Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 19i3
1961-11-22 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1961:75, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 19i3
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
1
Nr 75
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 30 juni 19i3 (nr kil) om
skatt å vissa pälsvaror jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 3 mars 1961 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 106, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
angående ändring i förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa
pälsvaror.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen framlägges förslag till vissa av EFTA-konventionen föranledda
ändringar i pälsvarubeskattningen. Förslaget innebär, att de nuvarande
protektionistiska elementen i beskattningen avlägsnas och att skatten
på importerade pälsskinn och pälsvaror anpassas efter beskattningen på
inhemska varor.
De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1962.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943
(nr 477) om skatt å vissa pälsvaror
Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. samt 9 och 17 §§ förordningen den
30 juni 1943 om skatt å vissa pälsvaror1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §•
2. För vara, som införes till riket,
utgår skatten med tjugu procent av
varans värde, beräknat enligt 4 §
tulltaxeförordningen med tillägg av
3 §•
2. För vara, som införes till riket,
utgår skatten med följande procentuella
andel av varans värde, nämligen
1960:
118 (vari även förordningen i sin helhet
1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. och 9 § se
omtryckts). 17 § tillagd se 1951: 214.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
(Nuvarande lydelse)
den å varan belöpande tullen; dock
att beträffande beredda lösa skinn av
räv skatten skall utgå med minst det
belopp, som enligt 1 mom. utgår vid
beredning inom riket.
9 §■
För skattepliktig---beträf
fande
skatten.
För vara, som införts till riket men
sedermera utförts ur riket eller till
svensk frihamn, må åtnjutas restitution
av skatt i den ordning och omfattning
Kungl. Maj:t bestämmer.
Skatt utgår icke vid återinförsel av
här i riket beredda lösa skinn, för
vilka skatt erlagts vid beredningen,
ej heller för varor, som införas under
sådana omständigheter, att för
desamma åtnjutes antingen tullfrihet
enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeförordningen
eller tullindring enligt 9 §
samma förordning. Dock föreligger
skattskyldighet vid återinförsel av
vara, för vilken skatt icke erlagts eller
erlagd skatt restituerats.
17 §.
Där inom riket beredda pälsskinn,
för vilka skatt erlagts, använts för
framställning av pälsverk eller arbeten
därav och dessa under vederbörlig
tullkontroll utförts ur riket, äger
Kuncfl. Maj.t medgiva tillverkaren
av varorna återbetalning med belopp
motsvarande den erlagda skatten.
(Föreslagen lydelse)
a) för beredda lösa pälsskinn och
avfallsbitar av pälsskinn 10 procent;
b) för beredda pälsskinn, hopfogade
till tavlor, ämnen eller liknande
stycken 8 procent;
c) för varor av pålsskinn, härunder
inbegripet handskar, tillverkade
av pälsskinn eller försedda med foder
eller besättning av pälsskinn,
samt huvudbonader med pälsskinn
till övertyg eller foder 6 procent; samt
d) för kläder av textilmaterial, försedda
med krage, uppslag eller annan
besättning av pälsskinn 4 procent
eller, där pälsdelens storlek är
ringa, 2 procent.
Varans värde skall beräknas enligt
3 § tulltaxeförordningen med tilllägg
av den å varan belöpande tullen.
9 §•
För skattepliktig---beträf
fande
skatten.
Om skatt tidigare erlagts för varan
eller i varan ingående pälsskinn, skall
skatten vid införsel nedsättas med
vad sålunda erlagts.
