukkassorna till- kommande arbetsgivarbi-

- 41

f 47

t 175

4- 469

+ 1 197

+ 242

4- 728

Avsättning ( + ) resp. återfö- ring (—) av kommunalskat-

- 25

+ 150

+ 300

+ 250

4- 350

Medelsbehov på kapitalbudge- ten efter avdrag för avskriv-

-1 677

-1707

-1 706

-1 627

-1 542

-1 540

ökad ( —) resp. minskad ( + )

disposition av rörliga kre- diter....................

+ 39

- 100

- 100

Totalbudgetens underskott

-1632

- 1557

-1 187

- 230

-1 050

l- 462

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret

1961/62 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 462 miljoner

kronor, vilket är ca 600 miljoner kronor mindre än det belopp som framräknades

i statsverkspropositionen exklusive lönehöjningar och andra tillkommande

utgifter. Underskottet är vidare drygt 200 miljoner kronor högre

än det för innevarande budgetår beräknade och ca 1 200 miljoner kronor

lägre än det som redovisades för 1959/60.

Det nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan

ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon

under budgetåren 1950/51—1959/60 och det nu beräknade saldot för budgetåret

1960/61.

Budgetår Totalbud
getsaldo
1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

1956/57 .........

......... — 762

1957/58 .........

......... — 1 135

1958/59 .........

......... — 1 428

1959/60 .........

......... — 1 632

1960/61 .........

— 230

1961/62 .........

1— 462

— 324

+ 434

— 746

— 1 098

— 1 085

— 598

Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1961/62 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med

statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats

sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet in. m..................... 7 900 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................................. 110 000 000

Lotterivmstskatt ..... 80 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m................. 105 000 000

Fordonsskatt........................................... 440 000 000

Tullmedel.............................................. 850 000 000

Allmän varuskatt....................................... 1 550 000 000

Tobaksskatt ............................................ 930 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag .......... 15 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker ........................... 180 000 000

Statlig nöjesskatt................................25 000 000

Postverket (överskott) ....................... on nnn nnu

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 612 000 000

kronor.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I de likalydande motionerna I: 352 och II: ilo uttalas, att genom en radikal

begränsning av samhällsutgifterna, framför allt statens utgifter, bör tillses

att samhällets anspråk på medborgarna väsentligt begränsas. De samhällsvadliga

verkningarna av den alltför höga direkta beskattningen skärpes av

det förhållandet, att progressionen i våra skatteskalor synes vara en frukt

av mera en önskan att åstadkomma en ändrad inkomstfördelning än av att

få rimliga skattesatser resp. skatter som ur fiskalisk synpunkt är lämpligt

awagda. Den hårdaste progressionen finns i skatteskalan för gifta och den

drabbar just de s. k. mellanskikten. Förhållandet belyses av att skattesatsen

ar 10 % för beskattningsbara inkomster strax under 8 000 och 27 % för

inkomster strax över 12 000 kr. Med en ökning på föga mer än 4 000 kr

stiger alltså marginalskatten till bortåt det tredubbla.

Den egentliga anledningen till att progressionsskärpningen blir så orimlgt

hård i nyss berörda skikt är att skiktgränserna närmast över 8 000 kr

kommer alldeles för tätt. De två skikten över 8 000 kr. beskattningsbar inkomst

omfattar vardera 2 000 kr. Därefter kommer två skikt på 4 000 och så

ett på 10 000 kr. Progressionen stiger således ytterst brant omedelbart över

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

8 000 kr. Det uppkommer en markerad puckel i skatteskalan. Enda sättet att

få bort denna är att slå samman de två lägsta av dessa skikt till ett och att

därefter sänka skattesatsen i de närmast ovanför liggande skikten, så att

inte ett oiåmligt språng förekommer. Motionärerna anser vidare att gränsen

för tudelningsprincipens tillämpning bör höjas väsentligt. Gränsen går nu vid

årsinkomster på 16 000 å 17 000 kr. Denna gräns har bestått alltsedan 1952,

trots att realinkomsterna stigit väsentligt sedan dess och trots att en stark

inflation bidragit till att höja de nominala inkomsterna än mer. Med de skalor,

som motionärerna tidigare förordat, skulle ingående av äktenskap inte

i något fall kunna föranleda en skärpning av de två kontrahenternas sammanlagda

beskattning förrän vid familjeinkomster överstigande 30 000 kr.

Den allmänna skatteberedningen kommer uppenbarligen att syssla även med

skatteskalorna. Det sägs i direktiven för utredningen, att denna inte har såsom

uppgift att »göra värderingar om det framtida behovet av statsinkomster

eller över det totala skattetryckets omfattning». Under sådana förhållanden

kan svårigheter uppstå när det gäller att ge skatteskalorna en rimligare

utformning. Man får nämligen räkna med att ett genomförande av de av motionärerna

önskade skatteskalorna skulle innebära ett skattebortfall på 700 å

800 milj. kr. Detta bör inte hindra skatteberedningen att konstruera skatteskalor,

som dels eliminerar puckeln i mellanskikten, dels väsentligt höjer

gränsen för tudelningsprincipens tillämpningsområde, dels också i lägre inkomstskikt

ger skattelättnader av någon betydelse. Motionärerna förordar

att riksdagen på denna punkt gör ett uttalande avsett att tjäna till ledning

för skatteberedningen.

