Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om bensinskatt, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1961-03-07 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1961:9, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om bensinskatt, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

1

Nr 0

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om bensinskatt,

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 16 december 1960 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 7, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om bensinskatt; samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)

om allmän energiskatt.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås en teknisk omläggning av bensinbeskattningen.

Beskattningsförfarandet moderniseras i anslutning till de principer, som varit

vägledande vid senare års lagstiftning på punktskatteområdet. Systemet

med två skatteformer — dels en särskild till vägväsendet utgående bensinskatt

och dels allmän energiskatt på bensin — bibehålies därvid. Förordningen

av år 1929 om särskild bensinskatt ersättes emellertid av en ny förordning

i ämnet.

Till fullföljande av tidigare uttalanden från statsmakternas sida förordas

att skatten på motorsprit nu höjes till samma nivå som skatten på bensin.

En mindre korrigering av det skattepliktiga varuområdet föreslås, vilken

i huvudsak innebär att alla blandningar innehallande alkohol under förutsättning

att de är avsedda för motordrift -— kommer att bli beskattade pa

samma sätt som bensin och motorsprit.

Enligt förslaget är skatten avsedd att uttagas på en något annorlunda bestämd

volym än för närvarande. Detta föranleder en ändring av den sammanlagda

skatten på bensin från 41 till 42 öre per liter. Den särskilda bensinskatten

föreslås därvid till 33 öre per liter (nu 32 öre), medan energiskatten

bibehålies vid 9 öre per liter. Justeringen av skattesatsen innebär

icke någon ändring av den reella skattebelastningen.

Bensin som användes för framställning av stadsgas föreslås bli beskattad

efter samma skattesats, som gäller för energibeskattningen av tyngre oljor,

eller sålunda med 1,6 öre per liter.

Utöver vad nu sagts föreslås i huvudsak allenast vissa av övergången till

del nya systemet föranledda jämkningar, delvis av redaktionell karaktär.

1 Itihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

I fråga om den kollektiva återbäring av skatt som nu sker till fiskeri- och

trädgårdsnäringen föreslås ej någon ändring. Den särskilda restitution avskatt

som åtnjutes av invalider samt för bensin som förbrukas i jordbrukets

traktorer och skördetröskor beröres ej heller av förslaget.

Omläggningen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1961.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om bensinskatt

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

i mj* skall enligt bestämmelserna i denna förordning erläggas sär
skild

skatt (bensinskatt) för

a) bensin ävensom andra motorbränslen, som innehålla minst 70 viktprocent

bensin (ur tulltaxenummer 27.10); samt

.. alkohol (etanol, etylalkohol), denaturerad, andra acykliska alkoholer

ävensom andra an under a) avsedda blandningar, som innehålla sådana alkoholer,

aUt under forutsättning att varorna äro avsedda för användning till

motordrift (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19).

Skatt skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt, som införes till riket för

att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning

av bensin. ®

Vad i denna förordning stadgas om bensin skall hava avseende å samtliga

i törsta stycket angivna skattepliktiga varuslag.

2 §•

Skatten utgår med trettiotre öre för liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas

på sådant satt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna

volymen ^ beskattninSsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av

3 §•

Skattskyldighet inträder

a) för bensin, som av den som är registrerad enligt 5 § levereras till köpar,

e’..so™ lck? ar sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamal

an försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när leveransen,

lanspraktagandet eller avregistreringen sker; samt

sker f°r benSm’ SOm av annan an registrerad införes till riket, när införseln

„i,-SkiatiSky,ldig ä1'' 1 .fal1. so™ avses i första stycket a) den registrerade och

eljest den för vars rakning införseln äger rum. 4

4 §•

I fråga om skatt som skall utgå annorledes än vid införsel till riket är

kontrollstyrelsen beskaltningsmyndighet. Därvid skall vad i förordningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning.

Kontrollstyrelsen äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och särskilda

kontrollanordningar som styrelsen finner erforderliga för skattekontrollens

utövande.

