Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om bensinskatt, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1961-03-07 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1961:9, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om bensinskatt, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
1
Nr 0
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om bensinskatt,
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 16 december 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 7, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om bensinskatt; samt
2) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)
om allmän energiskatt.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås en teknisk omläggning av bensinbeskattningen.
Beskattningsförfarandet moderniseras i anslutning till de principer, som varit
vägledande vid senare års lagstiftning på punktskatteområdet. Systemet
med två skatteformer — dels en särskild till vägväsendet utgående bensinskatt
och dels allmän energiskatt på bensin — bibehålies därvid. Förordningen
av år 1929 om särskild bensinskatt ersättes emellertid av en ny förordning
i ämnet.
Till fullföljande av tidigare uttalanden från statsmakternas sida förordas
att skatten på motorsprit nu höjes till samma nivå som skatten på bensin.
En mindre korrigering av det skattepliktiga varuområdet föreslås, vilken
i huvudsak innebär att alla blandningar innehallande alkohol under förutsättning
att de är avsedda för motordrift -— kommer att bli beskattade pa
samma sätt som bensin och motorsprit.
Enligt förslaget är skatten avsedd att uttagas på en något annorlunda bestämd
volym än för närvarande. Detta föranleder en ändring av den sammanlagda
skatten på bensin från 41 till 42 öre per liter. Den särskilda bensinskatten
föreslås därvid till 33 öre per liter (nu 32 öre), medan energiskatten
bibehålies vid 9 öre per liter. Justeringen av skattesatsen innebär
icke någon ändring av den reella skattebelastningen.
Bensin som användes för framställning av stadsgas föreslås bli beskattad
efter samma skattesats, som gäller för energibeskattningen av tyngre oljor,
eller sålunda med 1,6 öre per liter.
Utöver vad nu sagts föreslås i huvudsak allenast vissa av övergången till
del nya systemet föranledda jämkningar, delvis av redaktionell karaktär.
1 Itihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 9
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
I fråga om den kollektiva återbäring av skatt som nu sker till fiskeri- och
trädgårdsnäringen föreslås ej någon ändring. Den särskilda restitution avskatt
som åtnjutes av invalider samt för bensin som förbrukas i jordbrukets
traktorer och skördetröskor beröres ej heller av förslaget.
Omläggningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1961.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning om bensinskatt
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
i mj* skall enligt bestämmelserna i denna förordning erläggas sär
skild
skatt (bensinskatt) för
a) bensin ävensom andra motorbränslen, som innehålla minst 70 viktprocent
bensin (ur tulltaxenummer 27.10); samt
.. alkohol (etanol, etylalkohol), denaturerad, andra acykliska alkoholer
ävensom andra an under a) avsedda blandningar, som innehålla sådana alkoholer,
aUt under forutsättning att varorna äro avsedda för användning till
motordrift (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19).
Skatt skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt, som införes till riket för
att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning
av bensin. ®
Vad i denna förordning stadgas om bensin skall hava avseende å samtliga
i törsta stycket angivna skattepliktiga varuslag.
2 §•
Skatten utgår med trettiotre öre för liter.
Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas
på sådant satt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna
volymen ^ beskattninSsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av
3 §•
Skattskyldighet inträder
a) för bensin, som av den som är registrerad enligt 5 § levereras till köpar,
e’..so™ lck? ar sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamal
an försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när leveransen,
lanspraktagandet eller avregistreringen sker; samt
sker f°r benSm’ SOm av annan an registrerad införes till riket, när införseln
„i,-SkiatiSky,ldig ä1'' 1 .fal1. so™ avses i första stycket a) den registrerade och
eljest den för vars rakning införseln äger rum. 4
4 §•
I fråga om skatt som skall utgå annorledes än vid införsel till riket är
kontrollstyrelsen beskaltningsmyndighet. Därvid skall vad i förordningen
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning.
Kontrollstyrelsen äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och särskilda
kontrollanordningar som styrelsen finner erforderliga för skattekontrollens
utövande.
