Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1961-11-22 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:78, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

1

Kr 78

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 13 oktober 1961 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 178, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring

i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges, på grundval av pensionsstiftelseutredningens

betänkande, förslag till ändrade bestämmelser i fråga om rätt till avdrag

vid taxeringen för avsättning till pensionsstiftelse in. m. De föreslagna bestämmelserna

är betingade av det förändrade läge, som inträtt på pensioneringsområdet

främst genom tillkomsten av ATP. Förslaget innebär, att möjligheterna

att skattefritt avsätta till pensionsstiftelse begränsas i förhållande

till vad nu gäller. För rätt till avdrag för avsättning kräves vidare att pensionsutfästelsen

skall ha lämnats av den skattskyldige själv och att utfästelsen,

om den lämnas efter den 31 december 1962, skall innefatta rätt till

fribrev vid avgång ur tjänsten före uppnådd pensionsålder, d. v. s. fråga

skall vara om s. k. oantastbar pensionsrätt. De nya avsättningsreglerna är

avsedda att träda i kraft vid 1962 års taxering.

Bl. a. genom tillkomsten av ATP har överskott uppkommit i många pensionsstiftelser.

I propositionen föreslås, att skattskyldig, som har pensionsstiftelse

med överskott, inte skall medgivas avdrag för avgifter till ATP i

den mån han kunnat anlita pensionsstiftelsens medel härför men underlåtit

att göra detta. Sådan avtappning av överskott i stiftelsen behöver dock inte

göras med större belopp än att stiftelseförmögenheten därefter uppgår till

120 procent av pensionsreserven. Avtappningsregeln är avsedd att träda i

kraft först vid 1964 års taxering.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse. 1

1 llihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 28 § 1 mom. och 29 § 4 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ävensom punkt 1 av anvisningarna till 22 §,

punkt 2 av anvisningarna till 29 § samt punkt 6 av anvisningarna till 53 §

samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 §. 28 §.

1 mom. Till intäkt------honom tillgodo.

Räntor samt------tillhört rörelsen.

Royalty och------annan fastighet.

Ersättning, som-------av rörelse. ...

Belopp, som läkare av rörelse uppburit

ur pensions- eller annan personalstiftelse

såsom gottgörelse för

utgift, räknas som intäkt av rörelse.

Vad nu sagts skall dock icke gälla i

den mån utgiften föranlett att avdrag

vid tidigare års taxering ej fått

göras för avgifter, som avses i 29 §

4 mom. sista ledet, eller gottgörelsen

skett av medel, för vilka avdrag ej

fått göras vid avsättningen till stiftelsen.

Gottgörelsen skall i första

hand anses hava skett av sådana medel.

29 §. 29 §.

4 mom. Avdrag får icke göras för:

hyra för------i rörelsen;

kostnad för------— grundförbättring därå;

avgifter från arbetsgivare enligt lagen

om försäkring för allmän tilläggspension

till den del kostnaden härför

motsvaras av under räkenskapsåret

erlagda dylika avgifter, för vilka den

skattskyldige ägt gottgöra sig enligt

5 § lagen med vissa bestämmelser om

pensionsstiftelse men för vilka han

icke uttagit gottgörelse, dock att vad

nu sagts skall gälla endast i den mån

gottgörelsen kunnat uttagas utan att

stiftelsens förmögenhet bringats att

underskrida ett belopp motsvarande

etthundratjugu procent av stiftelsens

pensionsreserv.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse av 28 § 1 mom. se 1938:368, av 29 § 4 mom. se 1930:190, av punkt 1 av anvisningarna

till 22 § se 1951:790, av punkt 2 av anvisningarna till 29 § se 1956:57 samt av punkt 6 av

anvisningarna till 53 § se 1955:255.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 22 §. till 22 §.

1. Såsom driftkostnad------ny sådan.

Värdet av------som driftkostnad.

Därest inkomst------nedan sägs.

Kostnad för-------om jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i punkt 2 av anvis- Bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna

till 29 § angående avdrag ningarna till 29 § angående avdrag

för överföring av medel till pensions- för överföring av medel till pensionsstiftelse

eller annan personalstiftelse, stiftelse eller annan personalstiftelse,

såvitt angår rörelse, skola äga mot- såvitt angår rörelse, ävensom bestämsvarande

tillämpning i fråga om jord- melserna i 28 § 1 mom. sista stycket

bruksfastighet. och 29 § b mom. sista ledet avseende

rörelseidkare, som äger gottgöra sig

för utgift ur sådan stiftelse, skola äga

motsvarande tillämpning i fråga om

jordbruksfastighet.

Värdet av------som intäkt.

till 29 §.

2. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till pensionsstiftelse

varom förmäles i punkt 6

av anvisningarna till 53 § för pensionering

av personal, som är eller varit

anställd i rörelsen, eller efterlevande

till sådan personal.

Avdrag må icke medgivas med

mindre pensioneringen anordnats på

sätt i anvisningarna till 31 § föreskrives

som villkor för att livförsäkring

skall hänföras till pensionsförsäkring.

Vidare kräves för rätt till

avdrag att medlen kontant eller i

form av aktier, obligationer eller därmed

jämförliga tillgångar till ett värde

motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen. År

fråga om aktiebolag, ekonomisk förening,

ömsesidigt försäkringsbolag,

sparbank, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, hypoteksförening,

svenska bostadskreditkassan

eller bostadskreditförening, må med

tillgångar som nyss sagts jämställas

av den skattskyldige utfärdat och till

stiftelsen överlämnat skuldebrev.

It llihang till riksdagens protokoll 1961. 7

till 29 §.

2. a. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till pensionsstiftelse

varom förmäles i punkt

6 av anvisningarna till 53 §.

Avdrag må icke medgivas med

mindre avsättningen avser pensionering,

som anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som

villkor för att livförsäkring skall hänföras

till pensionsförsäkring.

