Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

1961-10-31 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:72, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961

1

Nr 72

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 30 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 53 av herr Wahrendorff

m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att särskild varuskatt

å gräddglass från och med den 1 januari 1962 inte längre må uttagas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen II: 53.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 66 har riksdagen

vid vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna

till innevarande års höstsession.

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt

skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning,

erläggas varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu

eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning

är upptagna bl. a. choklad- och konfektyrvaror hänförliga till vissa

angivna varugrupper. Beskattningen av nu ifragavarande varor kan väsentligen

sägas omfatta sötsaker och glass samt pulver och tabletter för beredning

av läskedrycker.

Bestämmelserna i förordningen om särskild varuskatt är inte tillämpliga

å bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar avsedda

efterrätter, helt eller delvis bestående av glass. Glass, som försäljes till konsumenter

i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed

undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter

glass. Skatteplikt inträder först då dcssertglass av återförsäljare delas i

portioner om mindre än 1/3 liter.

Skatten skall utgå med 65 procent av varans beskattningsvärde, som i regel

motsvarar det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad

i priset.

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 saml. Nr 72

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961

Frågan om upphävande helt eller delvis av varuskatten för glass har vid

upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens behandling. Senast skedde

detta i anledning av motioner vid 1958 års riksdagar. Sålunda yrkades

motionsvis vid 1958 års A-riksdag att skatten å gräddglass skulle avskaffas.

Motionerna avstyrktes av bevillningsutskottet i betänkande nr 8, som godkändes

av riksdagen. Efter att ha erinrat om att 1952 års kommitté för indirekta

skatter i sitt betänkande SOU 1957: 13 förordat ett upphävande av

skatten å glass yttrade därvid utskottet bl. a.

I enlighet med vad från utskottets sida uttalades vid frågans behandling

vid 1957 års riksdag, bör valet därför stå mellan att bibehålla nuvarande

beskattning av glass och att helt avskaffa densamma. Liksom 1952 års kommitté

anser utskottet starka skäl tala för ett upphävande av skatten å glass.

Emellertid kan man inte — allra minst i nuvarande statsfinansiella läge —

underlåta att fästa avseende vid det förhållandet att ett inte obetydligt skattebortfall

skulle bli följden av en sådan åtgärd. Intäkterna av skatten å glass,

som under senare år visat en inte oväsentlig ökning, beräknas av kontrollstyrelsen

för år 1957 uppgå till omkring 14 milj. kr., varav mer än hälften

hänför sig till gräddglassen. Härtill kommer att nya eller ökade indirekta

skatter på sistone genomförts eller aktualiserats, varför frågan om glassbeskattningen

kommit i ett delvis annat läge än tidigare. Det bör enligt utskottets

mening inte ifrågakomma att samtidigt som andra varuslag drabbas av

en skärpt beskattning upphäva skatten å glass.

Frågan om helt avskaffande av glass-skatten var föremål för prövning

vid 1958 års B-riksdag i anledning av motioner i ämnet. I sitt av riksdagen

godkända betänkande nr B 8 avstyrkte bevillningsutskottet motionerna, därvid

utskottet bl. a. anförde följande.

Enligt vad utskottet inhämtat användes vid glasstillverkningen årligen

uppskattningsvis 1 000—1 200 ton smör. Härmed bör jämföras den beräknade

totala årsproduktionen av smör inom riket, ca 90 000 ton. Med hänsyn

till de speciella förhållanden, som påverkar konsumtionen av skattepliktig

glass, är det tveksamt om en avveckling av skatten kan tänkas i någon

nämnvärd utsträckning bidraga till att den pågående ökningen av denna

konsumtion sker i snabbare takt än eljest. Enligt utskottets uppfattning

finns knappast fog för ett antagande, att ett slopande av glassbeskattningen

skulle medföra att konsumtionen av gräddglass skulle bli av en sådan storleksordning

att avsättningssvårigheterna för smörproducenterna blev nämnvärt

mindre. Härvidlag torde en minskning av prisspänningen mellan smör

och vegetabiliska fetter ha större betydelse.

Om enbart beskattningen av gräddglass avskaffades, skulle av allt att

döma användningen av smör vid glasstillverkningen öka i viss omfattning.

Som motionärerna själva påpekat och från riksdagens sida vid flera tillfällen

framhållits skulle emellertid en dylik åtgärd ytterligare försvåra

kontrollen av glassbeskattningen och den bör därför enligt utskottets mening

inte vidtagas.

Det sagda innebär inte att utskottet i princip ställer sig avvisande till

tanken på ett upphävande av skatten å glass, utan utskottet delar den tidigare

från riksdagens sida uttalade meningen att denna beskattning av skat
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961

3

tetekniska skäl bör avvecklas. I betraktande av att glassbeskattningen för

närvarande torde tillföra staten inkomster till ett inte obetydligt belopp, ca

14 miljoner kronor, ett belopp som av allt att döma tenderar att öka, bör

avvecklingen emellertid ske i ett mindre pressat statsfinansiellt läge än det

nuvarande. Hänsyn bör även tas till att under våren nya varuslag — varibland

även socker, som får anses vara ett mer oumbärligt livsmedel än

glass — träffats av indirekt beskattning.