Till stöd för yrkandena i de likalydande motionerna 1: 359 och II: Al A anföres,

att en översyn av skattesystemet måste ta sikte på att ge skattepolitiken

ett demokratiskt innehåll, vilket innebär att en långt större del av statsinkomsterna

måste tas direkt från produktionen och att den statliga verksamheten

på produktionslivets område utvidgas så att betydande belopp

den vägen kan tillföras staten för nödvändiga utgifter till sociala och kulturella

ändamål. De senaste årens utveckling på detta område i synnerhet beträffande

privatägda företag visar en rakt motsatt tendens. Medan den totala

taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1950 stigit med sammanlagt 93

procent ligger bolagens taxerade inkomst för verksamhetsåret 1959 endast

21 procent över 1950 års nivå. Under samma tid har den taxerade inkomsten

för fysiska personer successivt stigit med 100 procent. Den nuvarande formen

för bolagsbeskattningen ger således möjligheter för bolagsstyrelserna att

godtyckligt redovisa vilken vinst de vill och att av skattepolitiska skäl undanhålla

från beskattning väldiga belopp, som sedan vanliga inkomsttagare

tvingas att betala. Motionärerna önskar en ändring av bestämmelserna för

bolags- och företagsbeskattningen i syfte att sätta stopp för skattefusk. Motionärerna

förordar skatteskalor, som innebär att gift inkomsttagare med

upp till 9 000 kr. i årsinkomst helt befrias från statlig inkomstskatt. En familj

med 12 000 kronors årsinkomst får en skattesänkning på 400 kronor

och eu 15 000-kronors-familj 390 kronor. Vid 18 000 kronors familjeinkomst

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

blir skattesänkningen 338 kronor, vid 20 000 kronor 297 kronor och vid

25 000 kronor 155 kronor. Därutöver bibehålies skatten vid nuvarande nivå.

Exemplen är beräknade för ortsgrupp 3 utgående från en kommunal utdebitering

på 14 kronor per skattekrona. För övriga ortsgrupper blir det motsvarande

sänkningar. Denna skattesänkning, beräknad på 1960 års uppskattade

inkomster, kostar sammanlagt omkring 700 miljoner kronor. Övriga av

motionärerna framlagda förslag skulle emellertid tillföra staten inkomster

utöver nämnda belopp.

I de likalydande motionerna I: 476 och II: 568 erinras om att allmänna

skatteberedningen enligt direktiven har att utgå från att den i fjol införda

allmänna varuskatten skall bli ett bestående element i skattesystemet. Det

är en anmärkningsvärd inskränkning i kommitténs huvuduppdrag, som

är att pröva linjerna för en ur olika synpunkter rationell skattereform.

Enligt motionärernas mening kan det inte vara motiverat att utgå från eu

sådan bindning där nuvarade omsättningsskatt är den självklara förutsättningen.

Eu rationell och fördomsfri utredning bör ha fria händer att pröva

olika slag'' av indirekt beskattning. Vid omläggning av skattesystemet kan

eventuellt andra slag av varu- eller bruttoskatter befinnas mera rationella

än just den typ av varubeskattning som nuvarande omsättningsskatt i detalj

handelsledet utgör. En betydande olägenhet med den nuvarande omsättningsskatten

är exempelvis att antalet uppbördsskyldiga är mycket stort.

Ett flertal skilda omständigheter talar för att vår nuvarande inkomstbeskattning

måste revideras. De viktigaste av dessa är följande:

a) penningvärdeförsämringen sedan de nuvarande skatteskalorna vid den

statliga inkomstbeskattningen fastställdes,

b) inkomstutvecklingen och den ändrade inkomstfördelningen,

c) beskattningens betydelse för sparande, kapitalbildning och inverkan

på den enskildes vilja till ökade arbetsinsatser å ena sidan och som kostnadselement

i ekonomien å den andra blir allt viktigare,

d) det påbörjade internationella samarbetet på del ekonomiska området.

Den normala inkomststegringsprocessen i och för sig måste aktualisera en

revision av inkomstbeskattningen. I och med att den hårdare marginalbeskattningen

drabbar en betydligt utvidgad krets av inkomsttagare, accentueras

kostnadsproblemet. Därmed kommer också konkurrensförhållandena

gentemot utlandet in i bilden. Slutsatsen beträffande vår nuvarande inkomstbeskattning

blir att den gällande skalan för den statliga inkomstbeskattningen

inte passar för den förändrade bild av inkomstnivå och inkomstfördelning

som vi nu kan göra oss för — i varje fall — senare delen av 1960-talet. I första

hand bör övervägas att utsträcka det proportionella bottenskiktet i skalan.

Det stannar nu vid inkomstläget 14 000 kr. (gift skattskyldig). En utsträckning

till exempelvis 20 000 kronors inkomst skulle starkt reducera antalet

av dem som drabbas av progressiv skatt. En sådan ändring av skatteskalan

måste naturligen medföra, att marginalskattesatserna för inkomsttagare

ovanför 20 000-kronorsnivån reduceras. Samtidigt bör en väsentlig höjning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1J61

25

ske av de skattefria bottenavdragen, så att den direkta inkomstskatten nedbringas

för alla skattskyldiga. Då det kan förutses att kommunernas finansiella

situation kommer att förbli pressad, kan det vara motiverat att

genomföra höjningen av bottenavdragen vid den statliga beskattningen. Reformarbetet

i fråga om inkomstbeskattningen bör ta hänsyn till har angivna

fakta och synpunkter.

I de likalydande motionerna I: 670 och II: 802 erinras om att genom investeringsfonderna

förmås företag att för den tid som anses ur mflationssvnpunkt

riskfylld binda likvida medel och uppskjuta deras anvandan e.

