Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.
1961-10-31 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1961:72, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961
1
Nr 72
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 30 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 53 av herr Wahrendorff
m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att särskild varuskatt
å gräddglass från och med den 1 januari 1962 inte längre må uttagas».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionen II: 53.
I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 66 har riksdagen
vid vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna
till innevarande års höstsession.
Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt
skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning,
erläggas varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu
eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning
är upptagna bl. a. choklad- och konfektyrvaror hänförliga till vissa
angivna varugrupper. Beskattningen av nu ifragavarande varor kan väsentligen
sägas omfatta sötsaker och glass samt pulver och tabletter för beredning
av läskedrycker.
Bestämmelserna i förordningen om särskild varuskatt är inte tillämpliga
å bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar avsedda
efterrätter, helt eller delvis bestående av glass. Glass, som försäljes till konsumenter
i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed
undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter
glass. Skatteplikt inträder först då dcssertglass av återförsäljare delas i
portioner om mindre än 1/3 liter.
Skatten skall utgå med 65 procent av varans beskattningsvärde, som i regel
motsvarar det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning
av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad
i priset.
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 saml. Nr 72
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961
Frågan om upphävande helt eller delvis av varuskatten för glass har vid
upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens behandling. Senast skedde
detta i anledning av motioner vid 1958 års riksdagar. Sålunda yrkades
motionsvis vid 1958 års A-riksdag att skatten å gräddglass skulle avskaffas.
Motionerna avstyrktes av bevillningsutskottet i betänkande nr 8, som godkändes
av riksdagen. Efter att ha erinrat om att 1952 års kommitté för indirekta
skatter i sitt betänkande SOU 1957: 13 förordat ett upphävande av
skatten å glass yttrade därvid utskottet bl. a.
I enlighet med vad från utskottets sida uttalades vid frågans behandling
vid 1957 års riksdag, bör valet därför stå mellan att bibehålla nuvarande
beskattning av glass och att helt avskaffa densamma. Liksom 1952 års kommitté
anser utskottet starka skäl tala för ett upphävande av skatten å glass.
Emellertid kan man inte — allra minst i nuvarande statsfinansiella läge —
underlåta att fästa avseende vid det förhållandet att ett inte obetydligt skattebortfall
skulle bli följden av en sådan åtgärd. Intäkterna av skatten å glass,
som under senare år visat en inte oväsentlig ökning, beräknas av kontrollstyrelsen
för år 1957 uppgå till omkring 14 milj. kr., varav mer än hälften
hänför sig till gräddglassen. Härtill kommer att nya eller ökade indirekta
skatter på sistone genomförts eller aktualiserats, varför frågan om glassbeskattningen
kommit i ett delvis annat läge än tidigare. Det bör enligt utskottets
mening inte ifrågakomma att samtidigt som andra varuslag drabbas av
en skärpt beskattning upphäva skatten å glass.
Frågan om helt avskaffande av glass-skatten var föremål för prövning
vid 1958 års B-riksdag i anledning av motioner i ämnet. I sitt av riksdagen
godkända betänkande nr B 8 avstyrkte bevillningsutskottet motionerna, därvid
utskottet bl. a. anförde följande.
Enligt vad utskottet inhämtat användes vid glasstillverkningen årligen
uppskattningsvis 1 000—1 200 ton smör. Härmed bör jämföras den beräknade
totala årsproduktionen av smör inom riket, ca 90 000 ton. Med hänsyn
till de speciella förhållanden, som påverkar konsumtionen av skattepliktig
glass, är det tveksamt om en avveckling av skatten kan tänkas i någon
nämnvärd utsträckning bidraga till att den pågående ökningen av denna
konsumtion sker i snabbare takt än eljest. Enligt utskottets uppfattning
finns knappast fog för ett antagande, att ett slopande av glassbeskattningen
skulle medföra att konsumtionen av gräddglass skulle bli av en sådan storleksordning
att avsättningssvårigheterna för smörproducenterna blev nämnvärt
mindre. Härvidlag torde en minskning av prisspänningen mellan smör
och vegetabiliska fetter ha större betydelse.
Om enbart beskattningen av gräddglass avskaffades, skulle av allt att
döma användningen av smör vid glasstillverkningen öka i viss omfattning.
Som motionärerna själva påpekat och från riksdagens sida vid flera tillfällen
framhållits skulle emellertid en dylik åtgärd ytterligare försvåra
kontrollen av glassbeskattningen och den bör därför enligt utskottets mening
inte vidtagas.
Det sagda innebär inte att utskottet i princip ställer sig avvisande till
tanken på ett upphävande av skatten å glass, utan utskottet delar den tidigare
från riksdagens sida uttalade meningen att denna beskattning av skat
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961
3
tetekniska skäl bör avvecklas. I betraktande av att glassbeskattningen för
närvarande torde tillföra staten inkomster till ett inte obetydligt belopp, ca
14 miljoner kronor, ett belopp som av allt att döma tenderar att öka, bör
avvecklingen emellertid ske i ett mindre pressat statsfinansiellt läge än det
nuvarande. Hänsyn bör även tas till att under våren nya varuslag — varibland
även socker, som får anses vara ett mer oumbärligt livsmedel än
glass — träffats av indirekt beskattning.