Där skatt skall utgå vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet.
Bestämmelserna i 46 § nyssnämnda förordning skola gälla jämväl
beträffande införsel.
5 §•
Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos
kontrollstyrelsen samt att för sådant ändamål göra anmälan till styrelsen.
Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller
håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen.
När särskilda skäl därtill äro må även eljest den, som förbrukar bensin, efter
ansökan registreras.
Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda bevis.
Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan eller
ansökan, skall kontrollstyrelsen underrättas härom.
6 §•
Deklaration till kontrollstyrelsen skall avlämnas för varje kalenderkvartal
eller, där styrelsen så föreskriver, för varje kalendermånad, varunder
skattskyldighet inträtt.
Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods
utgång. Kontrollstyrelsen äger medgiva, att deklaration må insändas senare
än nu sagts, dock inom tre månader efter utgången av den beskattningsperiod
deklarationen avser.
I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet bensin, för vilken
skattskyldighet inträtt under beskattningsperioden.
7 §•
1 mom. I deklaration må avdrag göras för bensin, som
a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för
vilken skattskyldighet tidigare inträtt,
b) återtagits i samband med återgång av köp,
c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller
fordon å järnväg,
d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg,
härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning
eller provkörning av luftfartygs motorer,
e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med tillverkning
av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel därvid framföres,
f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål
än motordrift, samt
g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller till
svensk frihamn.
2 mom. På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras för
a) bensin, som skattskyldig återtagit annorlcdes än i samband med återgång
av köp, och
b) bensin, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köparen.
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
8 §•
Skatt, som skall utgå vid införsel till riket, erlägges i den ordning som
är föreskriven beträffande tull. Även i övrigt skall vad i gällande författningar
stadgas i fråga om tull i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande
sådan skatt.
Bensin skall med avseende å rätten till uppläggning å tullager likställas
med till riket inkommande tullbelagd vara i allmänhet.
9 §.
Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.
10 §.
Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter. 1 2 3 4 5
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961. Förordningens bestämmelser
skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på åtgärder
som erfordras för tillämpningen därefter.
2. Genom den nya förordningen upphäves förordningen den 3 maj 1929
(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit. Sistnämnda förordning
skall dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra
sig till tiden före den 1 juli 1961.
3. Den som vid den nya förordningens ikraftträdande bedriver verksamhet
som avses i 5 § första stycket skall utan anmälan registreras hos kontrollstyrelsen
från och med den 1 juli 1961.
4. För bensin, som tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget genom
utvinning ur inhemsk skiffer, skall intill utgången av juni 1964 bensinskatt
utgå med allenast sju öre för liter.
5. Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest
stadgande, som ersatts genom bestämmelse i den nya förordningen, skall den
bestämmelsen i stället tillämpas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
5
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)
om allmän energiskatt
Härigenom förordnas, att rubriken närmast fore 4 § samt ™bnkenoch
underrubriken närmast före 6 § förordningen den 31 maj l957 om allmän
energiskatt skola erhålla ändrad lydelse pa satt nedan angives af ! 1, 4, 6,,6
och 10 S i) samt 24 § 2 mom. samma förordning1 skola erhålla den andra
lydelse som i det följande sägs, samt att den vid forordningen fogade förteckningen
över vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skal erlaggas-, skall
erhålla den ändrade lydelse som framgår av härvid fogad bilaga.
(Gällande lijdelse)
(Föreslagen lydelse)
1 §•
Allmän energiskatt skall i enlighet
med bestämmelserna i denna förordning
till staten erläggas för
a) bensin och motorsprit,
b) bränsle, som angives i en vid
denna förordning fogad förteckning,
och
c) elektrisk kraft.
1 §•
Allmän energiskatt skall i enlighet
med bestämmelserna i denna förordning
till staten erläggas för
a) bensin,
b) bränsle, som angives i en vid
denna förordning fogad förteckning,
och
c) elektrisk kraft.