Samma tankegång kan tillämpas för de fysiska personernas del och pa den

fordran de kan anses ha på staten till följd av en överbeskattning. År den

konjunkturpolitiskt riktig i det ena fallet, är den det också i det andra.

Under budgetåret 1961/62 bör staten på spärrat konto i riksbanken insätta

ett belopp av storleksordningen 450 milj. kr. Tidigare anvand teknik

kan därvid tillämpas. Denna insättning bör göras för de skattskyldigas rakning

Medlen, som alltså principiellt sett tillhör de skattskyldiga, kan lämpligen

frigöras vid årsskiftet 1962/63 och då i form av en skatterabatt a den

under 1961 inbetalade för höga skatten. Motionärerna föreslår, att skatterabatten

skall uppgå till tio procent av den statliga inkomstskatt, som upptages

på den slutskattesedel den skattskyldige får på hosten 1962. Varje skattskyldig

får en »skatteanvisning», lämpligen som en talong på slutskattesedeln.

Denna gäller till det belopp den upptager som likvid vid inbetalning av

»källskatt» under de fyra första månaderna 1963. Skulle någon inte önska utnyttja

skatteanvisningen för skatteinbetalning utan i stället vilja behålla den,

får anvisningen karaktär av statsobligation med fem års löptid, raknat från

den 1 januari 1963. Ränta å 5 procent bör utgå och den bör vara skattefri.

Om inkomstutvecklingen under 1962 och 1963 om något år kan bedömas

bli sådan att ett nytt överskott därigenom uppstår i budgeten för 1962/63,

kan beslut om ny skatterabatt fattas vid nästa års riksdag. En mer definitiv

skattereform kan inte beräknas vara färdig att genomföra forran från oc

med 1964.

Utskottet

I propositionen nr 150 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om^statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1961/6.

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet, att

samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret

1961/62.

Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1961/62

opaginerad Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.

råder enighet inom utskottet om att den bör vara densamma som för innevarande

kalenderår, varför utskottet tillstyrker att procenttalet fastställes till

100.

Av den redogörelse som departementschefen lämnat i proposition nr 150

a\ budgetläget framgar att man kan räkna med en betydande nedgång i det

statliga upplåningsbehovet under innevarande budgetår. Det är sannolikt

att även det tidigare beräknade upplåningsbehovet för 1961/62 kommer att

minska, men att detta budgetår ändå kommer att uppvisa en viss ökning av

totalunderskoltet i förhållande till innevarande budgetår. Totalbudgetunderskottet,

som för innevarande budgetår beräknas stanna vid 230 milj. kronor,

bär för budgetåret 1961/62 antagits till ca 460 milj. kronor. För det därpå

följande budgetåret, 1962/63, kan förutses utgiftsökningar till storleksordningen

1 1 1/4 miljard kronor räknat i oförändrade priser. Denna utgifts
stegring

torde på ett avgörande sätt förändra den relativt starka budgetställning

som gällt för 1960/61 och antages komma att gälla även för 1961/62.

Departementschefen har ansett att det är mot denna bakgrund som ställning

till budgetpolitikens utformning under nästkommande budgetår skall

tagas. Den förbättring av budgetläget som inträtt 1960/61 och som nu beräknas

för 1961/62 visar på möjligheten av att finansiera nu förutsedda utgiftsanspråk

utan skattehöjningar och ändå uppnå en balanserad driftbudget

for 1962/63. Såväl det aktuella konjunkturläget som det statsfinansiella

långsiktsperspektivet understryker behovet att bevara restriktiviteten i budgetpolitiken.

Departementschefen är därför inte i dagens läge beredd att förorda

andra skatteförändringar än en höjning av det skattefria bottenbeloppet

för kapitalinkomst och avdraget för försäkringspremier vid inkomsttaxeringen.

Samtidigt uttalar departementschefen att det förhållandet, att vi i

dag och — med hansyn till de samhälleliga uppgifternas växande betydelse

för överblickbar tid saknar utrymme för sänkningar av det totala

skatteuttaget i vid mening, gör icke frågan om vårt skattesystems utformning

mindre angelägen. Tvärtom utgör en rationell och rättvis utformning

av beskattningen en nödvändig förutsättning för att det allmänna på ett tillfredsställande

sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Med hänvisning till

ramlagda krav på höjning av ortsavdragen förklarar departementschefen

att en sådan böjning utan kompenserande åtgärder i skattesystemet i övrigt

saknar samhällsekonomisk täckning.

Utskottet finner sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget kunna

ansluta sig till den i propositionen nr 150 redovisade uppfattningen Det

bor enligt utskottets mening i den aktuella situationen eftersträvas att statsutgifterna

1 sa hog grad som möjligt kan finansieras med verkliga inkomster

i stallet för med lån. De i propositionen uppdragna riktlinjerna för finanspolitiken

bör således följas.

Vad betraffar frågan om en höjning av ortsavdragen behandlas denna av

utskottet i annat sammanhang.

I de likalydande motionerna I: 670 och II: 802 föreslås att fysiska personer

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961 27

skall äga åtnjuta rabatt å skatt, som påföres i samband med 1962 års taxering.