I en till chefen för finansdepartementet ställd, den 14 juli 1960 dagtecknad
skrift har Sveriges Glassindustriers Riksförbund anhållit att bestämmelserna
om skatt å glass måtte bli föremål för en teknisk revision samt att denna
företas med största möjliga skyndsamhet. Förbundet har därvid framhållit
som sin mening att skatten på glass borde upphävas. Då det emellertid med
hänsyn till det statsfinansiella läget inte synts förbundet antagligt att statsmakterna
under nu överskådlig tid kommer att biträda kravet på ett upphävande
av skatten, har förbundet ansett sig åtminstone böra hemställa
om en revision av hela skatteförfarandet för undanröjande av de tekniska
brister som måste anses vidlåda detsamma i fråga om såväl beräknande av
skatten i det särskilda fallet som också redovisningen därav hos de skattskyldiga.
översynen bör ha till riktpunkt att åstadkomma förenklade och
förenhetligade bestämmelser att gälla all inom landet yrkesmässigt försåld
glass.
Kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd har vidare i skrivelse till
Kungl. Maj :t den 28 mars 1961 gjort framställning om råvarusprisutjämning
för glass samt om viss omläggning av beskattningen av denna vara. Därvid
har föreslagits att en särskild utjämningsskatt införes, omfattande all glass,
samt att den särskilda varuskatten å glass omlägges så att den likaledes
drabbar all glass. Omläggningen borde ske så att varuskatten kom att utgå
med visst belopp per liter. 1 skrivelsen uttalas att en sådan teknisk omläggning
av glassbeskattningen länge synts vara den lämpligaste utvägen för att
råda bot på de mycket besvärliga gränsdragningsproblem som föreligger vid
nuvarande regler.
I de förevarande motionerna framhålles inledningsvis att konsumtionen
av glass under senare år ökat kraftigt. Enligt uppgifter har glassförbrukningen
under den senaste tioårsperioden tiodubblats. Glassen har sålunda
fått allt större betydelse som livsmedel. På grund av den höga beskattningen
föredrar allt fler tillverkare av glass att vid framställningen övergå från
högklassiga mjölkprodukter till andra fettämnen, såsom margarin, fettemulsion
etc. Denna utveckling måste betecknas som högst olycklig, inte minst
med hänsyn till den ökade konsumtionen, som otvivelaktigt kräver att kvaliteten
på glassen är så hög som möjligt. Även från jordbruksnäringens synpunkt
måste det anses olyckligt med en sådan utveckling, då den minskar
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961
inhemsk avsättning på mjölkprodukter. Med hänsyn till glassbeskattningens
konsekvenser och till att skatt inte utgår på hushållsglassen är det enligt
motionärernas mening motiverat att all skatt på gräddglass slopas.
Det önskvärda vore att i enlighet med vad kommittén för indirekt beskattning
rekommenderat helt slopa den särskilda glassbeskattningen. Från statsfinansiell
synpunkt synes det emellertid inte välbetänkt att nu förorda en
så vittgående åtgärd. Det är emellertid angeläget och rimligt att den särskilda
skatten på gräddglass slopas från och med år 1962. För budgetåret
1961/62 kan ett slopande av denna skatt på gräddglass från nämnda tidpunkt
beräknas minska statsinkomsterna med 5 å 6 miljoner kronor. De kontrolltekniska
svårigheter som kan uppstå genom slopande av enbart skatten på
gräddglass torde inte vara oöverstigliga. Till detta kommer att problemet
knappast kan gälla för en längre tid, eftersom man har skäl utgå ifrån att
den särskilda glasskatten inom överskådlig tid helt skall kunna avskaffas.
Utskottet
Enligt förordningen den 25 maj 1941 om särskild varuskatt utgår skatt
för glass, liksom för andra skattepliktiga choklad- och konfektyrvaror, med
65 procent av varans beskattningsvärde. Detta värde är i regel lika med
det lägsta pris — varuskatten inte inberäknad — som den skattskyldige
betingar sig vid försäljning av varan i större poster till återförsäljare. Från
skatteplikt undantages bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller
matserveringar avsedda efterrätter, som helt eller delvis består av glass.
Enligt kontrollstyrelsens föreskrifter uttas inte den särskilda varuskatten
vid försäljning av lösglass till återförsäljare, om köparen avlämnar ett på
tro och heder tecknat intyg att inköpt glass endast kommer att användas för
tillverkning och försäljning av efterrätter. Glass, som försäljes till konsumenter
i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed
undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter
glass. Skatteplikt inträder först då dessertglassen av återförsäljaren delas i
portioner om mindre än 1/3 liter.
