Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
1961-01-13 · 58 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 48 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1961:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
1
Nr 1
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1960, får härmed enligt gällande instruktion till
riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 13 januari 1961
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Nils
Theodor Larsson, Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson och Palm;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Boija,
Persson i Appuna, fru Renström-Ingenäs, herrar Carlsson i Tibro, Borjesson
i Glömminge och Nordgren.
I — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt Nr 1
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
3
Till Riksdagens Bankoutskott.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1960.
Kreditpolitiken
Den internationella konjunkturutvecklingen har såväl under 1959 som
1960 kännetecknats av en högt uppdriven aktivitetsnivå i Västeuropa,
medan däremot konjunkturuppgången i Förenta staterna har brutits under
1960 och efterträtts av nedgångstendenser. Stagnationen i den amerikanska
ekonomien har bidragit till att prisnivåerna på världsmarknaden och i de
viktigaste länderna fortfarande varit anmärkningsvärt stabila. Världskonjunkturen
har sedan slutet av 1958 påverkat den svenska ekonomien i expansiv
riktning genom exporten, samtidigt som världsmarknadspriserna utgjort
ett stabiliserande element i vår prisutveckling.
Under andra halvåret 1959 ledde uppsvinget i den svenska ekonomien,
som utom av exporten bars upp främst av en stigande investeringsverksamhet,
till en snabb ökning av industriproduktion och sysselsättning.
Redan vid slutet av året arbetade de flesta industrigrenar vid full kapacitet
och arbetslösheten var låg med hänsyn tagen till vintersäsongens speciella
sysselsättningssvårigheter. Importen visade en stark ökningstendens. En
motsvarande expansion ägde rum på kreditmarknaden; affärsbankernas
utlåning steg under år 1959 med 1 400 mkr och deras inlåning med 3 000
mkr. Det var uppenbart att konjunkturläget påkallade en skärpning av den
ekonomiska politiken för att hindra att högkonjunkturen slog över i en
inflatorisk utveckling. Den viktigaste finanspolitiska åtgärd som vidtogs
i detta sammanhang var den allmänna varuskattens införande från början
av år 1960.
Redan under 1959 hade vissa kreditpolitiska åtgärder vidtagits i konjunkturdämpande
syfte. Likviditetskvoterna hade höjts i juli 1959 och
riksbanken hade under hösten vid flera tillfällen uppmanat affärsbankerna
att vara mera restriktiva i sin kreditgivning. I januari 1960 företogs så en
mera genomgripande skärpning av kreditpolitiken.
Riksbankens diskonto höjdes fr. o.m. den 15 januari från 4 1/2% till
5 %. Som följd härav höjde bankinstituten efter överläggningar med riks
-
4
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
banken räntesatserna vid utlåning med 1/2 %, i vissa fall 1/4 %, och räntesatserna
vid inlåning, utom på de kortaste räkningarna, med 1/4 %.
I samband med diskontohöjningen skärptes riksbankens rekommendationer
till de olika grupperna av kreditinstitut angående placeringarnas
sammansättning. Rekommendationen till affärsbankerna från juli 1959
ändrades så att likviditetskvoterna höjdes från 40, 30 och 20 % till 45, 35
och 25 % att gälla vid utgången av februari. Med hänsyn till att likviditeten
regelmässigt försämras under våren skulle kvoterna fr. o. m. mars sänkas
till 43, 33 resp. 23 %.
Enligt rekommendationen till sparbankerna får den s. k. oprioriterade
utlåningen, d. v. s. all annan utlåning än sådan som avser nyproduktion av
bostäder, ej överstiga ett belopp som svarar mot en viss del av inflytande
amorteringar eller slutbetalningar. Denna procentsats, som 1957 höjdes från
50 % till 75 %, sänktes efter diskontohöjningen åter till 50 %.
För centralkassorna gällde före diskontohöjningen att de skulle använda
minst en fjärdedel av sin inlåningsökning för uppbyggande av de likvida
reserverna. Även denna rekommendation skärptes, och centralkassorna uppmanades
att använda en tredjedel av sin inlåningsökning för likviditetsförstärkning.
Vad slutligen gäller försäkringsbolagen, förordade riksbanken, att placeringarna
i s. k. prioriterade tillgångar skulle öka med ett belopp, som för
livbolagens del motsvarade minst 75 % av ökningen i de totala tillgångarna
och för sakbolagens del minst 50 %. Som prioriterade tillgångar skulle därvid
anses statslån, lån till hypoteksbanken och till bostadssektorn samt
kassa. Riksbanken medgav i samband med den nya rekommendationen att
en friare räntebildning än tidigare skulle få tillämpas beträffande placeringar
inom den icke-prioriterade sektorn.
De långa obligationslån, som efter diskontohöjningen upptogs av stadshypoteks-
och bostadskreditkassorna, innebar en höjning av räntesatserna
jämfört med föregående emissioner med 1/2%. I detta nya ränteläge
visade det sig möjligt att i mars genomföra en upplåningsoperation för
statens räkning i form av ett 15-årigt obligationslån med räntesatsen
5 1/2%, som inbringade nära 1 100 mkr. Även under resten av året har
statsupplåningen inriktats på kapitalanskaffning utanför banksystemet. I
detta syfte har nya upplåningsformer prövats såsom ett sparobligationslån
och försäljningar av skattkammarväxlar och kortfristiga obligationer till
företag.
Den ändrade inriktningen av statens upplåning har bidragit till en minskning
av affärsbankernas och allmänhetens likviditet. Flera andra faktorer
har verkat i samma riktning: företagens insättningar på investeringskonton
i riksbanken, avtappningen av valutareserven och reduktionen av statens
utgiftsöverskott. Resultatet har blivit att affärsbankernas likvida tillgångar
gått ned med ett mycket betydande belopp och att deras kassaställning
5
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
varit ansträngd, något som tvingat dem till en större och mera varaktig
upplåning i riksbanken än tidigare.
Kreditefterfrågan har emellertid varit stark, och trots den restriktiva attityd
till kreditgivningen, som den försämrade likviditetssituationen framkallat
hos affärsbankerna, steg dessas utlåning under tolvmånadersperioden
t. o. m. november 1960 med 1 360 mkr eller nästan exakt lika mycket som
under perioden t.o.m. november 1959. Under det andra halvåret kunde
dock en avsaktning i ökningstakten konstateras för den del av utlåningen
som ej utgöres av bostadsbyggnadskrediter. Förändringen i näringslivets
likviditet visar sig tydligast i affärsbankernas inlåning på de av företagsmedel
dominerade räkningarna, som vid slutet av november låg mer än
1 500 mkr lägre än ett år tidigare.
Konjunkturutvecklingen under 1960 har icke givit anledning till nagra
lättnader i den starkt restriktiva kreditpolitik som inaugurerades med diskontohöj
ningen i januari. Den svenska ekonomiens produktionskapacitet
har varit fullt utnyttjad. Export, lageruppbyggnad och privata investeringar
har svarat för de största ökningarna bland efterfrågesidans poster,
och tendenser till ett alltför starkt efterfrågetryck har framträtt inom kapitalvaruindustrierna,
på arbetsmarknaden och i importutvecklingen.
De av riksbanken noterade marginalkurserna för utländska valutor har
varit oförändrade under 1960. Vissa förändringar i liberaliserande riktning
har skett i valutaregleringens tillämpning, vilka bland annat inneburit att
de fåtaliga återstående hindren att verkställa löpande betalningar bortfallit.
Betalningsförbindelserna med Brasilien och Polen har överförts till multilateral
basis; därefter kvarstår bilateral reglering endast med sex östeuropeiska
stater. I övrigt torde få hänvisas till valutastyrelsens bilagda rapport
till fullmäktige angående verksamheten under 1960.
I det följande redogöres först för bankernas rörelse och likviditet samt fölutvecklingen
på obligationsmarknaden. Därefter behandlas valutamarknaden
och därmed sammanhängande frågor.
Bankernas inlåning, kreditgivning och likviditet
Inlåning och kreditgivning
Den sedan några år pågående expansionen inom banksystemet, karakteriserad
av snabbt stigande inlåning, kreditgivning och likviditet, bröts under
1960 på väsentliga punkter. Den totala inlåningsökningen hos samtliga slag
av banker blev avsevärt mycket lägre än 1959 — 0,6 miljard kronor mot
inte mindre än 4 miljarder under 1959 (tabell l).1 Bankernas totala kredit
-
1 När berättelsen utarbetats, bar statistik för år 10(10 i allmänhet inte funnits tillgänglig längre
än till och med november. För att uppnå årsjämförelser bar därför vissa serier , de har intagna
tabellerna baserats på material avseende tolvmånaderspenoder till och med november respektive &r.
När det i texten talas om år 1000 avses sålunda i dessa fall perioden från och med december 1959
till och med november 1900.
6
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell 1. Bankernas utlåning, värdepappersportfölj och inlåning.
Förändringar under tolvmånadersperioder till och med november respektive år. Mkr.
Affärs- 84 spar- Postspar- Postgiro- Centralkassor
banker banker banken kontoret . „ för Summa
jordbrukskredit
1. Utlåning; till allmänheten
1957 .
+ 603
+ 80
+ 23
+ 71
+ 909
1958 .
+ 637
+ 104
+ 4
+ 83
+ 1603
1959 .
+ 714
+ 410
— 69
+ 76
+ 2 480
1960 .
+ 569
+ 262
+ 220
+ 98
+ 2 508
2. Skattkammarväxlar och svenska
obligationer
1957 ..
+ 94
+ 171
+ 239
+ 15
+ 1 651
1958 ..
+ 118
+ 81
+ 142
— 5
+ 853
1959 . .
+ 90
+ 34
+ 58
0
+ 1 731
1960 ..
+ 100
+ 137
— 60
+ 11
— 1 023
3. Summa utlåning och
värdepappersportfölj (»total kreditgivning»)
1957 . .
+ 697
+ 251
+ 262
+ 86
+ 2 560
1958 . .
+ 755
+ 185
+ 146
+ 78
+ 2 456
1959 ..
+ 804
+ 444
— 11
+ 76
+ 4 211
1960 ..
+ 669
+ 399
+ 160
+ 109
+ 1 485
4.
Inlåning
1957 ..
+ 709
+ 270
+ 105
+ 85
+ 2 225
1958 ..
+ 711
+ 270
+ no
+ 51
+ 2 460
1959 ..
+ 729
+ 271
— 66
+ 106
+ 4 041
1960 ..
+ 667
+ 375
+ 47
+ no
+ 620
Anm. Beloppen för skattkammarväxlar och obligationer består för affärsbankerna postsparbanken
^h för d°e sT tö° CCntKlkrS°rna förf.i°rd,^kredit av förändringen i det nomSSÄhTv“’
skattadednedi • ■ sparbankerna av förändringen i det bokförda innehavet med tillägg av upp
skattade
nedskrivningar Beloppen for ut- och inlåning har för samtliga institut beräknats som förändringen
i bokforda ställningsuppgifter. s som ,or
givnmg i form av utlåning och köp av värdepapper ökade också betydligt
mindre än föregående år. Skillnaden mellan inlåningsökningen (600 mkr)
och ökningen i kreditgivningen (1 500 mkr) förklaras till större delen av en
nedgång i affärsbankernas behållning av utländska valutor.
Den svapre utvecklingen i fråga om den totala kreditgivningen kan helt
hanforas till bankernas värdepappersportfölj, som gick ned med drygt en
milyard kronor, i stark kontrast mot år 1959, då den steg med 1,7 miljarder.
Utlåningen till allmänheten (inkl. bostadsbyggandet) har däremot ökat under
1960 med 2,5 miljarder kronor, praktiskt taget samma belopp som 1959
Som vanligt då större förändringar inträffar inom banksystemet, är det
affarsbankernas rörelse som främst berörts. Visserligen har inlåningsök
-
7
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
ningen nedgått något mellan 1959 och 1960 hos sparbankerna, men den har
blivit större hos postinstitutionerna och är i det närmaste oförändrad hos
centralkassorna för jordbrukskredit. Dessa förändringar är dock obetydliga
jämfört med omslaget i affärsbankernas inlåning, som under 1960 minskade
med inemot 600 mkr efter att ha ökat med 3 000 mkr under 1959. Det är
också affärsbankerna, som svarar för nedgången i värdepappersinnehavet.
Bankernas inlåning och kreditgivning står givetvis i samband med — påverkar
och påverkas av — finansieringsförhållandena inom olika sektorer
av vår ekonomi.
Statens utgiftsöverskott har minskat från 1959 till 1960; utgifterna har
visserligen ökat, men inkomsterna har ökat än mera. Det statliga upplaningsbehovets
täckning har vidare lagts om från väsentligen kortfristig till
huvudsakligen långfristig upplåning och förskjutits från upplåning i bankinstituten
till upplåning på marknaden utanför bankerna. Tillväxten av
statsupplåningen utanför banksystemet sammanhänger med såväl en ökning
i allmänhetens köp av obligationer som tillkomsten av allmänna pensionsfonden,
genom vilken kapitalmarknadens resurser ökats. I det statliga utgift
söverskottets minskning och de ändrade formerna för dess täckning
ligger den främsta förklaringen till utvecklingen av affärsbankernas värdepappersportfölj.
Storleken av kommunernas upplåning synes ej ha förändrats mera påtagligt
från 1959 till 1960. Kommunerna har emellertid erhållit ökat utrymme
på obligationsmarknaden, medan deras upplåning i bankerna minskat. Förändringarna
är emellertid förhållandevis små och slår ej med någon större
kraft på de i tabell 1 redovisade utlåningssiffrorna.
Investeringarna i bostäder beräknas för kalenderaret 1960 endast ha
undergått en mindre ökning. Kredit strömmen till bostadssektorn synes inte
heller ha ökat i någon större omfattning. Sparbankernas och postinstitutionernas
sammanlagda ökning av utlåningen till allmänheten, vilken uppgått
till praktiskt taget samma belopp 1960 som 1959, utgöres till övervägande
del av krediter till bostadsändamål, varför dessa instituts bostadskreditgivning
totalt torde ha varit av ungefär oförändrad omfattning. Affärsbankernas
bostadsbyggnadslån å andra sidan har ökat mera 1960 än 1959. Deras
köp av hypoteksobligationer har däremot minskat — hypoteksobligationerna
har i ökad utsträckning placerats utanför bankerna — varför deras
totala bidrag till bostadsfinansieringen ligger efter allt att döma lägre 1960
än 1959.
För affärsbankernas bostadsbyggnadskrediter föreligger en mera detaljerad
statistik, och i tabell 2 redovisas månadssiffror för förändringen i det
utestående beloppet. Som synes var förändringsbelöppen lägre under flertalet
av de nio första månaderna 1960 än 1959; sammanlagt för de tre
första kvartalen 176 mkr lägre. Oktober och november uppvisar däremot
1960 en ökning av de utestående beloppen mot en stark nedgång 1959. Den
8
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
skiljaktiga utvecklingen förklaras huvudsakligen av tidsförläggningen av
hypoteksinstitutens obligationsemissioner. Sammanlagt under tolvmånadersperioden
till och med november 1960 har ianspråktagandet av nya
bostadsbyggnadskrediter uppgått till 2 068 mkr (f. å. 1 914 mkr) och avlyftningarna
till 1 804 mkr (f. å. 1 811 mkr), varför de utestående krediterna
stigit med 264 mkr.
Ökningen av fasta investeringar och investeringar i lager inom i första
hand industrin men även inom andra delar av näringslivet har på ett genomgripande
sätt förändrat näringslivets finansiella ställning. Upplåningen har
för vissa delar av näringslivet, särskilt industrin, ökat, men den ojämförligt
kraftigaste förändringen hänför sig till utvecklingen av företagens banktillgodohavanden.
Tillväxten av dessa under de närmast föregående åren har
under 1960 förbytts i en avsevärd minskning.