Där skatt skall utgå vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet.

Bestämmelserna i 46 § nyssnämnda förordning skola gälla jämväl

beträffande införsel.

5 §•

Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos

kontrollstyrelsen samt att för sådant ändamål göra anmälan till styrelsen.

Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller

håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen.

När särskilda skäl därtill äro må även eljest den, som förbrukar bensin, efter

ansökan registreras.

Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda bevis.

Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan eller

ansökan, skall kontrollstyrelsen underrättas härom.

6 §•

Deklaration till kontrollstyrelsen skall avlämnas för varje kalenderkvartal

eller, där styrelsen så föreskriver, för varje kalendermånad, varunder

skattskyldighet inträtt.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods

utgång. Kontrollstyrelsen äger medgiva, att deklaration må insändas senare

än nu sagts, dock inom tre månader efter utgången av den beskattningsperiod

deklarationen avser.

I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet bensin, för vilken

skattskyldighet inträtt under beskattningsperioden.

7 §•

1 mom. I deklaration må avdrag göras för bensin, som

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för

vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller

fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg,

härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning

eller provkörning av luftfartygs motorer,

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med tillverkning

av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning

utan att transportmedel därvid framföres,

f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål

än motordrift, samt

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller till

svensk frihamn.

2 mom. På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida

och i vad mån avdrag jämväl må göras för

a) bensin, som skattskyldig återtagit annorlcdes än i samband med återgång

av köp, och

b) bensin, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund

av bristande betalning från köparen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

8 §•

Skatt, som skall utgå vid införsel till riket, erlägges i den ordning som

är föreskriven beträffande tull. Även i övrigt skall vad i gällande författningar

stadgas i fråga om tull i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande

sådan skatt.

Bensin skall med avseende å rätten till uppläggning å tullager likställas

med till riket inkommande tullbelagd vara i allmänhet.

9 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

10 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter. 1 2 3 4 5

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på åtgärder

som erfordras för tillämpningen därefter.

2. Genom den nya förordningen upphäves förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit. Sistnämnda förordning

skall dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra

sig till tiden före den 1 juli 1961.

3. Den som vid den nya förordningens ikraftträdande bedriver verksamhet

som avses i 5 § första stycket skall utan anmälan registreras hos kontrollstyrelsen

från och med den 1 juli 1961.

4. För bensin, som tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget genom

utvinning ur inhemsk skiffer, skall intill utgången av juni 1964 bensinskatt

utgå med allenast sju öre för liter.

5. Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest

stadgande, som ersatts genom bestämmelse i den nya förordningen, skall den

bestämmelsen i stället tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

5

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)

om allmän energiskatt

Härigenom förordnas, att rubriken närmast fore 4 § samt ™bnkenoch

underrubriken närmast före 6 § förordningen den 31 maj l957 om allmän

energiskatt skola erhålla ändrad lydelse pa satt nedan angives af ! 1, 4, 6,,6

och 10 S i) samt 24 § 2 mom. samma förordning1 skola erhålla den andra

lydelse som i det följande sägs, samt att den vid forordningen fogade förteckningen

över vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skal erlaggas-, skall

erhålla den ändrade lydelse som framgår av härvid fogad bilaga.

(Gällande lijdelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Allmän energiskatt skall i enlighet

med bestämmelserna i denna förordning

till staten erläggas för

a) bensin och motorsprit,

b) bränsle, som angives i en vid

denna förordning fogad förteckning,

och

c) elektrisk kraft.

1 §•

Allmän energiskatt skall i enlighet

med bestämmelserna i denna förordning

till staten erläggas för

a) bensin,

b) bränsle, som angives i en vid

denna förordning fogad förteckning,

och

c) elektrisk kraft.

Om bensin och motorsprit

4 §•

Vad som stadgas i förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild

skatt å bensin och motorsprit skall,

med undantag av vad däri sägs angående

skattens storlek, äga tillämpning

jämväl å allmän energiskatt å

bensin och motorsprit.