Motionärerna erinrar om att genom investeringsfonderna företag förmås

att för den tid, som anses ur inflationssynpunkt riskfylld, binda likvida

medel och uppskjuta deras användande. Samma tankegång kan tillämpas

för de fysiska personernas del och på den fordran de kan anses ha på

staten till följd av en överbeskattning. Under budgetåret 1961/62 bör staten

på spärrat konto i riksbanken insätta ett belopp av storleksordningen 450

milj. kronor. Insättningen bör göras för de skattskyldigas räkning. Medlen,

som alltså principiellt tillhör de skattskyldiga, kan lämpligen frigöras vid årsskiftet

1962/63 och då i form av en skatterabatt å den under 1961 inbetalade

för höga skatten. Motionärerna föreslår, att skatterabatten skall uppgå till

tio procent av den statliga inkomstskatt, som upptages på den slutskattesedel

den skattskyldige får på hösten 1962. Varje skattskyldig får en »skatteanvisning»,

lämpligen som en talong på slutskattesedeln. Denna gäller till

det belopp den upptager som likvid vid inbetalning av preliminär eller kvarstående

skatt under de fyra första månaderna 1963. Skulle någon inte önska

utnyttja skatteanvisningen för skatteinbetalning utan i stället vilja behålla

den, får anvisningen karaktär av statsobligation med fem års löptid, räknat

från den 1 januari 1963, varvid ränta å fem procent bör utgå. Denna ränta

bör vara skattefri.

Det sålunda förordade systemet utgör i realiteten en till början av år 1963

uppskjuten skattesänkning avseende inkomster under innevarande år. Verkningarna

därav kommer således icke att visa sig förrän vid nämnda tidpunkt.

Utskottet har tidigare erinrat om den utgiftsstegring, som torde komma

att inträffa under budgetåret 1962/63. Systemet förutsätter att en ytterligare

upplåning från statens sida av 450 milj. kronor i och för fondering

sker under nästkommande budgetår, allt enligt de föreliggande beräkningarna

av totalbudgetutfallet för år 1961/62. Med hänsyn till de uttalanden

utskottet tidigare gjort om en sänkning av det totala skatteuttaget, anser utskottet

sig böra avstyrka bifall till det framlagda förslaget. I

I förevarande sammanhang har utskottet jämväl alt ta ställning till de

olika motionsyrkanden, som avser att riksdagen skall i vissa hänseenden uttala

sig närmare om inriktningen av allmänna skatteberedningens utredningsarbete.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om lämpligheten

av dylika uttalanden. Enligt de givna direktiven har skatteberedningen

möjlighet att överväga mycket långtgående reformer, och hinder möter

ej enligt direktiven för utredningen att framlägga delförslag rörande centrala

punkter, där ett snabbt genomförande av reformer visar sig önskvärt.

Enligt utskottets mening bör eventuella framtida förändringar i den totala

skattebördan ligga utanför utredningens arbetsområde, då de betingas av

politiska värderingar och beslut. Uttalanden av den art motionärerna önskat

skulle innebära att utredningens möjligheter till ur olika synpunkter lämpliga

lösningar allvarligt försvåras. Utskottet avstyrker därför de föreliggande

motionerna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.

De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter

för budgetåret 1961/62 utvisar i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

på inkomstsidan en nettoökning med ca 588 milj. kronor

och på utgiftssidan en nettoökning med ca 2 milj. kronor. Driftbudgeten för

budgetåret 1961/62 beräknas lämna ett överskott av 728 milj. kronor mot

enligt statsverkspropositionen 242 milj. kronor.

Det i propositionen nr 150 beräknade resultatet för totalbudgeten visar ett

underskott å 462 milj. kronor exklusive tillkommande utgifter mot 1 050

milj. kronor i statsverkspropositionen. Därvid har beaktats, att avsättning

till respektive återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

inte utgör någon kassamässig utgift eller inkomst för staten.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen

en ökning med 612 milj. kronor. Därvid har inkomsten av skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. vid den i propositionen nr 150 föreslagna uttagningsprocenten

upptagits med 7 900 milj. kronor mot i statsverkspropositionen

7 400 milj. kronor.

Inkomsttiteln statlig nöjesskatt, som i statsverkspropositionen upptogs

med 30 milj. kronor, har i propositionen nr 150 upptagits till ett 5 milj. kronor

lägre belopp. Sedermera har emellertid riksdagen beslutat slopa nöjesskatten

å idrottstävlingar, vilket kan beräknas medföra en inkomstminskning

för staten med ca 2 milj. kronor. Inkomsttiteln synes det oaktat kunna

upptagas till 25 milj. kronor.

För inkomsttiteln postverket har i proposition nr 150 föreslagits ett belopp

av 20 milj. kronor. Därvid har bl. a. räknats med de i proposition nr 90 föreslagna

nya villkoren för postbefordran av tidningar. Utskottet har emellertid

i betänkande nr 40 föreslagit sådana ändringar i villkoren för postbefordran

av tidningar, att postverkets överskott för nästkommande budgetår

skulle bli ca 3 milj. kronor mindre än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn

härtill har utskottet funnit inkomstposten böra upptagas till allenast 17

milj. kronor för kommande budgetår.

Mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna i övrigt

har utskottet icke något att erinra.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats

till bevillningsutskottet, besluta att statlig inkomstskatt för

skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret

1961/62 med 100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.

