Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

1961-10-24 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:68, Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

1

Nr 68

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående rätt till avdrag vid beskattningen för förlust

vid skördeskada m. m.

Bevillningsutskottet har till behandling i ett sammanhang upptagit

de/s de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna 1:29 av herr

Ivar Johansson m. fl. och II: 49 av herr Brandt i Sätila m. fl., vari hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om så skyndsam

prövning av frågan om rätt till avdrag vid beskattningen för skördekatastrofförlust

i samband med amortering av skördeskadelån i enlighet med

vad i motionerna anförts, att förslag i ärendet kan föreläggas redan innevarande

års riksdag;

dels ock följande i anledning av proposition nr 94/1961 väckta motioner,

nämligen

1) de likalydande motionerna 1:616 av herr Bengtson m. fl. och 11:721 av

herr Eliasson i Sundborn m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte

i princip besluta, att jordbrukskonto skall ingå i det permanenta skördeskadeskyddet;
2)

de likalydande motionerna 1:617 av herr Bengtson m.fl. och 11:722 av

herr Eliasson i Sundborn m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla

a) om skyndsam utredning av frågan om jordbrukskonto i det permanenta

skördeskadeskyddet, så att förslag i ämnet kan föreläggas 1962 års riksdag;

samt

b) om skyndsam prövning av frågan om en sådan skattemässig behandling

av i motiveringen förordade skördeskadelån, att lånen må kunna upptagas

till beskattning under utbetalningsåret och amorteringarna av lånen därefter

må godtagas som avdragsgilla kostnader, så att förslag i ämnet kan föreläggas

1962 års riksdag; ävensom

3) de likalydande motionerna 1:618 av herr Eskilsson m. fl. och 11:725 av

herr Haeggblom m. fl., vari bl. a. hemställts, alt riksdagen ville begära förslag

av Kungl. Maj :t till åtgärder för att skapa möjlighet för jordbrukarna

Bilmng till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

att stå den självrisk, som skördeskadeskyddet förutsätter, enligt de riktlinjer

som i motionerna angivits.

I motionerna 1:616 och 11:721 samt motionerna 1:618 och 11:725 har jämväl

framställts andra yrkanden än de ovan redovisade. Motionerna har härutinnan

hänvisats till jordbruksutskottet, som behandlat motionerna i dessa

delar i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 22, avgivet i anledning av

proposition nr 94 med förslag angående ett system för permanent skördeskadeskydd.

I enlighet med bevillningsutskottets hemställan i memorial nr 66 har riksdagen

vid vårsessionen beslutat att till innevarande års höstriksdag uppskjuta

behandlingen av förenämnda motioner i nu berörda delar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 11:49 och 11:725 samt, såvitt angår yrkandena

i motionerna 1:616 och 11:721 samt motionerna 1:617 och 11:722,

till motionen 11:721.

Under 1950-talet har jordbrukare och trädgårdsodlare vissa år beretts

möjlighet att erhålla statliga skördeskadelån. För dessa lån gäller särskilda

bestämmelser rörande amortering, ränteberäkning in. m. För att lindra den

ekonomiska situationen för dem, som tidigare erhållit skördeskadelån och

även under ar 1960 åsamkats skördeskador, beslöt riksdagen föregående år

i enlighet med förslag i proposition nr 168 vissa lättnader i villkoren för

berörda lån. Därvid öppnades möjlighet till förlängning av den för lånen

gällande amorteringsfria tiden med ytterligare två år, till anstånd med

erläggande av amortering under likaledes högst två år samt till dispens från

bestämmelserna om dröjsmålsränta. Genom riksdagsbeslutet skedde också

en uppmjukning av villkoren i fråga om statsgarantier beträffande vissa

lån, som upptagits på den allmänna kreditmarknaden. Vidare infördes ett

nytt system med statliga garantier för lån på allmänna kreditmarknaden å

högst 20 000 kronor till jordbrukare och trädgårdsodlare, som under senare

år fått skördeskador av viss omfattning.

Årets riksdag har vid vårsessionen enligt förslag i proposition nr 34 bemyndigat

Kungl. Maj .t att utbetala kontanta bidrag till jordbrukare, som

är i behov därav på grund av lidna skördeskador år 1960. Medel för ändamålet

har ställts till förfogande intill ett belopp av 20 miljoner kronor.

Bidragen skall utdelas efter individuell ansökan och prövning.