17 §•
Där inom riket beredda pälsskinn,
för vilka skatt erlagts, använts för
framställning av andra varor och dessa
under vederbörlig tullkontroll utförts
ur riket, äger kontrollstyrclsen
medgiva tillverkaren av varorna återbetalning
med belopp motsvarande
den erlagda skatten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961 3
Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande
motionerna I: 652 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: / 72 av
herr Hamrin i Kalmar m. fl., vari hemställts,
A. att riksdagen
1. måtte uppskjuta behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 106
till höstsessionen,
2. måtte med komplettering av det i förevarande proposition framlagda
förslaget besluta sådana ändringar av gällande styckeskattesatser å inom
landet beredda skinn (SFS nr 118/1960) att överensstämmelse nås med
den föreslagna skattesatsen å importerade skinn och så att likabehandling
åstadkommes mellan inom landet beredda och importerade skinn i fråga
om denna beskattning;
B. samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig
författningstext.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionen II: 772.
I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 66 har riksdagen vid
vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av den föreliggande propositionen
jämte nyssnämnda i anledning därav väckta motioner till höstsessionen.
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
I. Inledning, s. 4—5.
II. Gällande ordning, s. 5—8.
III. Utredningspromemorian, s. 8—15.
IV. Remissyttrandena, s. 15—28.
V. Departementschefen, s. 28—31. I
I de förevarande motionerna har inledningsvis erinrats om att propositionen
utgår från att överensstämmelse i fråga om skattebelastning skall
råda mellan importvara och inhemsk tillverkning. Ett genomförande av
förslaget i oförändrat skick torde emellertid inte leda till denna önskvärda
överensstämmelse utan i stället innebära en allvarlig snedvridning av pälsbranschens
konkurrensbetingclser. Till grund för den föreslagna sänkningen
av importskatten ligger den beräknade genomsnittliga belastningen inom
landet. En genomsnittsberäkning innebär emellertid inte att varje skinnslag
är belastat med 10 %. Det förhåller sig snarare tvärtom, i det att variationerna
i skattebelastningen vid beredning inom landet f. n. är myckel
stora, beroende på att de prislägen för resp. skinnslag, som man utgått från
då de nu gällande skattesatserna fastställdes, avsevärt förändrats. Det finns
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
inhemskt beredda skinnslag, vilka i dag belastas med mer än 20 % styckeskatt,
och givetvis finns det även skinnslag, där styckeskatten svarar mot
mindre än 10 %. Den del av den inhemska produktionen vars skattebelastning
är högre än 10 % — teoretiskt den hälft som ligger över genomsnittet
kommer med fördel att beredas utomlands i framtiden.
I förhållande till de importerade skinnen kommer de inom Sverige beredda
skinnen att drabbas av en klar diskriminering. De svenska berederierna
skulle genom beskattningens konstruktion komma i konkurrensmäs■
sigt underläge. Detta kan självfallet inte vara syftet med vårt lands åtaganden
enligt EFTA-konventionen.
Motionärerna anser att propositionen bör kompletteras med överarbetade
bestämmelser rörande styckeskatten på inom landet beredda skinn så att
den önskvärda överensstämmelsen mellan importskatten och styckeskatten
uppnås.
Avslutningsvis framhålles att pälsvaruskatten statsfinansiellt är av underordnad
betydelse. Med hänsyn härtill och med tanke på det administrativa
besvär som skattens uppbörd och kontroll för med sig för både berörda
myndigheter och företag, kan starka skäl anföras för skattens slopande.
Då emellertid allmänna skatteberedningen enligt tidigare uttalande av riksdagen
skall särskilt granska de speciella varuskatterna, vill motionärerna
inte nu yrka att pälsvaruskatten omedelbart slopas. De förutsätter emellertid
att så kommer att ske som ett resultat av skatteberedningens granskning.
Utskottet har under hand inhämtat yttrande i ärendet från kontrollstyrelsen
rörande bl. a. aktuella genomsnittsvärden å pälsskinn. Yttrandet jämte
ett i samband därmed avgivet förslag till förteckning enligt 1 § förordningen
om pälsvaruskatt över skattebelagda pälsskinn har såsom bilaga fogats
vid detta betänkande.