För rätt till avdrag kräves vidare

att medlen kontant eller i form av

aktier, obligationer eller därmed jämförliga

tillgångar till ett värde motsvarande

den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen. Är fråga

om aktiebolag, ekonomisk förening,

ömsesidigt försäkringsbolag, sparbank,

Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksförening,

svenska bostadskreditkassan eller bostadskreditförening,

må med tillgångar

som nyss sagts jämställas av den

skattskyldige utfärdat och till stiftelsen

överlämnat skuldebrev. Såsom

förutsättning härför skall gälla, att

skuldebrevet innefattar utfästelse om

att ränta skall utgå med lägst tre och

högst sex procent om året och om att

samt. Nr 78

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

(Nuvarande lydelse)

Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

må icke medgivas med högre

belopp än som — bedömt på grundval

av förhållandena vid beskattningsårets

utgång — erfordras för att

jämte framtida avgifter säkerställa

de pensioner jämte dgrtidstillägg eller

andra därmed jämförliga tillägg,

vilka högst skola utgå enligt gjorda

bindande utfästelser till personer som

omfattas av stiftelsens ändamålsbestämning.

Vid beräkning av det belopp,

vartill stiftelsens förmögenhet

sålunda högst må uppgå, skall hänsyn

tagas endast till den, som vid ingången

av beskattningsåret uppnått tjugufem

års ålder, och må de framtida

avgifterna icke antagas lägre än de

från tjugufem år till pensionsåldern

oföränderliga avgifter, som skolat erfordras

för att säkerställa nu ifrågavarande

pensionsförmåner. Oaktat

vad nyss sagts må den framtida avgiftsbetalningen

anses grundad på

från dagen för anställningen och till

pensionsåldern med oförändrade belopp

utgående avgifter och må all

personal för vilken bindande utfästelse

gäller oavsett åldern medräknas.

Härvid skall dock, om löneförhöjning

erhållits under anställningstiden, avgiften

för den del av utfästelsen, som

belöper på eller kan anses belöpa på

löneförhöjningen, beräknas utgå från

dagen för löneförhöjningen. Ävenså

skall, i fall av tilläggsutfästelse av

annan anledning än nyss nämnts, avgiften

för tilläggsutfästelsen anses utgå

från den dag då denna gavs.

Om aktierna-----— ------är

Skattskyldig må jämväl åtnjuta

avdrag för medel, som avsatts till annan

personalstiftelse än pensionsstiftelse,

därest medlen kontant eller i

(Föreslagen lydelse)

räntan årligen skall tillföras huvudstolen.

Avdrag må dock medgivas

även om skuldebrevet innehåller förbehåll

att skyldighet att utgiva ränta

ej föreligger, när stiftelsens förmögenhet

uppgår till ett belopp motsvarande

etthundratjugu procent av stiftelsens

pensionsreserv.

För rätt till avdrag kräves jämväl

att avsättningen tjänar till tryggande

av den skattskyldiges utfästelser

om pension. Utfästelse skall vara

gjord av den skattskyldige till arbetstagare

eller arbetstagares efterlevande.

Utfästelse till arbetstagare om

pension, som ännu ej börjat utgå,

skall innefatta att denne vid avgång

ur tjänsten utan samband med inträffat

pensionsfall har rätt till den

del av pensionen som intjänats vid

avgången (fribrev). Avdraget för avsättningen

må uppgå till högst det

belopp som fordras för att uppbringa

stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets

utgång till vad som motsvarar

en enligt 10 § lagen med vissa

bestämmelser om pensionsstiftelse

beräknad pensionsreserv för sådana

utfästelser som ovan sagts.

fråga.

b. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till annan

personalstiftelse än pensionsstiftelse,

därest medlen kontant eller i form av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

form av aktier, obligationer eller därmed

jämförliga tillgångar till ett värde

motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen och

under förutsättning tillika att stiftefsens

ändamål är sådant, att den

skattskyldige vid direkt omkostnad

för dylikt ändamål är berättigad till

avdrag, samt att stiftelsen i övrigt

uppfyller villkor motsvarande dem

som i punkt 6 av anvisningarna till

53 § stadgats beträffande pensionsstiftelse.

till 53 §.

6. Med pensionsstiftelse avses, förutom

bankaktiebolags och sparbanks

pensionsstiftelse samt pensionsstiftelse

bildad enligt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser,

jämväl inrättning, självständig

fond eller annan stiftelse under förutsättning

att denna står under tillsyn

enligt lagen om tillsyn över stiftelser,

att stiftelsens stadgar fastställts av

tillsynsmyndigheten, att stiftelsens

kapital och avkastning må användas

endast till pensioner på grund av

tjänst, att genom föreskrifter i reglementet

eller eljest trygghet skapats

för att stiftelsen så länge den består

skall hava sådant ändamål samt att

vid dess upplösning eller då det icke

längre finnes eller kan antagas komma

att finnas någon, vars rätt till

pension på grund av tjänst skall tillgodoses

av stiftelsen, återstående medel

antingen skola användas för dylik

pensionering eller ock skola anslås

till välgörande eller eljest allmännyttigt

ändamål.

aktier, obligationer eller därmed jämförliga

tillgångar till ett värde motsvarande

den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen och under

förutsättning tillika att stiftelsens ändamål

är sådant, att den skattskyldige

vid direkt omkostnad för dylikt

ändamål är berättigad till avdrag, att

stiftelsen, om den icke bildats enligt

lagen om aktiebolags pensions- och

andra personalstiftelser eller är knuten

till bankaktiebolag eller sparbank,

står under tillsyn enligt lagen om tillsyn

över stiftelser samt att stiftelsen

i övrigt uppfyller villkor motsvarande

dem som i punkt 6 av anvisningarna

till 53 § stadgats beträffande

pensionsstiftelse.

till 53 §.

6. Under 53 § 1 mom. d) hör, förutom

pensionsstiftelse bildad enligt

lagen om aktiebolags pensions- och

andra personalstiftelser, jämväl annan

pensionsstiftelse under följande

förutsättningar. Stiftelsens stadgar

skola hava fastställts av tillsynsmyndigheten

och innehålla föreskrift att

stiftelsens ändamål uteslutande är

pensionering på grund av tjänst och

att ändamålet skall vara oförändrat

så långe stiftelsen består samt att vid

dess upplösning eller då det icke längre

finnes eller kan antagas komma

att finnas någon, vars rätt till pension

på grund av tjänst skall tillgodoses

av stiftelsen, återstående medel

antingen skola användas för dylik

pensionering eller ock skola anslås

till välgörande eller eljest allmännyttigt

ändamål.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Vad som stadgas

i 29 § 4 mom. i dess nya lydelse skall äga tillämpning första gången med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 196i

avseende å det beskattningsår, för vilket taxering verkställes i första instans

år 1964. Övriga bestämmelser skola tillämpas första gången vid 1962

års taxering. Äldre bestämmelser skola fortfarande gälla i fråga om 1961 års

taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1961 och tidigare år.

