Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 19i3

1961-11-22 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:75, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 19i3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

1

Nr 75

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 30 juni 19i3 (nr kil) om

skatt å vissa pälsvaror jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 3 mars 1961 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 106, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa

pälsvaror.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag till vissa av EFTA-konventionen föranledda

ändringar i pälsvarubeskattningen. Förslaget innebär, att de nuvarande

protektionistiska elementen i beskattningen avlägsnas och att skatten

på importerade pälsskinn och pälsvaror anpassas efter beskattningen på

inhemska varor.

De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1962.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943

(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. samt 9 och 17 §§ förordningen den

30 juni 1943 om skatt å vissa pälsvaror1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

2. För vara, som införes till riket,

utgår skatten med tjugu procent av

varans värde, beräknat enligt 4 §

tulltaxeförordningen med tillägg av

3 §•

2. För vara, som införes till riket,

utgår skatten med följande procentuella

andel av varans värde, nämligen
1960:

118 (vari även förordningen i sin helhet

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. och 9 § se

omtryckts). 17 § tillagd se 1951: 214.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

(Nuvarande lydelse)

den å varan belöpande tullen; dock

att beträffande beredda lösa skinn av

räv skatten skall utgå med minst det

belopp, som enligt 1 mom. utgår vid

beredning inom riket.

9 §■

För skattepliktig---beträf
fande

skatten.

För vara, som införts till riket men

sedermera utförts ur riket eller till

svensk frihamn, må åtnjutas restitution

av skatt i den ordning och omfattning

Kungl. Maj:t bestämmer.

Skatt utgår icke vid återinförsel av

här i riket beredda lösa skinn, för

vilka skatt erlagts vid beredningen,

ej heller för varor, som införas under

sådana omständigheter, att för

desamma åtnjutes antingen tullfrihet

enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeförordningen

eller tullindring enligt 9 §

samma förordning. Dock föreligger

skattskyldighet vid återinförsel av

vara, för vilken skatt icke erlagts eller

erlagd skatt restituerats.

17 §.

Där inom riket beredda pälsskinn,

för vilka skatt erlagts, använts för

framställning av pälsverk eller arbeten

därav och dessa under vederbörlig

tullkontroll utförts ur riket, äger

Kuncfl. Maj.t medgiva tillverkaren

av varorna återbetalning med belopp

motsvarande den erlagda skatten.

(Föreslagen lydelse)

a) för beredda lösa pälsskinn och

avfallsbitar av pälsskinn 10 procent;

b) för beredda pälsskinn, hopfogade

till tavlor, ämnen eller liknande

stycken 8 procent;

c) för varor av pålsskinn, härunder

inbegripet handskar, tillverkade

av pälsskinn eller försedda med foder

eller besättning av pälsskinn,

samt huvudbonader med pälsskinn

till övertyg eller foder 6 procent; samt

d) för kläder av textilmaterial, försedda

med krage, uppslag eller annan

besättning av pälsskinn 4 procent

eller, där pälsdelens storlek är

ringa, 2 procent.

Varans värde skall beräknas enligt

3 § tulltaxeförordningen med tilllägg

av den å varan belöpande tullen.

9 §•

För skattepliktig---beträf
fande

skatten.

Om skatt tidigare erlagts för varan

eller i varan ingående pälsskinn, skall

skatten vid införsel nedsättas med

vad sålunda erlagts.