I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att särskild varuskatt inte vidare skall uttas å gräddglass från och med den
1 januari 1962. Till stöd för yrkandet har bl. a. anförts, att den höga glassbeskattningen
medfört, att allt fler producenter övergått till att vid tillverkningen
använda andra fettämnen än mjölkprodukter. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget anser sig motionärerna inte kunna förorda att beskattingen
å all glass för närvarande slopas.
Utskottet får till en början erinra om att statens inkomster av den sär
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961 o
skilda varuskatten på glass under år 1960 utgjorde ca 18 milj. kronor och att
skatten under innevarande år kan beräknas inflyta med ungefär samma belopp.
Även om — såsom utskottet framhållit då fragan om glassbeskattningen
tidigare varit föremål för riksdagens prövning — vissa skäl kan anföras till
förmån för ett helt avskaffande av denna skatt, bör inte bortses från att en
sådan åtgärd skulle föranleda ett inte oväsentligt skattebortfall, vilket skulle
kunna få till följd att mer angelägna skattereformer måste anstå.
Motionärerna har inte heller ifrågasatt att glassbeskattningen för närvarande
skulle avskaffas utan begränsat sig till att yrka att skatten å gräddglass
måtte borttagas. Utskottet vill framhålla att en svaghet med glassbeskattningen
i dess nuvarande konstruktion är att vissa svårigheter föreligger
att utöva en effektiv kontroll. Även om förhållandena härutinnan något
förbättrats under senare tid genom att glasstillverkningen alltmer koncentrerats
hos stora producenter, kvarstår dock betydande kontrollsvårigheter.
Den av motionärerna föreslagna åtgärden att undanta gräddglass från skatt
men behålla skatten på annan glass skulle otvivelaktigt ytterligare accentuera
dessa svårigheter.
Kungl. Maj :t har för närvarande för prövning två framställningar rörande
glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd
gemensamt föreslagit råvaruprisutjämning för glass samt viss
omläggning av den särskilda varuskatten för glass. Vidare har Sveriges
Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna om särskild varuskatt
på glass måtte bli föremål för en skyndsam teknisk revision. I avvaktan
på Kungl. Maj :ts ställningstagande till berörda framställningar, vari
begäres genomgripande ändringar i glassbeskattningen, bör enligt utskottets
mening någon ändring från riksdagens sida inte vidtas i reglerna för denna
beskattning.
Med det anförda avstyrker utskottet de föreliggande motionsyrkandena.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1:30 av herr Thorsten
Larsson m. fl. och 11:53 av herr Wahrendorff m. fl. om
upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 oktober 1961
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg*, Einar Eriksson,
Jansson, Spetz, Gustaf Elofsson, Oscar Carlsson*, Yngve Nilsson, Hellcbladh
och Kronstrand*; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kollberg, Nilsson i
Svalöv*, Vigelsbo*, Wiklund i öjebyn, Gustafson i Göteborg, Asp, fru Holmqvist
samt herrar Stiernstcdt och Carlsson i Västerås.
* Icke närvarande vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Hagberg, Gustaf Elofsson, Yngve Nilsson, Kronstrand, Kollberg,
Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Gustafson i Göteborg och Stiernstedt, vilka ansett
dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke å sid. 5, som börjar med
orden »Motionärerna har», bort ha följande lydelse:
Motionärerna har heller inte ifrågasatt att glassbeskattningen för närvarande
skulle avskaffas utan begränsat sig till att yrka att skatten å gräddglass
måtte borttagas. Utskottet vill framhålla att en svaghet med glassbeskattningen
i dess nuvarande konstruktion är att vissa svårigheter föreligger
att utöva effektiv kontroll. Även om förhållandena härutinnan något
förbättrats under senare tid genom att glasstillverkningen alltmer koncentrerats
hos stora producenter, kvarstår dock betydande kontrollsvårigheter.
Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj :t för närvarande för prövning har
två framställningar rörande glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen
och statens jordbruksnämnd gemensamt föreslagit råvaruprisutjämning
för glass samt viss omläggning av den särskilda varuskatten för glass.
Vidare har Sveriges Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna
om särskild varuskatt å glass måtte bli föremål för en skyndsam teknisk
revision. Utskottet, som i likhet med motionärerna finner en avveckling
av den särskilda varuskatten å gräddglass synnerligen angelägen, anser att
det i motionerna väckta spörsmålet bör prövas vid Kungl. Maj :ts ställningstaganden
till berörda framställningar, vilka avser att åstadkomma genomgripande
förändringar i glassbeskattningen. Härvid utgår utskottet från att
ifrågavarande ställningstaganden sker inom sådan tid att förslag angående
borttagande av den särskilda varuskatten å gräddglass kan föreläggas nästa
års riksdag.
dels ock att utskottet bort hemställa,
att riksdagen -— i anledning av de likalydande motionerna
I: 30 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 53 av herr
Wahrendorff m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om utredning och förslag till 1962 års riksdag angående
upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.