5 §•

Energiskatten å bensin och motorsprit

utgår med nio öre för liter. 1 2

1 Senaste lydelse av 5 § se 1958: 32.

2 Senaste lydelse av förteckningen se 1960: 010.

Om bensin

4 §•

Med bensin avses i denna förordning

samtliga i 1 § förordningen om

bensinskatt angivna skattepliktiga

varuslag. Bestämmelserna i nämnda

förordning skola, där ej annat följer

av 5 §, äga tillämpning jämväl å

allmän energiskatt å bensin.

5 §•

Energiskatten å bensin utgår,

utom i fall som avses i andra stycket,

med nio öre för liter.

För bensin, som användes för

framställning av stadsgas, skall skatten

utgöra 1,6 öre för liter. 1 fråga, om

energiskatt å sådan bensin skall i övrigt

gälla vad i denna förordning stadgas

om andra bränslen än bensin.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

(Vållande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Om andra bränslen'' än bensin och Om andra bränslen än bensin samt

motorsprit samt om elektrisk kraft om elektrisk kraft

A. Andra bränslen än bensin och

motorsprit

6 §.

Den som —--dylikt bränsle.

Den som i större omfattning återförsäljer

eller i egen rörelse förbrukar

skattepliktigt bränsle eller håller

sådant bränsle i lager må efter ansökan

registreras hos kontrollstyrelsen

såsom återförsäljare eller förbrukare

av dylikt bränsle.

10 §.

Skatten utgår —•--eller volym
enhet.

Det ankommer---för ton.

Ingår vid industriell tillverkning

kostnaden för bränsle till mera betydande

del i tillverkningskostnaden,

må beskattningsmyndigheten medgiva

skälig nedsättning av skatten.

24 §.

2 mom. På särskild----av

köp,

d) bränsle, vars försäljning förorsakat

den skattskyldige förlust på

grund av bristande betalning från

köparen, samt

e) skatt för elektrisk kraft, som

förbrukats vid framställning av skattepliktigt

bränsle.

A. Andra bränslen än bensin

6 §•

Den som —---- dylikt bränsle.

Den som i större omfattning återförsäljer

eller förbrukar skattepliktigt

bränsle eller håller sådant

bränsle i lager må efter ansökan

registreras hos kontrollstyrelsen såsom

återförsäljare eller förbrukare av

dylikt bränsle. När särskilda skäl därtill

äro må även eljest den, som förbrukar

skattepliktigt bränsle, efter

ansökan registreras.

10 §.

Skatten utgår — ---eller volym
enliet.

Det ankommer---för ton.

24 §.

2 m o m. På särskild — ----av

köp,

d) bränsle, vars försäljning förorsakat

den skattskyldige förlust på

grund av bristande betalning från

köparen,

e) bränsle, som skattskyldig förbrukat

eller försålt för förbrukning

vid industriell tillverkning, där bränslekostnaden

utgör mera betydande del

av tillverkningskostnaden, samt

f) skatt för elektrisk kraft, som

förbrukats vid framställning av skattepliktigt

bränsle.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961. De äldre bestämmelserna

skola dock all t jam t aga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra

sig till tiden fore ikraftträdandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

7

Bilaga1

Förteckning

över

vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

i tulltaxan hänförliga till nedanstående

tulltaxenummer

Tulltaxe-

nummer

Bränsle

Skattesats

nr 97 01

12 kronor för ton

ur 27.01

Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta

6 kronor för ton

bränslen, framställda av stenkol ........................

ur 27.02

Brunkolsbriketter ......................................

6 kronor för ton

n* 97 01

14 kronor för ton

ur 27.04

Koksstybb och koksbriketter............................

6 kronor för ton

nr 27.10

Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor med en

viskositet i cSt-enheter av:

högst 20 vid 20° C (skatteklass I)......................