Om bensin och motorsprit
4 §•
Vad som stadgas i förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild
skatt å bensin och motorsprit skall,
med undantag av vad däri sägs angående
skattens storlek, äga tillämpning
jämväl å allmän energiskatt å
bensin och motorsprit.
5 §•
Energiskatten å bensin och motorsprit
utgår med nio öre för liter. 1 2
1 Senaste lydelse av 5 § se 1958: 32.
2 Senaste lydelse av förteckningen se 1960: 010.
Om bensin
4 §•
Med bensin avses i denna förordning
samtliga i 1 § förordningen om
bensinskatt angivna skattepliktiga
varuslag. Bestämmelserna i nämnda
förordning skola, där ej annat följer
av 5 §, äga tillämpning jämväl å
allmän energiskatt å bensin.
5 §•
Energiskatten å bensin utgår,
utom i fall som avses i andra stycket,
med nio öre för liter.
För bensin, som användes för
framställning av stadsgas, skall skatten
utgöra 1,6 öre för liter. 1 fråga, om
energiskatt å sådan bensin skall i övrigt
gälla vad i denna förordning stadgas
om andra bränslen än bensin.
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
(Vållande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Om andra bränslen'' än bensin och Om andra bränslen än bensin samt
motorsprit samt om elektrisk kraft om elektrisk kraft
A. Andra bränslen än bensin och
motorsprit
6 §.
Den som —--dylikt bränsle.
Den som i större omfattning återförsäljer
eller i egen rörelse förbrukar
skattepliktigt bränsle eller håller
sådant bränsle i lager må efter ansökan
registreras hos kontrollstyrelsen
såsom återförsäljare eller förbrukare
av dylikt bränsle.
10 §.
Skatten utgår —•--eller volym
enhet.
Det ankommer---för ton.
Ingår vid industriell tillverkning
kostnaden för bränsle till mera betydande
del i tillverkningskostnaden,
må beskattningsmyndigheten medgiva
skälig nedsättning av skatten.
24 §.
2 mom. På särskild----av
köp,
d) bränsle, vars försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust på
grund av bristande betalning från
köparen, samt
e) skatt för elektrisk kraft, som
förbrukats vid framställning av skattepliktigt
bränsle.
A. Andra bränslen än bensin
6 §•
Den som —---- dylikt bränsle.
Den som i större omfattning återförsäljer
eller förbrukar skattepliktigt
bränsle eller håller sådant
bränsle i lager må efter ansökan
registreras hos kontrollstyrelsen såsom
återförsäljare eller förbrukare av
dylikt bränsle. När särskilda skäl därtill
äro må även eljest den, som förbrukar
skattepliktigt bränsle, efter
ansökan registreras.
10 §.
Skatten utgår — ---eller volym
enliet.
Det ankommer---för ton.
24 §.
2 m o m. På särskild — ----av
köp,
d) bränsle, vars försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust på
grund av bristande betalning från
köparen,
e) bränsle, som skattskyldig förbrukat
eller försålt för förbrukning
vid industriell tillverkning, där bränslekostnaden
utgör mera betydande del
av tillverkningskostnaden, samt
f) skatt för elektrisk kraft, som
förbrukats vid framställning av skattepliktigt
bränsle.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961. De äldre bestämmelserna
skola dock all t jam t aga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra
sig till tiden fore ikraftträdandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
7
Bilaga1
Förteckning
över
vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,
i tulltaxan hänförliga till nedanstående
tulltaxenummer
Tulltaxe-
nummer
Bränsle
Skattesats
nr 97 01
12 kronor för ton
ur 27.01
Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta
6 kronor för ton
bränslen, framställda av stenkol ........................
ur 27.02
Brunkolsbriketter ......................................
6 kronor för ton
n* 97 01
14 kronor för ton
ur 27.04
Koksstybb och koksbriketter............................
6 kronor för ton
nr 27.10
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor med en
viskositet i cSt-enheter av:
högst 20 vid 20° C (skatteklass I)......................