17 §•

Där inom riket beredda pälsskinn,

för vilka skatt erlagts, använts för

framställning av andra varor och dessa

under vederbörlig tullkontroll utförts

ur riket, äger kontrollstyrclsen

medgiva tillverkaren av varorna återbetalning

med belopp motsvarande

den erlagda skatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961 3

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna I: 652 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: / 72 av

herr Hamrin i Kalmar m. fl., vari hemställts,

A. att riksdagen

1. måtte uppskjuta behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 106

till höstsessionen,

2. måtte med komplettering av det i förevarande proposition framlagda

förslaget besluta sådana ändringar av gällande styckeskattesatser å inom

landet beredda skinn (SFS nr 118/1960) att överensstämmelse nås med

den föreslagna skattesatsen å importerade skinn och så att likabehandling

åstadkommes mellan inom landet beredda och importerade skinn i fråga

om denna beskattning;

B. samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig

författningstext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen II: 772.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 66 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av den föreliggande propositionen

jämte nyssnämnda i anledning därav väckta motioner till höstsessionen.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 4—5.

II. Gällande ordning, s. 5—8.

III. Utredningspromemorian, s. 8—15.

IV. Remissyttrandena, s. 15—28.

V. Departementschefen, s. 28—31. I

I de förevarande motionerna har inledningsvis erinrats om att propositionen

utgår från att överensstämmelse i fråga om skattebelastning skall

råda mellan importvara och inhemsk tillverkning. Ett genomförande av

förslaget i oförändrat skick torde emellertid inte leda till denna önskvärda

överensstämmelse utan i stället innebära en allvarlig snedvridning av pälsbranschens

konkurrensbetingclser. Till grund för den föreslagna sänkningen

av importskatten ligger den beräknade genomsnittliga belastningen inom

landet. En genomsnittsberäkning innebär emellertid inte att varje skinnslag

är belastat med 10 %. Det förhåller sig snarare tvärtom, i det att variationerna

i skattebelastningen vid beredning inom landet f. n. är myckel

stora, beroende på att de prislägen för resp. skinnslag, som man utgått från

då de nu gällande skattesatserna fastställdes, avsevärt förändrats. Det finns

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

inhemskt beredda skinnslag, vilka i dag belastas med mer än 20 % styckeskatt,

och givetvis finns det även skinnslag, där styckeskatten svarar mot

mindre än 10 %. Den del av den inhemska produktionen vars skattebelastning

är högre än 10 % — teoretiskt den hälft som ligger över genomsnittet

kommer med fördel att beredas utomlands i framtiden.

I förhållande till de importerade skinnen kommer de inom Sverige beredda

skinnen att drabbas av en klar diskriminering. De svenska berederierna

skulle genom beskattningens konstruktion komma i konkurrensmäs■

sigt underläge. Detta kan självfallet inte vara syftet med vårt lands åtaganden

enligt EFTA-konventionen.

Motionärerna anser att propositionen bör kompletteras med överarbetade

bestämmelser rörande styckeskatten på inom landet beredda skinn så att

den önskvärda överensstämmelsen mellan importskatten och styckeskatten

uppnås.

Avslutningsvis framhålles att pälsvaruskatten statsfinansiellt är av underordnad

betydelse. Med hänsyn härtill och med tanke på det administrativa

besvär som skattens uppbörd och kontroll för med sig för både berörda

myndigheter och företag, kan starka skäl anföras för skattens slopande.

Då emellertid allmänna skatteberedningen enligt tidigare uttalande av riksdagen

skall särskilt granska de speciella varuskatterna, vill motionärerna

inte nu yrka att pälsvaruskatten omedelbart slopas. De förutsätter emellertid

att så kommer att ske som ett resultat av skatteberedningens granskning.

Utskottet har under hand inhämtat yttrande i ärendet från kontrollstyrelsen

rörande bl. a. aktuella genomsnittsvärden å pälsskinn. Yttrandet jämte

ett i samband därmed avgivet förslag till förteckning enligt 1 § förordningen

om pälsvaruskatt över skattebelagda pälsskinn har såsom bilaga fogats

vid detta betänkande.