1) de likalydande motionerna I: 352 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 410 av herr Hjalmarson m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 359 av herrar öhman och

Helmer Persson samt II: 414 av herrar Holmberg och Johansson

i Stockholm,

3) de likalydande motionerna 1:476 av herr Lundström

m. fl. och II: 568 av herr Ohlin m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 670 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 802 av herr Hjalmarson in. fl., i vad desamma behandlas

i detta betänkande,

måtte av riksdagen lämnas utan åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1961/62 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. .. 7 900 000 000

Kupongskatt .......................... 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter .................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ...................... 1 500 000

Arvsskatt och gåvoskatt ................ 110 000 000

Lotterivinstskatt ...................... 80 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m ................................ 105 000 000 8 214 700 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 440 000 000

Bensinskatt .......................... 900 000 000 1 340 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................ 850 000 000

Allmän varuskatt ...................... 1 559 000 000

Särskilda varuskatter .................. 350 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon ........ 195 000 000

Begleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 43 000 000

Skatt å kaffe .......................... 27 000 000

Tobaksskatt .......................... 980 000 000

Busdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

..... 15 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

........................... 39 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

............................ 1 150 000 000

Omsättningsskatt å vin.................. 105 000 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.

Skatt å malt- och läskedrycker .......... 180 000 000

Statlig nöjesskatt ...................... 25 000 000

Energiskatt .......................... 575 000 000

Postverket (överskott) ................................

6 025 000 000

17 000 000

Stockholm den 18 maj 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson, Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Yngve Nilsson,

Wärnberg och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kollberg,

Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Engkvist, Gustafson i Göteborg, Magnusson i

Borås, Andersson i Essvik och Kristenson i Göteborg.

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i

Borås, vilka

dels anfört följande:

»Enligt kompletteringspropositionen beräknas inkomsterna på driftbudgeten

under budgetåret 1961/62 uppgå till 17 086 milj. kr. Detta skulle

innebära en ökning från det senaste budgetår för vilket faktiska uppgifter

föreligger, nämligen 1959/60, på ej mindre än drygt 3,4 miljarder kr

eller 25 %. En relativt stor del av ökningen sammanhänger med den

fr. o. m. ingången av 1960 genomförda omsättningsskatten. Till det väsentliga

är inkomstökningen för staten emellertid att tillskriva den högst

betydande ökning av de fysiska personernas inkomster som inträtt och

som — ej minst på grund av progressionen i beskattningen — med förstärkt

verkan slagit igenom på statsskattens belopp. Inkomstutvecklingen

på arbetsmarknaden och inom näringslivet i dess helhet är i sin tur utslag

av en pågående högkonjunktur, där risken för en isolerad inhemsk

inflation är betydande.

I detta läge och med en hårdnande internationell priskonkurrens ställes

väsentliga krav pa en aktiv och med generella medel verkande konjunkturpolitik.

Allt större vikt måste läggas vid nödvändigheten att stärka

kostnadsmedvetandet i enskild och offentlig verksamhet. Av betydelse därvid

är en snabb och smidig penning- och kreditpolitik, som förenar kravet

på samhällsekonomisk effektivitet med den grad av restriktivitet som kan

befinnas konjunkturpolitiskt lämplig.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961.

I en aktiv konjunkturpolitik måste i ett läge, där överslag i samhällsekonomien

hotar, ingå återhållsamhet med statsutgifterna. Denna måste

bl. a. bestå av noggrann övervakning av de utgifter som faktiskt görs, varvid

utgångspunkten måste vara att den omständigheten att ett anslag beviljats

för ett visst ändamål ingalunda under alla förhållanden motiverar,

att hela det anslagna beloppet förbrukas. Återhållsamheten måste emellertid

främst ta formen av en restriktiv anslagsprövning.

Högerpartiet har i sina motioner till årets riksdag genom konkreta förslag

till nedprutningar skapat underlag för ett alternativ till den regeringspolitik

som sammanfattas i proposition nr 150. Det framgar av de

likalvdande motionerna 1:670 av herr Ewerlöf in. fl. och 11:802 av herr

Hjalmarson m. fl., att från partiets sida framlagts förslag, som vid fullt

genomslag skulle ha inneburit budgetförstärkningar på 465 milj. kr. per

år. Uppenbarligen ger dessa förslag utrymme .för omedelbara skattesänkningar

av motsvarande storlek utan att någon som helst inflationsdrivande

effekt uppstår. I den mån skattesänkningarna föranleder ett ökat enskilt

sparande, blir resultatet i stället ett minskat inflationstryck.

I nyssnämnda motioner yrkas dels att ortsavdragen skall förbättras,

dels att 10 % av den statsskatt som belöper å 1961 års inkomster skall

återföras till de skattskyldiga i form av en skatterabatt som de skattskyldiga

skall kunna tillgodogöra sig 1963. Vidare hemställes om uttalanden

från riksdagen rörande en överföring av vissa kommunala utgifter pa staten

samt rörande progressionen i statsbeskattningen. Av dessa frågor behandlas

de som rör ortsavdragen och kommunernas utgifter i utskottets

betänkande nr 62. Av denna anledning tar vi här upp dem endast rent allmänt

och i anslutning till statsregleringen.

En väsentlig höjning av ortsavdragen och en radikal omläggning av och

lättnad i den progressiva beskattningen är två var för sig ytterst angelägna

skattereformer. Eftersom den förra reformen är av förhållandevis störst

betydelse för de lägre inkomsttagarna, medan progressivitetslättnader mer

skulle gynna de medelstora och större inkomsttagarna, är det i och för

sig lämpligast att de erforderliga avvägningarna göres samtidigt och över

hela fältet. Vi förutsätter också, att detta kommer att ske inom allmänna

skatteberedningen. Detta bör emellertid icke hindra att en delreform nu genomföres

på ortsavdragens område, innebärande att dessa avdrag återfår

det realvärde de erhöll då de senast höjdes, nämligen vid 1957 års riksdag.