Företagens upplåning och ianspråktagande av banktillgodohavanden har
påverkats även av de avsättningar på investeringskonton i riksbanken, som
med koncentration till juli och oktober följde efter vårriksdagens beslut om
särskilda skatteavdrag för medel som insattes före augusti resp. november
1960. Av viss betydelse har också varit att företagen under 1960 köpt värdepapper
i större utsträckning än under de närmast föregående åren.
Näringslivets lån och banktillgodohavanden är i största utsträckning
placerade i affärsbankerna, och förändringen i företagens finansiella situation
återspeglas i dessa instituts in- och utlåning. De innestående beloppen
på de för företagen typiska inlåningsräkningarna (check-, uppsägnings-,
girokapital-, depositions- och kapitalräkning) ökade under 1959 med ca
1,6 miljarder kronor men minskade under 1960 med ca 1,7 miljarder kronor.
Uppgifter för affärsbankernas utlåning för andra ändamål än bostadsbyggande
redovisas även i tabell 2.1 serien ingår väsentligen lån till företag
men också krediter till enskilda personer samt kommunlån. Ökningen av de
personliga krediterna har varit lägre 1960 än 1959, och kommunlånen har,
som tidigare nämnts, minskat något, vilket innebär att ökningen 1960 jämfört
med 1959 av företagslånen är något större än tabellens siffror för
övrig utlåning anger. Sifferserien visar under årets tre första kvartal i
stora drag samma tendens 1960 som 1959; utlåningsökningen för dessa
kvartal 1960 uppgick till 1 167 mkr och för 1959 till 1 138 mkr. För oktober
och november redovisas emellertid lägre belopp 1960 än 1959, och för
tolvmanadersperioden till och med november 1960 har också ifrågavarande
utlåningsökning varit något mindre än under tolvmånadersperioden dessförinnan.
Hushållens inkomster steg från 1959 till 1960, medan konsumtionen ökade
förhållandevis litet, delvis beroende på en tidigareläggning av köpen inför
omsättningsskattens införande den 1 januari 1960. Genom nämnda utveckling
har hushållens finansiella ställning förbättrats. Detta förklarar att den
sammanlagda inlåningsökningen hos postsparbanken, i sparbankerna och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 2. Affärsbankernas utlåning.
Förändringar i utestående belopp. Mkr.
12-månaders
Jan.
Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Perioderna
1957 ....
... +
3
+ 4
+
19
+
8
1958 ____
. . . -
121
0
+
36
—
34
1959 ____
... +
48
— 92
+
19
—
30
1960 ....
. . -
23
— 167
+
61
+
21
1957 ____
... +
28
+ 4
+ 211
— 48
1958 ....
... +
7
+ 55
+ 324
+ 109
1959 ....
... +
48
+ 102
+ 214
+ 154
1960 . ...
49
+ 124
+ 401
+ 140
1957 ....
... +
31
+ 9
+ 231
— 40
1958 ....... —114 + 55 + 360 + 75
1959 ....... + 96 + 10 +234 +124
1960 ....... — 72 — 44 + 462 + 161
1. Till bostadsbyggande
+ 65
+ 59
— 83
— 173
+ 28
+ 54
+ ™
+ 30
— 62
+ 48
+ 55
+ 103
— 9
+ 69
+ 34
+ 13
+ 97
+ 83
+ 28
— 92
2.
Till övriga ändamål
+ 259
— 115
— 1
— 69
+ 100
+ 221
+ 22
+ 38
— 16
+ 79
+ 233
+ 66
+ 119
— 13
+ 215
+ 234
— 26
+ 207
— 121
+ 257
3.
Totalt
+ 325
— 56
— 84
— 243
+ 129
+ 275
+ 91
+ 69
— 78
+ 127
+ 288
+ 170
+ 110
+ 56
+ 249
+ 247
+ 71
+ 290
— 93
+ 166
— 3
+ 49
+
54
+
65
— 68
+ 17
+
85
+
25
— 200
+ 20
+
62
+
103
+ 69
+ 113
+
264
— 157
+ 47
— 102
+ 67
— 93
+ 106
— 42
+ 750
+ 20
+ 129
+ 65
+ 1 246
— 212
+ 74
+ 1 094
— 160
+ 95
— 48
+ 132
— 160
+ 122
+ 43
+ 775
— 180
+ 150
+ 127
+ 1 349
— 143
+ 188
+ 1 359
tO
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
10
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
på affärsbankernas sparkasse- och kapitalsamlingsräkningar hållits uppe
relativt val, trots att hushållens placeringar i värdepapper torde ha ökat
avsevärt.
För hela den privata sektorn utanför banksystemet, d. v. s. för företag
och hushåll tillsammantagna, har likviditetsnivån sänkts under 1960. Sektorns
finansiella tillgångar har genom obligationsköp och andra placeringar
i ökad utsträckning bundits på lång sikt. Dess banktillgodohavanden har
visserligen ökat totalt, men i betydligt lägre takt än under de närmast
föregående åren. För bedömning av likviditetssituationen bör vidare utvecklingen
av produktion och omsättning beaktas; expansionen härvidlag har
ökat behovet av lättillgängliga medel. Den ökning av likviditeten, som ägde
rum under konjunkturavmattningen hösten 1957—våren 1959, har under
1960 i icke ringa utsträckning absorberats.
Affärsbankernas likviditet
Ur kreditpolitisk synpunkt knyter sig ett särskilt intresse till affärsbankernas
likviditetssituation. Reduktionen av de likvida tillgångarna under
1960 har varit det mest påtagliga resultatet av den förda kreditpolitiken
och varit den faktor, som begränsat bankernas utlåningsexpansion.
Till likvida tillgångar i vid mening kan man räkna icke blott kassa, nettofordringar
på inhemska och utländska banker samt skattkammarväxlar
utan också obligationer, ehuru det är uppenbart att de sistnämnda icke på
samma sätt som valutor eller skattkammarväxlar snabbt och utan risk för
kursförluster kan realiseras för att förstärka kassaställningen. I tabell 3
har förändringarna i de likvida tillgångarna redovisats och också ställts
samman med de faktorer, som ger bakgrunden till likviditetsutvecklingen.
Minskningen av valutareserven och ökningen av allmänhetens sedelinnehav,
vilka förändringar står i samband med stegringen av den ekonomiska
aktiviteten i landet, har, som framgår av tabellen, under 1960 bidragit till
att minska affärsbankernas likviditet. Valutareservens utveckling beskrives
närmare i ett följande avsnitt. Sedelmängden låg ännu i maj relativt litet
över fjolårsnivån, som framgår av uppgifterna i tabell 4 avseende ökningen
i procent från motsvarande månad ett år tidigare. Från och med juni steg
emellertid tillväxttakten i den utelöpande sedelmängden påtagligt.
Den viktigaste faktorn bakom minskningen av affärsbankernas totala
likvida tillgångar har emellertid varit omläggningen av den statliga upplåningen
i kombination med minskningen av statens utgiftsöverskott. Synnerligen
kraftigt har också ökningen av företagens nettoavsättningar på
investeringskonton i riksbanken verkat. Även minskningen av affärsbankernas
köp av hypoteksobligationer har bidragit till nedgången i likviditeten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3. Affärsbankernas likvida tillgångar och faktorer som påverkat dessa.
Mkr.
Budgetåren
12-månadersperiodema t. o.m. nov.
1957/58
1958/59
1959/60
1958
1959
1960
Påverkande faktorer
Total valutareserv .............................................
— 31
+ 464
—
401
+
175
+ 330
— 438
Statens kassamässiga utgiftsöverskott............................
+ 1 260
+ 1 261
+ 1 584
+
703
+ 1 352
+ 1 067
Statens upplåning utanför riksbanken och affärsbankerna (ökning —)
— 512
+ 237
—
898
—
267
— 101
— 1 169
Allmänhetens sedelinnehav (ökning —) ..........................
— 26
— 144
—
319
—
93
— 135
— 367
Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökning —)............
— 86
— 70
—
123
—
74
— 29
— 915
Övriga riksbankstransaktioner...................................
— 127
— 129
—
112
—
107
— 50
— 163
Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer (nom. värde) ....
+ 443
+ 201
+
388
+
266
+ 367
+ 118
Korrektioner ..................................................
+ 195
— 295
+
229
—
31
— 12
+ 260
Summa
+ 1116
+ 1525
+
31,8
+
572
+ 1 722
— 1 607
Affärsbankernas likvida tillgångar
Sedlar, mynt, checkar och postremissväxlar.......................
+ 37
— 29
+
109
—
10
+ 74
+ 87
Nettofordran på inhemska banker...............................
— 195
— 113
—
126
+
19
— 341
+ 101
Nettofordran på utländska banker och bankirer...................
+ 104
+ 188
—
176
+
90
+ 485
— 632
Skattkammarväxlar ............................................
— 10
+ 59
—
207
—
298
— 162
— 710
Stats- och hypoteksobligationer (nom. värde) .....................
+ 1180
+ 1 420
+
748
+
771
+ 1 666
— 453
Summa
+ 1116
+ 1525
+
31,8
+
572
+ 1722
— 1607
Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas likvida tillgångar, plustecken ökning.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
12
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell Jf. Sedelstockens förändring.
Procentuell ökning jämfört med samma månad föregående år.
Jan. Febr. Mars April Maj
1957 ....... 5,2 5,7 4,9 5,9 5,3
1958 ....... 4,5 3,6 3,4 2,8 2,5
1959 ....... 3,5 2,6 3,1 1,9 3,1
1960 ....... 2,0 2,8 2,3 4,4 3,2
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
7,0
6,5
5,6
4,9
4,7
4,1
4,2
0,2
1,4
2,0
1,6
1,8
1,6
3,2
2,8
2,7
2,6
3,1
3,0
2,7
3,7
5,3
5,4
5,0
5,6
5,4
6,5
5,3
Anm. Sedelstocken för en månad har bestämts som medeltalet av utelöpande sedlar vid månadens
fyra rapportdagar.
Totalt har affärsbankernas likvida tillgångar under 1960 minskat med
1,6 miljarder kronor att jämföra med en ökning om mer än 1,7 miljarder
kronor 1959. Samma bild möter, om man sätter dessa tillgångar i relation
till bankernas inlåning. Stegringen åren 1957—1959 har förbytts i en markerad
nedgång. De på inlåningsräkningarna stående beloppen har nämligen
på grund av den även under 1960 omfattande utlåningsökningen minskat
mycket mindre än de likvida tillgångarna. Genomsnittet av bankernas likviditetskvoter
(beräknade enligt riksbankens rekommendationer), som vid
slutet av november 1956—1959 utgjorde 38,0, 43,0, 43,5 respektive 46,3 %,
var vid slutet av november 1960 åter nere vid 38,1 %. Flera banker har
fallit under den rekommenderade likviditetsnivån. Om alla banker legat vid
de rekommenderade minimikvoterna, skulle genomsnittskvoten vara 41,3 %.
Påfrestningen på likviditeten har för bankerna framträtt så, att inlåningen
minskat samtidigt som efterfrågan på lån varit stark. Bankerna har
följaktligen avvecklat likvida tillgångar, och detta har naturligen främst
gått ut över de tillgångar, som lättast kunnat realiseras. Bankerna har
avstått från att ersätta förfallande skattkammarväxlar och obligationer
och starkt reducerat sin behållning av utländska valutor. Portföljen av
skattkammarväxlar hade minskat även under 1959, men orsaken var då
icke någon likviditetsåtstramning, utan en omplacering till valutor och
kortfristiga statsobligationer.
Avvecklingsprocessen har emellertid icke varit tillräcklig för att skydda
bankernas kassalikviditet, varmed här förstås deras nettoställning i förhållande
till riksbanken. Sedan den kraftiga åtstramningen sattes in i mars
1960 i och med emissionen av statslånet har affärsbankerna stått i skuld till
riksbanken med endast tillfälliga avbrott.
Till belysning av förändringen i affärsbankernas kassalikviditet har i
tabell 5 riksbankens balansräkning omformats på ett sådant sätt, att utvecklingen
av affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken erhållits
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5. Förändringar i riksbankens tillgångar och skulder samt i affärsbankernas kassalikviditet.
Mkr.
Budgetåren 12-månadersperioderna t. o.m. nov.
1957/58 1958/59 1959/60 1958 1959 1960
Riksbankens tillgångar och skulder
Riksbankens guld- och valutareserv .............................
Riksbankens svenska värdepapper med avdrag för statsmedel pa
bundna konton ..............................................
Statliga myndigheters checkräkningar i riksbanken (ökning —)----
Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökning —) ............
Utelöpande sedlar (ökning —) ..................................
Diverse .......................................................
Summa
Affärsbankernas kassalikviditet
Affärsbankernas checkräkningar i riksbanken .....................
Affärsbankernas upplåning i riksbanken (ökning —) ..............
Summa
— 153
+ 255
— 210
— 171
+ 252
+ 488
— 33
+ 32
— 90
— 86
— 70
— 123
— 52
— 151
— 318
+ 52
— 129
+ 22
— US
+189
—esi
— 71
— 15
— 14
— 372
+ 204
— 217
— US
+ 189
—m
+ 79
— 160
+ 182
+ 117
+ 62
+ 1 163
— 6
— 2
— 64
— 74
— 29
— 915
— 102
— 162
— 392
+ io
+ 4
— 88
+ 24
— 287
— in
— 14
— 8
— 23
+ 38
— 279
— 91
+ n
— 287
— in
Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas kassalikviditet, plustecken ökning.
09
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
14
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell 6. Affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken.
Mkr.
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.
1957 ....
... 400
247
418
231
285
166
441
261
238
209
140
73
1958 ....
... 204
95
47
11 — 16
— 72
178
131
158
155
116
120
1959 ....
... 222
109
65
146
25
— 5
67
20
3
34 —123
—12
1960 ....
36
28
—229
—91 —104
—182
—114
—353
—357
—99 —165
—23
Anm. Nettofordringama under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skulder till riksbanken för upptagna lån.
explicit. En påtaglig minskning redovisas för såväl 1959 som 1960. Hur
pass ansträngd affärsbankernas kassalikviditet varit under det senaste året
jämfört med de närmast föregående framgår dock bättre av tabell 6, som
visar affärsbankernas nettotillgodohavanden i riksbanken månadsvis under
aren 1957 1960. En nettoskuld har som synes förelegat samtliga månader
under tiden mars—december 1960, medan under de tidigare åren nettoskuld
varit en mycket sällsynt företeelse.
Obligationsmarknaden
Den omkring halvårsskiftet 1959 konstaterade omsvängningen i marknadens
bedömning av ränteutvecklingen framträdde allt tydligare under
höstens lopp. Kursläget var under september—oktober vikande, och ett
visst utbud av obligationer ägde rum. I november skedde en stabilisering
av kurserna, men läget pa obligationsmarknaden kunde karakteriseras som
mycket labilt.
Den 14 januari höjdes riksbankens diskonto från 4 % till 5 % med verkan
från och med den 15 januari. Den omedelbara effekten på obligationskurserna
blev ett kursfall på 2 å 3 procentenheter för långa guldkantade lån
och upp till 1 procentenhet för korta statsobligationer. Statens 5 % lån av
den 5 februari 1959 föll tillbaka 2 % procentenheter till 96 i/2 %, innebärande
en höjning av den effektiva förräntningen från 5,10 till 5,35 % räknat
på återstående löptiden eller från 5,15 till 5,50 % räknat på tiden till konverteringsrättens
inträdande. Vad beträffar de långa obligationerna i övrigt
blev utslaget förhållandevis mindre för lågprocentiga lån, delvis beroende
på att räntehöjningen för dessa i högre grad än för övriga obligationstyper
redan hade diskonterats i kursbildningen.