Utskottet

Pälsvaruskatten uttas för närvarande efter olika principer för inhemska

varor och vid import. Inom riket erlägges skatten av beredarna såsom en

styckeskatt med vissa för olika slag av pälsskinn fastställda skattebelopp.

iDessa har ursprungligen avvägts så att de skulle motsvara en genomsnittlig

skattebelastning av ca 15 procent av skinnens värde i berett skick. Genom

prisutvecklingen på pälsskinn har dock den faktiska procentuella skattebelastningen

nedgått. Gällande skattesatser är upptagna i särskild förteckning

som finns fogad vid förordningen i ämnet. I importledet är skatten

däremot utformad som en värdeskatt och uttas med 20 procent av värdet.

Skatt utgår vid införsel av såväl lösa pälsskinn som andra varor, vari beredda

pälsskinn ingår. Till grund för beskattningen ligger de införda skinnens

värde eller, vid import av vara som innehåller pälsskinn, varans hela

värde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5,

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 ur 1961

Såsom framgår av det nyss sagda är pälsvaruskatten i sin nuvarande konT

struktion högre vid import än för inhemska varor. Detta gäller inte blott

på grund av att skatten beräknas efter högre procenttal i importledet utan

även därigenom att andra pälsvaror än lösa skinn, t. ex. textilvaror med;

pälsbesättning, vid import skattlägges efter varans hela värde, medan skatt

på motsvarande inhemska vara utgår endast å det i plagget ingående skinnet./

Enligt EFTA-avtalet skall protektionistiska element i indirekt beskattning

avskaffas före ingången av år 1962. Med anledning härav har frågan om

ändrad utformning av pälsvaruskatten utretts inom finansdepartementet av

särskilt tillkallad utredningsman. I utredningspromemorian har -— med utgångspunkt

från att statsinkomsterna av pälsvarubeskattningen oförändrat

skulle uppgå till ca 5 milj. kronor — föreslagits en enhetlig värdeskatt om

15 procent såväl på den inhemska produktionen som vid import. Därjämte

skulle vid import av andra varor än lösa pälsskinn beskattningen begränsas

till värdet av de i sådana varor ingående pälsskinnen.

I den förevarande propositionen framlägges förslag till omläggning av,

pälsvaruskatten i syfte att avlägsna den nuvarande diskrimineringen av imi

porten fr. o. m. den 1 januari 1962. Med hänsyn till den kritik som vid remissbehandlingen

riktats mot nyssnämnda utredningsförslag med en enhetlig

värdeskatt, har detsamma inte ansetts böra genomföras. I stället förordar

departementschefen att nuvarande ordning med en styckeskatt å inhemska

varor och en värdeskatt å importvaror alltjämt skall bestå men att

skatten på importerade pälsskinn och pälsvaror anpassas efter beskattningen

å inhemska varor. Därvid har skatten på importerade lösa pälsskinn föreslagits

till 10 procent, motsvarande den i propositionen beräknade genomsnittliga

skattebelastningen inom landet. Då det inte ansetts praktiskt genomförbart

att i fråga om sammansatta pälsvaror särskilt bestämma värdet

av de i varan ingående skinnen, förordas i fråga om övriga pälsvaror

att skatt uttas å varans hela värde men att hänsyn till den större eller mindre

mängden ingående pälsskinn och till manufaktureringskostnaderna tas

genom en differentiering av skatteprocenten. Sålunda föreslås att skatten å

pälsskinn, som hopfogats till s. k. tavlor, bestämmes till 8 procent, å färdiga

pälsvaror, där pälsskinn utgör den övervägande delen av materialet, 6 pro-1

cent, samt å textilvaror med pälsbesättning 4 procent eller, där pälsdelens

storlek är ringa, 2 procent.