25 kronor för m3

mer än 20 vid 20° C (skatteklass II) ..................

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade

volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller

sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grun- der, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för

beräkning av volymen.

16 kronor för m3

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen de likalydande motionerna I: 142 av herr Ragnar Bergli

och II: 175 av herr Östlund, vari hemställts »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj:t måtte framlägga förslag

till sådan differentiering av bensinskatten, att utförsäljningspriset på bensin

kan sättas lika inom skilda delar av landet».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 175.

1 Förteckningen överensstämmer med den nu gäFande utom såtillvida att alkoholblandningar

uteslutits (jfr 1 § förslaget till förordning om bensinskatt) samt att bestämmelser om volymberäkning

av oljor införts.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 9—11.

II. Omläggning av bensin- och motorspritbeskattningen, s. 11—26.

III. Skattepliktiga varor, s. 26—28.

IV. Skattesatser, s. 28—40.

V. Restitution—avdrag, s. 41—49.

VI. Övriga frågor, s. 49—56.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

Motionärerna erinrar inledningsvis om att frågan om ett över hela landet

enhetligt bensinpris tidigare varit föremål för riksdagens behandling. Vid

1946 års riksdag hemställde sålunda riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

om utredning huruvida en regional utjämning av priserna på flytande motorbränsle

kunde åstadkommas. Den då pågående oljeutredningen, som fick

i uppdrag att utreda nämnda spörsmål, framhöll i sitt betänkande (SOU

1947: 14) att frågan om en utjämning var svår att lösa. På grund av frågans

komplicerade karaktär har inte någon utjämning av priserna på motorbränsle

åstadkommits trots att spörsmålet vid ett flertal tillfällen aktualiserats.

När det gäller prissättningen på motorbränsle är emellertid landet fortfarande

indelat i fyra zoner (0—4), där pristillägget i ören per liter motor-*

bränsle motsvarar zontalet. Därjämte finns ett antal frankozoner, där de

verkliga fraktkostnaderna läggs på priset. Följden av det nuvarande prissättningssystemet

blir att invånarna i framför allt Norrland drabbas, då

samfärdseln i denna landsdel med dess glest utvecklade järnvägsnät i hög

grad är beroende av biltransporter.

Ett enhetligt pris på motorbränsle torde emellertid inte kunna åstadkommas

så att detta inkluderar de genomsnittliga fraktkostnaderna från

importhamnarna. Detta skulle kunna komma att medföra att vissa importörer

försålde bensin endast inom områden närmast dessa hamnar. Enligt

motionärernas mening bör därför en utjämning av bensinpriset ske genom

en differentiering av bensinskatten så att denna blir lägre inom områden

med höga fraktkostnader. En anknytning till nuvarande zonindelning torde

därvid vara lämplig.

Utskottet

I den förevarande propositionen föreslås en omläggning av beskattningen

av bensin och motorsprit till samma skattetekniska system som gäller för

energibeskattningen av bränslen i övrigt. Enligt förslaget skall skatten —

såsom fallet är med energiskatten på olja — beräknas på fakturerad volym.

Enligt av petroleumbranschen gjorda beräkningar skulle genom omläggningen

den skattepliktiga volymen minska med i det allra närmaste två pro

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961 9

cent. Den särskilda skatten på bensin föreslås till följd därav skola hojas

med ett öre per liter. Denna tekniska omläggning är ej avsedd att åstadkomma

vare sig lättnader eller skärpningar i beskattningen. Den föreslagna omläggningen

kommer — om den genomföres —- bl. a. att medföra att importbränslen

i regel beskattas först vid leverans till icke registrerad köpare och

icke som nu redan vid införseln till riket.