Konsumentprisindex låg 1957 vid 145 och är nu 162, vilket innebär en

prisstegring sedan nämnda år på ca 12 %. Den i förenämnda motioner

1:670 och 11:802 föreslagna höjningen på 250 kr. för ensamstående och

500 kr. för familjeförsörjare motsvarar mycket nära den inträffade prisstegringen,

och beloppen är sålunda val avvägda.

Förenämnda generella ortsavdragshöjning jämte en i samma motioner

föreslagen extra höjning av ortsavdragen för folkpensionärer beräknas

minska skatteinkomsterna med 195 milj. kr. per år för staten och 220

milj. kr. per år för kommunerna, detta under förutsättning att — såsom i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

motionerna förordats — åtgärder vidtages för att utdebiteringshöjningar

ej skall bli nödvändiga. De åtgärder som ifrågasatts är att staten skall från

kommunerna övertaga kostnader som helt beror av statliga beslut och över

vilka kommunerna alltså ej kan råda, t. ex. för invalidpensioneringen och

folkskollärarlönerna. Denna motionärernas ståndpunkt innebär att merbelastningen

å staten vid de förordade ortsavdragsförbättringarna — i form

av inkomstminskning och utgiiftshöjning — skulle uppgå till ett belopp

av 400 å 450 milj. kr. per år. Då emellertid motionärerna kunnat redovisa

förslag på andra områden som skulle ge en nettoförstärkning å driftbudgeten

på 465 milj. kr., kan här konstateras, att de av högerpartiet förordade

omedelbara skattesänkningarna väl rymmes inom ramen för besparingarna.

Partiets budgetalternativ är sålunda hållbart ur statsfinansiell

synpunkt. Vad särskilt angår budgetåret 1961/62, varunder de föreslagna

skattesänkningarna i motsats till besparingarna blott delvis slår igenom,

ger högeralternativet en betydande budgetförstärkning.

Beträffande den nuvarande progressiviteten i statsbeskattningen uttalas i

motionerna I: 670 och II: 802, att den dels är synnerligen hård, dels drabbar

relativt långt ner på inkomstskalan. De höga marginalskatterna dämpar

kostnadsmedvetandet och sparviljan, driver upp löneanspråken och minskar

möjligheterna att vinna förpliktigande förståelse för en god deklarationsmoral.

Motionärerna anser det rationellt alt inkomstskatten för det stora flertalet

skattebetalare göres proportionell. Med början vid lägst 20 000 ä 30 000

kr. — räknat för gifta — bör med den allmänna inkomstskatten kombineras en

särskild progressivskatt, å vilken systemet med uttagningsprocent ej tillämpas.

En väsentlig sänkning av progressiviteten bör ske även i fråga om inkomstskikt

över de nyss nämnda.

Motionärerna hemställer, att riksdagen uttalar sig för att allmänna skatteberedningen

framlägger förslag i antydd riktning. Vi biträder detta förslag.

Därmed synes de önskemål som av samma motionärer framlagts i motionerna

I: 352 och II: 410 vara tillgodosedda.

Det stora budgetöverskott som nu beräknas för budgetåret 1961/62 skulle,

om frågan kunde ses enhart från statsfinansiell synpunkt, kunna återgå till

skattebetalarna i form av omedelbara skattesänkningar. Såsom ovan anförts

gör emellertid den konjunkturpolitiska bedömningen försiktighet nödvändig.

Det är med denna utgångspunkt som det i de likalydande motionerna

I: 670 och 11:802 föreslås, att fysiska personer skall äga åtnjuta rabatt å

skatt, som påföres i samband med 1962 års taxering. Motionärerna erinrar

om att genom investeringsfonderna företag förmås att för den tid, som anses

ur inflationssynpunkt riskfylld, binda likvida medel och uppskjuta deras användande.

Samma tankegång kan tillämpas för de fysiska personernas del

och på den fordran de kan anses ha på staten till följd av en överbeskattning.

Under budgetåret 1961/62 bör staten på spärrat konto i riksbanken insätta

ett belopp av storleksordningen 450 milj. kr. Denna insättning bör göras

för de skattskyldigas räkning. Medlen, som alltså principiellt tillhör de

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

skattskyldiga, kan lämpligen frigöras vid årsskiftet 1962/63 och då i form

av en skatterabatt å den under 1961 inbetalade för höga skatten. Motionärerna

föreslår, att skatterabatten skall uppgå till tio procent av den statliga

inkomstskatt, som upptages på den slutskattesedel den skattskyldige får på

hösten 1962. Varje skattskyldig får en »skatteanvisning», lämpligen som en

talong på slutskattesedeln, på vilken anvisning skatterabattens belopp angives.

Anvisningen får användas som likvid vid inbetalning av preliminär

eller kvarstående skatt under de fyra första månaderna 1963. Skulle någon

inte önska utnyttja skatteanvisningen för skatteinbetalning utan i stället

vilja behålla den, får anvisningen karaktär av statsobligation med fem års

löptid, räknat från den 1 januari 1963, varvid ränta å fem procent bör utgå.

Denna ränta bör vara skattefri.

Enligt vår mening är detta förslag väl underbyggt. Onekligen inträder på

grund av tidigare beslut en överbeskattning av medborgarna som det finns

anledning att reducera. Den utformning motionärerna givit sitt förslag fyller

detta syfte, samtidigt som den tillvaratager intresset av att hålla inflationstendenserna

tillbaka. Vi tillstyrker alltså förslaget.