Utskottet anser för sin del att det i och för sig hade varit önskvärt att

man kunde ha övergått till att utta pälsvaruskatten efter ett enhetligt system»

gällande för såväl inhemska som importerade varor. Särskilt ur den synpunkt

som nu i första hand är i fråga, nämligen önskemålet att åstadkomma

likställighet mellan importen och den inhemska näringen i fråga om

skattebelastningen, hade delta varit värdefullt. Utskottet delar emellertid

uppfattningen att det av utredningsmannen föreslagna systemet med eu

enhetlig värdeskatt är förenat med så avsevärda praktiska olägenheter att

det inte bör förordas. Inte heller synes del lämpligt att beskattningen an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

ordnas som en styckeskatt över hela linjen. Såsom i propositionen flamhållits

torde det med hänsyn härtill vara ofrånkomligt att bibehålla den nuvarande

ordningen, enligt vilken pälsvaruskatten är konstruerad som en

styckeskatt vad gäller inhemska varor och som en värdeskatt vad angår

importvaror och söka inom ramen härför avlägsna radande diskriminering

av importen. Vad i ärendet förekommit har givit utskottet uppfattningen att

det uppställda målet kan nås även på denna väg. Utskottet tillstyrker således

i princip propositionen.

Kungl. Maj :ts förslag bygger på förutsättningen att de nu gällande styckeskattesatserna

motsvarar en genomsnittlig skattebelastning av 10 procent

av de inhemska varornas värde. Såsom förut nämnts åstadkommes den avsedda

överensstämmelsen med utgångspunkt härifrån genom sänkning a\

skattesatsen vid import. Å sådana importerade pälsvaror, som är direkt jämförbara

i förevarande hänseende med motsvarande inhemska varor, nämligen

lösa pälsskinn, föreslås sålunda skattesatsen skola bestämmas till samma

tal som den antagna genomsnittliga skattebelastningen inom landet, 10

procent.

I de förevarande motionerna har framhållits, att propositionens utgångspunkt,

att den beräknade genomsnittliga skattebelastningen inom landet är

10 procent, inte innebär att varje skinnslag har en skattebelastning av 10

procent. För att den åsyftade överensstämmelsen skall uppnås måste enligt

motionärernas mening styckeskattesatsen för varje inhemskt skinnslag avpassas

så att den motsvarar 10 procent av skinnslagets värde. I motionerna

yrkas ändring av styckeskattesatserna i överensstämmelse härmed.

Utskottet har i ärendet inhämtat uppgifter från kontrollstyrelsen till belysning

av frågan i vad mån skattebelastningen på inom landet beredda

pälsskinn för närvarande motsvarar ea 10 procent av skinnens värde. Med

anledning härav har kontrollstyrelsen till utskottet inkommit med uppgifter

bl. a. rörande nu aktuella genomsnittsvärden på olika pälsskinn i berett

skick samt häremot svarande styckeskattesatser efter en skatteprocent

av 10. Av kontrollstyrelsen sålunda lämnade uppgifter framgår av en vid

detta betänkande fogad bilaga, vari till jämförelse även redovisas nu gällande

styckeskattesatser. Av de inhämtade uppgifterna framgår att skattebelastningen

på ett stort antal skinnslag numera inte motsvarar det angivna

procenttalet och att den genomsnittliga skattebelastningen totalt sett

för närvarande är inemot 12 procent. Med relativt stora variationer de olika

skinnslagen emellan avviker de nu gällande skattesatserna såväl uppåt som

nedåt i förhållande till det belopp, som motsvarar 10 procent av nuvarande

genomsnittsvärde å skinnslaget i fråga.

Utgångspunkten för det i propositionen framlagda förslaget rörande skattesatsen

å importerade varor är såsom nyss framhållits att skattebelastningen

på de inhemska pälskinnen i huvudsak skall motsvara 10 procent av

skinnens värde. För att nu rådande skattediskriminering av importen skall

helt elimineras och inte den inhemska näringen få en högre skattenivå ge
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961 7

nomsnittligt sett än som gäller för importen bör enligt utskottets mening

gällande styckeskattesatser jämkas så att de för varje till beredning förekommande

skinnslag motsvarar 10 procent av skinnslagets genomsnittsvärde.