Utskottet, som finner den föreslagna omläggningen ändamålsenlig, har

funnit sig böra tillstyrka dess genomförande. Såsom eu fördel med omläggningen

betraktar utskottet att tiden för skattskyldighetens inträde i princip

blir densamma för importör som för producent. Vidare erbålles större möjligheter

till skattefri lagerhållning och därmed också till ett bättre utnyttjande

av tillgängliga lagringsutrymmen, vilket inte minst synes vara av

värde ur bered sk apssynpunkt. En ytterligare fördel är att en större likformighet

erbålles i fråga om beskattningen av de varandra i produktions- och

försäljningshänseende närstående varuslagen bensin och olja.

Det sagda innebär att utskottet jämväl tillstyrker att skatten beräknas

efter fakturerad volym, vilket föranleder en minskning av den skattepliktiga

volymen mot vad för närvarande gäller. För att de skattemässiga verkningarna

härav skall utjämnas tillstyrker utskottet förslaget om höjning av

den särskilda bensinskatten med ett öre till 33 öre per liter. Det bör betonas

att justeringen av skattesatsen icke innebär någon ändring a''\ den reella

skattebelastningen.

Under behandlingen av propositionen har utskottets uppmärksamhet riktats

på att den föreslagna omläggningen kommer att föranleda en höjd beskattning

i visst fall. Omläggningen medför nämligen den förändringen, alt

i den mån bensin försättes med ämne av annan art, som töranleder ■volymökning,

detta ämne blir beskattat även om det i och för sig tillhör gruppen

skattefria ämnen. Frågan torde vara av praktisk betydelse endast då det

gäller tillsats av bensol, vilken i och för sig i princip är skattefri. Då den föreslagna

omläggningen förutsatts icke skola medföra några skattehöjningar i

praktiken har utskottet ansett sig böra undersöka om det är genomförbart

att förhindra att en högre beskattning inträder av nu angivna orsak. Enligt

vad utskottet erfarit har i varje fall icke sedan början av 1950-talet försättning

med bensol förekommit då det gäller importerad bensin. Däremot har

bensin, som tillverkats av Svenska skifferoljcaktiebolagel genom utvinning

ur svensk skiffer, försatts med bensol upp till 12 procent utan att skall

härför behövt erläggas. Om särskilda åtgärder icke vidtas torde bolaget med

hänsyn till beskattningskonsekvenserna inte kunna fortfara med att försätta

bensinen med bensol. För bolaget innebär beskattning av bcnsolandelen ett

inkomstbortfall på i runt tal 600 000 kronor vid nuvarande omfattning av

bensinframställningen. Som eu konsekvens härav kommer de svenska gasverk,

som nu försålt huvudparten av vid gasframställningen utvunnen bensol

(ill skiffei-oljcbolaget, att ställas inför svårigheter alt finna avsättning

därför. 1 varje fall kommer all erfordras betydande nyanläggningar om man

vill rena bensolen och på så sätt göra det möjligt all avsätta den pa den utländska

marknaden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr !) år 1961

De angivna förhållandena bör enligt utskottets mening beaktas vid bedömandet

huruvida åtgärder bör vidtas för att förhindra att en skatteskärpning

blir följden av den tekniska omläggningen med därav följande ändring

av de före omläggningen rådande konkurrensförhållandena. Ä andra sidan

synes del inte föreligga anledning att gå längre än att bevara det omedelbart

före omläggningen rådande läget. I enlighet härmed har utskottet funnit

att någon ökad beskattning inte bör ske av benso], som tillsättes av Svenska

skifferoljeakliebolaget framställd bensin. Detta syfte skulle kunna vinnas

genom att volymen av den levererade bensinen minskas med bensol, som bolaget

använder på sådant sätt. Då emellertid det av tekniska skäl är förenat

med svårigheter att göra ett dylikt undantag, har utskottet i stället ansett

sig böra förorda en lösning som möjliggör att den levererade volymen bensin,

inklusive tillsatt bensol, kan läggas till grund för skatteberäkningen. Enligt

punkt 4 av övergångsbestämmelserna till den föreslagna förordningen skall

— i likhet med vad nu är fallet — intill utgången av juni månad 1964 bensinskatt

utgå för bensin, som tillverkas av skifferoljeaktiebolaget genom utvinning

ur inhemsk skiffer, med allenast sju öre för liter. Med nuvarande

storlek av tillverkningen av bensin skulle i stort sett oförändrade beskattningsförhållanden

inträda om skatten sänkes till fem öre per liter. Utskottet

förordar att denna linje väljes, men förutsätter då att skifferoljebolaget försätter

bensinen med bensol i ungefär samma utsträckning som för närvarande.