25 kronor för m3
mer än 20 vid 20° C (skatteklass II) ..................
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller
sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grun- der, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.
16 kronor för m3
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,
nämligen de likalydande motionerna I: 142 av herr Ragnar Bergli
och II: 175 av herr Östlund, vari hemställts »att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj:t måtte framlägga förslag
till sådan differentiering av bensinskatten, att utförsäljningspriset på bensin
kan sättas lika inom skilda delar av landet».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 175.
1 Förteckningen överensstämmer med den nu gäFande utom såtillvida att alkoholblandningar
uteslutits (jfr 1 § förslaget till förordning om bensinskatt) samt att bestämmelser om volymberäkning
av oljor införts.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
I. Inledning, s. 9—11.
II. Omläggning av bensin- och motorspritbeskattningen, s. 11—26.
III. Skattepliktiga varor, s. 26—28.
IV. Skattesatser, s. 28—40.
V. Restitution—avdrag, s. 41—49.
VI. Övriga frågor, s. 49—56.
Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.
Motionärerna erinrar inledningsvis om att frågan om ett över hela landet
enhetligt bensinpris tidigare varit föremål för riksdagens behandling. Vid
1946 års riksdag hemställde sålunda riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
om utredning huruvida en regional utjämning av priserna på flytande motorbränsle
kunde åstadkommas. Den då pågående oljeutredningen, som fick
i uppdrag att utreda nämnda spörsmål, framhöll i sitt betänkande (SOU
1947: 14) att frågan om en utjämning var svår att lösa. På grund av frågans
komplicerade karaktär har inte någon utjämning av priserna på motorbränsle
åstadkommits trots att spörsmålet vid ett flertal tillfällen aktualiserats.
När det gäller prissättningen på motorbränsle är emellertid landet fortfarande
indelat i fyra zoner (0—4), där pristillägget i ören per liter motor-*
bränsle motsvarar zontalet. Därjämte finns ett antal frankozoner, där de
verkliga fraktkostnaderna läggs på priset. Följden av det nuvarande prissättningssystemet
blir att invånarna i framför allt Norrland drabbas, då
samfärdseln i denna landsdel med dess glest utvecklade järnvägsnät i hög
grad är beroende av biltransporter.
Ett enhetligt pris på motorbränsle torde emellertid inte kunna åstadkommas
så att detta inkluderar de genomsnittliga fraktkostnaderna från
importhamnarna. Detta skulle kunna komma att medföra att vissa importörer
försålde bensin endast inom områden närmast dessa hamnar. Enligt
motionärernas mening bör därför en utjämning av bensinpriset ske genom
en differentiering av bensinskatten så att denna blir lägre inom områden
med höga fraktkostnader. En anknytning till nuvarande zonindelning torde
därvid vara lämplig.
Utskottet
I den förevarande propositionen föreslås en omläggning av beskattningen
av bensin och motorsprit till samma skattetekniska system som gäller för
energibeskattningen av bränslen i övrigt. Enligt förslaget skall skatten —
såsom fallet är med energiskatten på olja — beräknas på fakturerad volym.
Enligt av petroleumbranschen gjorda beräkningar skulle genom omläggningen
den skattepliktiga volymen minska med i det allra närmaste två pro
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961 9
cent. Den särskilda skatten på bensin föreslås till följd därav skola hojas
med ett öre per liter. Denna tekniska omläggning är ej avsedd att åstadkomma
vare sig lättnader eller skärpningar i beskattningen. Den föreslagna omläggningen
kommer — om den genomföres —- bl. a. att medföra att importbränslen
i regel beskattas först vid leverans till icke registrerad köpare och
icke som nu redan vid införseln till riket.