Såvitt utskottet kan finna torde de av kontrollstyrelsen i samråd med

företrädare för pälsvarubranschen föreslagna genomsnittsvärdena vara väl

ägnade att i dagens läge tjäna till ledning för bestämmande av nya styckeskattesatser.

Den i propositionen föreslagna och av utskottet tillstyrkta omläggningen

av pälsvaruskatten så att skattebelastningen såväl i importledet som vad

angår de inhemska varorna i princip skall motsvara 10 procent av skinnens

värde gör det för framtiden mer angeläget än tidigare att skattesatserna

för inom riket beredda skinn fortlöpande kan hållas vid belopp, som i

stort sett motsvarar 10 procent av resp. skinnslags genomsnittsvärde. Vid

mera betydande förändringar i prissättningen på inhemska skinn bör med

hänsyn härtill ändring av skattebelastningen kunna ske snabbare än som tidigare

varit möjligt. Detta förhållande har givit utskottet anledning att överväga

ett förfarande, varigenom det skulle bli möjligt att utan riksdagens

medverkan åstadkomma sådana ändringar. En framkomlig väg att nå detta

syfte synes utskottet vara att man — i stället för att såsom nu i förordningen

stadga att pälsvaruskatt skall utgå med de belopp på varje skinn,

som anges i den vid förordningen fogade förteckningen — i författningen

inskriver den beräkningsmetod, som hittills tillämpats och även fortsättningsvis

avses skola tillämpas vid skattläggningen, nämligen att skatten

skall motsvara viss procent av det genomsnittliga värdet å resp. skinnslag. För

att överensstämmelse skall vinnas med Kungl. Maj :ts förslag bör därvid

skatteprocenten bestämmas till 10. Utskottet förordar således ett stadgande

i 3 § 1 mom. av innebörd att skatten för inom riket berett skinn skall utgå

med 10 procent av beskattningsvärdet. För att den önskvärda snabba anpassningen

av skattebelastningen till prisutvecklingen skall åstadkommas,

bör fastställandet av beskattningsvärdena ankomma på Kungl. Maj :t, som

har att utfärda förteckning av liknande slag som den vid författningen nu

fogade över dessa värden samt de på grundval därav bestämda styckeskattesatserna.

Med en sådan avfattning av pälsvaruskatteförordningen skulle

riksdagens medverkan vad gäller skattebeloppen för framtiden endast behöva

ske vid ändring av del procenttal, efter vilket skatten skall uttas.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att varje prisförändring

på de inhemska pälsvarorna givetvis inte bör medföra justering av beskattningsvärdena.

Såsom i propositionen framhålles bör så ske endast vid mera

väsentliga förändringar i prisutvecklingen på pälsmarknaden. Det får liksom

hittills ankomma på kontrollstyrelsen att följa denna utveckling med uppmärksamhet

och att efter samråd med representanter för branschen till

Kungl. Maj :t inkomma med de förslag som förhållandena påkallar.

Kontrollstyrelsen har i sin ovannämnda till utskottet ingivna skrivelse

framlagt förslag till en av utvecklingen betingad ny uppdelning av pälsskinnen

i förteckningen över skattebelagda sådana skinn. Förslaget synes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

utskottet jämväl i denna del lämpat att ligga till grund för den förteckning,

som Kungl. Maj :t enligt vad nyss framhållits bör utfärda. Därest behov vid

senare tillfälle skulle uppkomma att ändra pälsskinnens indelning, bör i allmänhet

även en sådan åtgärd kunna företas av Kungl. Maj :t utan riksdagens

hörande.