Utskottet
Pälsvaruskatten uttas för närvarande efter olika principer för inhemska
varor och vid import. Inom riket erlägges skatten av beredarna såsom en
styckeskatt med vissa för olika slag av pälsskinn fastställda skattebelopp.
iDessa har ursprungligen avvägts så att de skulle motsvara en genomsnittlig
skattebelastning av ca 15 procent av skinnens värde i berett skick. Genom
prisutvecklingen på pälsskinn har dock den faktiska procentuella skattebelastningen
nedgått. Gällande skattesatser är upptagna i särskild förteckning
som finns fogad vid förordningen i ämnet. I importledet är skatten
däremot utformad som en värdeskatt och uttas med 20 procent av värdet.
Skatt utgår vid införsel av såväl lösa pälsskinn som andra varor, vari beredda
pälsskinn ingår. Till grund för beskattningen ligger de införda skinnens
värde eller, vid import av vara som innehåller pälsskinn, varans hela
värde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5,
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 ur 1961
Såsom framgår av det nyss sagda är pälsvaruskatten i sin nuvarande konT
struktion högre vid import än för inhemska varor. Detta gäller inte blott
på grund av att skatten beräknas efter högre procenttal i importledet utan
även därigenom att andra pälsvaror än lösa skinn, t. ex. textilvaror med;
pälsbesättning, vid import skattlägges efter varans hela värde, medan skatt
på motsvarande inhemska vara utgår endast å det i plagget ingående skinnet./
Enligt EFTA-avtalet skall protektionistiska element i indirekt beskattning
avskaffas före ingången av år 1962. Med anledning härav har frågan om
ändrad utformning av pälsvaruskatten utretts inom finansdepartementet av
särskilt tillkallad utredningsman. I utredningspromemorian har -— med utgångspunkt
från att statsinkomsterna av pälsvarubeskattningen oförändrat
skulle uppgå till ca 5 milj. kronor — föreslagits en enhetlig värdeskatt om
15 procent såväl på den inhemska produktionen som vid import. Därjämte
skulle vid import av andra varor än lösa pälsskinn beskattningen begränsas
till värdet av de i sådana varor ingående pälsskinnen.
I den förevarande propositionen framlägges förslag till omläggning av,
pälsvaruskatten i syfte att avlägsna den nuvarande diskrimineringen av imi
porten fr. o. m. den 1 januari 1962. Med hänsyn till den kritik som vid remissbehandlingen
riktats mot nyssnämnda utredningsförslag med en enhetlig
värdeskatt, har detsamma inte ansetts böra genomföras. I stället förordar
departementschefen att nuvarande ordning med en styckeskatt å inhemska
varor och en värdeskatt å importvaror alltjämt skall bestå men att
skatten på importerade pälsskinn och pälsvaror anpassas efter beskattningen
å inhemska varor. Därvid har skatten på importerade lösa pälsskinn föreslagits
till 10 procent, motsvarande den i propositionen beräknade genomsnittliga
skattebelastningen inom landet. Då det inte ansetts praktiskt genomförbart
att i fråga om sammansatta pälsvaror särskilt bestämma värdet
av de i varan ingående skinnen, förordas i fråga om övriga pälsvaror
att skatt uttas å varans hela värde men att hänsyn till den större eller mindre
mängden ingående pälsskinn och till manufaktureringskostnaderna tas
genom en differentiering av skatteprocenten. Sålunda föreslås att skatten å
pälsskinn, som hopfogats till s. k. tavlor, bestämmes till 8 procent, å färdiga
pälsvaror, där pälsskinn utgör den övervägande delen av materialet, 6 pro-1
cent, samt å textilvaror med pälsbesättning 4 procent eller, där pälsdelens
storlek är ringa, 2 procent.