I samband med lagens ikraftträdande skall följande iakttagas.

1. Stadgandet i 29 § 4 mom. sista ledet skall icke föranleda att avdrag

vägras vid 1964 års taxering, om den skattskyldige under beskattningsåret

nedbringat stiftelsens förmögenhet med en tredjedel av skillnaden mellan

förmögenheten före gottgörelse och ett belopp motsvarande etthundratjugu

procent av stiftelsens pensionsreserv, eller vid 1965 års taxering, om den

skattskyldige under beskattningsåret nedbringat stiftelsens förmögenhet

med hälften av skillnaden mellan motsvarande belopp.

Riksskattenämnden äger, om synnerliga skäl därtill föranleda, medgiva

att rätt till avdrag skall föreligga utan hinder av stadgandet i 29 § 4 mom.

sista ledet om stiftelsens förmögenhet, på sätt nämnden föreskriver, nedbringas

till ett belopp motsvarande etthundratjugu procent av stiftelsens

pensionsreserv senast under det beskattningsår, för vilket taxering i första

instans verkställes år 1968. Över beslut, som riksskattenämnden meddelat i

sådant ärende, må klagan icke föras.

2. Har utfästelse om pension, vilken icke är förenad med fribrev, lämnats

före den 1 januari 1963, skall utfästelsen vid beräkning av det belopp, varmed

avdrag för avsättning till pensionsstiftelse högst får medgivas, anses

förenad med fribrev. Därvid skall hänsyn icke tagas till mer än det belopp

som var utfäst före nämnda dag jämte sådana utfästa tillägg som må hava

föranletts av levnadskostnadernas ökning fram till tidpunkten för avsättningen.

Vid beräkning av pensionsreserv skall utfästelsen jämte förekommande

tillägg anses innefatta ett fribrev beräknat jämlikt 10 § tredje stycket

lagen med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse. Förenas pensionsutfästelse,

som enligt vad nu sagts må beaktas vid beräkning av avdragsgill avsättning,

till en del med fribrev, må vid pensionsreservens beräkning den

pensionsdel, som icke förenats med fribrev, anses tillfullo intjänad. Såsom

förutsättning härför skall dock gälla, att den skattskyldige åtagit sig att till

pensionsstiftelse avsätta medel till tryggande av utfästelsen om pension till

den del densamma förenats med fribrev och att åtagandet jämväl innefattar

avsättning för tillägg till denna pensionsdel, eller, om åtaganden som nu

sagts icke gjorts, att för de båda pensionsdelarna sammanlagt icke beräknas

en större pensionsreserv än som skulle hava beräknats, om den ursprungliga

utfästelsen icke förenats med fribrev.

3. Har pensions- eller annan personalstiftelse sådan ändamålsbestämning,

att avdrag för avsättning till stiftelsen på grund härav icke kan medgivas,

må sådant avdrag likväl åtnjutas, därest stiftelsen bildats före den 5 juni

1955 och den skattskyldige vid självdeklarationen fogar handling som utvisar

att stiftelsens styrelse beslutat mottaga de under beskattningsåret avsatta

medlen under uttryckligt förbehåll att medlen i fråga skola användas

uteslutande för sådant ändamål, som utgör förutsättning för avdragsrätt.

Handling som nyss sagts skall vidfogas deklarationen i två exemplar, varav

del ena skall av taxeringsnämnd eller prövningsnämnd överlämnas till taxeringsintendenten

för att av denne tillställas myndighet som har att öva tillsyn

över stiftelsen.

Har pension börjat utgå före den 5 juni 1955 utan att pensionsutbetalningen

är grundad på utfästelse gentemot den som uppbär pensionen, må, oaktat

vad i denna lag stadgas, vid beräkning av det belopp, varmed avdrag för

avsättning till pensionsstiftelse högst får medgivas, så anses som om pensionen

i fråga utgår på grund av utfästelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

7

Sådan stiftelse, som utom i vad avser stiftelsens ändamålsbestämning

uppfyller förutsättningarna för frikallelse, helt eller delvis, från skattskyldighet

för inkomst och förmögenhet, är frikallad från dylik skattskyldighet

under förutsättning att stiftelsen bildats före den 5 juni 1955 och att stiftelsens

ändamålsbestämning står i överensstämmelse med vad därom stadgades

i lagen den 30 juni 1937, nr 662, eller lagen den 26 maj 1950, nr 308.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 706 av herrar Ragnar Bergh och Ebbe

Ohlsson samt II: 850 av herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen i samband med behandlingen av propositionen nr 178 måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande

av vad i motionerna anförts efter härom företagen skyndsam utredning för

riksdagen framlägga förslag, innebärande att arbetsgivare medgives rätt att

— utöver de årliga avgifterna för tilläggspensioneringen — skattefritt avsätta

medel till egen pensionsfond i syfte att göra pensionsutfästelserna säkrare

samt begränsa kostnadsövervältringen på framtida generationer»; samt

2) de likalydande motionerna I: 707 av herr Gösta Jacobsson samt II: 851

av herrar Palm och Darlin, vari hemställts, att kommunalskattelagen ges en

sådan utformning, att dels i punkt 2 a. femte stycket av anvisningarna till

29 § orden »genom eget eller anhörigs innehav av aktier eller andelar» utbytes

mot »genom eget innehav av aktier eller andelar», dels ock i övrigt

full identitet skapas mellan den civilrättsliga pensionsreserven och skattetaket

samt att utskottet måtte utforma de ändringar i lagtexten, som följer

härav.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 707 och II: 850.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 7—8.

II. Historik och gällande rätt, s. 8—12.

III. Utredningens förslag, s. 12—70.

IV. Departementschefens hemställan, s. 70.

Av innehållet i de förevara nde motionerna må här återges

följande.