1961 års vårriksdag har vidare beslutat biträda det i proposition nr 94

framlagda förslaget till ett system för permanent skördeskadeskydd att tilllämpas

fr. o. m. innevarande års skörd. Systemet innebär bl. a. att jordbrukare

med en åkerareal av minst två hektar, vilka drabbas av skördeskada,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 är 1961

3

skall erhålla kontant ersättning som svarar mot skördeförlust utöver normal

skördevariation och efter avdrag av viss självrisk. Skördeskadans storlek

skall bestämmas genom objektiv skördeuppskattning med anlitande av den

s. k. provytemetoden. Landet skall vara indelat i skördeuppskattningsområden

med i södra och mellersta Sverige 300—1 100 och i Norrland cirka 2 000

brukningsenheter inom varje dylikt område. Självrisken skall stå i direkt

proportion till de enskilda brukningsenheternas skördevariationer. Dessa

i sin tur skall fastställas med ledning av skördevariationerna för grupper

av grödor inom vederbörande skördeuppskattningsområde samt utifrån

enhetens arealfördelning.

Den självrisk som jordbrukarna enligt systemet skall stå utöver normal

skördevariation kan med hänsyn till normal arealfördelning och beslutat

årligt medeltillskott beräknas motsvara i genomsnitt för landet omkring

135 kronor per hektar eller cirka 15,5 procent av det normala skördevärdet.

Det permanenta skyddet omfattar spannmål, vallskörd, potatis, oljeväxter

och sockerbetor. Däremot har det ej befunnits möjligt att redan nu infoga

köksväxter och andra specialgrödor i systemet.

I samband med behandlingen av proposition nr 94 beslöt årets vårriksdag

vidare att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad jordbruksutskottet

i sitt i anledning av propositionen avgivna utlåtande nr 22 anfört angående

behovet av att staten tills vidare skall kunna lämna lånegarantier till sådana

trädgårds- och andra specialodlare, som inte för närvarande kan infogas i

det permanenta skördeskadeskyddet. Jordbruksutskottet uttalade i denna

fråga bl. a. följande.

För sin del anser utskottet att några statliga lån av samma typ som de

tidigare stödlånen i anledning av skördeskador inte bör komma i fråga i

framtiden. Erfarenheterna av den hittillsvarande stödlånegivningen talar

enligt utskottets mening klart däremot. Därtill ger det nya systemet ett tillfredsställande

skydd för skador å sådana odlingar som inrymmes i detsamma,

utan att med statligt bistånd upptagna skördeskadelån skall behöva

komplettera det permanenta skyddssystemet. Emellertid finner utskottet

det befogat att möjligheter att erhålla statliga kreditgarantier för skördeskadelån

som upptages på allmänna kreditmarknaden alltjämt föreligger

beträffande sådana odlare vilka åsamkats skador å köksväxt- och andra

specialodlingar som är att hänföra till trädgårdsnäringen eller jordbruket.

Genom beslut av 1960 års riksdag har antagits förordning om rätt till

förlustutjämning vid taxering för inkomst. (Proposition nr 30, bevillningsutskottets

betänkande nr 10.) Förordningen innebär i huvudsak följande.

Har en skattskyldigs verksamhet ett år lämnat underskott som inte kan

skattemässigt avräknas mot överskott av annan förvärvskälla samma år,

får underskottet utnyttjas såsom förlustavdrag senare år. Detta må ske när

som helst vid taxering för de följande sex åren, dvs. en utjämning över en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

sjuårsperiod medges. Förlustavdraget kan fördelas inom perioden i enlighet

med den skattskyldiges egna önskningar.

Som förlust räknas ej blott underskott i egentlig mening utan även andra

allmänna avdrag, som skattemässigt inte kunnat utnyttjas, exempelvis kommunalskatteavdraget,

avgifter till folkpensioneringen och sjukförsäkringen

samt övriga försäkringsavdrag. Vidare kräves för att förlustavdrag skall

kunna medges att förlusten uppkommit under ett år, då den skattskyldige

varit skyldig deklarera, samt att deklarationsskyldigheten också fullgjorts.

Uppgår förlusten under förluståret icke till 1 000 kronor, får densamma

icke utnyttjas för förlustavdrag.