Utskottet, som finner den föreslagna omläggningen ändamålsenlig, har
funnit sig böra tillstyrka dess genomförande. Såsom eu fördel med omläggningen
betraktar utskottet att tiden för skattskyldighetens inträde i princip
blir densamma för importör som för producent. Vidare erbålles större möjligheter
till skattefri lagerhållning och därmed också till ett bättre utnyttjande
av tillgängliga lagringsutrymmen, vilket inte minst synes vara av
värde ur bered sk apssynpunkt. En ytterligare fördel är att en större likformighet
erbålles i fråga om beskattningen av de varandra i produktions- och
försäljningshänseende närstående varuslagen bensin och olja.
Det sagda innebär att utskottet jämväl tillstyrker att skatten beräknas
efter fakturerad volym, vilket föranleder en minskning av den skattepliktiga
volymen mot vad för närvarande gäller. För att de skattemässiga verkningarna
härav skall utjämnas tillstyrker utskottet förslaget om höjning av
den särskilda bensinskatten med ett öre till 33 öre per liter. Det bör betonas
att justeringen av skattesatsen icke innebär någon ändring a''\ den reella
skattebelastningen.
Under behandlingen av propositionen har utskottets uppmärksamhet riktats
på att den föreslagna omläggningen kommer att föranleda en höjd beskattning
i visst fall. Omläggningen medför nämligen den förändringen, alt
i den mån bensin försättes med ämne av annan art, som töranleder ■volymökning,
detta ämne blir beskattat även om det i och för sig tillhör gruppen
skattefria ämnen. Frågan torde vara av praktisk betydelse endast då det
gäller tillsats av bensol, vilken i och för sig i princip är skattefri. Då den föreslagna
omläggningen förutsatts icke skola medföra några skattehöjningar i
praktiken har utskottet ansett sig böra undersöka om det är genomförbart
att förhindra att en högre beskattning inträder av nu angivna orsak. Enligt
vad utskottet erfarit har i varje fall icke sedan början av 1950-talet försättning
med bensol förekommit då det gäller importerad bensin. Däremot har
bensin, som tillverkats av Svenska skifferoljcaktiebolagel genom utvinning
ur svensk skiffer, försatts med bensol upp till 12 procent utan att skall
härför behövt erläggas. Om särskilda åtgärder icke vidtas torde bolaget med
hänsyn till beskattningskonsekvenserna inte kunna fortfara med att försätta
bensinen med bensol. För bolaget innebär beskattning av bcnsolandelen ett
inkomstbortfall på i runt tal 600 000 kronor vid nuvarande omfattning av
bensinframställningen. Som eu konsekvens härav kommer de svenska gasverk,
som nu försålt huvudparten av vid gasframställningen utvunnen bensol
(ill skiffei-oljcbolaget, att ställas inför svårigheter alt finna avsättning
därför. 1 varje fall kommer all erfordras betydande nyanläggningar om man
vill rena bensolen och på så sätt göra det möjligt all avsätta den pa den utländska
marknaden.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr !) år 1961
De angivna förhållandena bör enligt utskottets mening beaktas vid bedömandet
huruvida åtgärder bör vidtas för att förhindra att en skatteskärpning
blir följden av den tekniska omläggningen med därav följande ändring
av de före omläggningen rådande konkurrensförhållandena. Ä andra sidan
synes del inte föreligga anledning att gå längre än att bevara det omedelbart
före omläggningen rådande läget. I enlighet härmed har utskottet funnit
att någon ökad beskattning inte bör ske av benso], som tillsättes av Svenska
skifferoljeakliebolaget framställd bensin. Detta syfte skulle kunna vinnas
genom att volymen av den levererade bensinen minskas med bensol, som bolaget
använder på sådant sätt. Då emellertid det av tekniska skäl är förenat
med svårigheter att göra ett dylikt undantag, har utskottet i stället ansett
sig böra förorda en lösning som möjliggör att den levererade volymen bensin,
inklusive tillsatt bensol, kan läggas till grund för skatteberäkningen. Enligt
punkt 4 av övergångsbestämmelserna till den föreslagna förordningen skall
— i likhet med vad nu är fallet — intill utgången av juni månad 1964 bensinskatt
utgå för bensin, som tillverkas av skifferoljeaktiebolaget genom utvinning
ur inhemsk skiffer, med allenast sju öre för liter. Med nuvarande
storlek av tillverkningen av bensin skulle i stort sett oförändrade beskattningsförhållanden
inträda om skatten sänkes till fem öre per liter. Utskottet
förordar att denna linje väljes, men förutsätter då att skifferoljebolaget försätter
bensinen med bensol i ungefär samma utsträckning som för närvarande.