Utskottet anser för sin del att det i och för sig hade varit önskvärt att
man kunde ha övergått till att utta pälsvaruskatten efter ett enhetligt system»
gällande för såväl inhemska som importerade varor. Särskilt ur den synpunkt
som nu i första hand är i fråga, nämligen önskemålet att åstadkomma
likställighet mellan importen och den inhemska näringen i fråga om
skattebelastningen, hade delta varit värdefullt. Utskottet delar emellertid
uppfattningen att det av utredningsmannen föreslagna systemet med eu
enhetlig värdeskatt är förenat med så avsevärda praktiska olägenheter att
det inte bör förordas. Inte heller synes del lämpligt att beskattningen an
-
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
ordnas som en styckeskatt över hela linjen. Såsom i propositionen flamhållits
torde det med hänsyn härtill vara ofrånkomligt att bibehålla den nuvarande
ordningen, enligt vilken pälsvaruskatten är konstruerad som en
styckeskatt vad gäller inhemska varor och som en värdeskatt vad angår
importvaror och söka inom ramen härför avlägsna radande diskriminering
av importen. Vad i ärendet förekommit har givit utskottet uppfattningen att
det uppställda målet kan nås även på denna väg. Utskottet tillstyrker således
i princip propositionen.
Kungl. Maj :ts förslag bygger på förutsättningen att de nu gällande styckeskattesatserna
motsvarar en genomsnittlig skattebelastning av 10 procent
av de inhemska varornas värde. Såsom förut nämnts åstadkommes den avsedda
överensstämmelsen med utgångspunkt härifrån genom sänkning a\
skattesatsen vid import. Å sådana importerade pälsvaror, som är direkt jämförbara
i förevarande hänseende med motsvarande inhemska varor, nämligen
lösa pälsskinn, föreslås sålunda skattesatsen skola bestämmas till samma
tal som den antagna genomsnittliga skattebelastningen inom landet, 10
procent.
I de förevarande motionerna har framhållits, att propositionens utgångspunkt,
att den beräknade genomsnittliga skattebelastningen inom landet är
10 procent, inte innebär att varje skinnslag har en skattebelastning av 10
procent. För att den åsyftade överensstämmelsen skall uppnås måste enligt
motionärernas mening styckeskattesatsen för varje inhemskt skinnslag avpassas
så att den motsvarar 10 procent av skinnslagets värde. I motionerna
yrkas ändring av styckeskattesatserna i överensstämmelse härmed.
Utskottet har i ärendet inhämtat uppgifter från kontrollstyrelsen till belysning
av frågan i vad mån skattebelastningen på inom landet beredda
pälsskinn för närvarande motsvarar ea 10 procent av skinnens värde. Med
anledning härav har kontrollstyrelsen till utskottet inkommit med uppgifter
bl. a. rörande nu aktuella genomsnittsvärden på olika pälsskinn i berett
skick samt häremot svarande styckeskattesatser efter en skatteprocent
av 10. Av kontrollstyrelsen sålunda lämnade uppgifter framgår av en vid
detta betänkande fogad bilaga, vari till jämförelse även redovisas nu gällande
styckeskattesatser. Av de inhämtade uppgifterna framgår att skattebelastningen
på ett stort antal skinnslag numera inte motsvarar det angivna
procenttalet och att den genomsnittliga skattebelastningen totalt sett
för närvarande är inemot 12 procent. Med relativt stora variationer de olika
skinnslagen emellan avviker de nu gällande skattesatserna såväl uppåt som
nedåt i förhållande till det belopp, som motsvarar 10 procent av nuvarande
genomsnittsvärde å skinnslaget i fråga.
Utgångspunkten för det i propositionen framlagda förslaget rörande skattesatsen
å importerade varor är såsom nyss framhållits att skattebelastningen
på de inhemska pälskinnen i huvudsak skall motsvara 10 procent av
skinnens värde. För att nu rådande skattediskriminering av importen skall
helt elimineras och inte den inhemska näringen få en högre skattenivå ge
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961 7
nomsnittligt sett än som gäller för importen bör enligt utskottets mening
gällande styckeskattesatser jämkas så att de för varje till beredning förekommande
skinnslag motsvarar 10 procent av skinnslagets genomsnittsvärde.