Förlustavdraget behöver ej fastställas till beloppet förrän yrkande om dess

utnyttjande vid en senare taxering framställts av den skattskyldige. När

yrkande om förlustavdragets tillgodoförande framställts, skall den skattskyldige

— då så erfordras — styrka det befogade i avdragsyrkandet genom

bevarade räkenskaper, anteckningar eller liknande. Anknytning har här

skett till föreskrifterna i taxeringsförordningen.

Vid 1960 års riksdag yrkades motionsvis att riksdagen i skrivelse till

Kungi. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam utredning med syfte att ersätta

skördeskadelån med skördeförskott, vilka skulle upptas som inkomst under

skadeåret men vid återbetalning skulle få avdras vid inkomsttaxeringen. I

sitt av riksdagen godkända betänkande nr 85 avstyrkte 1960 års bevillningsutskott

yrkandet. Utskottet uttalade därvid att lagstiftningen om förlustut - jämning samt rätten att disponera skogskontomedel var några av de möjligheter

till skattemässig resultatutjämning som för närvarande står jordbrukarna

till buds. Att härutöver i resultatutjämnande syfte överväga särskilda

beskattningsregler för skördeskadelån ansåg utskottet inte böra komma i

fråga, främst med hänsyn till att en lagstiftning av den innebörd motionärerna

avsett skulle strida mot en grundläggande princip i vår skattelagstiftning.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I motionerna 1:29 och II:A9 framhålles att de skördeskadelån, som katastrofdrabbade

jordbrukare och trädgårdsodlare beretts möjlighet att uppta,

ofta fått täcka inte enbart nödvändiga utgifter för produktionsapparaten

utan också de ofrånkomliga kostnaderna för familjens uppehälle. För jordbruk

och trädgårdsodling är helt naturligt vissa inkomstvariationer mellan

olika år att räkna som en normal företeelse. Möjligheter till s.k. öppen resultatutj

ämning är därför ett angeläget reformkrav för dessa näringsgrenar.

Skördeskadelånen måste emellertid sägas avse ett helt annat problem än det

som gäller för de normala inkomstvariationerna. Deras uppgift är att lämna

ersättning för rena katastrofförluster. Samhällets medverkan innebär endast.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

5

att vederbörande beretts möjlighet att flytta över katastrof förlusten eller en

del av densamma till följande år. Genom amorteringarna av skördeskadelånen

får följande skördeår betala inkomstbortfall från tidigare katastrofår.

Ur rättvisesynpunkt framstår det som stötande, att katastrofförlusten, som

måste sägas motsvara en helt utebliven inkomst, då i form av amortering

upptas till beskattning. Socialt sett är det också av största vikt, att frågan

snarast bringas till en tillfredsställande lösning. Många jordbrukare, som

vid upprepade tillfällen måst uppta skördeskadelån, har främst till följd av

amorteringarna och beskattningen av desamma tvingats ned på en levnadsstandard,

som måste sägas ligga avsevärt under ett rimligt existensminimum.

Möjligheter bör skapas till avdrag vid beskattningen även för den del av

skördekatastrofförlust, som inte kommer till en ur beskattningssynpunkt

tillfredställande lösning genom bestämmelserna om förlustutjämning. Helt

naturligt är en sådan avdragsrätt förenad med vissa skattetekniska problem.

Ur skatteprincipiell synpunkt kan någon invändning dock inte resas, då

principen måste sägas vara densamma som gäller för den nu införda rätten

till förlustutjämning.

Till stöd för yrkandena i motionerna 1:616 och 11:721 samt 1:617 och

11:722 anföres i motionen 11:721 bl. a. att det nu beslutade permanenta

skördeskadeskyddet bör kunna utgöra ett godtagbart katastrof- eller

grundskydd. Det kan dock enligt motionärernas mening inte helt tillgodose

det behov av åtgärder, som en skördeskadesituation kan framkalla. Vissa

kompletterande skyddsformer framstår som nödvändiga, däribland en rätt

till utvidgad skattemässig resultatutjämning genom ett system med jordbrukskonto.

I departementspromemorian har tanken på ett sådant konto,

analogt med skogskontot, avvisats med den motiveringen, att denna form av

resultatutjämning skulle bli av betydelse framför allt för innehavare av större

jordbruk. Detta är i viss mån riktigt — men gäller endast den skattemässiga

sidan av saken. Den skattelättnad jordbruket skulle ernå genom jordbrukskonto

och därmed även skattebortfallet för staten begränsas naturligtvis

av att det stora flertalet i jordbruket tillhör de lägre inkomstskikten. Det

framhålls i detta sammanhang, att den numera tillåtna förlustutjämningen

är av ganska ringa betydelse för jordbruket.

Motionärerna uttalar vidare att jordbrukskontot skulle få sin största betydelse

icke ur skattesynpunkt utan som åtgärd att förbättra möjligheterna att

möta risker och underlätta planeringen i jordbruket. Det skulle bidra till en

ökad ekonomisk stabilitet inom jordbruket, vilket givetvis skulle vara av

värde inte minst i fall av skördeskador. Enligt motionärernas mening bör

därför det permanenta grundskyddet kompletteras med rätt till skattefri

avsättning å jordbrukskonto för jordbrukare och trädgårdsodlare enligt

samma system som gäller för skogskonto.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

Frågan om rätt till en fullständig resultatutjämning vid beskattningen,

som vid upprepade tillfällen behandlats av riksdagen, senast i år, kan befaras

inte komma att lösas på avsevärd tid. Då jordbrukskontot som kompletterande

skyddsform snarast bör fogas till det permanenta grundskyddet, är

det nödvändigt, att denna fråga prövas i särskilt sammanhang. En sådan utredning

bör kunna bedrivas så skyndsamt, att förslag kan föreläggas nästa

års riksdag.

I motionerna 1:618 och 11:725 uttalas bl. a. att någon form av lånekredit är

ofrånkomlig i ett system som syftar till att göra särskilda åtgärder obehövliga

vid kommande skördekatastrofer. Störst betydelse har detta för jordbrukare,

som relativt kort tid suttit vid sina jordbruk och inte hunnit skaffa sig

tillräckliga resurser av outnyttjat kreditvärde. Ett garantilånesystem i stil

med vad som tillämpats vid 1960 års skördeskadelån borde vara förhållandevis

lätt att ge permanent bestånd. Skördeskadelånen skulle öka i värde, om

lånebeloppet kunde upptagas till beskattning under det år det utbetalas och

amortering sedan fick betraktas som avdragsgill kostnad. Ett system för sådan

anordning har föreslagits i motioner vid 1960 års höstriksdag. Utformade

som skördeförskott skulle dessa lån smidigt kunna anpassas efter behoven

utan att medföra framtida skattebörda.

Möjlighet till sådana skördeförskott torde vara nödvändig för nytillträdande

jordbrukares förmåga att klara skördeskadesystemets självrisk och

även vara av betydelse för övriga jordbrukare med svag ekonomi. När. det

gäller jordbrukare, som någon längre tid varit verksamma i yrket, ligger

en annan utväg närmare till hands. Om jordbrukarna medgåves rätten till

årliga avsättningar till ett lantbrukskonto, enligt samma system som till

skogskonto, av belopp motsvarande ungefär den självrisk som i genomsnitt

årligen får bäras, skulle säkert många jordbrukare använda sig av denna

möjlighet att själva skapa garanti för att kunna klara den självrisk som

systemet för skördeskadeskydd förutsätter. Den nu medgivna förlustutjämningen

fyller inte ett sådant sparkontos funktion. Förlustutjämning skapar

viss skatterättvisa om ett gott år följer efter dåliga men möjliggör inte

skattefri reservation från ett gott år till att täcka konTrrrarnfc~års~ förluster.

Utskottet

I förevarande betänkande behandlar utskottet motionsyrkanden syftande

till att genom åtgärder vid beskattningen underlätta den ekonomiska situationen

för jordbrukare och trädgårdsodlare, som drabbas av skördeskador.

Motionerna avser dels frågan om ändrade principer för beskattningen av

skördeskadelån och dels frågan om införande av ett jordbrukskonto.

Vad först angår beskattningen av skördeskadelån gäller för närvarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

7

att sådant lån i överensstämmelse med en allmän princip vid beskattningen

inte anses som skattepliktig inkomst för låntagaren. Å andra sidan medges

denne inte avdrag för amortering å lånen.

Samtliga hithörande motionsyrkanden går ut på utredning om ändring av

den skattemässiga behandlingen av skördeskadelånen. De vid riksdagens

början väckta motionerna I: 29 och II: 49 syftar till att införa rätt till avdrag

vid beskattningen för låneamorteringarna. Någon ändring åsyftas däremot

inte i dessa motioner i fråga om skattskyldigheten för mottaget lån.

Motionärerna har hemställt om förslag i ämnet redan till innevarande års

riksdag. Den i motionerna I: 617 och II: 722 begärda utredningen avses likaledes

skola medföra att amorteringar å skördeskadelån blir avdragsgilla.

Motionärerna anser emellertid härjämte att lånen skall upptas till beskattning

under utbetalningsåret. Förslag med denna innebörd anser motionärerna

bör föreläggas 1962 års riksdag. Även i motionerna 1:618 och 11:725

framhålles önskvärdheten av att beskattningen av skördeskadelånen anordnas

så att utbetalat lån betraktas som skattepliktig inkomst, medan avdrag

medges för låneamorteringarna. Yrkandena i sistnämnda båda motionspar,

vilka väckts i anledning av den vid vårriksdagen behandlade och av riksdagen

biträdda propositionen nr 94 rörande det permanenta skördeskadeskyddet,

får ses mot bakgrunden av att motionärerna ansett skördeskadelån böra

utgöra ett komplement till de i detta skydd ingående åtgärderna.

Utskottet vill till en början erinra om att några statliga lån av samma

typ som de tidigare beslutade stödlånen i anledning av skördeskador inte

avses skola komma i fråga efter genomförandet av det permanenta skördeskadeskyddet.

Det nya systemet har antagits skola ge ett tillfredsställande

skydd för skador på sådana odlingar som omfattas av skyddet. Endast för

trädgårds- och specialodlare, vilka inte för närvarande kunnat infogas i

systemet, har enligt det i våras fattade riksdagsbeslutet möjlighet till ett

visst lånestöd ansetts böra finnas kvar. Detta har emellertid inte avsetts

skola ges i form av direkta statliga skördeskadelån utan genom statliga kreditgarantier

för dylika lån på allmänna marknaden.

Det må också framhållas att inte heller de stödåtgärder, som aktualiserats

i anledning av 1960 års omfattande skördeskador, givits formen av direkta

statliga skördeskadelån. Däremot har statliga kreditgarantier för lån i allmänna

marknaden kommit i fråga liksom direkt statlig kontanthjälp. Vidare

har jordbrukare, som erhållit skördeskadelån på grund av skador under

tidigare år och som även 1960 drabbats av sådana skador, medgivits lättnader

på olika sätt i amorteringsvillkoren m. in. för de tidigare upptagna

skördeskadelånen.

De motionsyrkanden, som går ut på att göra skördeskadelånen skattepliktiga

och amorteringar därå avdragsgilla, kan sägas åsyfta att åstadkomma

en möjlighet för jordbrukare till ökad resultatutjämning vid be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

skattningen. Utskottet vill med anledning härav erinra om att vårriksdagen

ställt sig avvisande till motionsyrkanden rörande utredning av frågan om en

allmän resultatutjämning. Däremot har enligt beslut vid 1960 års riksdag

införts en rätt till förlustutjämning vid beskattningen, vilken rätt kan medge

en viss skattelättnad även för jordbrukare som drabbats av skördeskada.

De jordbrukare, som på grund av felslagen skörd erhåller så låga intäkter

i jordbruket ett år att underskott uppkommer vid inkomsttaxeringen för

nämnda år, har nämligen — i den mån underskottet inte kan avdras från

överskott samma år av andra förvärvskällor — möjlighet att med stöd av

lagstiftningen om förlustutjämning tillgodoföra sig avdrag för underskottet

vid taxeringarna för något av de därpå följande sex åren.

I motsats till nyssnämnda motionsyrkanden avser yrkandet i motionerna

I: 29 och II: 49 inte att möjliggöra ökad resultatutjämning vid beskattningen,

eftersom enligt sistnämnda yrkande rätt till avdrag för amortering av

skördeskadelån skulle medges utan motsvarande skattskyldighet vid lånets

upptagande. Enligt 20 § kommunalskattelagen må avdrag inte medges för

kapitalavbetalning å skuld. Riksdagen har vid upprepade tillfällen haft att

pröva frågan om undantag kan medges från denna grundläggande princip

i särskilda fall. Sålunda har under senare tid årligen framställts yrkanden

om rätt till avdrag för amortering å studieskuld, vilka yrkanden dock genomgående

avvisats.

Utskottet har full förståelse för att den ekonomiska situationen för jordbrukare,

som drabbas av svårare skördeskada, kan bli mycket allvarlig.