Diskontohöjningens effekt på räntestrukturen hos bankerna har omnämnts
ovan i kapitlet om kreditpolitiken. Förutom den lockelse för place
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
15
rare i obligationer, som räntehöjningen i sig själv innebar, bör den i samband
med diskontohöjningen vidgade marginalen mellan kreditinstitutens
inlåningsräntor och emissionsräntorna för nya obligationslån ha varit av en
viss betydelse för den fortsatta utvecklingen på emissionsmarknaden.
I slutet av januari emitterades nya lån av stadshypotekskassan och
bostadskreditkassan. Det förstnämnda var 22-årigt med konverteringsrätt
efter 10 år löpande med 5x/2 % ränta; lånebeloppet var 300 mkr. Bostadskreditkassans
lån på 75 mkr var ett 40-årigt 5 % % lån likaledes med konverteringsrätt
efter 10 år. Det sistnämnda lånet fulltecknades omedelbart.
Intresset för stadshypotekskassans lån var väsentligt mattare, särskilt från
försäkringsbolagens sida. Anledningen uppgavs vara lånets konstruktion
med 12 år från konverteringsrättens inträdande till slutbetalningsåret. Vid
teckningstidens utgång hade det utbjudna beloppet likväl tecknats.
I mitten av mars tog staten obligationsmarknaden i anspråk för ett långt
lån. Under tiden 16—26 mars utbjöds sålunda ett 15-årigt lån löpande med
5 3/2 % ränta och med konverteringsrätten inträdande efter 10 år. Lånet
emitterades till pari, och likvidtiden utgick den 30 juni 1960. För att stimulera
intresset för lånet hos allmänheten gjordes en större propaganda än
som varit brukligt för statslån under senare år. Vidare öppnades möjlighet
att teckna en så låg valör som 500 kronor och att erlägga tecknade belopp
genom avbetalningar. Intresset från allmänheten blev förhållandevis stort,
även om den minsta valören och möjligheten till avbetalning ej nämnvärt
utnyttjades av tecknarna. Antalet tecknare rubricerade som enskilda personer
blev över 12 000 st. med ett sammanlagt belopp av ca 67 mkr. Då
lånet därjämte rönte stor efterfrågan från de flesta placerarekategorier, kom
det tecknade beloppet att väsentligt överstiga vad som är vanligt vid
svenska obligationsemissioner. Det sammanlagda tecknade beloppet fördelat
på tecknarkategorier framgår av följande sammanställning.
Tecknare Mkr %
Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer,
kassor o. d.) .............................. 151 14
Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter 4 0
Affärsbanker ...................................... 182 17
Sparbanker ....................................... 47 4
Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring) . . 400 37
Övriga kreditinrättningar ........................... 9 1
Aktiebolag, ekonomiska föreningar o.d............... 152 14
Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner
.......................................... 34 3
Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc. 29 3
Enskilda personer.................................. 67 6
Summa 1 074 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Bortsett från statens upplåning på obligationsmarknaden emitterades
under tiden februari—maj ett 15-tal obligations- och förlagslån till ett belopp
av närmare 400 mkr. Bland låntagarna märktes fartygsfinansieringsinstituten
(40 mkr), norska staten (62 mkr), SAS (förlagslån på 33,75
mkr), de tre största städerna (90 mkr) och industrier (sammanlagt 124
mkr).
Från mitten av maj inträdde ett uppehåll i emissionsverksamheten som,
bortsett från försäljningen av ett kort statslån i juni, varade till i början av
september.
Kursläget för guldkantade obligationer undergick efter räntehöjningen
i januari endast små förändringar under första kvartalet. Någon dragning
uppåt av kurserna kunde förmärkas under februari—mars, särskilt beträffande
lågprocentigt material såsom 3 och 3 % % obligationer, men uppgången
inskränkte sig till omkring en procentenhet i några enstaka lån. I
mitten av april inträdde en försvagning i kursläget för såväl långa som
korta obligationer. För långa lån blev nedgången högst en procentenhet.
För korta lån inleddes emellertid en period av successivt fallande kurser,
som i stort sett varade fram till halvårsskiftet. Flertalet korta statslån gick
tillbaka 2 å 3 procentenheter, innebärande en höjning av den effektiva förräntningen
med omkring 1 procent från 5,0—5,25 till omkring 6 procent
eller något däröver. Orsaken torde ha varit det till följd av budgetutfallet
under våren och statslånet i mars påtagligt skärpta likviditetsläget med
därav följande bankupplåning i riksbanken. Kurserna för de långa lånen
stabiliserade sig emellertid snabbt, och kursläget förblev därefter i stort
sett oförändrat fram till sista juniveckan då en försvagning inträdde med
kursfall för vissa lån med upp till en procentenhet. Anledningen synes bl. a.
ha varit diskontohöjningen i England med de spekulationer kring ränteutvecklingen
i Sverige, som den medförde, men torde också ha stått i samband
med den svaga kassalikviditeten i banksystemet. Emissionen i juni av
ett kort statslån och av skattkammarväxlar, som beröres närmare nedan,
skedde även till högre räntesatser än tidigare.
Nya emissioner för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan offentliggjordes
i mitten av augusti. För stadshypotekskassans vidkommande utbjöds
ett 12-årigt 5 % % lån med konverteringsrätt efter 10 år till kursen
99 %. Bostadskreditkassans lån var till konstruktionen likadant som vårlånet,
men emissionskursen sattes även för detta lån till 99 %. Teckningen
pågick den 5—10 september, och likvidtiden utsträcktes till den 31 december
1960. Emissionskursen gav lånen en effektiv förräntning, som med ca
0,1 % översteg avkastningen vid de senaste emissionerna för de båda instituten.
Vid teckningstidens slut hade tecknats 252 mkr på stadshypotekskassans
lån och 64 mkr på bostadskreditkassans.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell 7. Obligations- och förlagslåneemissioner 1960.
(Preliminära uppgifter.)
17
Obliga-
tions-
datum
Ränte-
fot
(%)
Låne-
belopp
(mkr)
Löp-
tid
(år)
Bind-
nings-
tid
Amor-
terings-
tid
Emis-
sions-
kurs
Emis-
sions-
datum
12/4
5*
1074
15
10
100
15/3
27/6
51
89
22 mån.
—
—
100
9/6
1/12
5,55
147
7JL
4 2
—
»Spar 60»
100
31/10
15/5
5*
28
40
10
1961-2000
lägst 99
—
20/5
5
15
5
—
—
100
—
20/5
5y
50
51
—
—
100-101
—
10/4
5i
305
22
10
—
100
25/1
10/10
fri
303
12
10
—
lägst 99
5/9
10/1
6J
80
40
10
1961-2000
100
25/1
10/10
5f
87
40
10
1961-2000
lägst 99
5/9
1/5
5>
6
15
10
—
100
—
15/10
5^
23
12
10
—
lägst 99
—
15/10
rörl.
5
20
10
—
100
—
20/9
5
12
10
1961-1972
lägst 99
—
30/5
H
10
15
10
—
lägst 99
—
20/2
51
30
10
—
1960-1970
100
13/2
15/3
51
10
10
—
1961-1970
100
10/3
11/4
5f
15
25
10
1961-1985
99
31/3
2/5
6
50
30
10
1961-1990
100
25/4
16/5
6
25
30
10
1961-1990
100
9/5
7/11
6
50
30
10
1961-1990
100
24/10
15/3
6
25
25
10
1963-1985
100
7/3
19/4
51
30
25
10
1963-1985
98
8/4
10/5
6
20
25
10
1962-1985
100
3/5
12/5
6
24
25
10
1962-1985
100
5/5
27/4
6
25
20
10
1962-1980
100
20/4
20/10
6
16
25
10
1962-1985
100
13/10
2/11
6
25
22
10
1962-1982
100
21/10
28/12
6
20
25
10
1962-1985
100
21/12
25/2
6
62
20
10
1365-1980
100
16/2
31/3
7
33,7E
22t
12 i
1973-1982
100
29/2
20/3
6
12
20
10
—
100
4/3
10/11
6.i
4
15
10
1962-1975
100
28/9
20/1C
64
3
15
10
1963-1975
100
28/9
15/10
7
15
24
7
1970-1984
100
7/10
Obligationslån
Staten
Hypoteksinstitut
Hypoteksbanken
Stadshypotekskassan .......
Bostadskreditkassan ........
Sparbankernas Intecknings AB
Stockholms Intecknings
Garanti AB ...........
Göteborgs Intecknings
Garanti AB ..........
Sv. Fartygskredit AB .
Skeppshypotekskassan .
Kommuner
Malmö stad ...........
Stockholms stad .......
Göteborgs stad ........
Stockholms stad .......
Industrier
Skellefteå Kraft AB ....
Sångkällforsen AB .....
Hammarforsen Kraft AB
Bålforsens Kraft AB ...
Sv. Cellulosa AB ......
Bergvik och Ala AB ....
Sandvikens Jernverk AB
Örebro Elektriska AB ..
Norska staten ...........
Förlagslån
SAS ..................
Göteborgs Bank........
AB Plåtmanufaktur----
Gunnebo Bruk AB ....
Nymölla AB...........
Anm. Lånebeloppen avser per den 31/12 1960 inbetalda belopp
2 — II i Ii ang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt Nr 1
18 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Under september—oktober emitterades sedan tre förlagslån och två
obligationslån för industrier samt ett lån för Stockholms stad.
Vid mitten av november återupptog stadshypoteks- och bostadskreditkassorna
försäljningen av de lån som emitterades i september. Försäljningen
sker under hand, och fram till årsskiftet hade ytterligare ca 72 resp. 23 mkr
placerats.
I slutet av december emitterades slutligen ett kraftverkslån, som förde
upp emissionsbeloppet för industrilån under andra halvåret till 83 mkr.
Det ökade intresse från andra än kreditinstitut för placering i obligationer,
som bl. a. kom till uttryck vid statslåneemissionen i mars, har även
kunnat konstateras vid andra emissioner under 1960. För att belysa detta
har i tabell 8 vissa siffror sammanställts, vilka beträffande 1960 omfattar
de emissioner, som skett till och med oktober månad. För staten och hypoteksinstituten
omfattar tabellen endast långa lån, och av hypoteksinstituten
har endast stadshypoteks- och bostadskreditkassorna medtagits. »Spar 60»
ingår ej i tabellen och ej heller premieobligationslån.
I oktober offentliggjordes villkoren för det väntade »folklånet». Obligationerna,
som är daterade den 1 december 1960, har en löptid av 7% år
med inlösen den 1 juni 1968. Konstruktionen är sådan, att räntan lägges till
kapitalet och utbetalas först i samband med inlösen. Inlösen kan ske från
och med januari månad 1961, därest obligationsägaren så skulle önska.
Räntetillägget beräknas efter stigande räntesatser med 4 % % för åren 1961
och 1962, 5 % 1963, 5 *4 % 1964 och 5 Y» % för tiden 1965—maj 1968. På
inlösningsdagen den 1 juni 1968 tillägges en bonus, varigenom den sammanlagda
räntan för hela löptiden blir 50 %, och obligationerna ger på hela
löptiden räknat en genomsnittlig förräntning på 5,55 % per år. Teckningstiden
började den 31 oktober och pågick till och med den 15 december.
Tecknade obligationer skulle likvideras före årsskiftet. Vid teckningstidens
utgång hade tecknats 147 mkr av ca 55 000 tecknare.
Bortsett från ett mindre kursfall i augusti för vissa lånetyper i samband
med de då genomförda emissionerna för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan,
var kursläget för såväl långa som korta obligationer i stort
sett oförändrat från halvårsskiftet fram till slutet av oktober. Då inträdde
en kursuppgång för flertalet typer av obligationer men främst vad beträffar
papper med lägre nominell förräntning såsom 3-or, 3%-or och 4%-or. I
oktober var säkerligen bakgrunden en spekulation i en förestående räntesänkning,
men denna spekulation avtog relativt snabbt. Kurshöjningarna
fortsatte emellertid, föranledda bl. a. av ett visst köpintresse från bankhåll.
Kursuppgången under oktober—november uppgick till 2—3 procentenheter
för 3, 3 1/2 och 4 *4 % obligationer och ungefär detsamma för flertalet
av de korta statslånen. Statens långa 3 och 3 % % obligationer gav
vid slutet av november en effektiv förräntning av omkring 4,70—4,90 och
de korta obligationerna omkring 5,50—5,75.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8. Obligations- och förlagslånens fördelning på tecknarkategorier i procent.
Staten
Hypoteksinstitut
Kommuner
Industrier
1956
1957
1958
1959
1960
1956
1957
1958
1959
1960
1956
1957
1958 1959
1960
1956
1957
1958 1959
1960
Statsinstitutioner ....
2
24
16
5
14
8
5
18
11
41
6
—
27 —
25
2
10
9
17
13
23
15
19
20
17
37
5
24
35
9
5
—
39 —
1
1
0
1
2
0
Sparbanker, försäkrings-
anstalter och övriga
kreditinstitut1 .....
48
53
52
64
42
51
74
52
47
41
78
—
30 —
40
75
74
69
69
59
Fonder, stiftelser,
understödsföreningar,
kommuner, landsting,
aktiebolag, ekon.
föreningar etc. samt
enskilda personer ..
27
8
13
11
27
4
16
6
7
9
11
_
4 —
34
22
16
21
12
28
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
—
100 —
100
100
100
100
100
100
1 ATP-fondema ingår i denna grupp.
CD
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
20
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell 9. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartalsskiftena för några
representativa statsobligationslån.
1959
1 9
6 0
31/12
31/3
30/6
30/9
31/12
kurs
eif.
ränta
kurs
eff.
ränta
kurs
eff.
ränta
kurs
eff.
ränta
kurs
eff.
ränta
5% 1957/67 ..
101
5,09
99%
5,29
981/2
5,51
98
5,60
98 %
5,52
4% 1956/80 ..
92%
5,08
90%
5,30
89
5,42
871/2
5,56
89%
5,41
3% 1943/88 ..
79%
4,82
77%
4,98
77
5,04
761/2
5,10
79%
4,86
3% 1945/85 ..
72%
4,88
72
4,96
71 y2
5,01
71%
5,05
73%
4,86
3 % 1934 .....
(räntelånet)
67i/2
4,45
66
4,55
65
4,62
65
4,62
67%
4,44
Samtidigt med räntehöjningen i januari höjdes diskontot för skattkammarväxlar,
innebärande att diskontosatsen för exempelvis en 3-månaders
skattkammarväxel gick upp från 3,4 till 3,85 %. Höjningen avtog för längre
växlar för att beträffande växlar med 7—9 månaders löptider begränsas till
0,05 %, d. v. s. en höjning från 4,2 till 4,25 %.
I jämförelse med de inom banksystemet tillämpade inlåningsräntorna,
som för vissa räkningar uppgick till 4,75 %, och de på marknaden gällande
dagslåneräntorna, kom skattkammarväxeldiskontona att framstå som alltför
låga. Den 2 maj vidtogs en ny höjning av skattkammarväxeldiskontot,
denna gång för samtliga typer av växlar med 0,3 %, innebärande en diskontosats
för 3 månaders växlar av 4,15 % och för de längsta växlarna på
7—9 månader av 4,55 %.
Under året har inledande försök gjorts att utanför banksystemet etablera
en marknad för korta statspapper, såväl obligationer som skattkammarväxlar.
Som berörts i översikten ovan emitterade riksgäldskontoret i juni
ett kort statslån. Lånet, som vid emissionen hade en löptid av 22 månader,
löper med 5 *4 % ränta och utbjöds till teckning under tiden 13—21 juni.
Samtidigt utbjöds skattkammarväxlar förfallande mars—april—maj 1961
(9—11 månader) till 4,75% diskonto. En skattkammarväxels konstruktion
med avräkning på samma sätt som vid vanlig växeldiskontering innebär
att en köpare av skattkammarväxlar erhåller avkastningen (diskontot)
redan vid köpetillfället. Köparen kan sålunda tillgodogöra sig ränta på diskontot
redan under växelns löptid, varigenom den effektiva avkastningen
blir högre än diskontosatsen. För exempelvis 10 månaders skattkammarväxlar
som avräknas till ett diskonto av 4,75 % blir den effektiva avkastningen
ca 4,95%. På det korta obligationslånet tecknades ca 90 mkr, ett
belopp som, sett mot bakgrunden av att däri icke ingick några bankteckningar,
måste betecknas som relativt tillfredsställande. Samtidigt tecknades
ca 50 mkr skattkammarväxlar, likaledes av andra kategorier tecknare än
kreditinstitut.