Den avsättning till riksbanken på 450 milj. kr., som i detta sammanhang

föreslås, innebär en sterilisering av den typ som tidigare kommit till användning

i vårt land, då det gällt att minska inflationstrycket. Den ökning av

upplåningsbehovet för statens del som härav föranledes motverkas av den

ökning av överskottet å driftbudgeten som högerpartiets alternativ innebär

för budgetåret 1961/62.

Alternativet innehåller även förslag som stärker kapitalbudgeten. Nettoförstärkningen

uppgår till ca 1 180 milj. kr.»

dels ock ansett att utskottet under punkterna B 1) och 4) bort hemställa,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna

I: 352 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 410 av herr Hjalmarson

m. fl. samt med bifall till de likalydande motionerna I: 670

av herr Ewerlöf m. fl. och II: 802 av herr Hjalmarson in. fl.,

sistnämnda motionspar i vad desamma behandlas i detta betänkande,

måtte

a) antaga det i sistnämnda motionspar intagna förslaget

till förordning rörande skatterabatt vid påförande av statlig

inkomstskatt på grundval av 1962 års taxering; ävensom

b) uttala, att enligt dess mening allmänna skatteberedningen

bör inrikta sitt arbete på att skyndsamt lägga fram

förslag till nytt skattesystem, innebärande en proportionell

beskattning av inkomster —- räknat för gifta — upp till åtminstone

20 000 å 30 000 kronor och en väsentligt sänkt

progressivitet för inkomster därutöver.

II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg och Gustafson i Göteborg, vilka

ansett att utskottet

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

a) bort anföra följande:

»I propositionen — — •— (= utskottet sid. 25 rad 11 nedifrån—sid. 26

råd 3 uppifrån)---- till 100.

Innan utskottet ingår på bedömningen av det aktuella statsfinansiella

läget vill utskottet först beröra det allmänna reformbehov som föreligger

på skattepolitikens område, i anslutning till de synpunkter på riktlinjerna

för reformarbetet som framförts i motionerna.

Vad gäller inkomstbeskattningen har i de likalydande motionerna 1:476

av herr Lundström in. fl. och II: 568 av herr Ohlin m. fl., vilka väckts

vid riksdagens början — med erinran om den allmänna skärpning av beskattningen,

som ägt rum — särskilt diskuterats de olägenheter som sammanhänger

med den höga marginalbeskattningen. Motionärerna pekar då

bl. a. på penningvärdeförsämringen sedan de nuvarande skatteskalorna fastställdes,

inkomstutvecklingen och den ändrade inkomstfördelningen, beskattningens

inverkan på sparande, kapitalbildning och den enskildes vilja

till ökade arbetsinsatser, beskattningens — och då särskilt den höga marginalskattens

— återverkningar som kostnadselement i ekonomin samt de

delvis nya perspektiv, som det påbörjade internationella samarbetet på det

ekonomiska området uppställer för skattepolitikens utformning. Slutsatsen

beträffande vår nuvarande inkomstbeskattning blir enligt motionärerna att

den gällande skalan för den statliga inkomstbeskattningen inte passar för

den förändrade bild av inkomstnivå och inkomstfördelning som vi nu kan

göra oss för — i varje fall — senare delen av 1960-talet. Motionärerna reser

från angivna utgångspunkter kravet att det nuvarande proportionella skiktet

i botten på inkomstskattens uttag måste breddas, så att progressiviteten

med åtföljande höjning av marginalskatten börjar vid väsentligt högre inkomster

för den enskilde än för närvarande. En sådan reform måste då också

förutsätta en viss anpassning av skatteskalorna ovanför denna gräns.

Dessutom bör enligt motionärerna en väsentlig höjning ske av de skattefria

bottenavdragen, så att den direkta inkomstskatten kan bli lägre för alla

skattskyldiga.

Utskottet anser att vad motionärerna angivit är väsentliga och angelägna

krav för huvudinriktningen av reformarbetet på inkomstbeskattningens område.

Utskottet delar motionärernas mening att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t bör ge denna uppfattning till känna och därigenom markera

vikten av att angivna ändringar av skatteskalorna snarast genomföres. Utskottet

återkommer nedan till frågan om omedelbara lättnader i inkomstskatten,

vilka kan genomföras som ett första steg i avvaktan på en mer

genomgripande reform.

Vad den indirekta beskattningen angår, så har såsom motionärerna påpekat

den nu arbetande allmänna skatteberedningen enligt de av finansministern

utfärdade direktiven att utgå från att den allmänna varuskatten

skall bli ett bestående element i skattesystemet. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att detta är en anmärkningsvärd inskränkning i kommitténs

huvuduppdrag, vilket är att pröva linjerna för en ur olika syn
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

punkter rationell skattereform. Det kan inte vara motiverat att utgå från

en sådan bindning, där nuvarande omsättningsskatt är den självklara förutsättningen.

En rationell dch fördomsifri utredning bör, som motionärerna

framhållit, ha fria händer att pröva olika slag av indirekt beskattning.

Motionärerna påpekar att vid en omläggning av skattesystemet kan

eventuellt andra slag av varu- eller bruttoskatter befinnas mer rationella

än just den typ av varubeskattning, som nuvarande omsättningsskatt i

detaljhandelsledet utgör. En betydande olägenhet med den nuvarande omsättningsskatten

är enligt motionärerna att antalet uppbördsskyldiga är

mycket stort, mer än 200 000. En indirekt beskattning lagd i tidigare led

i produktionskedjan — t. ex. i partihandelsledet — skulle starkt reducera

antalet uppbördsskyldiga. Utskottet anser i likhet med motionärerna att

sådana skattereformer bör prövas av skatteberedningen.