I de likalydande motionerna I: 706 och II: 850 frainhålles att i propositionen

icke berörts de konsekvenser med avseende på pensionsavsättningarnas

storlek som följer av att ATP-systemet bygger på fördelningsprincipen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

Tillämpandet av denna princip leder till låga men efter hand stigande avgiftsinbetalningar

under en uppbyggnadsperiod. Under denna period växer

visserligen även pensionsförmånen enligt ATP, men för arbetsgivarens del

är emellertid pensionsförpliktelsen given i och med att systemet trätt i

kraft. Det förhållandet att pensionsavgifterna periodiseras på visst sätt har

därvid ingen betydelse. Genom pensionsförpliktelser uppkommer för arbetsgivaren

en faktisk skuld, som endast delvis likvideras under pensionssystemets

uppbyggnadsperiod. Företagsekonomiskt sett är det därför otillfredsställande

att arbetsgivaren icke äger möjlighet att utöver de direkta ATPavgifterna

göra avsättningar av nöjaktig storlek.

På grund därav förordas att arbetsgivare — såväl inom större som inom

mindre företag — bör få rätt att till egen pensionsfond göra avsättningar

upp till visst maximibelopp per år. Maximibeloppet bör vara den mot pensionsförpliktelserna

svarande genomsnittliga verkliga årskostnaden enligt

försäkringsmatematiska beräkningar och avsättningen under året kunna

uppgå till skillnaden mellan detta maximibelopp och de avgifter arbetsgivaren

under året har att inbetala för sina anställda. Härvid bör under visst

år icke utnyttjad rätt till avsättning få ackumuleras och tillgodogöras under

senare år. Bestämmelser angående fondernas avskiljande och angående säkerställande

av dessa bör utfärdas i analogi med vad som hittills gällt i fråga

om pensionsavsättningar inom eget företag. Självfallet skall all avsättning

till egen pensionsfond upp till angivet tak vara avdragsgill. Å andra sidan

skall ianspråktagande av pensionsfond för inbetalning till den statliga pensionsfonden

betraktas såsom intäkt i rörelsen.

Ett system sådant som motionärerna förordat kan icke genomföras utan

att en utredning först företages. Det är bl. a. angeläget att en realistisk beräkning

med hänsynstagande till uppskattad dödlighet, produktionsutveckling,

ränteläge m. m. göres angående de verkliga genomsnittliga årskostnaderna

för de utfästa pensionsförpliktelserna. En sådan utredning bör enligt

motionärernas mening snarast igångsättas.

Till stöd för yrkandena i de likalydande motionerna I: 707 och 11: 851 anföres

i huvudsak följande. Motionärerna framhåller, att i propositionen föreslås

en högsta gräns för avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse, som

i flera avseenden avviker från den civilrättsliga pensionsreserven. Detta får

den praktiska konsekvensen i de fall, då pensionsstiftelsens kapital icke kan

hållas lika stort som pensionsreserven på grund av att avdragsrätt icke föreligger

för avsättningar, att säkerheten minskas icke blott för dem, vilkas

pensionsanspråk ej ger avsättningsrätt, utan även för alla andra pensionsberättigade.

Företag, som anslutit sig till PRI-systemet, har skyldighet hålla PRI-stiftelsens

tillgångar lika stora som pensionsreserven. PRI-stiftelsen kan tillföras

kapital antingen genom avsättning från företaget eller genom överföring

från annan pensionsstiftelse. Finns pensionsrätt, som bildar civilrättslig pensionsreserv

i annan pensionsstiftelse, men som ej får medräknas vid fast
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

9

ställande av skattetaket, kan avsättning till PRI-stiftelsen ej ske med avdragsrätt,

då därigenom det för stiftelserna gemensamma skattetaket överskrides.

överföring till PRI-stiftelsen från den äldre stiftelsen förhindras

av att denna därefter ej skulle ha fyllt pensionsreserven. Avsättningen till

PRI-stiftelsen, som är obligatorisk, måste göras med beskattade medel.

Skillnad mellan civilrättslig pensionsreserv enligt proposition nr 177 och

skattetaket enligt proposition nr 178 uppkommer i följande fall, nämligen

1) då pension utfästs av stiftelse, innan den nya lagen om pensionsstiftelse

trätt i kraft,

2) då utfästelse om pension utan fribrevsrätt (antastbar pension) lämnats

efter utgången av år 1962,

3) då en utgående pension icke motsvaras av en utfästelse samt

4) då den, som »genom eget eller anhörigs innehav av aktier eller andelar

har ett avgörande inflytande i bolaget eller föreningen», erhållit utfästelse

om pension.

Genom uppgörelserna på arbetsmarknaden har arbetsgivare övertagit ansvaret

för alla utfästelser om pension, som utgår i det nya pensionssystemet,

även i det fall att de tidigare lämnades av pensionsstiftelse. Återstående utfästelser

om pension, som lämnats av stiftelse, avser i huvudsak personal,

som av åldersskäl icke omfattas av pensionssystemet. Det kan icke vara

önskvärt, att lagstiftningen försämrar möjligheterna för dessa äldre personer

att få pension enligt de utfästelser, de erhållit.

Pensionsuppgörelserna ger vid förtidsavgång rätt till ett försäkringstekniskt

riktigt beräknat fribrev från den ålder, från vilken pensionen vid fortsatt

tjänst skulle ha utgått. Pensionsuppgörelserna ger ett gott skydd i detta

hänseende för dem som intjänar fulla pensionsförmåner enligt bestämmelserna

i dessa uppgörelser. Det kommer emellertid alltid att finnas pensionsbehov,

som icke tillgodoses inom normala pensionsregler. Kvinnor, som under

barnens uppväxttid varit borta från förvärvsarbetet, får t. ex. låg ålderspension.

Den generation, som icke hinner omfattas av det nya pensionssystemet

i 30 år, får ej fulla pensionsförmåner. Om en arbetsgivare önskar

förstärka pensionen i sådana fall genom villkorade utfästelser bör detta understödjas

av lagstiftningen.

Beträffande pensioner, som utbetalas utan utfästelse, finns icke anledning

att frångå det förslag som utredningen framlagt. De av flera remissinstanser

påtalade tolkningssvårigheterna försvinner icke genom att man

inför olika civilrättsliga och skatterättsliga pensionsreserver.