21
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Alltsedan emissionerna i juni har ansträngningar gjorts i syfte att placera
skattkammarväxlar i marknaden utanför banksystemet. Det belopp, som
under tiden juni—december sålts till andra än affärsbanker uppgår till ca
125 mkr. Det förhållandet, att skattkammarväxeln emellertid ännu så länge
är ett utanför bankkretsar relativt okänt begrepp, måste självfallet medföra
att etablerandet av en vidgad marknad för detta papper far ses pa
längre sikt.
Riksgäldskontoret beslöt med verkan från och med den 14 november att
sälja alla skattkammarväxlar oberoende av löptiden till ett diskonto av
4,75 %, innebärande en höjning av diskontosatserna för de kortare växlarna
med upp till 0,4 %.
I början av december beslöts att anyo nagot differentiera diskontosatserna
för skattkammarväxlar. Från och med den 12 december utbjöd riksgäldskontoret
växlar med löptider upp till 5 manader till 4,5 % diskonto och
längre växlar förfallande juli—september—november 1961 till 5% diskonto.
De nya satserna innebar sålunda en sänkning med 0,25 % för växlar
per vårmånaderna 1961 och en motsvarande höjning för de längre typerna.
Diskontosatserna för skattkammarväxlar med löptiderna 3, 6 och 9—12
månader framgår av följande sammanställning.
3-månaders växlar
31/3 30/6 30/9 31/12
1958 ......... 3,5 3,0 2,8 2,7
1959 ......... 2,7 2,9 2,9 3,4
1960 ......... 3,85 4,15 4,35 4,5
6-månaders växlar
31/3 30/6 30/9 31/12
1958 ......... 4,0 3,5 3,3 3,2
1959 ......... 3,2 3,4 3,4 3,9
1960 ......... 4,15 4,45 4,65 5,0
9—12-månaders växlar
31/3 30/6 30/9 31/12
1958 ......... 4,3 3,8 3,5 3,4
1959 ......... 3,4 3,6—3,8 3,6—3,8 4,2
1960 ......... 4,25 4,75 4,75 5,0
Valutamarknaden och betalningsbalansen
Valutareserven
Sveriges totala valutareserv nådde vid utgången av november 1959 en
toppnivå och uppgick då till 3 259 mkr. Det osedvanligt stora importöverskottet
under vintern 1959/60 medförde en betydligt större valutaavtappning
under de fyra följande månaderna än som av säsongmässiga orsaker
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 10. Valutareservens förändringar 1957—1960.
Mkr.
M&nad
19 5 7
19 5 8
19 5 9
19 6 0
RB
AB
S:a
RB
AB
S:a
RB
AB
S:a
RB
AB
S:a
Januari ............
— 41
+ 3
— 41
— 34
— 4
— 38
+ 16
+ 19
+ 34
—335
+187
—148
Februari ...........
— 55
— 20
— 75
— 82
+ 9
— 73
+ 1
— 6
— 5
+ 53
— 84
— 31
Mars ..............
+ 114
—133
— 19
+ 10
— 79
— 70
+ 15
+ 44
+ 59
+ 154
—321
—166
April ..............
— 61
— 31
— 92
— 23
— 95
—118
+ 44
—134
— 90
+257
—328
— 71
Maj ...............
+ 7
+ 43
+ 50
+ 61
— 75
— 14
+ 2
+ 29
+ 31
+ 12
— 9
+ 3
Juni...............
+ 58
— 44
+ 14
+ 21
+ 24
+ 45
+ 45
— 32
+ 14
+ 51
— 53
— 2
Juli ...............
+ 36
+ 37
+ 73
+ 59
+ 66
+125
+ 15
+ 68
+ 83
+ 8
+ 48
+ 56
Augusti ...........
— 56
+ 19
— 37
+ 45
+ 72
+117
— 74
+ 91
+ 18
+101
— 44
+ 57
September .........
— 53
+122
+ 69
+ 30
+ 30
+ 60
— 23
+ 74
+ 51
+ 9
+ 10
+ 19
Oktober ...........
+ 31
+ 8
+ 38
— 50
+ 85
+ 35
—226
+152
— 74
+ 19
+ 84
November .........
— 68
+ 78
+ 10
+ 37
— 15
+ 23
+ 14
+135
+149
— 40
+ 12
— 27
December .........
Kvartal
+ 4
+ 79
+ 83
+ 10
+ 51
+ 61
—108
—104
—212
— 21
+ 89
+ 68
1 .............
+ 16
—150
—134
—106
— 75
—181
+ 32
+ 56
+ 88
—128
—217
—345
2 .............
+ 4
— 32
— 29
+ 59
—146
— 87
+ 91
—136
— 45
+320
—390
— 70
3 .............
— 73
+ 178
+105
+ 131
+168
+302
— 82
+233
+151
+118
+ 14
+132
4 .............
— 33
+161
+131
— 2
+121
+119
—321
+ 183
—138
— 42
+166
+124
Summa .........
— 87
+ 160
+ 73
+ 85
+ 68
+153
—279
+336
+ 57
+269
—427
—159
Behållning december
2 360
478
2 838
2 445
546
2 991
2 166
881
3 047
2 435
454
2 889
Anm. RB — riksbanken, AB = affärsbankerna
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
23
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Tabell 11. Valutareservens sammansättning.
Mkr.
Förändring
Ställning
november 1958—
november 1959
november 1959—
november 1960
no v eniber
1960
RB
AB
S:a
RB
AB S:a
RB
AB
S:a
Guld ..............
— 65
— 65
—105
— —105
883
—
883
Konvertibla valutor .
— 20
+487
+467
+300
—611 —311
1 659
376
2 035
Övriga valutor ----
— 75
+ 3
— 72
— 13
— 9 — 22
— 86
—11
— 97
Summa guld och va-
365
2 821
lutor ............
—160
+490
+330
+182
—620 —438
2 456
kunde väntats. Den valutaförlust som inträffade under andra kvartalet
var däremot säsongmässigt betingad. Under andra halvåret ökas valutareserven
i regel varje månad, och detta var även fallet under 1960 me°
undantag för november, men ökningen låg i genomsnitt vid en lägre nivå
än normalt. Vid utgången av november uppgick den totala valutareserven
till 2 821 mkr, vilket med 438 mkr understeg reserven tolv månader tidigare.
För december föreligger endast preliminära siffror, som visar på en
ökning med 68 mkr till 2 889 mkr eller 159 mkr lägre än vid årsskiftet
1959/60. Under 1959 ökade den totala valutareserven med 57 mkr.
Valutareservens utveckling under åren 1957—1960 med fordelning pa
riksbanken och affärsbankerna framgår av tabell 10. _
Valutareservens sammansättning, som redovisas i tabell 11, visar mga
väsentliga förändringar. Guldets andel utgjorde vid slutet av november
1960 liksom vid samma tidpunkt 1959 drygt 30 %. Resterande del av reserven
täcktes av konvertibla valutor. .
Däremot har stora förskjutningar ägt rum i fördelningen av valutainnehavet
mellan riksbanken och affärsbankerna. Under sista kvartalet 1959
började, som omnämnts i föregående års berättelse, af farsbankerna att i
ökad omfattning förvärva utländska valutor. I början av 1959 svarade
bankerna för ca 19 % av valutareserven, men vid slutet av januari 1960
hade denna siffra stigit till 37 %. Därefter bröts emellertid denna tendens,
och procenttalet sjönk kraftigt för att vid utgången av augusti 1960 uppgå
till 10 % Fn viss återhämtning skedde under årets sista månader, varigenom
affärsbankernas andel vid årsskiftet 1960/61 kom att utgöra ca
16 % av valutareserven. Orsakerna till utvecklingen under 1960 år närmast
att söka i den radikalt försämrade likviditetssituationen för bankerna.
24 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Betalningsbalansen
Valutareservens förändringar får ses mot bakgrunden av betalningsbalansens
utveckling under 1960, som karakteriserades av ett stigande importöverskott,
vars verkan ej uppvägdes av förändringarna i övriga poster.
På grundval av tillgängliga uppgifter kan en preliminär betalningsbalans
för 1960 sammanställas (tabell 12).
Tabell 12. Betalningsbalansen 1958—1960.
Mkr.
Export f.o.b...................
Import c.i.f....................
Handelsbalansens saldo ........
Sjöfartsnetto ..................
Övriga löpande betalningar (netto)
Bytesbalansens saldo ............
Kapitaltransaktioner (netto) .....
Statistiska fel m. m.............
Förändringar i valutareserven
1958
1959
1960
prel.
+ 10 851
+ 11 424
+ 13 075
— 12 317
—12 488
—14 550
— H66
— 106i
— H75
+ 1250
+ 1240
-f 1325
— 80
— 210
— 200
— 296
— Si
— 350
— 11
— 81
— 60
+ 460
+ 172
+ 251
+ IBS
+ 67
— 159
Utrikeshandeln har under 1960 befunnit sig i ett mycket expansivt skede.
Exporten har under de elva första månaderna 1960 varit högre varje månad
än motsvarande månad något annat år. Detsamma gäller importen med
undantag för juli månad, då den obetydligt understeg 1957 års månadssiffra
(tabell 13).
Den uppåtgående tendensen hade för exportens del startat i början av
1959, då 1958 års moderat nedåtriktade trend bröts, medan importutveckhngen
inte svängde uppåt förrän i mitten av 1959. Från och med denna
tidpunkt började importöverskottet successivt att stiga och uppgick för
den 12-månadersperiod, som slutade vid utgången av november 1960, till
1 677 mkr. För motsvarande period ett år tidigare var importöverskottet
1 015 mkr. De i tabell 12 upptagna handelssiffrorna för 1960, som visar ett
underskott i handelsbalansen på 1 475 mkr, har hämtats från den senaste
officiella uppskattningen; de torde komma att ändras då definitiv statistik
föreligger.
Övriga transaktioner inom bytesbalansen brukar uppdelas i »sjöfartsnettot»
och »övriga löpande betalningar». Sjö]artsnettot, som år 1957 nådde sin
högsta nivå med siffran 1 440 mkr, försämrades därefter successivt och blev
för år 1959 1 240 mkr. Under 1960 har nettot återigen ökat, och för hela
aret beräknas det uppgå till 1 325 mkr. Ökningen om 85 mkr under 1960
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 13. Månadssiffror över utrikeshandeln 1957—1960.
Mkr.
Export
Import
Import (-
—) resp.
export (+)
överskott
1957
1958
1959
1960
1957
1958
1959
1960
1957
1958
1959
1960
Januari ..
Februari .
Mars ....
915
794
803
916
748
709
838
827
825
1 015
1 101
993
1 141
1 050
1 052
1 225
955
1 030
922
911
913
1 326
1 267
1 207
— 226
— 256
— 249
— 309
— 207
— 321
— 84
— 84
— 88
— 311
— 166
— 214
April ....
Maj .....
Juni .....
869
759
931
1 075
1 038
979
1 093
1 119
— 169
— 220
— 162
— 44
1 062
978
1 034
1 087
1 122
1 043
982
1 239
— 60
— 65
+ 52
— 152
906
990
970
1 075
996
883
1 009
1 198
— 90
+ 107
— 39
— 123
Juli .....
Augusti ..
September
955
853
940
1 073
1 040
852
931
1 020
— 85
+ 1
+ e
+ 53
878
781
857
1 032
956
888
901
1 147
— 78
— 107
— 44
— 115
1 032
1 005
903
1 118
998
988
1 064
1 254
+ 34
+ 17
— 161
— 136
Oktober .
November
December.
989
975
1 155
1 236
1 096
1 080
1 163
1 283
— 107
— 105
— 8
— 47
952
907
952
1 133
1 065
1 079
1 208
1 062
1 014
965
1 361
1 237
1 362
1 346
— no
— 107
— 13
— 228
— 172
— 283
— 256
— 138
— 693
Kvartal
1
2 512
2 373
2 490
3 no
3 243
3 210
2 746
3 803
— 731
— 837
O
2 837
2 727
2 935
3 238
3 156
2 905
3 084
3 557
— 319
— 178
— 149
— 319
3
2 865
2 639
2 700
3 224
2 994
2 728
2 896
3 421
— 129
— 89
— 196
— 197
4......
2 848
3 060
3 299
3 172
3 406
3 762
— 324
— 346
— 463
Summa ..
11 062
10 799
11 424
| 12 567
12 249
12 488
—1 505
—1 450
—1 064
to
w
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
26 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
är att hänföra till ökningen i det sysselsatta tonnaget vid ett i stort sett
oförändrat fraktläge. Mot bakgrunden av den senaste tidens utveckling av
frakter och av utrikeshandelns och tonnagets volym kan man förvänta att
denna uppgång kommer att fortsätta någon tid.
Nettot av övriga löpande betalningar kan uppskattas bli ungefär oförändrat
under 1960 i förhållande till 1959 års utfall.
Kapitaltransaktionerna har under 1960 liksom under tidigare år resulterat
i ett visst underskott, som är nettoresultatet av flera stora transaktioner.
Sålunda har Sverige erlagt 235 mkr i amorteringar på de bilaterala
skulder som uppstod i samband med EPU:s likvidation men har samtidigt
erhållit 177 mkr i amorteringar på motsvarande fordringar. Både i vad
avser skulderna och fordringarna har vissa förskottsamorteringar gjorts
under 1960.
I amorteringar på statliga långfristiga krediter till utlandet har influtit
drygt 60 mkr. Även här har en förskottsamortering gjorts. På det s. k.
Marshallånet har Sverige erlagt 4 mkr som amortering.
Värdepappershandeln beräknas totalt under 1960 komma att svara för
en kapitalutförsel om ca 60 mkr. Här märkes det obligationslån om 62 mkr
som norska staten i februari med riksbankens medgivande utlade på den
svenska marknaden.
Övriga under denna rubrik i betalningsbalansen inkluderade transaktioner,
vari bland annat återfinnes tillskott till den europeiska fonden och inbetalningen
till IDA (se härom s. 27), uppgår till ett obetydligt belopp,
varför resultatet blir ett valutautflöde på 60 mkr.
V alutakurserna
De av riksbanken noterade marginalkurserna gentemot valutabankema
för vissa utländska valutor har under 1960 varit oförändrade med ett rent
formellt betingat undantag. Den från årsskiftet 1959/60 i Frankrike införda
nya myntenheten, den s. k. nouveau franc (NF), motsvarande 100
dittillsvarande myntenheter, medförde nämligen att riksbanken noterade
nya marginalkurser (köpkurs 100 NF = 103,236 kronor, säljkurs 100
NF = 106,378 kronor). Isländska kronor, vilka riksbanken hade upphört att
notera fr. o. m. den 14 juli 1958, upptogs fr. o. m. den 29 februari 1960 åter
till notering (köpkurs 100 isländska kronor = 13,478 kronor, säljkurs 100
isländska kronor = 13,717 kronor).
De internationella finansorganisationema
Den europeiska fonden, som upprättades i samband med det Europeiska
monetära avtalets ikraftträdande vid årsskiftet 1958/59 (se föregående års
berättelse s. 23), har under 1960 lämnat Island en kredit på 12 miljoner
27
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
dollar och Turkiet en kredit på 50 miljoner dollar. Fondens verksamhet
under året har för Sveriges del medfört att ett belopp om 1,3 mkr tillskjutits.
Vid årsskiftet 1960/61 utgjorde det under 1959 och 1960 från Sverige
infordrade beloppet sammanlagt 10,1 mkr.
