Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av inkomst av skog i vissa fall.

1961-11-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:73, Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av inkomst av skog i vissa fall.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 år 1961

1

Nr 73

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående beskattningen av inkomst av skog i vissa fall.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:468 av herrar Nils-Eric Gustafsson och Jonasson samt 11:541

av herrar Gustavsson i Alvesta och Eriksson i Bäckmora har hemställts, att

riksdagen måtte besluta »sådan ändring av 22 § kommunalskattelagen att

dels den s. k. kontantprincipen får komma till användning vid beskattning

av intäkt från avverkning av skog i samband med eller i anledning av sådan

upplåtelse av dispositionsrätt till mark för kraftledningar, vattenuppdämning,

vägar o. d. där hela likviden för den växande skogen ej blir känd för

den skattskyldige under ett och samma år och att till följd därav de avdragsmetoder

som fastställts för här aktuella intäkter får komma till användning

och utnyttjas vid varje tillfälle då intäkt enligt kontantprincipen

upptages till beskattning,

dels intäkt från skog, som uppkommit genom att äganderätten till egendom

eller del därav tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande

eller eljest avverkats och försålts under sådana förhållanden att

dylik tvångsförsäljning måste anses vara för handen, skall anses såsom intäkt

från avyttring av växande skog i samband med avyttring av mark, ändock

att köparen till virket är annan än köparen till marken, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext».

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 66 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna

till innevarande års höstsession.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 11:541. /

Till intäkt av skogsbruk hänföres enligt 21 § kommunalskattelagen vad

som kommer ägare av jordbruksfastighet till godo dels genom avyttring eller

eget tillgodogörande av skogsprodukter från fastigheten, dels genom upplå
Bihang

till riksdagens protokoll 1961. 7 saml. Nr 73

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 år 1961

telse av avverkningsrätt och dels genom avyttring av växande skog i samband

med avyttring av marken, i sistnämnda fall dock endast därest icke

vinst å avyttring av fastigheten i dess helhet skall beskattas såsom inkomst

av handelsrörelse eller såsom realisationsvinst.

Under skogsbruk inbegripes skogsavverkning på grund av avverkningsrätt,

som skattskyldig vid avyttring av fastighet förbehållit sig å den avyttrade

fastigheten. Skogsavverkning å annans mark på grund av särskild upplåtelse

av avverkningsrätt är däremot att hänföra till rörelse.

Från intäkt av skogsbruk äger den skattskyldige rätt till avdrag för omkostnader

av olika slag som sammanhänger med förvärvet av intäkterna.

Vidare har den skattskyldige enligt särskilda regler rätt att åtnjuta avdrag

för värdeminskning av skog. Dessa regler innebär i huvudsak följande.

Den som bedriver skogsbruk äger i princip åtnjuta avdrag för värdet av

den skog, som han förvärvat i samband med marken, om ej förr så när fastigheten

avyttras. Principiellt avser alltså beskattningen endast skogens tillväxt

under innehavet. För beräkning av den skattskyldige tillkommande avdrag

för värdeminskning av det vid förvärvet av fastigheten befintliga skogskapitalet

har gällande lagstiftning upptagit olika alternativ såväl då fråga

är om beskattning av skogsbruk under den skattskyldiges innehav av fastigheten

som beträffande sådan beskattning i samband med avyttring av

marken. I förra fallet må den skattskyldige åtnjuta avdrag antingen enligt

värdemetoden eller enligt virkesförrådsmetoden. I det senare fallet omfattar

hans valrätt också den s. k. schablonmetoden. Då beskattning av skogsbruk

sker i samband med avyttring av marken, äger en slutavräkning rum av den

skattskyldige totalt tillkommande avdrag med beaktande av de avdrag, som

han må ha åtnjutit under innehavet. Virkesförrådsmetoden har härjämte

för detta fall utformats på annat sätt än motsvarande metod för beräkning

av värdeminskning av skog under innehavet av fastigheten.

Värdemetoden grundar sig å skogens ingångsvärde, därvid avdraget bestämmes

till skillnaden mellan detta värde och värdet av den kvarvarande

skogen efter verkställt uttag. Med skogs ingångsvärde förstås det värde, varmed

växande skog kan anses ha ingått i fastighetens värde vid förvärvet. Såsom

fastighetens värde anses vid köp den för fastigheten erlagda köpeskillingen.