Såvitt utskottet kan finna torde de av kontrollstyrelsen i samråd med
företrädare för pälsvarubranschen föreslagna genomsnittsvärdena vara väl
ägnade att i dagens läge tjäna till ledning för bestämmande av nya styckeskattesatser.
Den i propositionen föreslagna och av utskottet tillstyrkta omläggningen
av pälsvaruskatten så att skattebelastningen såväl i importledet som vad
angår de inhemska varorna i princip skall motsvara 10 procent av skinnens
värde gör det för framtiden mer angeläget än tidigare att skattesatserna
för inom riket beredda skinn fortlöpande kan hållas vid belopp, som i
stort sett motsvarar 10 procent av resp. skinnslags genomsnittsvärde. Vid
mera betydande förändringar i prissättningen på inhemska skinn bör med
hänsyn härtill ändring av skattebelastningen kunna ske snabbare än som tidigare
varit möjligt. Detta förhållande har givit utskottet anledning att överväga
ett förfarande, varigenom det skulle bli möjligt att utan riksdagens
medverkan åstadkomma sådana ändringar. En framkomlig väg att nå detta
syfte synes utskottet vara att man — i stället för att såsom nu i förordningen
stadga att pälsvaruskatt skall utgå med de belopp på varje skinn,
som anges i den vid förordningen fogade förteckningen — i författningen
inskriver den beräkningsmetod, som hittills tillämpats och även fortsättningsvis
avses skola tillämpas vid skattläggningen, nämligen att skatten
skall motsvara viss procent av det genomsnittliga värdet å resp. skinnslag. För
att överensstämmelse skall vinnas med Kungl. Maj :ts förslag bör därvid
skatteprocenten bestämmas till 10. Utskottet förordar således ett stadgande
i 3 § 1 mom. av innebörd att skatten för inom riket berett skinn skall utgå
med 10 procent av beskattningsvärdet. För att den önskvärda snabba anpassningen
av skattebelastningen till prisutvecklingen skall åstadkommas,
bör fastställandet av beskattningsvärdena ankomma på Kungl. Maj :t, som
har att utfärda förteckning av liknande slag som den vid författningen nu
fogade över dessa värden samt de på grundval därav bestämda styckeskattesatserna.
Med en sådan avfattning av pälsvaruskatteförordningen skulle
riksdagens medverkan vad gäller skattebeloppen för framtiden endast behöva
ske vid ändring av del procenttal, efter vilket skatten skall uttas.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka att varje prisförändring
på de inhemska pälsvarorna givetvis inte bör medföra justering av beskattningsvärdena.
Såsom i propositionen framhålles bör så ske endast vid mera
väsentliga förändringar i prisutvecklingen på pälsmarknaden. Det får liksom
hittills ankomma på kontrollstyrelsen att följa denna utveckling med uppmärksamhet
och att efter samråd med representanter för branschen till
Kungl. Maj :t inkomma med de förslag som förhållandena påkallar.
Kontrollstyrelsen har i sin ovannämnda till utskottet ingivna skrivelse
framlagt förslag till en av utvecklingen betingad ny uppdelning av pälsskinnen
i förteckningen över skattebelagda sådana skinn. Förslaget synes
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
utskottet jämväl i denna del lämpat att ligga till grund för den förteckning,
som Kungl. Maj :t enligt vad nyss framhållits bör utfärda. Därest behov vid
senare tillfälle skulle uppkomma att ändra pälsskinnens indelning, bör i allmänhet
även en sådan åtgärd kunna företas av Kungl. Maj :t utan riksdagens
hörande.