Vad slutligen gäller frågan om avdragsrätt för pension åt huvudaktieägaren,

utgår motionärerna ifrån att såsom i propositionen angives utredningen

i sitt fortsatta arbete undersöker, om avsättning för denne personligen kan

medgivas utan risk för att reglerna missbrukas. Motionärerna föreslår emellertid,

att avdragsrätt redan nu lämnas för avsättning, som avser utfästelser,

där den till vilken utfästelsen riktar sig icke äger mera än hälften av aktierna.

För att belysa bakgrunden till sistnämnda förslag anföres följande exempel.

Aktierna i ett familjebolag har vid stiftarens frånfälle skiftats i lika

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

poster mellan tre barn. Av barnen är ett aktivt verksamt som företagsledare

under det att de övriga ej tar del i verksamheten. En pensionsutfästelse gentemot

företagsledaren är för denne lika viktig, som för annan anställd. Det

finns ingen anledning att bedöma utfästelsen annat än som i första hand en

fråga om pensionering. Även för det fall att en person innehar majoriteten

av aktierna synes en uppmjukning av de nuvarande restriktionerna vara motiverad.

Inte minst gäller detta med tanke på möjligheterna att trygga efterlevandeskydd

genom utfästelse om familjepension och avsättning härtill.

Ett annat skäl för en uppmjukning av bestämmelserna är, att huvudaktieägaren

kan förlora sin majoritet av aktierna, om hans äktenskap upplöses

genom hustruns frånfälle eller vid skilsmässa.

Utskottet

Alltsedan slutet av 1930-talet har hos de svenska företagen bildats ett

stort antal pensionsstiftelser. Detta har skett i enlighet med 1937 års lag

om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, s. k. bundna pensionsstiftelser,

men framför allt har bildats pensionsstiftelser genom allmänna

stiftelserättsliga regler, s. k. fria pensionsstiftelser. Det beräknas att

det finns mellan 7 000 och 8 000 stiftelser, varav drygt 1 000 är bundna stiftelser.

Den sammanlagda nettoförmögenheten hos pensionsstiftelserna beräknas

vid 1959 års utgång ha uppgått till omkring 6,6 miljarder kronor,

varav i runt tal en halv miljard kronor belöper på bundna stiftelser och

återstoden hänför sig till de fria stiftelserna.

I och med införandet av den allmänna tilläggspensioneringen har för

pensionsstiftelsernas vidkommande uppstått vissa problem, bl. a. avseende

frågan om anpassning av stiftelsernas verksamhet till det ändrade läge som

uppstått på tjänstepensioneringens område i och med ATP:s tillkomst. Vidare

aktualiserades frågan om anpassning av stiftelserna till pensionsuppgörelserna

på arbetsmarknaden. Dessa spörsmål har övervägts av pensionsstiftelseutredningen,

som i ett i våras avgivet betänkande (SOU 1961: 14)

behandlade civilrättsliga och skatterättsliga frågor av särskilt brådskande

natur. I Kungl. Maj :ts proposition nr 177, som hänvisats till behandling av

lagutskott, har på grundval av utredningens betänkande framlagts vissa

förslag till civilrättslig reglering av pensionsstiftelsernas verksamhet. Avsikten

är att de föreslagna reglerna senare skall kunna sammanfogas med

de ytterligare bestämmelser som kan befinnas erforderliga. Den föreslagna

civillagens regler får i stor utsträckning direkt inverkan på den skatterättsliga

behandlingen av avsättning till pensionsstiftelse. De föreslagna bestämmelserna

i civillagen är avsedda att gälla för såväl bundna som fria pensionsstiftelser

och att i allmänhet vara tillämpliga vare sig stiftelsen bildats

före lagstiftningens ikraftträdande eller först senare. Enligt förslaget skall

i pensionsstiftelse kvarhållas så mycket av befintliga medel, som fordras

för att säkerställa utgående pensioner oeh utfästelser om framtida pension

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

(stiftelsens pensionsreserv). Regler har givits om användningen av pensionsstiftelsens

överskottsmedel utöver pensionsreserven. Sådant överskott

skall kunna anlitas till gottgörelse av arbetsgivare för dennes utgifter för

pensioner och premier till pensionsförsäkring inbegripet avgift för den allmänna

tilläggspensionen samt för pensionering närliggande ändamål. Överskott

skall också kunna överföras från en pensionsstiftelse till annan sådan

stiftelse hos samma arbetsgivare. Därjämte har stadgats förbud för

stiftelse att själv utfästa pensioner och, annat än i undantagsfall, själv

göra pensionsutbetalningar. Ansvaret för pensioner har ansetts i första hand

böra åvila arbetsgivare med rätt för denne att för sina utgifter bereda sig

ersättning ur stiftelsens överskott. Vidare förordas att alla pensionsstiftelser

skall stå under offentlig tillsyn. Lagstiftningen föreslås skola träda i

kraft omedelbart efter lagens utfärdande.

Enligt vad utskottet erfarit kommer första lagutskottet att föreslå riksdagen

att antaga Kungl. Maj:ts proposition nr 177 i oförändrat skick. Vid

sina överväganden har bevillningsutskottet utgått ifrån att den föreslagna

civillagstiftningen av riksdagen antas utan ändringar.

Pensionsstiftelseutredningen föreslog som nyss framhållits i sitt betänkande

också ändrade bestämmelser i fråga om rätt till avdrag vid taxeringen

för avsättning till pensionsstiftelse m. m. På grundval av utredningens

betänkande har Kungl. Maj:t genom den förevarande propositionen framlagt

förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen. De föreslagna bestämmelserna

är betingade av det förändrade läge, som inträtt pa pensioneringsområdet

främst genom tillkomsten av ATP och innebär, att möjligheterna

att skattefritt avsätta till pensionsstiftelse begränsas i förhållande

till vad nu gäller. Beräkningen av högsta tillåtna avsättning med hänsyn

till pensionsskulden kommer således enligt förslaget att i regel leda till ett

lägre belopp än det nu vanligen använda beräkningssättet. Villkoren för

rätt till avdrag har också skärpts. Sålunda kräves att pensionsutfästelsen

skall ha lämnats av den skattskyldige själv och att utfästelsen, om den

lämnas efter den 31 december 1962, skall innefatta rätt till fribrev vid avgång

ur tjänsten före uppnådd pensionsålder, d. v. s. fråga skall vara om

s. k. oantastbar pensionsrätt. överlämnas skuldebrev till pensionsstiftelsen

skall det vara räntebärande. De nya avsättningsreglerna är avsedda att träda

i kraft vid 1962 års taxering.