Denna skattenedsättning bör — liksom den nuvarande — gälla endast

intill utgången av juni 1964.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot bifall till

den föreliggande propositionen. Utskottet tillstyrker således att skatten på

motorsprit nu höjes till samma nivå som skatten på bensin. Vidare bör den

föreslagna korrigeringen av det skattepliktiga varuområdet vidtas, vilken

i huvudsak innebär att alla blandningar innehållande alkohol — under förutsättning

att de är avsedda för motordrift — kommer att bli beskattade på

samma sätt som bensin och motorsprit.

I förevarande sammanhang har utskottet jämväl alt behandla frågan om

en differentiering av skatten å flytande drivmedel i syfte att åstadkomma en

utjämning av priserna inom olika delar av landet. Utskottet vill för sin del

inte bestrida att det i motionerna upptagna problemet är av stor betydelse

för de delar av landet, där dryga transportkostnader medför ett högre pris

å flytande motorbränslen än i de mera välbelägna delarna. Å andra sidan

kan utskottet inte underlåta att påpeka att en skattedifferentiering på det

sätt motionärerna tänkt sig strider mot den inom beskattningsrätten tillämpade

principen, att statlig skatt skall uttagas efter en för hela riket enhetlig

skattesats. Utskottet är vidare av den uppfattningen alt det icke är praktiskt

genomförbart att tillämpa olika skattesatser för skilda varupartier beroende

på inom vilket område av landet bensinen skall användas. Eu lösning av

det i motionerna behandlade problemet torde sålunda få upptagas till bedömande

såsom eu från beskattningen fristående fråga. Då frågan om differen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

tiering av bensinpriset i olika delar av landet via prissättningen upptagits i

motioner, vilka hänvisats till behandling av allmänna beredningsutskottet,

saknar bevillningsutskottet anledning att närmare ingå på detta spörsmål.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de likalydande motionerna

I: 142 och II: 175.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition

nr 7 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,

måtte

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om bensinskatt med den ändringen att punkt 4 av

övergångsbestämmelserna erhåller nedan såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

4. För bensin, som tillverkas av 4. För bensin, som tillverkas av

Svenska skifferoljeaktiebolaget ge- Svenska skifferoljeaktiebolaget genom

utvinning ur inhemsk skiffer, nom utvinning ur inhemsk skiffer,

skall intili utgången av juni 1964 skall intill utgången av juni 1964

bensinskatt utgå med allenast sju öre bensinskatt utgå med allenast fem öre

för liter. för liter.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändring i förordningen den 31 maj 1957

(nr 262) om allmän energiskatt; ävensom

B. att de likalydande motionerna I: 142 av herr Ragnar

Bergh och II: 175 av herr östlund om en utjämning av bensinpriset

i olika delar av landet genom differentiering av

bensinskatten icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1961

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson*,

Jansson, fröken Ranmark*, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Sundin,

Kronstrand* och Gustaf Henry Hansson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Allard, Kollberg*,

Vigelsbo, Engkvist, Darlin, Andersson i Essvik, Kristenson i Göteborg, Rydén

och Björkman*.

'' Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961

Reservation

av herr Vigelsbo, vilken

dels ansett att den del av utskottets yttrande, som börjar å s. 10 rad 14

nedifrån med orden »I förevarande» och slutar å s. 11 rad 5 uppifrån med

orden »och II: 175», bort ha följande lydelse:

I förevarande sammanhang har utskottet jämväl att behandla frågan om

en differentiering av skatten å flytande drivmedel i syfte att åstadkomma en

utjämning av priserna inom olika delar av landet. Utskottet anser att del

i motionerna upptagna problemet är av stor betydelse för de delar av landet,

där dryga transportkostnader medför ett högre pris å flytande motorbränslen.

Otvivelaktigt är bl. a. ifrågavarande slag av beskattning ägnad att accentuera

de kostnadsskillnader, som råder mellan olika delar av landet. Utskottet

vill dock framhålla, att det torde erbjuda vissa svårigheter att tillämpa

olika skatteuttag för skilda varupartier beroende på inom vilket område av

landet drivmedlet försäljes. Om dessa svårigheter bedömes vara för stora

för genomförandet av en differentiering vid skatteuttaget, torde det emellertid

vara möjligt att genom ett restitutionsförfarande uppnå den avsedda

utjämningen.

I motioner vid 1960 års riksdag hemställdes om prövning av frågan om ett

enhetligt bensinpris. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 8 hemställde

allmänna beredningsutskottet, att motionerna jämte utskottets utlåtande

skulle överlämnas till utredningen rörande näringslivets lokalisering. Bevillningsutskottet

finner, att i ett dylikt sammanhang en prövning hör ske även

av frågan om en differentiering av skatten å flytande bränslen, vilket kan

förväntas ha en positiv effekt ur lokaliseringssynpunkt, och vill därjämte

framhålla de rättviseskäl, som talar för en skatteavvägning i bär åsyftad

riktning.

Utskottet får föreslå, att riksdagen i anledning av motionerna I: 142 och

II: 175 i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna de synpunkter, som ovan

anförts.

dels ock ansett att utskottet under punkten B hort hemställa att riksdagen
B.

i anledning av de likalydande motionerna 1:142 av

herr Ragnar Bergh och II: 175 av herr östlund om en utjämning

av bensinpriset i olika delar av landet genom eu

differentiering av bensinskatten i skrivelse till Kungl. Maj:t

ger till känna vad utskottet i sitt betänkande anfört.

Särskilt yttrande

av herr Kollberg, vilken anfört följande:

»Den i propositionen föreslagna omläggningen av beskattningen av bensin

och motorsprit syftar till att skapa samma skattetekniska system som gäller

för energibeskattningen av bränslen i övrigt. Det framhålles särskilt att den
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1961 13

na tekniska omläggning inte är avsedd att åstadkomma vare sig lättnader

eller skärpningar i beskattningen.

Såsom utskottet framhåller ovan har det vid behandlingen av propositionen

emellertid framkommit att omläggningen skulle komma att leda till

en höjd beskattning i visst fall. Det fall som är av praktisk betydelse gäller

tillsats av bensol. Denna är skattefri, men genom omläggningen skulle bensol

som tillsättes bensin bli beskattad. Utskottet har ansett att en sådan konsekvens

bör undvikas och föreslagit en ändring av propositionen i angivna

syfte. Ehuru utskottet intar denna principiella ståndpunkt, begränsar utskottet

å andra sidan sitt ändringsförslag till att enbart gälla bensin, som

tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget, och anför som skäl härför att

det endast är detta företag som för närvarande använder bensol som tillsats.

Utskottet anser, att det endast finns anledning att ta hänsyn till de konkurrensförhållanden

som är rådande just vid tidpunkten före den tekniska

omläggningen av beskattningen.

Den av utskottet förordade lösningen är enligt min mening ur principiella

synpunkter djupt otillfredsställande då en lagstiftning bör ställa sig neutral

till vem som är och kommer att bli tillverkare. Med anledning av vad utskottet

anfört rörande de tekniska svårigheterna vill jag framhålla, att

några tekniska hinder för utformningen av sadan »neutral» lagstiftning

inte föreligger.»

6102116 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:133 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § växeUagen m. m. s. 1 i texten