Vid annat förvärv än köp anses såsom fastighetens värde det belopp,

efter vilket stämpelplikten med avseende å fastighetsförvärvet beräknats

eller skolat beräknas, om stämpelplikt förelegat.

Då virkesförrådsmetoden tillämpas, utgår man vid avdragsberäkningen

från det ingående virkesförrådet. Avdragets storlek bestämmes med hänsyn

till skillnaden mellan detta förråd och det virkesförråd, som återstår efter

verkställt uttag av skog. Med ingående virkesförråd förstås den växande

skogens kubikmassa i fast mått på bark vid den tidpunkt, då fastigheten

förvärvades.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 år 1961

3

Schablonmetoden innebär, att den skog, som avyttras i samband med marken,

antas vid förvärvet ha haft minst samma värde som det för skogen beräknade

minsta producerande skogskapitalet.

Såsom tidigare angivits kan värdeminskningsavdrag under tiden för skattskyldigs

innehav av fastigheten beräknas antingen enligt värdemetoden eller

enligt virkesförrådsmetoden.

Enligt virkesförrådsmetoden får avdrag ske med så stor del av ingångsvärdet,

som belöper å minskningen av det för den skattskyldige gällande ingående

virkesförrådet. Med detta förråd förstås virkesförrådet vid förvärvet

av fastigheten, minskat med det virkesförråd, för vilket den skattskyldige

må ha åtnjutit avdrag vid tidigare års taxeringar. Avdraget för förrådsminskningen

beräknas efter det pris per kubikmeter, som ingångsvärdet motsvarar

i förhållande till det ingående förrådet. Oavsett om minskningen omfattar

bättre eller sämre sortiment än skogen genomsnittligt innehöll vid förvärvet,

bestämmes avdraget efter sagda medelpris. Vid metodens tillämpning tages

sålunda icke någon hänsyn till värdet å det återstående virkesförrådet.

För båda metodernas tillämpning vid skogsbeskattning under innehavet

gäller den begränsningen i avdragsrätten, att det sammanlagda avdraget för

en och samme ägare icke får överstiga det ursprungliga ingångsvärdet. Avdrag

enligt värdemetoden må ej åtnjutas med högre belopp än den för skogen

erhållna bruttointäkten, medan — därest virkesförrådsmetoden tillämpas

— det underskott som uppkommer genom att avdraget överstiger bruttointäkten

utan inskränkning kan utnyttjas. Med tillämpning av värdemetoden

beskattas icke blott tillväxten utan även den värdestegring, som skogen

undergått efter förvärvet. Jämväl virkesförrådsmetoden medför under innehavet

beskattning av konjunkturvinst.

Vad angår de avdragsmetoder, som är tillämpliga vid avyttring av växande

skog i samband med avyttring av marken, må följande särskilt framhållas.

Enligt värdemetoden må avdrag ske för vad som icke genom förut medgivna

avdrag blivit amorterat av ingångsvärdet. Härigenom kommer alltså

avdrag att erhållas för den del av skogens värde vid förvärvet vilken icke

tidigare fått avdragas.

Enligt virkesförrådsmetoden erhåller den skattskyldige avdrag för det

gällande ingående virkesförrådet beräknat efter det pris per kubikmeter,

som den å skogen belöpande delen av vederlaget motsvarar i förhållande till

det vid avyttringen förefintliga virkesförrådet. Liksom vid metodens tilllämpning

under innehavet beräknas avdraget oavsett om förrådet vid avyltringen

är bättre eller sämre sammansatt än ingående förrådet. Vad som

blir föremål för beskattning är sålunda den under innehavet sparade till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 år 1961

växten, dvs. det virkesförråd, som vid avyttringen finnes utöver det gällande

ingående virkesförrådet.

Genom lagstiftning år 1959 infördes nya bestämmelser rörande värdeminskning

av skog, i sådana fall då marken tagits i anspråk genom nyttjanderättsupplåtelse

för obegränsad tid. Avdrag för värdeminskning av skog

i förevarande fall beräknas efter samma grunder som om växande skog avyttrats

i samband med avyttring av marken. Såsom förutsättning härför

gäller att nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet eller visst område avfastighet

upplåtits för obegränsad tid, samt att i samband med eller i anledning

av upplåtelsen på det upplåtna området antingen skog avverkats eller

växande skog avyttrats. Har markägaren avverkat skog i samband med eller

med anledning av upplåtelse för obegränsad tid, skall såsom köpeskilling

för skogen anses ett belopp som motsvarar skillnaden mellan intäkterna genom

avverkningen och omkostnaderna för densamma. Såsom omkostnad

skall därvid räknas bl. a. värdet av upplåtarens egen arbetsinsats vid avverkningen.