De i samband med EPU:s likvidation uppkomna fordringarna om totalt
70,4 miljoner dollar och skulderna om totalt 69,4 miljoner dollar har under
1960 nedamorterats till 15,1 miljoner resp. 6,8 miljoner dollar.
Fordringarna på Danmark, Frankrike, Portugal samt Schweiz har till fullo
återbetalats under 1959 och 1960 liksom skulderna till Belgien, Österrike
och Italien. Under 1960 har transaktionerna inneburit ett nettoutflöde
av valutor från Sverige om 57 mkr mot ett valutainflöde för samma ändamål
under 1959 om 19 mkr.
Den vid Internationella återuppbyggnadsbankens årsmöte 1959 beslutade
nya organisationen International Development Association (Internationella
utvecklingsfonden — IDA) började i november 1960 sin verksamhet,
sedan erforderligt antal medlemsländer i banken, däribland Sverige,
beslutat ingå i organisationen. Beträffande IDA:s stadgar och verksamhet
torde få hänvisas till propositionen nr 105/1960. Sveriges andel av utvecklingsfondens
resurser, som beräknats efter andelen i återuppbyggnadsbanken,
uppgår till 10,1 miljoner dollar eller 52,2 mkr. Av detta belopp har enligt
stadgarna 2,3 miljoner dollar eller ca 12 mkr inbetalats i december 1960.
Betalningen erlades med ca 3 mkr i konvertibla valutor och resten, ca 9
mkr, i form av en skuldförbindelse utställd av svenska staten.
Riksbankens bokslut
Å sidorna 28—34 har intagits riksbankens bokslut för år 1960. ^
Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1960 har guldbehallningen i
likhet med föregående år redovisats på tillgangssidan till ett pris av 2 480
kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde a guld»
upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt
nämnda pris.
Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska
obligationer per den 31 december 1960 krediterats vinst- och förlustkontot.
Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig på
bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlustråkningen.
Riksbankens nettovinst under 1960 har uppgått till ett belopp av
194 632 673 kronor 90 öre.
28
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Utgående
1959
1 9
6 0
Kronor
Kronor
Kronor
Tillgångar
Guldbehållning ...........................
420 515 225
12
375 340 493
92
Övervärde å guld .........................
566 557 786
89
505 694 126
78
881 034 620
70
(987 073 012
oi;
Utländska statspapper .....................
l 037 349 574
60
1 184 864 600
—
Utrikes växlar ............................
19 863 402
39
158 046 743
86
Fordringar hos utländsk bank eller bankir,
nettobelopp ............................
122 024 903
16
211343 379
42
Övriga utländska tillgångar ................
9 426 260
99
10 771 198
75
1 565 025 922
03
(1 188 664141
14''
Skattkammarväxlar .......................
3 215 000 000
—
4 350 000 000
—
Statens och hypoteksinrättningars obligationer
1 678 482 340
—
1 654 821 350
—
6 004 821 350
(4 893 482 340
-)
Diskonterade växlar ......................
2 023 660
49
2 046 881
62
Hypotekslån .............................
239 052 585
96
4 225 267
05
Avbetalningslån ......................
56 248 271
11
58 458 744
14
64 730 892
81
(297 324 517
56)
Hos riksgäldskontoret innestående pensions-
fondsmedel .......................
6 767 843
18
6 767 843
18
Skiljemynt ....................
23 165 847
47
17163 626
69
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar
m. m..................
12 492 471
64
14 554 586
21
Övriga tillgångar ......................
82 919 222
78
139 064 975
30
Sveriges kvot i Internationella valutafonden
775 981 500
—
775 981 500
—
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..
103 464 200
103 464 200
Summa
8 371 335 095) 78
I
9 572 609 516|92
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
29
balansräkning
1959
1
9
6 0
Kronor
Kronor
|
Kronor
Skulder
6 266 095 711
6 559 044 246
7 318171
25
3 813 733
24
146 067 887
92
118 256 532
55
137 690 000
87
154 471 697
04
> (andra insättare).............
1 485 758
48
1 485 477
71
274 213 707
30
(285 243 647
175 906
97)
56
175 906
56
Statens budgetutjämningsfonds medel ......
89 976 984
5 623 423
95
32
4 408 138
21
9 349 935
91
7 404 733
95
Medel å konton för investering i skogsbruk
282 203 724
03
1 143502 020
74
1155 490 799
46
(387 329 974
535 092 105
77)
29
615075 173
04
32 807 254
88
45 595 991
53
50 000 000
_
50 000 000
_
65 000 000
—
65 000 000
—
20 000 000
—
20 000 000
—
6 767 843
18
6 767 843
18
Balanserade vinstmedel
678 100
40
809 646
11
19
133 131 545
71
194 632 673
90
337 210 163
(275 577 489
29)
581851611
01
581 822 539
95
Internationella återuppbyggnadsbanken......
19 131
02
343 163
21
Summa
8 371 335 095|78 |
9 572 609 516|92
30
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Vinst- och
1959
1
9
6 0
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förlaster
Räntor å inlåningsräkningar................
646 047
81
518 989
39
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m. fl.
Fullmäktige och suppleanter för dem........
98 099
39
97 968
47
Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och
suppleanter för dem ....................
140 706
16
139 879
02
Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter
för dem ...............................
15 300
—
15 300
—
254 105
55
253 147
49
Avlöningar till ordinarie tjänstemän
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. .
5 467 415
20
5 222 454
64
Avlöningar till icke ordinarie personal
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.
2 324 253
86
2 548 052
44
Arvode till ombudsmannen i Malmö........
4 320
—
4 320
—
Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..
1 611 382
87
1 708 690
24
Övertidsersättning, m. m................
56 726
05
70 113
34
3 996 682
78
4 331 176
02
Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.
Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ..
6 000
12 275
01
Personliga lönetillägg m. m..............
567
60
168
90
Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-
reglementet ...................
16 613
20
15 223
55
Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-
ningsreglementet .................
7 150
—
4 220
—
30 330
80
31 887
46
Rörligt tillägg
1 411 508
50
1 865 108
39
11 703 774
(11 160 042
B3)
Pensionskostnader ......
2 710 818
46
■3 002 957
98
14 516 909|l0
Transport
15 225 72l|37|
Därav preliminär arbetsgivaravgift enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension m. m
kr. 247 000: —.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
31
förlueträkning
1959
1
9
6 0
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
Diskonto å växlar ........................
135 095
58
118 918
04
Räntor å hypotekslån m.m................
2 620 614
63
10 701718
94
Räntor å avbetalningslån ..................
2 894 882
45
3 102 284
70
Inbetalningar & inom linjen förda eller av-
skrivna lånefordringar ...................
1806
53
7 873
34
13 930 795
02
(5 652 399
19)
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........
41 400 765
84
64 097 091
15
Inkomst av svenska statspapper och obliga-
tioner, efter nedskrivningar ..............
105 932 404
16
137 893120
40
Provisioner m. m..........................
77 984
85
70 077
21
Courtage å obligationer....................
5 079
83
6 208
86
Ränta & hos riksgäldskontoret innestående
pensionsfondsmedel ......................
284 249
41
304 552
94
Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..
356 467
54
386 667
28
Ersättning för förvaltning av statens bosätt-
ningslånefond ...........................
291 984
—
269 724
—
Ersättning för förvaltning av statens egna-
hemsl&nefond m. fl. fonder ...............
179119
50
168 458
50
Köpeskilling för försålda fastigheter ........
193 500
—
—
—
Inkomster av fastigheter ..................
394 210
42
390 608
38
Kassaöverskott ...........................
4 550
53
2 755
91
Diverse ..................................
57 788
39
129 472
28
139 620 645
79
/
(107 777 338
63)
Summa
154 830 503
66
1
217 648 53l|96
32
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Vinst- och
1959
1 9
6 0
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förluster
Förvaltningsutgifter, m. m.
(14 516 909
10)
Transpi
ort
15 225 721
37
Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter
784 574
83
308 321
76
Avloppsanläggning ........................
66 696
82
89 478
33
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar .................................
116 308
43
110417
67
Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..
377 615
39
185 995
64
Rengöring inom fastigheterna ..............
260 418
49
265 140
57
Värme och belysning ......................
257 652
26
262 031
59
Omläggning av riksbankens värmesystem____
111099
Öl
354 256
13
Inventarier och deras underhåll ............
200 172
71
278 841
26
Materialier, tidningar, böcker, m. m.........
424 626
09
259 968
66
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
936 526
95
988 339
08
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..
98 608
74
88 253
13
Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......
132 519
08
136 461
17
Vissa beredskapsutgifter ...................
111 511
46
22 560
72
Övriga förvaltningsutgifter .................
274 442
28
215 202
37
3 565 268
08
(4 152 772
54)
Courtage å obligationer....................
6 163
16
9 526
06
Kassaförluster ............................
8914
41
5611
62
Diverse .................................
14198
74
9 730
93
24 868
61
(29 276
31)
Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............
1 600 000
3 000 000
Kostnader för pappersbruket1 ..............
1 400 000
—
1 200000
—
4 200 000
—
(3 000 000
-)
Summa utgifter och förluster...............
21 698 957
95
23 015 858
06
Saldo vinst ...............................
133 131 545
71
194 632 673
90
Summa
154 830 503
66 |
217 648 531
96
Jämför § 28 i berättelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
8 3
förlusträkning
Inkomster och vinster
1959
Kronor
/
/ I
i 154 830 503
66
Summa 154 830 503
66
19 6 0
Kronor
Kronor
217 648 531
96
217 648 531
96
;i — B i hav y till riksdagens protokoll 1961. S naml. Nr t
34
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1959 och
1960 års slut.
1959
1960
Kronor
Kronor
Tillgångar
Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................
158 037
81
158 037
81
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut
enligt nedanstående specifikation ......................
20 511400
—
20 511 400
_
Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................
1800 000
_
1800 000
_
Vissa utländska obligationer och fordringar ..............
44 403 860
35
42 716 679
69
Summa
66 873 298
16
65 186 117
50
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset ....................
5 910 000
—
5 910000
—
sedeltryckeriet ............................
1 500 000
—
1500 000
—
Göteborg.........................................
1585 000
—
1585 000
—
Falun..........................................
365 000
000
_
Gävle .......................................
375 000
375 000
Halmstad ...................................
410 000
_
410000
_
Härnösand .............................
290 000
—
290 000
—
Jönköping .............................
226 000
—
226 000
—
Karlstad ...............................
200 000
—
200 000
—
Kristianstad ............................
300 000
—
300000
- ;
Linköping .......................
500 000
—
500000
- ''
Luleå ..................................
387 000
—
387 000
—
Mariestad ...........................
273 000
—
273 000
—
Nyköping ............................
520 000
—
520000
—
Uppsala .............................
666 200
—
666 200
—
Visby ............................
240 000
94ft nnn
__
Växjö ..............................
830 000
_
830 000
—
Örebro .......................
325 000
—
325 000
—
Östersund .....................
300 000
—
300 000
—
Tumba:
—
fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder
4 313000
—
4 313 000
—
hemmanet inkl. Lill-Tumba ..........
671200
—
671200
—
sedelförbränningshuset ...............
200 000
—
200000
—
Diverse valv ......................
125 000
—
125 000
_
Summa
20 511 4001
-1
20 511 4001
1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).
Av likviden härför har 25 % erlagts.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
35
Avbetalningslånefonden
Fördelningen den 31 december 1960 på riksbankens olika kontor av utestående
lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:
1 ~ ■ -.....-..........
Utestående lån
Belopp
Antal
kronor
Huvudkontoret ..................................
543
2145 065
—
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................
1363
7 869 496
-
Malmö .....................
1095
8 007 437
—
Falun ......................
284
880 807
-
Gävle ......................
435
1 374 765
—
Halmstad ...................
279
1 054 901
—
Härnösand ..................
654
1 867 491
—
Jönköping ..................
413
1 479 395
-
Kalmar.....................
210
671986
—
Karlskrona..................
264
768 166
—
Karlstad ....................
262
859 644
-
Kristianstad.................
334
1297 981
—
Linköping ..................
624
2164151
-j
Luleå.......................
1004
2 880 568
—
Mariestad...................
179
605 466
—
Nyköping ...................
270
1 023 760
—
Umeå.......................
728
2 088 997
—
Uppsala ....................
2 521
13 893 851
—
Visby.......................
232
951 043
— 1
Vänersborg..................
171
575 666
—
Västerås ....................
436
1 323 494
—
Växjö........................
302
1101 481
—
Örebro......................
374
1 301 069
—
Östersund ...................
650
2 272 064
-
Summa
13 627
58 458 744
|-
36
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Statens bosättningslånefond
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1960
på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånef
onden.
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Huvudkontoret .....................
7 621
6 794 855
2 342 388
4 108 904
Avdelningskontoret i: Göteborg ...........
Malmö .....................
2 291
4152
—
Falun ......................
1145
1316 408
1 570 069
701 249
2 124 384
Gävle ......................
1 619
Halmstad ...............
676
Härnösand .................
2 253
Jönköping .................
1 245
1 242 542
1 019 224
925 484
1 107 676
1516 775
2 394 153
2 034 332
1 255 084
987 132
1 822 007
1 830 855
165 705
1471430
1 506 541
749 436
1 464 319
713 068
Kalmar.........
996
Karlskrona..................
919
Karlstad ....................
1129
Kristianstad .................
1431
Linköping ..................
2 178
Luleå......................
2 007
Mariestad.................
1 222
Nyköping ...................
948
Umeå...................
1 827
Uppsala ....................
Visby.......................
1494
170
—
Vänersborg..................
1 423
Västerås .................
1 530
Växjö.......................
682
Örebro...................
1 370
Östersund .................
705
Summa I 41 033 | 41 164 019
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
37
Egnahems- in. fl. lånefonder
Den 31 december 1960 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp pa de
olika kontoren sålunda:
Utestående lån
1
Belopp
Antal
kronor
3 559
39 090 095
—
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................
1142
3 041 859
—
Malmö .....................
356
2 300 555
—
Falun ......................
1087
3 594 675
—
Gävle ......................
2 200
5 225 926
—
Halmstad ...................
1 725
7 343 582
—
Härnösand ..................
4 020
7 902 141
—
Jönköping ..................
751
3 425 091
—
Kalmar .....................
1 100
4 122 169
—
Karlskrona ..................
1 185
4 833 411
—
Karlstad ....................
2 438
7 339 162
—
Kristianstad.................
2 372
9 649 859
—
Linköping ..................
1451
6103 260
—
Luleå.......................
4 348
9162 515
—
Mariestad...................
1137
4 549 136
—
Nyköping ...................
1224
6 640 214
—
Umeå.......................
3 233
9 274 131
—
Uppsala ....................
1 571
5 629 421
—
Visby.......................
1400
3 912 000
—
Vänersborg..................
2 917
10 180 105
—
Västerås ....................
676
2 515 465
—
Växjö.......................
1469
4 899 339
—
Örebro......................
614
1 366 719
—
Östersund ...................
3 048
7 381 329
—
Summa
45 023
| 169 482 159
I*
38
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Den 31 december 1960 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på följande
olika lånetyper:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Utlåning, sam, handhaves av såväl huvudkontoret som
avdelningskontoren:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och
förstärkningslån ................
16 326
82 398174
_
Bostadsegnahemslån ..............
8 721
35695 040
_
Uppskovslån ....................
73
25 016
_
Nybyggnadslån .........................
10 832
11217 386
_
Förbättringslån ....................
4 516
6 306 917
_
Lån till estlandssvenskar............
32
150 057
_
Premielån ...................
2151
942 158
_
Gödselvårdslån ..................
4
624
_
Täckdikningslån ................
468
147 912
—
Transport
43 123
136 883 284
—
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån ................
28
37 137
Lån till låneförmedlare:
Arbetarsmåbrukslån.......
1474
21 453 458
Jordbruksegnahemslån.............
59
690 962
Bostadsegnahemslån ........
330
10 413 074
Uppskovslån ...........
9
4 242
—
Summa
45 023
169 482159
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare
Den 31 december 1960 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika
kontoren sålunda:
HK .......
I Göteborg ..
[ Malmö ....
i Falun .....
I Gävle .....
| Halmstad ..
\ Härnösand .
'' Jönköping .
Kalmar ....
1 Karlskrona .
j Karlstad . ..
| Kristianstad
| Linköping .
j Luleå.....
i Mariestad .
Nyköping .
j Umeå ....
| Visby.....
] Uppsala ..
! Vänersborg
j Västerås ..
j Växjö ....
j Örebro .. .
j Östersund .
Summa
Enl. SFS 369/1951 Enl. SFS 766/1951
St A St B
Enl. SFS 764/1952
St C
Enl. SFS 723/1954
stn
Enl. SFS 593/1955
StE
Bni. SFS 650/1957
St F
Enl. SFS 83/1960
St G
Summa
Antal |
Belopp 1 Antal
Belopp
Antal 1 Belopp
Antal 1
Belopp
Antal | Belopp
Antal
Belopp
Antal | Belopp
Antal
Belopp
i
—
1
-
-
-
2
1
1
''
2,0 j
I |
-
0,5
3,7
1,5
0,G
6
1
7
1
12
7
5
12
19
-
3
1
2
o
4
3
4
i
9,9
8,0
12,1
0,2
9,9
4,4
10,3
31.2
20.3
3,8
0,4
2,1
0,6
11.4
22.5
10,0
354
8
16
56
164
55
163
210
809
93
186
65
540
561
389
237
968
202
no
140
286
121
426
120
925.7
10,6
27,9
57.2
94.5
48.5
117.3
378,9
950.3
106,2
253,0
111.8
1 364,4
431.6
629,8
472.4
838.5
442.5
176,4
199.7
486.8
145.2
797.9
137.3
12
51
391
4
130
522
329
112
2
46
58
801
7
5 639
75
17
5 002
19
207
18
149
44
56
i
32.1
101,8
1 104,5
14.5
92,9
1 011,5
218,5
157,7
10,8
47.5
81,0
1 874,5
12.7
3 611,9
79.8
38.6
4312,0
37.6
187,7
32.6
137.1
68.7
33,5
527
242
132
37
207
673
255
317
788
332
329
397
1523
1358
1504
1180
2 327
401
151
896
439
172
260
63
2 038,7
351.6
292.3
69,8
247.4
1 655,0
217,3
511,2
1 868,4
450.0
899.7
802.1
4 925,0
1146,0
3 669,2
5 153,3
2 459,4
1 854,3
204,1
1 737,9
1711,9
143,0
844,9
41,4
569
168
28
174
94
369
93
126
117
101
277
128
421
217
1074
385
955
863
42
533
690
82
207
1 50
3 223,9
409.0
84,7
735.0
237.0
954.7
132,4
379.2
335.3
223.2
1 207,6
412,9
1 386,6
186.4
3 242,6
1 960,0
1 524,2
5 520,8
113.7
1 284,4
3 477,4
148.2
1081,9
70,1
68
78
4
93
37
126
10
32
446
76
272
72
58
1
206
80
33
135
347
336
138
41
75
1
265.3
200.7
15,0
311.7
93.7
361.8
12,2
80.8
1 612,4
242,1
734.8
293,6
143.5
2.4
430.6
257.5
44,3
483.8
991.9
843.3
455.5
85,5
230.7
1.5
1536
549
578
364
632
1 746
850
797
2174
655
1128
1475
2 568
7 776
3 251
1 900
9 285
1 622
652
2118
1575
566
1016
290
6 495,5
1 083,7
1 536,5
1 188,2
765.6
4 031,7
697.7
1 507,8
4 787,1
1 073,4
3186,8
3 526,1
7 852,5
5 378,3
8 055,8
7 882,1
9 178,4
8 341,1
1 486,7
4 267,9
6 188,2
659.6
3 034,2
283.7
6 | 8.3
| 89
157,0
6 279
9 204,4 13 691
113 299,c
14 510
33 293,8) 7 763
28 331,1
2 765
| 8 194,5
| 45 103
|92 488,6
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
40
Bankoutskottets memoiial nr 1 år 1961
Fonden för supplementär jordbrukskredit
Den 31 december 1960 utestående lån fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Huvudkontoret ..................
42
101 017
Avdelningskontoret i: Göteborg ...............
10
20 700
—
Malmö .....................
24
39 350
—
Falun ......................
21
25 350
—
Gävle ...................
14
25 090
Halmstad ...................
12
29 050
Härnösand ..................
9
27 920
Jönköping ..................
29
79 325
—
Kalmar................
37
106 380
—
Karlskrona ..................
24
63 500
—
Karlstad ....................
39
93 570
—
Kristianstad................
65
115 625
—
Linköping .............
84
243 540
—
Luleå.....................
7
21942
—
Mariestad.............
120
373 611
—
Nyköping ................
191
539 960
—
Umeå.................
24
45 750
—
Uppsala ....................
99
303 215
Visby.......................
17
34 310
Vänersborg..................
46
121 240
—
Västerås ....................
82
178 780
—
Växjö.......................
19
40 130
—
Örebro......................
72
153 845
—
Östersund ...................
18
31964
—
Summa I
1 105
2815161
—
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
41
Värnpliktslån
Den 31 december 1960 utestående lån fördela sig till antal och belopp på
de olika kontoren sålunda:
Huvudkontoret
Utestående lån
V-lån
(Vämpliktslån från
vämpliktslånefonden)
Vu-lån
(Vämpliktslån från
fonden för låne- understöd)
Antal
Belopp
kronor
Antal
Belopp
kronor
227
631 096
_
149
262 515
_
Göteborg ..........
69
240 615
—
44
86 091
-
Malmö ............
67
227 630
—
31
50 517
-
Falun .............
29
109 735
—
3
5 844
-
Gävle .............
30
99 525
—
6
9 505
—
Halmstad ..........
29
100160
—
9
19 495
-
Härnösand .........
52
139 901
-
26
23 975
—
Jönköping .........
33
103 790
—
29
37 799
—
Kalmar............
31
106 925
-
1
1300
—
Karlskrona ........
42
130 995
—
15
17 106
—
Karlstad ...........
24
70 100
—
43
39 708
—
Kristianstad .......
44
124 751
—
11
15 603
—
Linköping..........
38
118190
—
5
6 866
-
Luleå..............
34
103 991
—
16
29 616
—
Mariestad..........
17
61 100
—
11
13 998
—
Nyköping ..........
28
90 615
—
4
7 983
—
Umeå .............
23
58 070
-
11
20 333
—
Uppsala ...........
36
101155
—
9
4 895
—
Visby .............
7
18 765
—
5
5 750
—
Vänersborg ........
32
109 470
—
11
11690
—
Västerås ...........
21
63 425
-
60
63 900
—
Växjö .............
24
74 192
—
3
8 350
—
Örebro.............
25
69 975
—
12
5 741
-
Östersund ..........
39
113 109
—
8
14 684
—
Summa
1001
3 067 280
| 522
763 264
1-
42
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder
§ 1.
Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade
den 13 maj 1960, utsågs herrarna Ragnar Persson i Vinberg och Per Åsbrink
till fullmäktige för valperioden 1960—1963 (båda omvalda).
Till suppleanter valdes samtidigt
för herr Persson i Vinberg ledamoten av riksdagens II kammare
J. Sigfrid Jonsson (omvald)
» » Åsbrink sekreteraren i landsorganisationen Edvard
Emanuel Vilhelmsson (nyvald).
Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1961 förrättats
till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);
till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar
vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven
Joge (omvald).
Kungl. Maj: t har från och med den 29 juli 1960 för tre år förlängt förordnandet
för f. d. statsrådet Per Edvin Sköld att vara fullmäktig i riksbanken.
Bankdirektör Lundgren, som utsetts att vara direktör i Internationella
Återuppbyggnadsbanken i Washington från och med den 1 november 1960
för en tid av två år, har av fullmäktige beviljats tjänstledighet från och
med den 1 november 1960 till och med den 31 oktober 1962 för fullgörande
av ifrågavarande uppdrag.
§ 2.
Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden
till dess nytt val av fullmäktige år 1961 försiggått utsåg fullmäktige den
13 maj 1960 herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar
Ekengren samt f. d. överdirektören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap
av industrisakkunnig ledamot (samtliga omvalda).
Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien
Helge Borggren (för Ekengren) och civilingenjören Gösta
Carlsson (för Lundquist; samtliga omvalda).
§ 3.
Till suppleant i valutastyrelsen efter direktören Nils Aastrup,
vilken erhållit begärt entledigande, utsåg fullmäktige den 25 februari 1960
för tiden till dess nytt fullmäktigeval 1960 ägt rum direktören Ragnar
Sundén.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
43
Sedan sådant val förrättats beslöt fullmäktige den 13 maj 1960 att till
ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt val av fullmäktige 1961
ägt rum omvälja vice riksbankschefen Sven Joge, ordförande, herr Persson i
Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören Åke Lundgren samt till personliga
suppleanter för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren,
direktören Ragnar Sundén och bankdirektören Gunnar Åkermalm. I anledning
av herr Lundgren beviljad tjänstledighet (se § 1 ovan) utsåg fullmäktige
den 20 oktober 1960 herr Åkermalm att i hans ställe från och med den
1 november vara ledamot av valutastyrelsen med bankokommissarien Lennart
Olofsson såsom suppleant.
Kungl. Maj:t förordnade den 30 juni 1960 följande personer att från och
med den 1 juli 1960 till och med den 30 juni 1963 vara ledamöter i valutastyrelsen,
nämligen direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören H. O. Swedberg
som suppleant, direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med
bankdirektören O. V. R. Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind
med direktören P. Prydz som suppleant samt t. f. expeditionschefen i
finansdepartementet G. L. Eriksson med t. f. byråchefen därstädes L. G.
Kalderén som suppleant.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1960 har chefen
för finansdepartementet den 25 i samma månad tillkallat fem utredningsmän,
bland dem vice riksbankschefen Joge, med uppdrag att verkställa
utredning rörande valutaregleringen.
§ 4.
Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1961 utsåg
fullmäktige vid sammanträde den 15 december 1960 herrar Persson i Vinberg
och Kollberg med herr Svärd som suppleant.
§ 5.
Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 22 december 1960.
§ 6.
Den organisationskommitté, som fullmäktige tillsatte den
12 september 1957 och som från och med den 17 september 1959 består av
följande ledamöter, nämligen herr Persson i Vinberg, ordförande, samt herrar
Svärd, Joge, Ekengren och bankokommissarien Sture Laurén (jfr berättelsen
till 1960 års riksdag, § 6), har under det gångna året varit sysselsatt
med att söka utreda frågan om nya arbetsuppgifter vilka lämpligen kunna
tillföras riksbanken. Kommittén har också fört förhandlingar med vederbörande
personalorganisationer beträffande tjänsteförtecknings- och befordringsfrågor
för personal vid bankens huvud- och avdelningskontor.
44
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
§ 7.
Nya tj änstgö ringsstadgar för avdelningskontoren har av fullmäktige
antagits att gälla från och med den 1 november 1960. De gamla
tjänstgöringsstadgarna fastställdes den 12 maj 1922, men hade sedermera
undergått väsentliga ändringar.
§ S.
Sedan den europeiska bet alni ngsu nio nen (EPU) trätt
i likvidation samt 1959 års riksdag, med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit
i prop. nr 179, godkänt träffade överenskommelser med vissa OEECländer
rörande reglering av fordringar och skulder i anledning av likvidationen
har Kungl. Maj:t genom brev den 30 december 1959 bemyndigat
fullmäktige att, i förekommande fall, träffa uppgörelse om de smärre ändringar
som kan bli erforderliga i de sålunda ingångna överenskommelserna.
Samtidigt har Kungl. Maj:t hemställt till fullmäktige att riksbanken skall
omhänderha saväl skuldtjänsten som värden av de svenska fordringarna.
§ 9.
Riksdagen har för budgetåret 1960/61 under fonden för låneunderstöd,
riksbankens delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(IDA) anvisat ett investeringsanslag av 12 006 000 kronor
(se prop. 1960: 105; Rskr. 211).
Kungl. Maj:t har sedermera den 3 juni 1960 beslutat att antaga föreliggande
stadga för fonden och att låta vidtaga erforderliga åtgärder för Sveriges
anslutning till fonden. Samma dag har Kungl. Maj:t i brev hemställt
till fullmäktige att för bidrag till fonden disponera högst ovannämnda belopp
från anslaget. Samtidigt har Kungl. Maj:t anhållit att riksbanken skall
fungera som depositionsställe för fondens tillgodohavanden i svensk valuta
eller andra fondens tillgångar i enlighet med stadgans artikel VI, § 9,
tjänstgöra som förbindelseorgan mellan svenska staten och fonden och vidtaga
de åtgärder i övrigt som för riksbankens vidkommande må erfordras i
anledning av riksdagens beslut i ärendet.
Sedan Internationella utvecklingsfonden börjat sin verksamhet den 8
november 1960 har riksbanken med stöd av Kungl. Maj:ts ovannämnda
beslut erlagt den första inbetalningen till fonden den 8 december 1960.
§ 10.
Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil
samt tillämpningen av de mellan Sverige å ena samt Bulgarien, Polen,
Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern å andra sidan träffande
betalningsavtalen, vilka samtliga är av bilateral innebörd. Överenskommelserna
med Brasilien och Polen försattes dock ur kraft med verkan
fr. o. m. den 1 mars respektive den 1 juni 1960.
45
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Avtalet med Nederländerna, som vid årsskiftet 1959/60 ännu var formellt
gällande, försattes ur kraft den 29 januari 1960.
I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under
de med Argentina, Finland, Japan, Jugoslavien, Folkrepubliken Kina och
Marocko träffade betalningsöverenskommelsema, vilka samtliga är av multilateral
innebörd, har dessa fallit inom riksbankens verksamhetsområde.
Ifrågavarande överenskommelse med Marocko upphörde att gälla den 8
februari 1960. g u
Vid utgången av år 1960 innestod i riksbanken a investering skonto
för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt
omkring 4 mkr.
Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod
i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 7 mkr. Riksbanken tillämpar
sedan den 1 februari 1960 en räntesats av 4 3/4 % för medel insatta å skogskonto.
g 12
Såsom framgår av Kungl. förordningen om investeringsfonder
för konjunkturutjämning den 27 maj 1955 (nr 256, ändrad
senast genom förordning 1960: 236) kan svenska aktiebolag och ekonomiska
föreningar under vissa förutsättningar erhålla avdrag vid beräkning enligt
kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt av nettointäkt
av jordbruksfastighet och av rörelse för medel som avsättes till investeringsfond.
Ett villkor för avdragsrätt vid beskattningen är att företaget
inbetalat 40% — för inbetalningar efter den 30 juni 1960 46% —
av fondavsättningen på särskilt räntelöst konto i riksbanken (konto för
investering i rörelse resp. i skogsbruk). Till följd av särskilda bestämmelser
kan företag, som under tiden 1 juli—31 oktober 1960 gjort extra insättning
i riksbanken å investeringskonto för rörelse, vid 1961 års taxering erhålla
extra avdrag. I den mån inbetalningen till riksbanken skett före den 1
augusti 1960 medges större extra avdrag än vid inbetalning senare.
Till följd av sistnämnda bestämmelser har i riksbanken å investeringskonto
för rörelse insatts under juli ett belopp av ca 575 mkr samt under
augusti—oktober omkring 200 mkr.
Vid årsskiftet innestod i riksbanken ca 1 128 mkr å investeringskonto för
rörelse.
Å investeringskonto för skogsbruk uppgick vid samma tidpunkt det i
riksbanken innestående beloppet till omkring 15 mkr.
§ 13.
Såsom framgår av berättelsen till 1960 års riksdag, § 12, innestod i riksbanken
vid årsskiftet 1959/00 å kontot statens b u d g e t utjämningsfonds
medel ca 90 mkr. Beloppet har i april 1960 överförts
till statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt. Nr 1
46
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
§ 14.
Riksbankens officiella diskonto för växlar på högst tre månader har
sedan den 15 januari 1960 utgjort lägst 5 %.
§ 15.
Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr,
utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången
av år 1960 sammanlagt 58 458 744 kronor. Detta belopp fördelar
sig med 39 008 027 kronor å statliga garantilån och 19 450 717 kronor å
andra avbetalningslån. De statliga garantilånen har utgivits enligt kungörelsen
den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den
som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30
april 1948 (nr 210) angaende statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått
polisskola, kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående studielån
med statlig kreditgaranti (ändrad genom kungörelsen den 3 juni 1960, nr
405), kungörelsen den 30 juni 1952 (nr 570) angående studielån med statlig
kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter, kungörelsen den 31 maj 1957 (nr
276) med särskilda bestämmelser om studielån åt flyktingstudenter samt
kungörelsen den 30 juni 1959 (nr 436) med särskilda bestämmelser om studielån
åt vissa utländska studerande. Sistnämnda båda kungörelser 1957:
276 och 1959: 436 har dock upphört att gälla från och med den 1 augusti
1960 (se kungörelse 1960: 407).
Antalet garantilån utgjorde den 31 december 1960 5 145 därav 428 vid
huvudkontoret och 4 717 vid avdelningskontoren, vilket innebär en ökning
under aret med 80. Antalet övriga avbetalningslån utgjorde vid samma tidpunkt
8 482, en minskning under året med 483.
Räntan å lån från fonden har sedan den 15 januari 1960 utgjort 6 % för
lån utgivna för studieändamål och 6 1/2% för övriga lån; för garantilån
har dock räntan från och med den 15 februari 1960, jämlikt Kungl. kungörelse
den 5 februari 1960 (nr 11), utgått med 5 1/4%.
Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika
kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 35.
§ 16.
Från statens bosättningslanefond, till vilken riksdagen
hittills som kapital anvisat sammanlagt 61 100 700 kronor, varav 56 mkr
överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid senaste årsskifte
41 164 019 kronor. Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till
antal och belopp hänvisas till sammanställningen å sid 36. Under 1960 har
antalet lan nedgått med 3 921 och det utestående lånebeloppet har minskat
med 3 798 430 kronor.
För lån från fonden utgår ränta efter fast under hela lånetiden oföränd
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
47
rad räntefot. För lån, som numera utgives, skall tillämpas den normalränta,
som av Kungl. Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande
lån, som utlämnas under innevarande budgetår, utgör räntefoten
(normalräntan) 4 3/4 %.
Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av
år 1960 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt 314 732 957 kronor,
varav återbetalats 270 501 561 kronor, medan ett belopp av sammanlagt
3 067 377 kronor efterskänkts eller avskrivits, motsvarande omkring
1 % av hittills utlämnade medel.
Fullmäktige har den 15 september 1960 utfärdat ny instruktion
för riksbankens ortsombud att tjäna till ledning vid handläggning
av ärenden rörande lån från statens bosättningslånefond.
För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1959/60 har
riksbanken uppburit 269 724 kronor.
§ 17.
Genom Kungl. kungörelse den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd
till hemslöjd, hantverk och småindustri har kungörelsen den 19 december
1941 (nr 964) angående lån från fonden för hantverks- och
småindustrikredit upphört att gälla från och med den 1 juli 1960
utom beträffande lån som beviljats före sistnämnda dag.
Förefintliga kapitaltillgångar å förenämnda fond har jämlikt förordnande
av Kungl. Maj:t i brev till fullmäktige den 3 juni 1960 per den 1 juli 1960
överförts till statens hantverks- och industrilånefond, vilken förvaltas av
statskontoret. Det överförda beloppet uppgick till 998 250 kronor.
Som en uppgift för riksbanken kvarstår avvecklingen av de lån som
jämlikt den förenämnda kungörelsen 1941: 964 utlämnats före den 1 juli
1960. Vid utgången av år 1960 uppgick dessa lån till följande antal och
belopp, nämligen
Kontor
Antal lån
Sammanlagd lånesumma
kr.
Falun .................
............. 7
24 600: —
Linköping .............
............. 10
68 700: —
Uppsala ...............
............. 24
114 561: —
Vänersborg ............
............. 7
47 575: —
48
255 436: —
Räntan å här avsedda lån utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd
räntefot, motsvarande normalräntan med tillägg av 1/2%.
Riksbankens samtliga kontor fungerar som lokalorgan i ärenden rörande
statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom turisthotellnäringen
(hotellgarantilån). Sedan den 1 juli 1960 är däremot intet av riks
-
48
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
bankens kontor lokalorgan beträffande statsgaranti för lån till hantverksoch
småindustriföretag (se Kungl. kungörelse den 3 juni 1960, nr 372).
§ 18.
De av riksbanken från och med den 1 juli 1948 från egnahem sorganen
och hushållningssällskapen övertagna
lånen fördelade sig per den 31 december 1960 å de olika kontoren på
sätt närmare framgår av sammanställningar å sid 37 och 38. Antalet förvaltade
lån har under år 1960 nedgått från 48 131 till 45 023 och det utestående
lånebeloppet har under samma tid minskat från 181 098 326 kronor
till 169 482 159 kronor.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1959/60 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 168 458 kronor 50 öre.
Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med
ifrågavarande låneverksamhet, har till statsverket under år 1960 av influtna
amorteringar återlevererats 11 512 689 kronor. Beloppet fördelar sig med
7 030 000 kronor å egnahemslånefonden, 500 000 kronor å premielånefonden,
1 920 000 kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å
landsbygden, 100 000 kronor å täckdikningslånefonden, 950 000 kronor å
arbetarsmåbrukslånefonden samt 1 012 689 kronor å förbättringslån under
riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd.
§ 19.
Vid utgången av år 1960 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare,
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (St A), 766/
1951 (St B), 764/1952 (St C), 723/1954 (St D), 593/1955 (St E), 650/1957
(St F) och 83/1960 (St G), till ett sammanlagt belopp av 92 488 641 kronor,
innebärande en minskning under året med 14 213 437 kronor.
Av de av lantbruksnämnderna beviljade St G-lånen, uppgående till ett
antal av 3 610 och ett sammanlagt belopp av 10 916 150 kronor, hade före
årsskiftet utbetalats 2 771 lån till ett belopp av 8 209 460 kronor.
Under året har i amorteringar å stödlån influtit omkring 22,2 mkr.
I samråd med lantbruksstyrelsen har fullmäktige utfärdat närmare föreskrifter
beträffande de lättnader i villkoren rörande amorteringar och räntebetalningar
på redan utlämnade stödlån, varom 1960 års riksdag beslutat
(se prop. 1960: 168; JoU 37; Rskr. 353).
Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett
belopp av sammanlagt 296 071 kronor.
Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och på
de olika lånetyperna hänvisas till sammanställning å sid 39.
§ 20.
Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskredit
uppgick vid utgången av december 1960 till 2 815 164 kronor.
49
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Några nya lån från fonden har inte kunnat beviljas efter utgången av juni
1959, varför riksbankens uppgift på förevarande område numera inskränker
sig till avveckling av utestående lån.
Räntan är sedan den 15 januari 1960 för de lån, som är försedda med
statlig garanti, 5 3/4%; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre
räntesatser.
Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å sid 40.
§ 21.
Till riksbanken har jämlikt beslut av årets riksdag per den 1 juli 1960
överförts förvaltningen av v ärnpliktslanen, saväl de som utgivits
från fonden för låneunderstöd som — med vissa undantag de vilka utgått
från värnpliktslånefonden (Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 3
juni 1960).
Några nya värnpliktslån ur fonden för låneunderstöd må ej beviljas. De
utestående lånen av denna typ har överflyttats från statskontorets till riksbankens
delfond av fonden för låneunderstöd.
Ur värnpliktslånefonden må däremot nyutlåning ske (se kung. 1960: 241
om ändring i kungörelsen 1945: 494). Fonden har av statskontoret per den
1 juli 1960 överlämnats till riksbanken, som från och med nämnda dag
disponerar i fonden befintliga medel för därmed avsedda ändamål. Som
lånebeviljande myndighet kvarstår försvarets socialbyrå till den 1 april
1961, då denna uppgift övertages av försvarets civilförvaltning.
Rörande fördelningen av de två lånetyperna på riksbankens olika kontor
torde få hänvisas till sammanställning å sid 41.
§ 22.
Genom lag den 1 april 1960 (nr 66) höjdes maximibeloppet för sed e 1- utgivningen från och med den 1 juli samma ar med 200 mkr till
7 000 mkr.
Det högsta beloppet av utelöpande sedlar redovisas per den 23 december
1960 och utgjorde 6 787 758 081 kronor, 315 554 010 kronor eller 4,9%
över siffran för samma dag föregående år.
§ 23.
Efter framställning från fullmäktige har Kungl. Maj:t den 30 juni 1960
utfärdat kungörelse (nr 485) om förbud i vissa fall mot införsel och utförsel
av obearbetat guld m. m. att gälla fr. o. m. den 1 augusti 1960. Denna kungörelse
har ersatt kungörelsen 1940: 98 angaende förbud mot utförsel från
riket av oarbetat guld m.m. och kungörelsen 1944:694 angående importförbud
å oarbetat guld m.m.
I anslutning härtill har fullmäktige med verkan från och med den 1
augusti 1960 upphävt regleringen av försäljningen inom landet av guld för
50
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
guldsmeds- och medalj ändamal. Viss kontroll över den inhemska guldförsäljningen
upprätthålles dock fortfarande och ombesörjes av Guldcentralen
ek. för. u. p. a. Detta gäller även i fråga om försäljningen till dental- eller
industriellt ändamål, områden där någon begränsning av försäljningen icke
varit genomförd.
§ 24.
Angående användningen av riksbankens vinst för år 1959 torde få hänvisas
till bankoutskottets memorial nr 11 år 1960.
§ 25.
Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen vid
sedeltryckeriet och pappersbruket, som redovisas i § 28 — uppgick per den
31 december 1960 till följande antal (motsvarande antal vid utgången av
år 1959 angives inom parentes).
Ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Bp ..................... 16
b) » ABp.................... 21
c) » År...................... 71
d) » Ao ..................... 2922
därav bankpersonal ........... 176 (182)
biträdespersonal......... 62 (67)
vaktpersonal m. fl....... 54 (54)
extra ordinarie tjänstemän.......................... 1523
därav bankpersonal ........... 224 (13)
bankexpeditörspersonal . . 243 (22)
biträdespersonal ........ 83 (86)
vaktpersonal m. fl....... 23 (27)
aspiranter .................................. Ig
därav bankaspiranter.......... 7 (13)
biträdesaspiranter ....... 11 (9)
extra tjänstemän .................................. 36
därav biträdespersonal ........ 29 (34)
vaktpersonal m.fl....... 7 (4)
(16)
(21)
(7)
(303)
(148)
(22)
(38)
summa 542
(555)
1 Darav 3 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa
nar 2 forts över stat.
a Darav 14 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).
Därutöver 53 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats
som ordinarie tjänstemän.
* Därav 2 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats såsom ordinarie
tjänsteman.
....'' Darav 21 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats som ordinarie
tjänsteman.
51
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k.
reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och
i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under
det gångna året i medeltal tjänstgjort ca 185 per dag.
Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande
(jfr BoU:s uti. 1952: 85 resp. 1955: 27) äger bestämma antalet kammarskri
vart jänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster
i Ao 7, har för år 1961 fastställt dessa antal till 55 resp. 25.
§ 26.
Fullmäktige har beslutat att, under förutsättning att det inom riksbankens
personal (tjänstemän och arbetare) bildas en semesterförening
med tillräcklig anslutning, till föreningens förfogande ställa ett räntefritt
lån å högst 80 000 kronor för att möjliggöra för föreningen att förvärva två
lägenheter i Resos semesterby vid Castiglione della Pescaia i Italien. Det
förutsättes därvid att inflytande insatser till föreningen i stort sett skall användas
för amortering å lånet. Beslutet har tillkommit för att tillmötesgå
önskemål från personalens sida om riksbankens medverkan att ordna frågan
om semesterhem för bankens anställningshavare.
En riksbankspersonalens semesterförening konstituerades sedermera den
26 oktober 1960.
§ 27.
Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har omläggningen
av värmesystemet numera praktiskt taget avslutats, och hittills har
för dessa arbeten utbetalats ca 655 000 kronor (jfr 1960 års berättelse till
BoU, § 25). Endast diverse smärre ändrings- och kompletteringsarbeten inom
bankhuset återstår att utföra. Beslut har fattats av fullmäktige i riksgäldskontoret
och i riksbanken om gemensam oljetankanläggning för riksdags-
och riksbankshusen. Kostnaden för anläggningen har beräknats till
ca 70 000 kronor jämte 20 000 ä 25 000 kronor för pålningsarbeten in. m.
Av kostnaden kommer en tredjedel att falla på riksbanken.
I samband med ovan nämnda arbeten inom bankhuset har målning och
tapetsering av tjänsterum och allmänna utrymmen samt utbyte av tapeter
i fullmäktiges sammanträdesrum utförts för sammanlagt ca 30 000 kronor.
Därjämte bär nya fönster insatts och golvbeläggningen utbytts i vissa rum
för en kostnad av omkring 12 000 kronor.
Beslut har vidare fattats om att i det förutvarande pannrummet inreda
förrådslokal för intendenturkontorets behov. Byggnadskostnaderna härför
har beräknats till ca 23 000 kronor, vartill kommer kostnader för ventilation
och elektrisk installation samt målning.
Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående samman
-
52
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
ställning. De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej med
-
tagits.
Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:
Linköping..... 7 600: — Framdragning av elektriska stigarledningar
samt utbyte av gasspisar mot elektriska
spisar.
Örebro........ 10 000:— Ändring och reparation i direktörens och
vaktmästarens bostäder samt delvis omläggning
av avloppssystemet.
Beslut har fattats om vissa ändrings- och reparationsarbeten vid kontoret
i Västerås för en beräknad kostnad av 9 000 kronor.
För kontoret i Kalmar har nya lokaler förhyrts av fastighetsaktiebolaget
Sulcus, ett dotterbolag till AB Skånska Cementgjuteriet, för en kallhyra av
ca 23 000 kronor per år. (Jfr § 27 i berättelsen till 1960 års riksdag.) Riksbankens
kostnader för inredning och inventarier till dessa lokaler har uppgått
till ca 47 000 kronor, vartill kommer ca 40 000 kronor för anläggning av
valv och inmontering av valvsdörr. Hyreskontraktet gäller till den 1 oktober
1968 med förlängning, om ej uppsägning sker inom föreskriven tid.
Riksdagen har godkänt försäljning av kontorsfastigheten i Mariestad till
televerket för en köpeskilling av 430 000 kronor. (Se BoU:s uti. 1960: 36.)
Kungl. Maj :t har därefter genom beslut den 16 december 1960 bemyndigat
telestyrelsen att förvärva fastigheten på de villkor som intagits i det föreliggande
köpeavtalet.
§ 28.
Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket och
sedeltryckeriet har träffats för tiden 1 februari 1960—31 januari 1962.
Vidare har nytt kollektivavtal för förmännen vid pappersbruket ingåtts för
åren 1960 och 1961. Avtalen innebär vissa höjningar av tidigare utgående
löner för berörda personalgrupper.
Pappersbruket: Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket
till sedelkontoret har under år 1960 uppgått till 26,3 miljoner sedelenheter,
mot 65,8 miljoner sedelenheter under närmast föregående år.
Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal 3,5
mkr mot ca 3,1 mkr år 1959.