Den av utskottet förordade ändringen av pälsvaruskatten i förhållande

till propositionen innebär en viss sänkning av den nuvarande skattebelastningen

på den inhemska näringen. Det härav föranledda skattebortfallet

kan uppskattas till inemot en halv milj. kronor, eller — tillsammans med

det av Kungl. Maj:ts förslag orsakade skattebortfallet, som beräknats till

ea 1,5 milj. kronor — knappt 2 milj. kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 106, icke kunnat av riksdagen oförändrad

antagas och i anledning av de likalydande motionerna

I: 652 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 772 av

herr Hamrin i Kalmar m. fl. — måtte antaga följande såsom

utskottets förslag betecknade

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943 (nr 477)

om skatt å vissa pälsvaror

Härigenom förordnas, att 1, 3, 9 och 17 §§ förordningen den 30 juni 1943

om skatt å vissa pälsvaror1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

För sådana inom riket yrkesmässigt

beredda lösa pälsskinn, som finnas

upptagna i en vid denna förordning

fogad förteckning, så ock för

följande slag av till riket införda pälsvaror,

nämligen beredda pälsskinn,

även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar

därav (tulltaxenummer 43.02),

varor av pälsskinn, härunder inbegripet

handskar, tillverkade av pälsskinn

eller försedda med foder eller

(Utskottets förslag)

§•

För inom riket yrkesmässigt beredda

lösa pälsskinn, så ock för följande

slag av till riket införda pälsvaror,

nämligen beredda pälsskinn,

även hopfogade till tavlor, ämnen

eller liknande stycken, ävensom avfallsbitar

därav (tulltaxenummer

43.02), varor av pälsskinn, härunder

inbegripet handskar, tillverkade

av pälsskinn eller försedda med

foder eller besättning av pälsskinn,

samt huvudbonader med pälsskinn

1 Senaste lydelse av 1, 3 och 9 §§ se 1960:118 (vari även förordningen i sin helhet omtryckts).

17 § tillagd se 1951: 214.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

(Gällande lydelse)

besättning av pälsskinn, samt huvudbonader

med pälsskinn till övertyg

eller foder (tulltaxenummer 43.03, ur

tulltaxenummer 42.03 och 65.03—

65.06), ävensom kläder av textilmaterial,

försedda med krage, uppslag

eller annan besättning av pälsskinn

(ur tulltaxenummer 60.05, 61.01 och

61.02), skall enligt vad nedan sägs

erläggas särskild skatt till staten.

3

1. För inom riket beredda skinn

utgår skatten med det belopp för varje

skinn, som angives i den i 1 § omförmälda

förteckningen.

(Utskottets förslag)

till övertyg eller foder (tulltaxenummer

43.03, ur tulltaxenummer 42.03

och 65.03—65.06), ävensom kläder av

textilmaterial, försedda med krage,

uppslag eller annan besättning av

pälsskinn (ur tulltaxenummer 60.05,

61.01 och 61.02), skall enligt vad nedan

sägs erläggas särskild skatt till

staten.

§•

1. För inom riket berett skinn utgår

skatten med ett belopp motsvarande

10 procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet fastställes av

Kungl. Maj:t för olika skinnslag och

skall utgöra det genomsnittliga värde,

som skinn av ifrågavarande slag

kunna anses hava vid utlämning i berett

skick från beredningsställe. Över

sålunda fastställda beskattningsvärden

utfärdar Kungl. Maj:t förteckning

upptagande jämväl de för de

olika skinnslagen gällande skattebeloppen.

(Kungl. Maj.ts förslag)

(Utskottets förslag)

2. För vara, som införes till riket, utgår skatten med följande procentuella

andel av varans värde, nämligen ....

a) för beredda lösa pälsskinn och avfalisbitar av pälsskinn 10 procent;

b) för beredda pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande

stycken 8 procent;

c) för varor av pälsskinn, härunder inbegripet handskar, tillverkade av

pälsskinn eller försedda med foder eller besättning av pälsskinn, samt huvudbonader

med pälsskinn till övertyg eller foder 6 procent; samt

d) för kläder av textilmaterial, försedda med krage, uppslag eller annan

besättning av pälsskinn 4 procent eller, där pälsdelens storlek är ringa, 2

^Varans värde skall beräknas enligt 3 § tulltaxeförordningen med tillägg

av den å varan belöpande tullen.