Denna skattenedsättning bör — liksom den nuvarande — gälla endast
intill utgången av juni 1964.
I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot bifall till
den föreliggande propositionen. Utskottet tillstyrker således att skatten på
motorsprit nu höjes till samma nivå som skatten på bensin. Vidare bör den
föreslagna korrigeringen av det skattepliktiga varuområdet vidtas, vilken
i huvudsak innebär att alla blandningar innehållande alkohol — under förutsättning
att de är avsedda för motordrift — kommer att bli beskattade på
samma sätt som bensin och motorsprit.
I förevarande sammanhang har utskottet jämväl alt behandla frågan om
en differentiering av skatten å flytande drivmedel i syfte att åstadkomma en
utjämning av priserna inom olika delar av landet. Utskottet vill för sin del
inte bestrida att det i motionerna upptagna problemet är av stor betydelse
för de delar av landet, där dryga transportkostnader medför ett högre pris
å flytande motorbränslen än i de mera välbelägna delarna. Å andra sidan
kan utskottet inte underlåta att påpeka att en skattedifferentiering på det
sätt motionärerna tänkt sig strider mot den inom beskattningsrätten tillämpade
principen, att statlig skatt skall uttagas efter en för hela riket enhetlig
skattesats. Utskottet är vidare av den uppfattningen alt det icke är praktiskt
genomförbart att tillämpa olika skattesatser för skilda varupartier beroende
på inom vilket område av landet bensinen skall användas. Eu lösning av
det i motionerna behandlade problemet torde sålunda få upptagas till bedömande
såsom eu från beskattningen fristående fråga. Då frågan om differen
-
11
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
tiering av bensinpriset i olika delar av landet via prissättningen upptagits i
motioner, vilka hänvisats till behandling av allmänna beredningsutskottet,
saknar bevillningsutskottet anledning att närmare ingå på detta spörsmål.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de likalydande motionerna
I: 142 och II: 175.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition
nr 7 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,
måtte
1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om bensinskatt med den ändringen att punkt 4 av
övergångsbestämmelserna erhåller nedan såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:
Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
4. För bensin, som tillverkas av 4. För bensin, som tillverkas av
Svenska skifferoljeaktiebolaget ge- Svenska skifferoljeaktiebolaget genom
utvinning ur inhemsk skiffer, nom utvinning ur inhemsk skiffer,
skall intili utgången av juni 1964 skall intill utgången av juni 1964
bensinskatt utgå med allenast sju öre bensinskatt utgå med allenast fem öre
för liter. för liter.
2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående ändring i förordningen den 31 maj 1957
(nr 262) om allmän energiskatt; ävensom
B. att de likalydande motionerna I: 142 av herr Ragnar
Bergh och II: 175 av herr östlund om en utjämning av bensinpriset
i olika delar av landet genom differentiering av
bensinskatten icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 mars 1961
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson*,
Jansson, fröken Ranmark*, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Sundin,
Kronstrand* och Gustaf Henry Hansson*; samt
från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kollberg*,
Vigelsbo, Engkvist, Darlin, Andersson i Essvik, Kristenson i Göteborg, Rydén
och Björkman*.
'' Icke närvarit vid justering av betänkandet.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961
Reservation
av herr Vigelsbo, vilken
dels ansett att den del av utskottets yttrande, som börjar å s. 10 rad 14
nedifrån med orden »I förevarande» och slutar å s. 11 rad 5 uppifrån med
orden »och II: 175», bort ha följande lydelse:
I förevarande sammanhang har utskottet jämväl att behandla frågan om
en differentiering av skatten å flytande drivmedel i syfte att åstadkomma en
utjämning av priserna inom olika delar av landet. Utskottet anser att del
i motionerna upptagna problemet är av stor betydelse för de delar av landet,
där dryga transportkostnader medför ett högre pris å flytande motorbränslen.
Otvivelaktigt är bl. a. ifrågavarande slag av beskattning ägnad att accentuera
de kostnadsskillnader, som råder mellan olika delar av landet. Utskottet
vill dock framhålla, att det torde erbjuda vissa svårigheter att tillämpa
olika skatteuttag för skilda varupartier beroende på inom vilket område av
landet drivmedlet försäljes. Om dessa svårigheter bedömes vara för stora
för genomförandet av en differentiering vid skatteuttaget, torde det emellertid
vara möjligt att genom ett restitutionsförfarande uppnå den avsedda
utjämningen.
I motioner vid 1960 års riksdag hemställdes om prövning av frågan om ett
enhetligt bensinpris. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 8 hemställde
allmänna beredningsutskottet, att motionerna jämte utskottets utlåtande
skulle överlämnas till utredningen rörande näringslivets lokalisering. Bevillningsutskottet
finner, att i ett dylikt sammanhang en prövning hör ske även
av frågan om en differentiering av skatten å flytande bränslen, vilket kan
förväntas ha en positiv effekt ur lokaliseringssynpunkt, och vill därjämte
framhålla de rättviseskäl, som talar för en skatteavvägning i bär åsyftad
riktning.
Utskottet får föreslå, att riksdagen i anledning av motionerna I: 142 och
II: 175 i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna de synpunkter, som ovan
anförts.
dels ock ansett att utskottet under punkten B hort hemställa att riksdagen
B.
i anledning av de likalydande motionerna 1:142 av
herr Ragnar Bergh och II: 175 av herr östlund om en utjämning
av bensinpriset i olika delar av landet genom eu
differentiering av bensinskatten i skrivelse till Kungl. Maj:t
ger till känna vad utskottet i sitt betänkande anfört.
Särskilt yttrande
av herr Kollberg, vilken anfört följande:
»Den i propositionen föreslagna omläggningen av beskattningen av bensin
och motorsprit syftar till att skapa samma skattetekniska system som gäller
för energibeskattningen av bränslen i övrigt. Det framhålles särskilt att den
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961 13
na tekniska omläggning inte är avsedd att åstadkomma vare sig lättnader
eller skärpningar i beskattningen.
Såsom utskottet framhåller ovan har det vid behandlingen av propositionen
emellertid framkommit att omläggningen skulle komma att leda till
en höjd beskattning i visst fall. Det fall som är av praktisk betydelse gäller
tillsats av bensol. Denna är skattefri, men genom omläggningen skulle bensol
som tillsättes bensin bli beskattad. Utskottet har ansett att en sådan konsekvens
bör undvikas och föreslagit en ändring av propositionen i angivna
syfte. Ehuru utskottet intar denna principiella ståndpunkt, begränsar utskottet
å andra sidan sitt ändringsförslag till att enbart gälla bensin, som
tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget, och anför som skäl härför att
det endast är detta företag som för närvarande använder bensol som tillsats.
Utskottet anser, att det endast finns anledning att ta hänsyn till de konkurrensförhållanden
som är rådande just vid tidpunkten före den tekniska
omläggningen av beskattningen.
Den av utskottet förordade lösningen är enligt min mening ur principiella
synpunkter djupt otillfredsställande då en lagstiftning bör ställa sig neutral
till vem som är och kommer att bli tillverkare. Med anledning av vad utskottet
anfört rörande de tekniska svårigheterna vill jag framhålla, att
några tekniska hinder för utformningen av sadan »neutral» lagstiftning
inte föreligger.»
6102116 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:133 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växeUagen m. m. s. 1 i texten