Dessa bestämmelser kan tillämpas även om skogsförsäljningen sker vid

annan tidpunkt än upplåtelsen eller om skogen avyttras till annan person

än servituts- eller nyttjanderättshavaren och även om skogsägaren själv låter

avverka skogen och därefter säljer virket. Eljest krävs för att en försäljning

av skog skall anses ha skett i samband med avyttring av marken att

försäljningarna skall ha omedelbart samband med varandra. Fråga skall vara

om växande skog och avyttringen av skogen skall ske samtidigt med överlåtelsen

av marken; därjämte krävs att köparen av marken och skogen skall

vara samme person.

Frågan om rätt beskattningsår vid beskattning av inkomst av skogsbruk

är att bedöma med hänsyn till de principer som gäller för beräkning av inkomst

i förvärvskällan inkomst av jordbruksfastighet. I detta hänseende tilllämpas

i regel den s. k. kontantprincipen. Detta innebär, att intäkter och

utgifter regelmässigt skall redovisas för det beskattningsår, under vilket de

uppburits resp. blivit bestridda. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog

mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom intäkt

för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år

influtit. I sådant fall skall avdrag för minskning i ingående virkesförråd

m. m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas på de särskilda åren

i förhållande till den under varje år influtna likviden.

Då fråga är om intäkt av skogsbruk i samband med avyttring av fastighet

göres emellertid avsteg från kontantprincipen. Sådan intäkt tages i sin helhet

till beskattning på en gång så snart någon del av köpeskillingen för fastigheten

erlagts. (RÅ 1941 ref. 16.)

I de förevarande motionerna erinras om att enligt det nyss angivna rätts
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 dr 1961

5

fallet intäkt av skogsbruk i samband med avyttring av mark i sin helhet

tas till beskattning på en gång så snart någon del av köpeskillingen erlagts.

Denna praxis passar emellertid icke när det gäller nyttjanderättsupplåtelser,

eftersom någon i förväg bestämd köpeskilling eller ersättning icke förekommer.

Denna utgöres i regel av delersättningar, som bestämmes och utbetalas

i olika omgångar, oftast under loppet av 3 ä 4 år. Exempel på dylika ersättningar

är fördyrad avverkning, likvid för avverkat virke, sprängskador på

virke och ersättning för konjunkturförlust.

Vidare framhåller motionärerna att vid upplåtelse av äganderätt till mark

för flygfält, järnväg eller dylikt förutsättes att köpare av mark och skog

skall vara samme person för att markägaren skall komma i åtnjutande av

samma avdragsmöjligheter. Detta förhållande försvårar uppgörelserna med

markägarna, försenar många gånger igångsättningen av byggnadsarbetet

och erfordrar förhöjda anslag till det byggande verket, eftersom inkomsten

från den försålda skogen skall inlevereras till statsverket.

Utskottet

I de förevarande motionerna föreslås ändringar i två avseenden i kommunalskattelagens

bestämmelser om beskattning av inkomst av försåld skog.

Båda ändringsförslagen äger viss anknytning till den år 1959 genomförda

lättnaden i skogsbeskattningen, då skog försäljes i samband med nyttjanderättsupplåtelse

å obegränsad tid. Det ena förslaget avser att i förtydligande

syfte komplettera lagstiftningen på viss punkt, medan den andra föreslagna

ändringen går ut på en utvidgning av bestämmelsernas giltighetsområde.

I förstnämnda hänseende föreslås, att lagstiftningen kompletteras med ett

uttryckligt stadgande att i sådana fall, då skog försäljes i samband med upplåtelse

av nyttjanderätt på obegränsad tid och likviden inflyter successivt

under flera år, inkomsterna skall tas upp till beskattning under de år de

inflyter och avdrag för värdeminskning få fördelas på dessa år. Motionärerna

har utgått från att i enlighet med ett regeringsrättsutslag av år 1941 (RÅ 1941

ref. 16), avseende beskattning av en på flera år uppdelad köpeskilling för

försålt skogsområde, all inkomst skulle upptas till beskattning redan under

det beskattningsår, varunder försäljningen ägde rum, och att avdrag för

värdeminskning å skog i sin helhet skulle åtnjutas samma år.

Från samma utgångspunkt har Riksförbundet Landsbygdens folk i en till

riksskattenämnden ingiven ansökan hemställt att nämnden måtte utfärda

anvisningar rörande beskattningen i dylika fall. över ansökningen har yttranden

avgivits av taxeringsintendenterna i fjorton län.

Det ankommer inte på utskottet att uttala sig om tolkningen av innebörden

av gällande rätt. Utskottet vill emellertid omnämna att enligt vad utskottet

erfarit i de nyss angivna remissyttrandena den uppfattningen allmänt fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 är 1961

kommit, att det resultat som motionärerna med sitt yrkande åsyftat skulle

kunna nås redan med gällande bestämmelser. Enligt utskottets mening bör

den fortsatta rättstillämpningen på området avvaktas innan lagstiftningsåtgärder

överväges. Det torde också kunna påräknas att riksskattenämnden

kommer att ta ställning till den tidigare omnämnda ansökningen inom en

nära framtid. Med det anförda avstyrker utskottet den föreslagna lagändringen.

Utskottet övergår härefter till den i motionerna upptagna frågan om

utvidgning av giltighetsområdet för 1959 års lagstiftning om beskattning av

skog, som försäljes i samband med nyttjanderättsupplåtelse på obegränsad

tid. Lagstiftningen innebär i praktiken att skogsinkomsten görs skattefri till

den del den belöper på det ingående virkesförrådet men beskattas till övrig

del, d.v.s. i vad den avser skogens tillväxt under innehavstiden. Principen

är med andra ord densamma som vid beskattning av skog i samband med

försäljning av marken. Då skog säljes utan att samtidigt skogsmarken avyttras

blir däremot den skattskyldige i praktiken beskattad icke blott för tillväxten

utan även för den eventuella värdestegring, som skogen undergått

efter förvärvet. Enligt gällande rätt krävs för att försäljning av skog skall

anses ha skett i samband med avyttring av marken att försäljningarna skall

ha omedelbart samband med varandra. Fråga skall vara om växande skog

och avyttringen av skogen skall ske samtidigt med överlåtelsen av marken;

i praxis krävs därjämte att köparen av marken och skogen skall vara samme

person. Det sistnämnda kravet anser motionärerna böra slopas för de fall,

då skogbevuxet område tas i anspråk genom expropriation eller liknande

förfarande eller eljest överlåtes under sådana förhållanden att dylik tvångsförsäljning

måste anses vara för handen. I sådana fall skulle således de för

den skattskyldige regelmässigt gynnsammare beskattningsreglerna vid försäljning

av skog i samband med försäljning av marken få tillämpas, även om

äganderätten till marken överlåtes till en person och skogen försäljes till

annan eller avverkas av säljaren.

Utskottet vill för sin del erinra om att 1959 års omläggning av skogsbeskattningen

skedde för att undanröja de hinder som då gällande skatteregler

visat sig innebära mot frivillig medverkan i åtgärder för jordbrukets och

skogsbrukets yttre rationalisering och för överlåtelse av dispositionsrätten

till mark som erfordras för vägar, elektriska ledningar, vattenuppdämningar

m.m. Lagstiftningen borde enligt vad som uttalades i samband med dess

genomförande i viss mån ses som ett provisorium i avvaktan på en mera

genomgripande reform av skogsbeskattningen över huvud taget. Den omständigheten

att 1959 års provisoriska lagstiftning på vissa punkter fått en

i förhållande till reglerna beträffande normala fall av skogsförsälining liberal

utformning bör enligt utskottets mening inte få tas till utgångspunkt för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 73 år 1961

7

krav på att sistnämnda regler uppmjukas i speciella hänseenden. Enligt

utskottets mening bör frågor av i motionerna avsedd art övervägas vid

den allmänna översyn av skogsbeskattningen, varom 1959 års riksdag uttalat

önskemål. Utskottet kan för sin del således inte tillstyrka en lagändring med

det i motionerna angivna syftet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:468 av herrar Nils-Eric Gustafsson

och Jonasson samt 11:541 av herrar Gustavsson i

Alvesta och Eriksson i Bäckmora angående beskattningen av

inkomst av skog i vissa fall icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 november 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Jansson, Spetz, Gustaf

Elofsson, Söderquist, Yngve Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Hellebladh

och Gösta Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kollberg*,

Kärrlander, Gustafson i Göteborg*, Eriksson i Bäckmora, fru Holmqvist,

herrar Stiernstedt, Kristenson i Göteborg och Björkman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Eriksson i Bäckmora.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.