Utskottet tar först upp till behandling vissa spörsmål rörande beräkningen

av högsta tillåtna avsättning (skattetaket). Den nuvarande schablonregeln

vid fastställandet av skattetaket bygger på principen, att fonderingens

storlek skall bestämmas försäkringsmässigt. De antaganden som ligger

till grund för beräkningen har emellertid vidsträckta marginaler och i

praktiken blir skattetaket avsevärt högre än vad som skulle motsvara andelen

i uppsamlade medel hos ett försäkringsbolag för samma pensionsutfästelser.

Man har beräknat att fonderingen enligt schablonregeln genomsnittligt

ligger ca 30 procent över det försäkringsmässigt bestämda belopp,

som arbetsgivaren skulle ha fått inbetala till försäkringsbolag, om han i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

stället tryggat sina åtaganden genom försäkring. Enligt förslaget skall skattetaket

i princip utgöras av den s. k. pensionsreserven. Hur denna skall beiäknas

anges i civillagen. Den skall motsvara en efter försäkringstekniska

grunder beräknad pensionsreserv och avse kapitalvärdet av utgående pensioner,

samt i fråga om utfästa pensioner, som ännu ej börjat utgå, kapitalvärdet

av vid beräkningstillfället intjänad del av pensionen. Vissa skiljaktighetei

kan emellertid komma att föreligga mellan den civilrättsligt bestämda

pensionsreserven och skattetaket. Vid beräkning av skattetaket skall

sålunda hänsyn inte tas till pensioner, som har utfästs av pensionsstiftelse

innan den nya civillagen trätt i kraft — efter lagens ikraftträdande föreiigger

förbud för stiftelse att utfästa pension — och ej heller till utfästelse

om pension utan fribrevsrätt, som lämnats efter utgången av år 1962. Ej

heller skall utgående pension medräknas skatterättsligt då den icke motsvaras

av en av arbetsgivaren gjord utfästelse. Pension till huvudaktieägare

och liknande får icke heller medräknas vid beräkning av skattetaket. Däremot

beaktas pensioner som nu sagts vid bestämmandet av pensionsreservens

storlek i civilrättsligt hänseende.

I de föreliggande motionerna 1:707 och 11:851 har framhållits, att det

vore önskvärt att vid en samtidig civilrättslig och skatterättslig lagstiftning

söka ett gemensamt mål. Reglerna borde därför ges sådan utformning att

skattetaket icke avviker från den civilrättsligt bestämda pensionsreserven.

Genom att avdrag icke medges för pension, som utfästs av stiftelse innan

den nya civillagen trätt i kraft, blir följden att lagstiftningen försämrar

möjligheterna främst för äldre personer att få pension enligt sådana utfästelser.

Vidare anmärker motionärerna, att då utfästelse om antastbar

pension lämnas i framtiden avdragsrätt icke kommer att föreligga i skattehänseende.

Visserligen utgår de träffade pensionsuppgörelserna från att

fi ibrev skall utfärdas men det kommer alltid att finnas pensionsbehov, som

icke tillgodoses inom normala pensionsregler. Detta gäller bl. a. kvinnor

och sådana anställda, som icke hinner omfattas av det nya pensionssystemet

i trettio år. Om arbetsgivaren önskar förstärka pensionen genom villkorade

utfästelser bör detta understödjas av lagstiftningen och icke motarbetas.

Motionärerna anser också att det förslag som pensionsstiftelseutl

edningen framlagt, att vid bestämmandet av skattetaket även utgående

pensioner, som icke motsvaras av utfästelser, skall få beaktas, bör läggas

till grund för lagstiftning. Vidare anser motionärerna att avdragsrätt bör

föreligga för pensionsavsättning avseende sådan aktieägare i fåmansbolag,

som endast genom anhörigs innehav av aktier eller föreningsandelar erhåller

avgörande inflytande i företaget. I sistnämnda hänseende bör enligt

motionärernas mening ändring vidtas i sista stycket av punkt 2 a. av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen. Vidare yrkar motionärerna att de

föreslagna reglerna ersätts med bestämmelser, som medger att full identitet

skapas mellan den civilrättsliga pensionsreserven och skattetaket.

Vad först angår frågan om avdrag för avsättning för pension avseende

huvudaktieägare vill utskottet erinra om att denna fråga vid flerfaldiga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961 13

tillfällen varit föremål för riksdagens behandling i anledning av väckta motionsyrkanden,

senast vid innevarande års vårriksdag. Med yrkandena har

då avsetts att bereda huvudaktieägaren full likställighet med andra arbetstagare.

Så skulle också bli fallet om — som motionärerna nu förordar —

full identitet skapas mellan den civilrättsliga pensionsreserven och skattetaket.

Emellertid synes motionärerna anse det tillräckligt för närvarande

med en mindre långtgående ändring rörande avsättningsrätten för huvudaktieägare.

Motionärerna anser nämligen att avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

för pension åt aktieägare alltjämt icke bör medgivas om aktieägaren

genom eget innehav av aktier erhållit ett avgörande inflytande i

företaget. Som motionärerna själva påpekat har det i propositionen nr 178

förutsatts, att pensionsutredningen vid sitt fortsatta arbete skall undersöka,

om sådana regler kan utformas att avsättning för huvudaktieägarens pensionering

kan medges utan risk för att reglerna missbrukas. Under sådana

förhållanden är det enligt utskottets mening icke lämpligt att vidtaga mer

eller mindre långtgående jämkningar i reglerna om avdrag för avsättning

för huvudaktieägarens pensionering. Frågan bör övervägas sedan pensionsstiftelseutredningen

behandlat densamma. Med det anförda avstyrker utskottet

de föreliggande motionerna i denna del.