9 §•

För skattepliktig —--beträffande skatten.

Om skatt tidigare erlagts för varan eller i varan ingående pälsskinn, skall

skatten vid införsel nedsättas med vad sålunda erlagts.

17 §■

Där inom riket beredda pälsskinn, för vilka skatt erlagts, använts för

framställning av andra varor och dessa under vederbörlig tullkontroll ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

förts ur riket, äger kontrollstyrelsen medgiva tillverkaren av varorna återbetalning

med belopp motsvarande den erlagda skatten.

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1962. den 1 januari 1962. Förordningens

bestämmelser skola äga giltighet redan

före ikraftträdandet med avseende

på åtgärder som erfordras för iilllämpningen

därefter. De äldre bestämmelserna

skola alltjämt lända till

efterrättelse beträffande förhållanden

som hänföra sig till tiden före ikraft,

trådandet.

B) att de likalydande motionerna I: 652 av herr Gösta

Jacobsson m. fl. och II: 772 av herr Hamrin i Kalmar m. fl.

måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och

hemställt.

Stockholm den 22 november 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Wärnberg, Tage Johansson,

Sundin och Gösta Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Engkvist*,

Magnusson i Borås*, Eriksson i Bäckmora, fru Holmqvist, herrar Kristenson

i Göteborg, Rydén, fru Nettelbrandt* och herr Björkman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

]1

Bilaga

Kontrollstyrelsens skrivelse den 6 november 1961 till bevillningsutskottet i

anledning av förslag till ändring av förordningen om pälsvaruskatt

Ivontrollstyrelsen har föreslagit att förteckningen över pälsskinn, för vilka

pälsvaruskatt skall utgöras, vad angår uppdelningen av skinnen i huvudsak

skall erhålla den lydelse som framgår av nedanstående uppställning. Därav

framgår även av styrelsen förordade genomsnittsvärden per skinn i berett

skick samt häremot svarande styckeskattesatser. Till jämförelse redovisas

jämväl nu gällande skattesatser.

I sin vid förslaget fogade skrivelse har kontrollstyrelsen anfört följande:

Till grund för de beredda pälsskinnens värde i uppställningen ligger det

genomsnittliga importvärdet för de oberedda skinn, som införts under budgetåret

1960/61, med tillägg för en på grundval av berederiernas fakturering

under samma tid beräknad kostnad för beredning och färgning. I den mån

införsel icke ägt rum har skinnpriset beräknats efter auktions- och marknadspriser.

Styrelsen har i frågan samrått med representanter för Svenska

pälsbranschens centralkommitté, som framhållit dels att behovet av att styckeskattesatserna

bygger på en prismässigt exakt indelning av skinnen framstår

som ytterst angeläget då — som i propositionen nr 106/1961 föreslås —

det nuvarande tullskyddet avvecklas, dels att det för beredarna vid fluktuationer

på pälsskinnmarknaden kan vara av synnerlig betydelse att styckeskattesatserna

snabbt kan ändras i annan ordning än genom det nuvarande

relativt tidskrävande förfarandet.

önskemålet om en med hänsyn till priserna noggrannare uppdelning av

skinnen är tillgodosett i uppställningen, som även innehåller vissa ändringar

av huvudsakligen redaktionell natur.

Ivontrollstyrelsen finner även önskemålet om att skattesatserna snabbt

skall kunna ändras vara värt beaktande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

1

2

3

4

Skinn av

Genomsnitts-

10 % av värdet

Gällande

värde per

skinn i berett

skick

enligt kolumn

2 = föreslagen

skattesats

skattesats

apa......................................

6:50

0:65

1: -

björn

isbjörn ................................

165:-

16:50

25: -

tvättbjörn (sjubb)........................

20:-

2:-

2:75

annan ..................................

145:-

14: 50

15: -

ekorrdjur1

murmel ................................

16

1:60

1:50

ekorre och andra ........................