Enligt utskottets mening bör emellertid det stöd som kan befinnas erforderligt

från det allmännas sida ges i annan form än genom principiellt icke

motiverade åtgärder vid beskattningen. Utskottet kan således inte tillstyrka

den föreslagna avdragsrätten för låneamortering. Inte heller anser sig utskottet

kunna tillstyrka den särskilda möjlighet till resultatutjämning för

jordbrukarna som den förordade omläggningen av skördeskadelånens skattemässiga

behandling skulle innebära.

Utskottet övergår härefter till att behandla föreliggande yrkanden rörande

jordbrukskonto. Härutinnan har i motionerna I: 616 och II: 721 yrkats att

riksdagen måtte fatta principbeslut av innebörd att sådant konto skall ingå

i det permanenta skördeskadeskyddet. I motionerna I: 617 och II: 722, vilka

får ses som följ dmotioner till nyssnämnda motioner, hemställes om skrivelse

till Kungl. Maj :t med begäran om utredning av denna fråga och om

förslag i ämnet till nästa års riksdag. Bland de i motionerna 1:618 och

II: 725 förordade åtgärderna i syfte att komplettera det permanenta skördeskadeskyddet

ingår även ett jordbrukskonto.

Utskottet får med anledning härav erinra om att ett skördeskadesystem

baserat på kontometoden diskuterats under det förberedande arbetet på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

9

denna reform. Det ansågs emellertid att ett sådant konto analogt med det

redan tidigare beslutade skogskontot skulle bli av betydelse främst för stora

jordbruk. För det stora flertalet jordbrukare skulle kontot bli av endast begränsad

betydelse, då inkomstvariationerna i regel inte är av den omfattningen

att några större belopp skulle kunna utnyttjas för skördeskadeskydd.

Inte heller ett mera planmässigt ordnat skyddssystem, baserat på kontometoden,

har ansetts ändamålsenligt bl. a. på grund av att det inte kan antagas

ge tillräckligt skydd för svårare skador och systemet med hänsyn till

att det bör vara obligatoriskt förutsätter en mycket komplicerad administrationsapparat.

I detta sammanhang bör vidare erinras om att utskottet i samband med

behandlingen av de i det föregående omnämnda motionsyrkandena rörande

en öppen resultatutjämning hade att pröva yrkanden om att åstadkomma

sådan utjämning genom någon form av kontometod. Yrkandena avstyrktes

av utskottet i dess av riksdagen godkända betänkande nr 16 under hänvisning

bl. a. till att denna fråga ingående prövats av 1957 års skatteutredning,

därvid utredningen funnit att man inte för närvarande borde införa regler

om resultatutjämning enligt kontometoden.

Såsom utskottet vidare uttalat i berörda betänkande torde frågan om att

åstadkomma ökad resultatutjämning genom kontometoden ägnas uppmärksamhet

av allmänna skatteberedningen. Med hänsyn härtill och då utskottet

inte anser tillräckliga skäl föreligga för en särskild utredning av frågan om

ett jordbrukskonto avstyrker utskottet även de nu förevarande motionsyrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

A) 1) de likalydande motionerna 1:617 av herr Bengtson

in. fl. och 11:722 av herr Eliasson i Sundborn m. fl.

ävensom de likalydande motionerna I: 618 av herr Eskilsson

m. fl. och II: 725 av herr Haeggblom in. fl., såvitt i dessa

motioner yrkats utredning av frågan om beskattning av

skördeskadelån, samt

2) de likalydande motionerna I: 29 av herr Ivar Johansson

m. fl. och II: 49 av herr Brandt i Sätila m. fl. angående

rätt till avdrag vid beskattningen för förlust vid skördeskada;

ävensom

B) 1) de likalydande motionerna I: 616 av herr Bengtson

m. fl. och II: 721 av herr Eliasson i Sundborn m. fl., i vad

däri yrkats principbeslut om jordbrukskonto,

2) de likalydande motionerna 1:617 av herr Bengtson

in. fl. och II: 722 av herr Eliasson i Sundborn in. fl., i vad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

däri yrkats utredning av frågan om ett jordbrukskonto, samt

3) de likalydande motionerna I: 618 av lierr Eskilsson

m. fl. och II: 725 av herr Hseggblom m. fl., i vad de avser

frågan om ett jordbrukskonto,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 oktober 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Jansson, Spetz, Gustaf Elof sson, Söderquist, Oscar Carlsson, Yngve

Nilsson och Hellebladh; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard*, Kollberg,

Nilsson i Svalöv, Kärrlandei™, Magnusson i Borås*, Asp, Christenson i

Malmö*, Eriksson i Bäckmora* och fru Holmqvist.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Gustaf Elofsson, Söderquist, Yngve Nilsson, Kollberg,

Nilsson i Svalöv, Magnusson i Borås, Christenson i Malmö och Eriksson

i Bäckmora, vilka ansett

dels att utskottets yttrande från och med det stycke på sid. 7, som börjar

med orden »Utskottet vill», bort ha följande lydelse:

I det i våras fattade riksdagsbeslutet ingick, att med statligt bistånd upptagna

skördeskadelån inte skall behöva komplettera det permanenta skördeskadeskyddet.

Utskottet anser för sin del, att skördeskadelån kan behövas

även i framtiden som ett led i skördeskadeskyddet. Även med det beslutade

grundskyddet måste det förutsättas, att det för ett stort antal

jordbrukare vid skördeskada kan kvarstå ett tillfälligt kreditbehov, som

inte kan täckas vid vanlig bankmässig säkerhetsbedömning på den allmänna

kreditmarknaden. Men utan åsidosättande av sunda principer skulle

behovet kunna täckas genom någon särskild form av skördeskadelån. Såsom

framhållits i motionerna är den skattemässiga behandlingen av skördeskadelånen

härvid av särskild betydelse. Med hänsyn till det beslut som fattades

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 68 år 1961

11

i våras vill utskottet icke nu förorda något initiativ i frågan från riksdagens

sida. Utvecklingen på området bör emellertid följas med uppmärksamhet.

Detsamma gäller den skattemässiga behandlingen i fråga om tidigare utlämnade

stödlån.

Utskottet övergår---(= utskottet s. 8 rad 11—rad 3 nedifrån)

---ett jordbrukskonto.

Under det förberedande arbetet på det permanenta skördeskadeskyddet

diskuterades införande av ett jordbrukskonto, analogt med skogskontot, som

ett led i systemet. I den departementspromemoria, som låg till grund för

riksdagsbeslutet i våras, avvisades denna tanke. Flertalet remissinstanser

förordade emellertid införande av jordbrukskonto.

Genom ett jordbrukskonto skulle en rättvisare beskattning uppnås. Sin

största betydelse skulle emellertid ett sådant konto enligt utskottets mening

få genom att det ger jordbrukare ökade möjligheter att själva skapa garantier

för att kunna klara självrisken vid det beslutade skördeskadeskyddet.

Utskottet anser sålunda, att jordbrukskonto bör ingå i det permanenta

skördeskadeskyddet.

Naturligtvis hade det varit önskvärt, att frågan om jordbrukskontot kunnat

lösas i samband med införande av rätt till fullständig resultatutjämning

vid beskattningen. Frågan om resultatutjämningen i dess helhet överväges

för närvarande av allmänna skatteberedningen. Det kan befaras, att denna

fråga inte kan bringas till sin lösning inom avsevärd tid. Då jordbrukskontot

som kompletterande skyddsform snarast bör fogas till det permanenta

skördeskadeskyddet, finner utskottet det nödvändigt, att denna fråga prövas

skyndsamt, så att förslag i ämnet kan föreläggas redan nästa års riksdag.

Utskottet tillstyrker sålunda vad i motionerna föreslagits rörande jordbrukskontot.

dels ock att utskottets hemställan under B) bort ha följande lydelse:

B) att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

1:616 av herr Bengtson m. fl. och 11:721 av herr

Eliasson i Sundborn m. fl. samt i anledning av de likalydande

motionerna I: 617 av herr Bengtson m. fl. och II: 722

av herr Eliasson i Sundborn m. fl. ävensom de likalydande

motionerna 1:618 av herr Eskilsson in. fl. och 11:725 av

herr Hseggblom in. fl., samtliga motioner i vad de avser

frågan om ett jordbrukskonto — måtte

1) i princip besluta att jordbrukskonto skall ingå i det

permanenta skördeskadeskyddet,

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam

utredning av frågan om jordbrukskontots utformning, så alt

förslag i ämnet kan föreläggas 1962 års riksdag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.