Den av utskottet förordade ändringen av pälsvaruskatten i förhållande
till propositionen innebär en viss sänkning av den nuvarande skattebelastningen
på den inhemska näringen. Det härav föranledda skattebortfallet
kan uppskattas till inemot en halv milj. kronor, eller — tillsammans med
det av Kungl. Maj:ts förslag orsakade skattebortfallet, som beräknats till
ea 1,5 milj. kronor — knappt 2 milj. kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, nr 106, icke kunnat av riksdagen oförändrad
antagas och i anledning av de likalydande motionerna
I: 652 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 772 av
herr Hamrin i Kalmar m. fl. — måtte antaga följande såsom
utskottets förslag betecknade
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943 (nr 477)
om skatt å vissa pälsvaror
Härigenom förordnas, att 1, 3, 9 och 17 §§ förordningen den 30 juni 1943
om skatt å vissa pälsvaror1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
1
För sådana inom riket yrkesmässigt
beredda lösa pälsskinn, som finnas
upptagna i en vid denna förordning
fogad förteckning, så ock för
följande slag av till riket införda pälsvaror,
nämligen beredda pälsskinn,
även hopfogade till tavlor, ämnen eller
liknande stycken, ävensom avfallsbitar
därav (tulltaxenummer 43.02),
varor av pälsskinn, härunder inbegripet
handskar, tillverkade av pälsskinn
eller försedda med foder eller
(Utskottets förslag)
§•
För inom riket yrkesmässigt beredda
lösa pälsskinn, så ock för följande
slag av till riket införda pälsvaror,
nämligen beredda pälsskinn,
även hopfogade till tavlor, ämnen
eller liknande stycken, ävensom avfallsbitar
därav (tulltaxenummer
43.02), varor av pälsskinn, härunder
inbegripet handskar, tillverkade
av pälsskinn eller försedda med
foder eller besättning av pälsskinn,
samt huvudbonader med pälsskinn
1 Senaste lydelse av 1, 3 och 9 §§ se 1960:118 (vari även förordningen i sin helhet omtryckts).
17 § tillagd se 1951: 214.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
(Gällande lydelse)
besättning av pälsskinn, samt huvudbonader
med pälsskinn till övertyg
eller foder (tulltaxenummer 43.03, ur
tulltaxenummer 42.03 och 65.03—
65.06), ävensom kläder av textilmaterial,
försedda med krage, uppslag
eller annan besättning av pälsskinn
(ur tulltaxenummer 60.05, 61.01 och
61.02), skall enligt vad nedan sägs
erläggas särskild skatt till staten.
3
1. För inom riket beredda skinn
utgår skatten med det belopp för varje
skinn, som angives i den i 1 § omförmälda
förteckningen.
(Utskottets förslag)
till övertyg eller foder (tulltaxenummer
43.03, ur tulltaxenummer 42.03
och 65.03—65.06), ävensom kläder av
textilmaterial, försedda med krage,
uppslag eller annan besättning av
pälsskinn (ur tulltaxenummer 60.05,
61.01 och 61.02), skall enligt vad nedan
sägs erläggas särskild skatt till
staten.
§•
1. För inom riket berett skinn utgår
skatten med ett belopp motsvarande
10 procent av beskattningsvärdet.
Beskattningsvärdet fastställes av
Kungl. Maj:t för olika skinnslag och
skall utgöra det genomsnittliga värde,
som skinn av ifrågavarande slag
kunna anses hava vid utlämning i berett
skick från beredningsställe. Över
sålunda fastställda beskattningsvärden
utfärdar Kungl. Maj:t förteckning
upptagande jämväl de för de
olika skinnslagen gällande skattebeloppen.
(Kungl. Maj.ts förslag)
(Utskottets förslag)
2. För vara, som införes till riket, utgår skatten med följande procentuella
andel av varans värde, nämligen ....
a) för beredda lösa pälsskinn och avfalisbitar av pälsskinn 10 procent;
b) för beredda pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande
stycken 8 procent;
c) för varor av pälsskinn, härunder inbegripet handskar, tillverkade av
pälsskinn eller försedda med foder eller besättning av pälsskinn, samt huvudbonader
med pälsskinn till övertyg eller foder 6 procent; samt
d) för kläder av textilmaterial, försedda med krage, uppslag eller annan
besättning av pälsskinn 4 procent eller, där pälsdelens storlek är ringa, 2
^Varans värde skall beräknas enligt 3 § tulltaxeförordningen med tillägg
av den å varan belöpande tullen.