2

0:20

0:35

får1

lamm av fettsvans- och fettstussfår såsom

persian och indiskt lamm ..............

40

: —

4: -

4:50

naturgrå gotlands-, grönlands- och islandsfår.

33

3:30

1: 75

toscanalamm och därmed jämförliga lamm ..

17

: 50

1:75

1:75

andra isländska får än naturgrå och nordame-

rikanska får ........................

22

—

2:20

1:75

lamm s. k. smasker ......................

2

—

0:,20

0: 40

andra ..................................

12

50

1: 25

1:75

get

killing och yemenkid ....................

3

—

0: 30

0:40

annan ................................

16

—

1:60

1:75

gnagare, andra än ekorrdjur1

bäver ..................................

90

—

9: -

9: -

chinchilla ..............................

25

_

2: 50

9: -

sumpbäver (nutria) ......................

20

—

2: -

2: -

nordbisam......................

7

50

0: 75

1:20

sydbisam .........................

10

—

1: -

1:20

hare, kanin och viscacha (eldslandsbisam) ..

3

—

0:30

0: 40

lämmel och marsvin.....................

1

—

0: 10

0: 10

andra, såsom hamster....................

1

—

0: 10

0:15

giraff .......................

135

—-

13: 50

20:-

hjortdjur

älg ....................................

60

—

6: -

5: -

antilop, gasell och rådjur..................

10

—

1: -

1: —

andra, såsom hjort och ren................

22

50

2:25

2: —

hunddjur

blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt

s. k. whiteface......................

65

—

6:50

7: 50

annan räv ..................

16

—

1:60

1: -

varg......................

35

—

3: 50

5: -

andra, såsom hund, hyena och schakal......

10

—

1: -

1:50

hästdjur1

sebra ....................

125

—

12: 50

15: -

häst...................

90

—

9: -

2:75

andra, inbegr. föl av sebra och häst........

katt- och sibetdjur1

50

—

5: -

2: 75

jaguar, leopard och snöleopard ............

330-

—

33: -

15: -

lejon och tiger ..............

190

—

19: -

15: -

ozelot och puma ..............

140:

_

14: -

15: -

huskatt ..................

5:

—

0:50

0:50

andra, såsom gepard. lodjur, serval och vild-

katt..............

45

—

4:50

3: -

lamadjur, såsom guanaco och vikunja (vicuma).

22

50

2: 25

1: -

mullvad..............

mårddjur1

1

—

0: 10

0: 10

havsutter (kamtschatkabäver) .........

2.000:

_

200: -

300: —

afrikansk och sydamerikansk utter ........

50:

_

5: -

3: -

annan utter .............

110:

_

11: -

12: -

sobel ............

220:

—

22:-

30:-

Ny gruppindelning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961

13

1

2

3

4

Skinn av

Genomsnitts- värde per

skinn i berett

skick

10 % av värdet

enligt kolumn

2 == föreslagen

skattesats

Gällande

skattesats

40.

4: -

12:-

100-

_

10: -

15:-

80

_

8:-

9:-

50

_

5:-

9: -

sibirisk f lo diller (kolinsky)................

13

5

50

1:35

0: 50

2: - 0: 75

1

50

0: 15

0:20

andra, såsom grävling, hermelin, iller och

10

1: -

1:50

nötkreatur1

100

10:-

2:50

35

—

3: 50

2: 50

pungdjur1

14: -

1:40

1:-

opossum,

10

1:-

1:50

8

_

0: 80

0:50

2

50

0: 25

0:35

1

50

0: 15

0:20

5

0: 50

0: 75

säldjur1

100

10:-

15: -

17

_

1:70

2: 50

no

_

11: -

7: -

60

_

6:-

7: -

20

_

2: -

3: -

1

_

0: 10

0: 05

1 Ny gruppindelning

Stockholm 19fil. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

611202

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader för bärgning to. to. av regalskeppet Wasa. a1 i texten