Om vad sålunda angivits utgör ett samlat reformprogram på några års

sikt, bör dessa enligt utskottets mening inte hindra en mindre, omedelbar

lättnad i inkomstskatten för alla, i den mån budgetmässigt och allmänekonomiskt

utrymme därför kan beredas. Såsom framhållits i de i samband

med kompletteringspropositionen väckta motionerna 1:676 av herr Lundström

in. fl. och II: 804 av herr Ohlin m. fl., talar för en omedelbar skattelättnad

inte minst den omständigheten, att skattetrycket under loppet av

några år undergått en synnerligen kraftig skärpning. Denna har särskilt

drabbat de lägre inkomsttagarna.

En skattelättnad med tyngdpunkten förlagd till de lägre inkomsterna

skulle åstadkommas genom eu höjning av ortsavdragen, varigenom den

skattefria inkomsten i botten blir större. Motionärerna föreslår på angivna

skäl att såsom ett första steg i lättnad av inkomstskatten ortsavdragen höjs

med 500 kronor för gift skattskyldig liksom för ensamstående skattskyldig

med hemmavarande barn under 16 år och med 250 kronor för övriga

ensamstående skattskyldiga. Ortsavdragshöjningen skall avse både statlig

och kommunal inkomstskatt samt gälla fr. o. in. 1962 års inkomster.

Yrkande av samma innebörd har framförts i de likalydande motionerna

I: 670 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 802 av herr Hjalmarson m. fl. Frågan

om höjning av ortsavdragen har även tagits upp i de likalydande motionerna

1:669 av herr Bengtson in. fl. och 11:801 av herr Hedlund in. fl.

Yrkande om omedelbar höjning av avdragen har emellertid inte framställts

i dessa motioner, utan motionärerna begär en plan för ortsavdragens höjning

att framläggas till höstriksdagen. Den i de först nämnda motionerna

föreslagna höjningen av ortsavdragen beräknas medföra ett inkomstbortfall

för statsverket av ca 165 milj. kronor för hel tolvmånadersperiod, varav

ca 50 milj. kronor för budgetåret 1961/62. För kommunerna beräknas

ett inkomstbortfall av ca 180 milj. kronor. Kommunerna skall genom olika

åtgärder kompenseras för inkomstbortfallet av statsverket.

De redovisade yrkandena om höjning av ortsavdragen måste givetvis

bedömas även med hänsynstagande till de budgetmässiga och allmänckonomiska

förutsättningarna. Budgetläget har såsom framhållits i motioner
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1961

na av herrar Lundström och Ohlin m. fl. undergått en markerad förbättring

under loppet av den senaste 12-månadersperioden. För nästa budgetår

beräknas ett överskott på driftbudgeten av 828 milj. kronor exkl. antagen

förbrukning av reservationsmedel. Lånebehovet för finansiering av de statliga

investeringarna kalkyleras bli nedbringat till 462 milj. kronor.

Utskottet delar uppfattningen att de aktuella konjunkturtendenserna motiverar

att en överbalansering av driftbudgeten bör eftersträvas för nästa

finansår. Av denna anledning och med hänsyn till budgetutsikterna för det

därefter kommande budgetåret — 1962/63 — anser utskottet det vara angeläget

att den allmänna skattelättnad som nu bör komma i fråga bör till

huvudsaklig del vara täckt av besparingar eller andra budgetförstärkningar.

I de förut refererade motionerna av herrar Lundström och Ohlin hänvisas

till budgetprogram som netto skulle medföra en förstärkning av budgeten

med ca 230 milj. kronor vid fullt genomslag. Då sålunda ett ytterligare

budgetmässigt utrymme kan skapas, anser utskottet att förutsättningar

föreligger för den föreslagna, omedelbara lättnaden i inkomstskatten genom

en höjning av de skattefria bottenavdragen (ortsavdragen). Yrkande

i detta hänseende framföres i utskottets betänkande nr 62.

I de likalydande motionerna 1:670 och 11:802 föreslås att fysiska personer

skall äga åtnjuta rabatt å statlig inkomstskatt som påföres i samband

med 1962 års taxering. Utskottet anser att en omedelbar allmän lättnad

i inkomstskatten bör — med hänsyn till de föreliggande förutsättningarna

begränsas till en höjning av de skattefria bottenavdragen och avstyrker

dessa motioner i förevarande del.

Beräkningen av---(= utskottet s. 28 rad 12 uppifrån — rad 10

nedifrån)---att erinra.»

b) bort under punkten B 3) hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 476 av herr Lundström in. fl. och II: 568 av herr Ohlin

m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

1. begära att den nyligen tillsatta kommittén för översyn

av skattesystemet skall vid sin prövning av den indirekta

beskattningen — utan att vara bunden vid nuvarande omsättningsskatt

— väga mot varandra olika former därav

inom ramen för ett sänkt totalt skattetryck och med en

sänkning av den direkta beskattningen som riktpunkt, samt

2. förorda att man därvid beaktar behovet av lättnader

i den hårda beskattningen av inkomstökningar och extrainkomster

i syfte att främja sparandet och att göra det

mera lönande att arbeta.

Stockholm 1961, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610686

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:351 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för hudgetåret 1961162. s. 1 i texten