9 §•
För skattepliktig —--beträffande skatten.
Om skatt tidigare erlagts för varan eller i varan ingående pälsskinn, skall
skatten vid införsel nedsättas med vad sålunda erlagts.
17 §■
Där inom riket beredda pälsskinn, för vilka skatt erlagts, använts för
framställning av andra varor och dessa under vederbörlig tullkontroll ut
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)
förts ur riket, äger kontrollstyrelsen medgiva tillverkaren av varorna återbetalning
med belopp motsvarande den erlagda skatten.
Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1962. den 1 januari 1962. Förordningens
bestämmelser skola äga giltighet redan
före ikraftträdandet med avseende
på åtgärder som erfordras för iilllämpningen
därefter. De äldre bestämmelserna
skola alltjämt lända till
efterrättelse beträffande förhållanden
som hänföra sig till tiden före ikraft,
trådandet.
B) att de likalydande motionerna I: 652 av herr Gösta
Jacobsson m. fl. och II: 772 av herr Hamrin i Kalmar m. fl.
måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och
hemställt.
Stockholm den 22 november 1961
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Wärnberg, Tage Johansson,
Sundin och Gösta Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Engkvist*,
Magnusson i Borås*, Eriksson i Bäckmora, fru Holmqvist, herrar Kristenson
i Göteborg, Rydén, fru Nettelbrandt* och herr Björkman.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
]1
Bilaga
Kontrollstyrelsens skrivelse den 6 november 1961 till bevillningsutskottet i
anledning av förslag till ändring av förordningen om pälsvaruskatt
Ivontrollstyrelsen har föreslagit att förteckningen över pälsskinn, för vilka
pälsvaruskatt skall utgöras, vad angår uppdelningen av skinnen i huvudsak
skall erhålla den lydelse som framgår av nedanstående uppställning. Därav
framgår även av styrelsen förordade genomsnittsvärden per skinn i berett
skick samt häremot svarande styckeskattesatser. Till jämförelse redovisas
jämväl nu gällande skattesatser.
I sin vid förslaget fogade skrivelse har kontrollstyrelsen anfört följande:
Till grund för de beredda pälsskinnens värde i uppställningen ligger det
genomsnittliga importvärdet för de oberedda skinn, som införts under budgetåret
1960/61, med tillägg för en på grundval av berederiernas fakturering
under samma tid beräknad kostnad för beredning och färgning. I den mån
införsel icke ägt rum har skinnpriset beräknats efter auktions- och marknadspriser.
Styrelsen har i frågan samrått med representanter för Svenska
pälsbranschens centralkommitté, som framhållit dels att behovet av att styckeskattesatserna
bygger på en prismässigt exakt indelning av skinnen framstår
som ytterst angeläget då — som i propositionen nr 106/1961 föreslås —
det nuvarande tullskyddet avvecklas, dels att det för beredarna vid fluktuationer
på pälsskinnmarknaden kan vara av synnerlig betydelse att styckeskattesatserna
snabbt kan ändras i annan ordning än genom det nuvarande
relativt tidskrävande förfarandet.
önskemålet om en med hänsyn till priserna noggrannare uppdelning av
skinnen är tillgodosett i uppställningen, som även innehåller vissa ändringar
av huvudsakligen redaktionell natur.
Ivontrollstyrelsen finner även önskemålet om att skattesatserna snabbt
skall kunna ändras vara värt beaktande.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
1
2
3
4
Skinn av
Genomsnitts-
10 % av värdet
Gällande
värde per
skinn i berett
skick
enligt kolumn
2 = föreslagen
skattesats
skattesats
apa......................................
6:50
0:65
1: -
björn
isbjörn ................................
165:-
16:50
25: -
tvättbjörn (sjubb)........................
20:-
2:-
2:75
annan ..................................
145:-
14: 50
15: -
ekorrdjur1
murmel ................................