I en till chefen för finansdepartementet ställd, den 14 juli 1960 dagtecknad

skrift har Sveriges Glassindustriers Riksförbund anhållit att bestämmelserna

om skatt å glass måtte bli föremål för en teknisk revision samt att denna

företas med största möjliga skyndsamhet. Förbundet har därvid framhållit

som sin mening att skatten på glass borde upphävas. Då det emellertid med

hänsyn till det statsfinansiella läget inte synts förbundet antagligt att statsmakterna

under nu överskådlig tid kommer att biträda kravet på ett upphävande

av skatten, har förbundet ansett sig åtminstone böra hemställa

om en revision av hela skatteförfarandet för undanröjande av de tekniska

brister som måste anses vidlåda detsamma i fråga om såväl beräknande av

skatten i det särskilda fallet som också redovisningen därav hos de skattskyldiga.

översynen bör ha till riktpunkt att åstadkomma förenklade och

förenhetligade bestämmelser att gälla all inom landet yrkesmässigt försåld

glass.

Kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd har vidare i skrivelse till

Kungl. Maj :t den 28 mars 1961 gjort framställning om råvarusprisutjämning

för glass samt om viss omläggning av beskattningen av denna vara. Därvid

har föreslagits att en särskild utjämningsskatt införes, omfattande all glass,

samt att den särskilda varuskatten å glass omlägges så att den likaledes

drabbar all glass. Omläggningen borde ske så att varuskatten kom att utgå

med visst belopp per liter. 1 skrivelsen uttalas att en sådan teknisk omläggning

av glassbeskattningen länge synts vara den lämpligaste utvägen för att

råda bot på de mycket besvärliga gränsdragningsproblem som föreligger vid

nuvarande regler.

I de förevarande motionerna framhålles inledningsvis att konsumtionen

av glass under senare år ökat kraftigt. Enligt uppgifter har glassförbrukningen

under den senaste tioårsperioden tiodubblats. Glassen har sålunda

fått allt större betydelse som livsmedel. På grund av den höga beskattningen

föredrar allt fler tillverkare av glass att vid framställningen övergå från

högklassiga mjölkprodukter till andra fettämnen, såsom margarin, fettemulsion

etc. Denna utveckling måste betecknas som högst olycklig, inte minst

med hänsyn till den ökade konsumtionen, som otvivelaktigt kräver att kvaliteten

på glassen är så hög som möjligt. Även från jordbruksnäringens synpunkt

måste det anses olyckligt med en sådan utveckling, då den minskar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961

inhemsk avsättning på mjölkprodukter. Med hänsyn till glassbeskattningens

konsekvenser och till att skatt inte utgår på hushållsglassen är det enligt

motionärernas mening motiverat att all skatt på gräddglass slopas.

Det önskvärda vore att i enlighet med vad kommittén för indirekt beskattning

rekommenderat helt slopa den särskilda glassbeskattningen. Från statsfinansiell

synpunkt synes det emellertid inte välbetänkt att nu förorda en

så vittgående åtgärd. Det är emellertid angeläget och rimligt att den särskilda

skatten på gräddglass slopas från och med år 1962. För budgetåret

1961/62 kan ett slopande av denna skatt på gräddglass från nämnda tidpunkt

beräknas minska statsinkomsterna med 5 å 6 miljoner kronor. De kontrolltekniska

svårigheter som kan uppstå genom slopande av enbart skatten på

gräddglass torde inte vara oöverstigliga. Till detta kommer att problemet

knappast kan gälla för en längre tid, eftersom man har skäl utgå ifrån att

den särskilda glasskatten inom överskådlig tid helt skall kunna avskaffas.

Utskottet

Enligt förordningen den 25 maj 1941 om särskild varuskatt utgår skatt

för glass, liksom för andra skattepliktiga choklad- och konfektyrvaror, med

65 procent av varans beskattningsvärde. Detta värde är i regel lika med

det lägsta pris — varuskatten inte inberäknad — som den skattskyldige

betingar sig vid försäljning av varan i större poster till återförsäljare. Från

skatteplikt undantages bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller

matserveringar avsedda efterrätter, som helt eller delvis består av glass.

Enligt kontrollstyrelsens föreskrifter uttas inte den särskilda varuskatten

vid försäljning av lösglass till återförsäljare, om köparen avlämnar ett på

tro och heder tecknat intyg att inköpt glass endast kommer att användas för

tillverkning och försäljning av efterrätter. Glass, som försäljes till konsumenter

i särskild förpackning, är att anse som dessertglass och därmed

undantagen från skatteplikt, om förpackningen innehåller minst 1/3 liter

glass. Skatteplikt inträder först då dessertglassen av återförsäljaren delas i

portioner om mindre än 1/3 liter.

I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att särskild varuskatt inte vidare skall uttas å gräddglass från och med den

1 januari 1962. Till stöd för yrkandet har bl. a. anförts, att den höga glassbeskattningen

medfört, att allt fler producenter övergått till att vid tillverkningen

använda andra fettämnen än mjölkprodukter. Med hänsyn till det

statsfinansiella läget anser sig motionärerna inte kunna förorda att beskattingen

å all glass för närvarande slopas.

Utskottet får till en början erinra om att statens inkomster av den sär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961 o

skilda varuskatten på glass under år 1960 utgjorde ca 18 milj. kronor och att

skatten under innevarande år kan beräknas inflyta med ungefär samma belopp.

Även om — såsom utskottet framhållit då fragan om glassbeskattningen

tidigare varit föremål för riksdagens prövning — vissa skäl kan anföras till

förmån för ett helt avskaffande av denna skatt, bör inte bortses från att en

sådan åtgärd skulle föranleda ett inte oväsentligt skattebortfall, vilket skulle

kunna få till följd att mer angelägna skattereformer måste anstå.

Motionärerna har inte heller ifrågasatt att glassbeskattningen för närvarande

skulle avskaffas utan begränsat sig till att yrka att skatten å gräddglass

måtte borttagas. Utskottet vill framhålla att en svaghet med glassbeskattningen

i dess nuvarande konstruktion är att vissa svårigheter föreligger

att utöva en effektiv kontroll. Även om förhållandena härutinnan något

förbättrats under senare tid genom att glasstillverkningen alltmer koncentrerats

hos stora producenter, kvarstår dock betydande kontrollsvårigheter.

Den av motionärerna föreslagna åtgärden att undanta gräddglass från skatt

men behålla skatten på annan glass skulle otvivelaktigt ytterligare accentuera

dessa svårigheter.

Kungl. Maj :t har för närvarande för prövning två framställningar rörande

glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd

gemensamt föreslagit råvaruprisutjämning för glass samt viss

omläggning av den särskilda varuskatten för glass. Vidare har Sveriges

Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna om särskild varuskatt

på glass måtte bli föremål för en skyndsam teknisk revision. I avvaktan

på Kungl. Maj :ts ställningstagande till berörda framställningar, vari

begäres genomgripande ändringar i glassbeskattningen, bör enligt utskottets

mening någon ändring från riksdagens sida inte vidtas i reglerna för denna

beskattning.

Med det anförda avstyrker utskottet de föreliggande motionsyrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:30 av herr Thorsten

Larsson m. fl. och 11:53 av herr Wahrendorff m. fl. om

upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1961

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg*, Einar Eriksson,

Jansson, Spetz, Gustaf Elofsson, Oscar Carlsson*, Yngve Nilsson, Hellcbladh

och Kronstrand*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kollberg, Nilsson i

Svalöv*, Vigelsbo*, Wiklund i öjebyn, Gustafson i Göteborg, Asp, fru Holmqvist

samt herrar Stiernstcdt och Carlsson i Västerås.

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Gustaf Elofsson, Yngve Nilsson, Kronstrand, Kollberg,

Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Gustafson i Göteborg och Stiernstedt, vilka ansett

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke å sid. 5, som börjar med

orden »Motionärerna har», bort ha följande lydelse:

Motionärerna har heller inte ifrågasatt att glassbeskattningen för närvarande

skulle avskaffas utan begränsat sig till att yrka att skatten å gräddglass

måtte borttagas. Utskottet vill framhålla att en svaghet med glassbeskattningen

i dess nuvarande konstruktion är att vissa svårigheter föreligger

att utöva effektiv kontroll. Även om förhållandena härutinnan något

förbättrats under senare tid genom att glasstillverkningen alltmer koncentrerats

hos stora producenter, kvarstår dock betydande kontrollsvårigheter.

Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj :t för närvarande för prövning har

två framställningar rörande glassbeskattningen. Sålunda har kontrollstyrelsen

och statens jordbruksnämnd gemensamt föreslagit råvaruprisutjämning

för glass samt viss omläggning av den särskilda varuskatten för glass.

Vidare har Sveriges Glassindustriers riksförbund anhållit att bestämmelserna

om särskild varuskatt å glass måtte bli föremål för en skyndsam teknisk

revision. Utskottet, som i likhet med motionärerna finner en avveckling

av den särskilda varuskatten å gräddglass synnerligen angelägen, anser att

det i motionerna väckta spörsmålet bör prövas vid Kungl. Maj :ts ställningstaganden

till berörda framställningar, vilka avser att åstadkomma genomgripande

förändringar i glassbeskattningen. Härvid utgår utskottet från att

ifrågavarande ställningstaganden sker inom sådan tid att förslag angående

borttagande av den särskilda varuskatten å gräddglass kan föreläggas nästa

års riksdag.

dels ock att utskottet bort hemställa,

att riksdagen -— i anledning av de likalydande motionerna

I: 30 av herr Thorsten Larsson m. fl. och II: 53 av herr

Wahrendorff m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning och förslag till 1962 års riksdag angående

upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.