Beträffande frågan om att skapa full identitet mellan den civilrättsliga

pensionsreserven och skattetaket följer av vad utskottet nyss sagt att sadan

identitet inte kommer att föreligga i de fall, då avsättning göres for att

trygga huvudaktieägares pensionering. För att skattetaket skulle överensstämma

med pensionsreserven enligt de civilrättsliga bestämmelserna fordras

ytterligare ändringar i Kungl. Maj :ts förslag. Sålunda förutsätter en sådan

överensstämmelse att avdrag medges för antastbara pensioner. Därvidlag

vill utskottet erinra om att Kungl. Maj:ts förslag sammanfaller med utredningens

ståndpunkt i denna fråga, vilken tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Enligt utskottets mening

finns det numera inte samma skäl som tidigare att genom avsättningsreglerna

stimulera till antastbara utfästelser. I framtiden torde också lämnande

av oantastbara pensionsutfästelser bli det normala. Den hittillsvarande oidningen

har från rent skatterättsliga synpunkter ingett betänkligheter, eftersom

en fondering avseende utfästelser utan fribrev lätt kan komma att omfatta

medel som aldrig behöver tas i anspråk för sitt ändamål. Det kan då bli

fråga om skattekredit till avsevärda belopp. Utskottet kan för sin del inte

förorda att det i Kungl. Maj:ts förslag intagna villkoret för avdragsrätt, att

pensionen är förenad med rätt till fribrev, slopas.

Det är likaså av vikt att arbetsgivaren övertar utfästelse som pensionsstiftelse

gjort tidigare. Ur pensionstagarnas synpunkt måste nämligen pensionslöften,

som enbart får göras gällande mot en pensionsstiftelse, anses

vara mindre värdefulla än motsvarande löften av arbetsgivaren som är förenade

med säkerhet i stiftelsemedel. Skattelagstiftningen bör därför enligt

utskottets mening utformas så att arbetsgivarna stimuleras att överta av pensionsstiftelser

gjorda utfästelser. Utskottet har därför ansett att skäl av an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1061

given art väger tyngre än önskemålen om en pensionsreserv, som överensstämmer

med skattetaket. Utskottet kan därför inte tillstyrka motionärernas

yrkande att även av stiftelse gjorda utfästelser skall få inräknas i

skattetaket.

I detta sammanhang vill utskottet understryka att för avdragsrätt för avsättning,

som avser dyrtidstillägg eller annat tillägg till utfäst pension, likaså

fordras utfästelse av arbetsgivaren. En sådan utfästelse kan emellertid

göras en gång för alla genom att anknytas till levnadskostnadsindex eller

liknande.

Beträffande sådana pensioner, som utgår till arbetstagare men inte motsvaras

av någon arbetsgivarens utfästelse, föreslog pensionsstiftelseutredningen

att de skulle kunna medföra avdragsrätt vid taxeringen. Utredningen

hade beträffande dylika s. k. sedvänjepensioner därmed återgått till de regler,

som gällde vid beskattningen före 1955 års ändringar. Detta förslag har

departementschefen inte ansett sig böra biträda utan föreslagit att för avdragsrätt

uppställes krav på utfästelse från arbetsgivaren. Utskottet vill

i denna fråga framhålla, att i sådana fall då ett företag utbetalar pension

i enlighet med tillämpad sedvänja ofta lärer föreligga en för företaget juridiskt

bindande förpliktelse att även i fortsättningen utbetala pensionen.

Avser arbetsgivaren verkligen att för framtiden utge pension till den anställde,

kan lian därför rimligen inte ha något att invända mot att lämna

en utfästelse. Gör han detta slipper han eventuella tvister om storleken av

skattetaket. Det torde också föreligga risk för att eu avdragsrätt för sedvänjepensioner

skulle medföra svårigheter, då det gäller att avgöra om fråga är

om engångsbelopp eller om pension. Utskottet avstyrker med det anförda

motionärernas yrkande att kravet på utfästelse från arbetsgivaren slopas.

Utskottet övergår härefter till de övriga ändrade villkoren för rätt till avdrag

vid taxeringen för avsättning till pensionsstiftelse. Liksom hittills får

enligt förslaget medel överföras till stiftelsen genom skuldebrev, om fråga

är om avsättning, som göres av aktiebolag eller vissa andra juridiska personer.

Hittills har emellertid i skuldebrevet icke behövt utfästas ränta. Härutinnan

föreslås den ändringen, att ränta skall utgå med lägst tre procent enligt

utfästelse i skuldebrevet. Vidare har också föreslagits att maximiränlan

skall vara sex procent om året. Räntan avses årligen skola tillföras huvudstolen.

Skuldebrevet må dock innehålla förbehåll om att ränta ej behöver

utges, om stiftelsens förmögenhet uppbringats till 120 procent av pensionsreserven.

I detta sammanhang må nämnas att enligt PRI-systemet avsättning

till den särskilda PRI-stiftelsen även omfattar ränta på pensionsreserven

— för närvarande 4,5 procent — vilken ränta ligger inom de föreslagna

gränserna. Räntekravet är således uppfyllt i fråga om skuldebrev till

dylika stiftelser. Räntefoten är så hög, att räntan i kronor räknat innesluter

förräntning efter den lägsta tillåtna räntefoten, tre procent, på en förmögenhet,

som utgör 120 procent av pensionsreserven. Det torde få ankomma

på pensionsstiltelseutredningen att närmare uppmärksamma denna

fråga.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961 15

Beträffande beräkningen av pensionsreservens storlek ges som förut framhållits

bestämmelser i civillagen. Utskottet saknar därför anledning att närmare

gå in på dessa bestämmelser, men vill likväl framhålla att vid beräkningen

av avdragsgilla avsättningar i de fall då en skattskyldig har flera

pensionsstiftelser, som omfattar samma personkrets, skall i enlighet med

grunderna för lagstiftningen och i enlighet med vad för närvarande tilllämpas

den gemensamma pensionsreserven (det gemensamma skattetaket)

beräknas för stiftelserna gemensamt. I sådant fall blir således frågan om avsättningen

kan ske med avdragsrätt beroende av om den gemensamma pensionsreserv,

som får beaktas i skattehänseende, överstiger stiftelsernas gemensamma

förmögenhet.