16
1:60
1:50
ekorre och andra ........................
2
0:20
0:35
får1
lamm av fettsvans- och fettstussfår såsom
persian och indiskt lamm ..............
40
: —
4: -
4:50
naturgrå gotlands-, grönlands- och islandsfår.
33
3:30
1: 75
toscanalamm och därmed jämförliga lamm ..
17
: 50
1:75
1:75
andra isländska får än naturgrå och nordame-
rikanska får ........................
22
—
2:20
1:75
lamm s. k. smasker ......................
2
—
0:,20
0: 40
andra ..................................
12
50
1: 25
1:75
get
killing och yemenkid ....................
3
—
0: 30
0:40
annan ................................
16
—
1:60
1:75
gnagare, andra än ekorrdjur1
bäver ..................................
90
—
9: -
9: -
chinchilla ..............................
25
_
2: 50
9: -
sumpbäver (nutria) ......................
20
—
2: -
2: -
nordbisam......................
7
50
0: 75
1:20
sydbisam .........................
10
—
1: -
1:20
hare, kanin och viscacha (eldslandsbisam) ..
3
—
0:30
0: 40
lämmel och marsvin.....................
1
—
0: 10
0: 10
andra, såsom hamster....................
1
—
0: 10
0:15
giraff .......................
135
—-
13: 50
20:-
hjortdjur
älg ....................................
60
—
6: -
5: -
antilop, gasell och rådjur..................
10
—
1: -
1: —
andra, såsom hjort och ren................
22
50
2:25
2: —
hunddjur
blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt
s. k. whiteface......................
65
—
6:50
7: 50
annan räv ..................
16
—
1:60
1: -
varg......................
35
—
3: 50
5: -
andra, såsom hund, hyena och schakal......
10
—
1: -
1:50
hästdjur1
sebra ....................
125
—
12: 50
15: -
häst...................
90
—
9: -
2:75
andra, inbegr. föl av sebra och häst........
katt- och sibetdjur1
50
—
5: -
2: 75
jaguar, leopard och snöleopard ............
330-
—
33: -
15: -
lejon och tiger ..............
190
—
19: -
15: -
ozelot och puma ..............
140:
_
14: -
15: -
huskatt ..................
5:
—
0:50
0:50
andra, såsom gepard. lodjur, serval och vild-
katt..............
45
—
4:50
3: -
lamadjur, såsom guanaco och vikunja (vicuma).
22
50
2: 25
1: -
mullvad..............
mårddjur1
1
—
0: 10
0: 10
havsutter (kamtschatkabäver) .........
2.000:
_
200: -
300: —
afrikansk och sydamerikansk utter ........
50:
_
5: -
3: -
annan utter .............
110:
_
11: -
12: -
sobel ............
220:
—
22:-
30:-
Ny gruppindelning
Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1961
13
1
2
3
4
Skinn av
Genomsnitts- värde per
skinn i berett
skick
10 % av värdet
enligt kolumn
2 == föreslagen
skattesats
Gällande
skattesats
40.
4: -
12:-
100-
_
10: -
15:-
80
_
8:-
9:-
50
_
5:-
9: -
sibirisk f lo diller (kolinsky)................
13
5
50
1:35
0: 50
2: - 0: 75
1
50
0: 15
0:20
andra, såsom grävling, hermelin, iller och
10
1: -
1:50
nötkreatur1
100
10:-
2:50
35
—
3: 50
2: 50
pungdjur1
14: -
1:40
1:-
opossum,
10
1:-
1:50
8
_
0: 80
0:50
2
50
0: 25
0:35
1
50
0: 15
0:20
5
0: 50
0: 75
säldjur1
100
10:-
15: -
17
_
1:70
2: 50
no
_
11: -
7: -
60
_
6:-
7: -
20
_
2: -
3: -
1
_
0: 10
0: 05
1 Ny gruppindelning
Stockholm 19fil. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
611202
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader för bärgning to. to. av regalskeppet Wasa. a1 i texten