För rening av avloppsvattnet från pappersfabrikationen har fullmäktige
beslutat låta anlägga två sedimenteringsbassänger med till- och avloppsledningar
m. m. till en beräknad kostnad av omkring 122 000 kronor. Arbetena
har påbörjats under hösten.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
53
Ångledningen från brukets ångcentral till lumpavdelningen har utbytts
mot en ny för en kostnad av ca 18 000 kronor.
Luftkonditioneringsanläggning har installerats i de lokaler i 1875 års
fabriksbyggnad, vilka kommer att tagas i anspråk för upprullning av sedelpapper
till sedeltryckeriets nya helrotationsmaskin och för papperslagring.
Kostnaderna torde komma att uppgå till omkring 20 000 kronor.
För grovholländeriet har beställts reparation och omknivning av en holländarekubb
till en beräknad kostnad av ca 22 000 kronor.
Modernisering och reparation av bostadssamhället har fortgått planenligt.
Beslut har fattats om anskaffande av tolv s. k. termogarage, vilka
samtliga uthyrts till anställningshavare vid bruket. Garagen har färdigställts
under hösten och kostnaderna uppgår till ca 34 000 kronor. Inflytande
hyror täcker förräntning och amortering av anläggningskostnaden.
Sedan länsstyrelsen i Stockholms län förklarat sig icke kunna godkänna
det vid bruket anordnade bergskyddsrummet i befintligt skick samt med
anledning härav ingående utredningar verkställts genom industristyrelsens
försorg har fullmäktige bemyndigat industristyrelsen att låta verkställa erforderliga
arbeten i skyddsrummet och att i samband därmed något utvidga
detsamma. Kostnaden för ifrågavarande arbeten har beräknats komma att
uppgå till ca 130 000 kronor, varav hittills erlagts omkring 53 000 kronor.
Hemmanet Lill-Tumba har för en tid av 15 år utarrenderats utan byggnader
mot ett årligt arrende av 3 000 kronor. Huvudbyggnaden, två arbetarbostäder
och ett uthus har uthyrts till olika personer. Härigenom har den
totala inkomsten av hemmanet kommit att överstiga det tidigare arrendet,
varjämte sedeltryckeriet och pappersbruket besparas vissa utgifter för förhyrda
lokaler genom att den stora uthusbyggnaden kan tagas i anspråk för
lagringsändamål.
Därjämte har ett mindre område av brukets mark upplåtits till ett bensinbolag
på 15 år för uppförande av bensinstation mot en årshyra av 4 000
kronor.
Vid utgången av år 1960 uppgick antalet anställningshavare vid bruket
till 18 tjänstemän, 5 förmän samt 68 manliga och 49 kvinnliga arbetare
(därav 12 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.
Sedeltryckeriet: Under år 1960 levererade sedeltryckeriet till
sedelkontoret omkring 64,7 miljoner sedelenheter mot omkring 89,5 miljoner
sedelenheter föregående år. Minskningen beror pa tryckeriets omställning
av sin produktion till tryckning av flertalet sedelvalörer i den under året
installerade helrotationsmaskinen (se BoU:s uti. 1957: 19). Sålunda har en
av tryckeriets äldre koppartrycksrotationsmaskiner och en tvåfärgsboktrycksmaskin
uttagits ur produktionen för att bereda plats för den nya
54 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
maskinen samtidigt som den personalminskning fortsatt, vilken påbörjades
omedelbart efter riksdagens beslut om maskininköpet.
De nya lokaler som tillkommit genom påbyggnad av sedeltryckeriets
terrassbyggnad har tagits i bruk under året (jfr 1960 års berättelse till BoU,
§ 28).
Såsom fullmäktige anförde i sitt yttrande den 18 augusti 1960 över ett
av 195o ars myntverksutredning och delegationen för förhandlingar rörande
kvarteret Kungl. Myntet den 1 december 1959 avgivet gemensamt betänkande
bör sedeltryckeriet kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom den
nuvarande ramen under åtskilliga år framåt. Det har emellertid befunnits
nödvändigt att låta verkställa en översyn och reparation av äldre lokaler
för att dessa skall kunna tillgodose rimliga anspråk. I avvaktan på resultatet
av pågående utredningar för lösandet av tidigare rådande utrymmesbrist
har nämligen endast oundgängligt underhåll utförts under de föregående
tretton aren. Kostnaderna för de hittills beslutade ändrings- och
reparationsarbetena beräknas komma att uppgå till omkring 250 000
kronor.
Sedeltryckeriet har utöver ovannämnda maskininköp under året anskaffat
maskiner och inventarier för en sammanlagd kostnad av omkring 65 000
kronor.
Vid utgången av december 1960 uppgick personalen vid sedeltryckeriet
till 25 tjänstemän samt 46 manliga och 14 kvinnliga kollektivavtalsanställda
arbetare. (Motsvarande antal vid tidpunkten för beslutet om anskaffandet
av helrotationsmaskinen var 28, 70 och 20.) Därtill kommer städningspersonal
samt 7 tillfälligt anställda timavlönade äldre arbetare och nattvakter.
De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader
för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,
som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna
föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet
av verksamheten under året.
§ 29.
För riktigheten av de a sid. 28—34 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamreraren
Axel Rosengren och kammarskrivaren Gertrud Jansson, vilka
undertecknat respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.
§ 30.
Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1960 verkställts
av vice riksbankschefen Joge och bankokommissarien Laurén vid kontoren
i Göteborg, Malmö och Halmstad,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar, Karlskrona,
Visby och Västerås,
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
55
av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Laurén
vid kontoren i Luleå, Örebro och Östersund,
av bankokommissarien Laurén vid kontoret i Karlstad samt
av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Härnösand, Jönköping,
Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nyköping, Umeå, Uppsala, Vänersborg
och Växjö.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks
och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.
Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 4 januari 1961.
PER EDVIN SKÖLD
Ragnar Persson Per åsbrink Axel Rubbestad
Gustaf Kollberg Emil Ahlkvist Gunnar Svärd
Karin Winberg
56
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Bilaga
Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank
Valutastyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 27 december 1958 bl. a.
lämnat en redogörelse för principerna för tillämpningen av valutaförordningen
och administreringen av valutaregleringen och har i sin skrivelse den
2 januari 1960 inberättat de väsentligare ändringarna i valutalagstiftningen
och i tillämpningsbestämmelserna under 1959 samt i korthet redogjort för
de restriktioner i betalningsutbytet med utlandet, som kvarstodo vid 1959
års slut. För de under år 1960 vidtagna viktigare ändringarna i valutalagstiftningen
och i tillämpningsbestämmelserna redogöres nedan och i samband
därmed lämnas upplysningar om vissa förhållanden inom styrelsens
verksamhetsområde.
Förordnande har under året givits om fortsatt valutareglering intill den
1 juli 1961, och samtidigt ha en del ändringar beslutats i valutaförordningen.
Sålunda har det tidigare förbudet mot att lämna försträckning mot
säkerhet av borgen av valutautlänning utgått och viss ändring skett av
ansvarsbestämmelserna, varjämte tillämpningsområdet för förverkandepåföljd
och för straffpåföljd vid medverkan till valutabrott inskränkts.
Vad beträffar betalningsvägarna är att notera, att betalningsförbindelserna
med Brasilien och Polen under året överförts på multilateral basis.
Bilateral reglering av betalningarna förekommer nu endast med sex länder
i Östeuropa.
De redan tidigare fåtaliga inskränkningarna beträffande de löpande betalningarna
ha bortfallit. Sålunda må nämnas att bankernas befogenhet att
medgiva förskottsbetalningar vid varuimport utvidgats till att omfatta ett
till 50 000 kronor höjt varuvärde och till att gälla alla betalningar, oavsett
storlek, när leveransen visas vara omedelbart förestående. Enligt den praxis
riksbanken tillämpar i prövningsärenden medgivas därjämte förskottsbetalningar
i betydligt vidare omfattning. Beträffande betalningar för varuimport
må även nämnas, att importlicens, i de fall dylik erfordras för införsel
av varan, icke längre behöver företes i bank vid betalning. Import från
Ungern är härvid undantagen till följd av utformningen av ersättningsavtalet
med detta land. Vidare har resevalutatilldelningen, som tidigare i princip
utgjort visst belopp per år, bestämts till visst belopp per resa. Varje
resenär äger sålunda sedan april 1960 att vid utresa ur landet medföra upp
till 6 000 kronor i valfri valuta oberoende av till vilket land resan ställes.
Efter prövning kan ytterligare belopp medgivas, så att alla verkliga turistutgifter
skola kunna täckas. Vid tjänste- eller affärsresa kan såsom tidigare
erforderlig resevaluta anskaffas utan annan begränsning än att beloppet
57
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
skall vara skäligt. Den tidigare regeln att svenska sedlar av högre valör än
100 kronor ej fingo utföras eller införas har upphävts.
Bestämmelserna för valutabankernas terminsaffärer med allmänheten
ändrades under året bl. a. såtillvida att alla betalningar, som skola utföras
inom viss tid och som få utföras enligt riksbankens allmänna bemyndiganden
eller enligt särskilt tillstånd, numera kunna terminssäkras; denna möjlighet
var tidigare begränsad till varuområdet.
Vidare har beslutats att valutautlänning skall kunna hålla utländska
valutor på konto hos valutabank i vidgad omfattning. Innestående medel
på dylika konton må av valutabanken placeras räntebärande endast i utlandet.
Genom att förräntning i Sverige sålunda ej kan ske och omvandling
av valutabeloppen till kronor för ren placering i Sverige ej heller är möjlig
undvikes för svenskt vidkommande den härmed eljest förbundna risken för
kapitalrörelser av lättrörlig karaktär. Några återverkningar i Sverige av de
störningar på vissa europeiska valutamarknader, som i form av en starkt
tilltagande valutainströmning till vissa länder och därav föranledda motåtgärder
förekommit under året, ha i vad gäller rent spekulativa företeelser
i stort sett icke varit märkbara. Till detta förhållande torde ha bidragit icke
blott de restriktioner, som genom valutaregleringen upprätthållas ifråga
om kapitalplaceringar i Sverige respektive i utlandet, utan även den åtstramning
av bankernas och allmänhetens likviditet, som åstadkommits
genom finans- och penningpolitiska åtgärder.
Kapitalrörelserna ha liksom tidigare varit underkastade kontroll, och tilllämpade
restriktioner ha såväl i vad avser ingående som utgående kapital
i huvudsak riktat sig mot portföljinvesteringar och andra överföringar av
placerings- eller spekulationskaraktär.
Under andra halvåret uppkom inom landet en tendens i riktning mot en
separat marknad i svenska värdepapper med utländska köpare och säljare.
Eftersom en dylik organiserad marknad innebär vissa nackdelar, bl. a. därigenom
att den ökar risken för uppkomsten av valutakurser, som avvika från
den officiella kursen, befanns det erforderligt precisera bestämmelserna rörande
bytesaffärer, s. k. switchaffärer, i svenska värdepapper; de fingo fortsättningsvis
liksom tidigare avsetts endast innefatta individuella transaktioner.
Vad gäller kapitalöverföringar till utlandet må nämnas att under året
reglerna såtillvida modifierats som att valutatilldelning efter prövning lämnas
privatperson för inköp för rekreationsändamål av fastighet i utlandet
med ett värde av högst 25 000 kronor.
Praxis när det gällt upptagande av lån i utlandet för finansiering av
verksamhet inom Sverige har under aret varit restriktiv med hänsyn till
önskvärdheten att ge största möjliga effektivitet åt riksbankens kreditmarknadspolitik.
Det sammanlagda beloppet i miljoner kronor av under aret lämnade tillstånd
till direkta investeringar i utlandet — med fördelning pa dollarområ
-
58
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
det och övriga länder och med särskilt angivande av de på de s. k. underutvecklade
länderna fallande beloppen — angives i nedanstående uppställning.
Siffrorna för åren 1955—1959 lämnas till jämförelse. Det bör observeras
att beloppen avse tillståndsgivningen och att icke alla tillstånd utnyttjas
eller utnyttjas helt. Härtill kommer att ett tillstånd, som givits ett år, kan
komma att, helt eller delvis, utnyttjas ett följande år. Det låter sig näppeligen
göra att utan omfattande krav på uppgiftslämnande bedöma graden
av tillståndens utnyttjande.
1955
1956 1957
1958
1959
1960
Dollaromr&det ..............
Övriga länder ...............
22,5
114,1
29,3 74,1
106,1 117,2
60,8
110,0
68,5
288,1
89,6
198,7
Summa investeringar
Härav U-länder
136,6
64,7
135,4 191,3
68,4 61,5
170,8
91,8
356,6
98,2
288,3
144,9
I nedanstående tablå upptagas investeringarna
fördelade på världsdelar och investeringsformer.
år 1960
i miljoner
kronor
Investeringsforir
1
Världsdel
Kontant
Varor Reinves-
och terade
tjänster vinstmedel
Övrigt1
Summa
Härav
lån
Europa ...............
Asien och Australien ........
Afrika ...............
Amerika .............
(härav Nordamerika) ........
103,5
5,2
42,1
23,9
(7,5)
5.5 11,4
21,4 —
26,3 —
6.5 10,0
(1.5) (1,7)
23,3
0,2
9,0
(4,3)
143,7
26,8
68.4
49.4
(15,0)
48,5
1,7
1,1
5,3
(1,9)
Summa
174,7
59,7 21,4
32,5
288,3
56,6
Tillstånd till direkta investeringar från utlandets sida i Sverige ha under
aiet lämnats för 134,3 miljoner kronor. Tillstånden omfatta investeringar
från länder i Europa och Nordamerika, fördelade på sätt som framgår av
nedanstående tablå.
Investeringsform
Härav
lån
Kontant V(aror1°ch
tjänster
Övrigt1
Summa
Europa ..........
Nordamerika ...........
• 23,7 0,1
1,4 27,5
77,5
4,1
101,3
33,0
61,5
0,1
Summa 25,1 27,6
81,6
134,3
61,6
Uppgifter om i vad man reinvestering skett här i landet av vinstmedel i
utländska dotterbolag föreligga icke.
1 Omläggning av vam- och andra fordringar och av vissa l&n; disposition av licensavgifter etc.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
59
Enligt av fullmäktige utfärdad instruktion ankommer det på valutastyrelsen
att på riksbankens vägnar besluta i ärenden rörande tillstånd till
utförsel och införsel av obearbetat guld m.m. Det må därför här erinras
om att Kungl. Maj:t under året utfärdat ny kungörelse om förbud i vissa
fall mot införsel och utförsel av obearbetat guld m.m. (SFS 485), vilken
trädde i kraft den 1 augusti 1960. Innebörden härav var, förutom att en
anpassning skedde till gällande tulltaxenomenklatur, att in- och utförsel
av vissa halvfabrikat av guld och guldlegeringar, som tidigare reglerats
genom de allmänna import- och exportförbudskungörelserna och hänförts
till statens handelslicensnämnds licensieringsområde, i fortsättningen liksom
obearbetat guld och guldmynt regleras genom den särskilda författningen
med riksbanken som tillståndsgivande myndighet. Vissa andra varor,
i huvudsak guldsmedssopor samt annat avfall och skrot av guld och
guldlegeringar, överfördes från riksbankens till handelslicensnämndens licensieringsområde.
I anslutning härtill utvidgade handelslicensnämnden importfrilistningen
till att avse alla andra guldvaror än dem, som omfattas av
förutnämnda särskilda författning, och den villkorliga exportfrilistningen
till att likaledes omfatta alla sådana varor utom guldsmedssopor, annat
avfall och skrot.
Slutligen må erinras om att chefen för finansdepartementet i anledning av
begäran från riksdagen och med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av
den 21 oktober 1960 tillsatt en kommitté med uppdrag att verkställa utredning
rörande valutaregleringen.
Å valutastyrelsens vägnar:
Sven Joge G. Åkermalm
Stockholm den 2 januari 1961.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.