I propositionen föreslås vidare att skattskyldig, som har pensionsstiftelse

med överskott, inte skall medgivas avdrag för avgifter till ATP i den män

han kunnat anlita pensionsstiftelsens medel härför men underlåtit att göra

detta. Sådan avtappning av överskott i stiftelsen behöver dock inte göras

med större belopp än att stiftelseförmögenheten därefter uppgår till 120 procent

av pensionsreserven, beräknad enligt civillagens bestämmelser. Avtappningsregeln

är avsedd att träda i kraft först vid 1964 års taxering. Avtappningen

behöver icke ske omedelbart utan överskottet får fördelas under en

övergångstid av tre år. Skulle avtappningen för något företag medföra avsevärda

likviditetssvårigheter, skall riksskattenämnden kunna meddela dispens

och förlänga tidsperioden till högst fem år. Gentemot vad sålunda föreslagits

om avtappning av medel från pensionsstiftelse, som har överskottsmedel,

har utskottet inte funnit anledning till erinran.

De föreslagna nya bestämmelserna avses skola träda i kraft redan vid

1962 års taxering, Enligt vad utskottet erfarit torde arbetet med uträknandet

av pensionsreserven för företag med PRI-stiftelser hinna sluttöras före

deklarationstiden. Utskottet vill i detta sammanhang understryka angelägenheten

av att taxeringsmyndigheterna visar förståelse för företagens svårigheter

att få fram erforderliga uträkningar. Vid taxeringen bör normalt en

uträkning av den skattemässiga pensionsreserven, som verkställts av person

med erfarenhet på området kunna godtagas. Under alla förhållanden bör

emellertid den skattskyldige vara beredd att framlägga de fakta, varpå hans

beräkningar av pensionsreserven är grundade.

Beträffande de ändringar i fråga om rätten till avdrag för pensionsstiftelseavsättning

som icke berörts ovan har utskottet icke funnit anledning till

erinran. Utskottet har likaså funnit sig böra tillstyrka den föreslagna utformningen

av författningsförslagen.

Utskottet övergår härefter till de spörsmål, som upptagits i motionerna

1: 706 och It: 850. Däri yrkas utredning om införande av rätt för arbetsgivare

till avdrag för — utöver avgifter till tilläggspensioneringen — avsättningar

till pensionsfond i syfte att göra utfästa pensioner säkrare och begränsa

kostnadsövervälIringen på framtida generationer. Ett motsvarande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

motionsyrkande hade riksdagen att behandla under vårsessionen. På förslag

av bevillningsutskottet i dess av riksdagen godkända betänkande nr 55

avslog riksdagen det då framställda yrkandet. 1 nyssnämnda betänkande

hade bevillningsutskottet bl. a. anfört följande såsom skäl för sitt ställningstagande.

Utskottet erinrade inledningsvis om att finansieringen av den allmänna

tilläggspensioneringen liksom folkpensioneringen sker enligt den s. k. fördelningsprincipen,

vilket innebär att varje års utgifter skall täckas av de avgifter

och andra inkomster som belöper på året. Då kostnaderna för utgående

pensioner enligt den allmänna tilläggspensioneringen är jämförelsevis

ringa under de första åren är det en konsekvens av systemets uppbyggnad

på fördelningsprincipens grund att avgifterna till en början är låga. Enligt

utskottets mening uteslöt den valda finansieringsmetoden att företag,

som inte utfäst sig att utbetala pensioner vid sidan av den allmänna tilläggspensioneringen,

kan anses ha någon pensionsskuld utöver de författningsenligt

föreskrivna avgifterna för denna pensionering. Härtill kom att frågan,

i vilken utsträckning rätt till avdrag efter tillkomsten av den allmänna tilläggspensioneringen

skall medges för avsättning till pensionsstiftelse, nyligen

varit föremål för överväganden av pensionsstiftelseutredningen, som i

avgivet betänkande framlagt förslag till civilrättslig och skatterättslig lagstiftning

på området. Med anledning av motionärernas uttalande att en utökad

rätt till skattefria pensionsavsättningar är motiverad med hänsyn till

angelägenheten av att stimulera företagssparandet erinrade utskottet om att

allmänna skatteberedningen vid sina överväganden hade att beakta att tillräckliga

möjligheter skapas för företagarna till konsolidering och självfinansiering.

Sedan riksdagen i våras tog ställning till den i de föreliggande motionerna

upptagna frågan har intet inträffat, som kan ge utskottet anledning att

frångå sin i våras redovisade uppfattning. Utskottet avstyrker därför den av

motionärerna begärda utredningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts proposition

nr 178 och med avslag å de likalydande motionerna I: 707 av

herr Gösta Jacobsson samt II: 851 av herrar Palm och Darlin

måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); samt

2) att de likalydande motionerna I: 706 av herrar Ragnar

Bergh och Ebbe Ohlsson samt II: 850 av herr Magnusson i

Borås m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 november 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 78 år 1961

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Jansson,

Spetz, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Sundin,

Gösta Jacobsson och Gustaf Henry Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Vigelsbo, Gustafson

i Göteborg, Magnusson i Borås*, Asp, Christensson i Malmö*, Darlin, fru

Holmqvist, herrar Forsberg och Kristenson i Göteborg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

under punkten 1)

I. av herrar Gösta Jacobsson, Gustaf Henry Hansson, Magnusson i Borås

och Darlin.

under punkten 2)

ii. av herrar Gösta Jacobsson, Gustaf Henry Hansson, Magnusson i Borås

och Darlin, vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 706 av herrar Ragnar Bergh och Ebbe Ohlsson samt II: 850 av herr

Magnusson i Borås m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna

anförts efter härom företagen skyndsam utredning för riksdagen

framlägga förslag, innebärande att arbetsgivare medgives rätt att •— utöver

de ärliga avgifterna för tilläggspensioneringen — skattefritt avsätta medel

till egen pensionsfond i syfte att göra pensionsutfästelserna säkrare samt

begränsa kostnadsövervältringen på framtida generationer.

III. av herrar Spetz, Söderquist, Gustafson i Göteborg och Christenson

i Malmö.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 61I2.VJ

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten