Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

1961-01-13 · 58 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 48 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1961:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1960, får härmed enligt gällande instruktion till

riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 13 januari 1961

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Nils

Theodor Larsson, Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Boija,

Persson i Appuna, fru Renström-Ingenäs, herrar Carlsson i Tibro, Borjesson

i Glömminge och Nordgren.

I — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt Nr 1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1960.

Kreditpolitiken

Den internationella konjunkturutvecklingen har såväl under 1959 som

1960 kännetecknats av en högt uppdriven aktivitetsnivå i Västeuropa,

medan däremot konjunkturuppgången i Förenta staterna har brutits under

1960 och efterträtts av nedgångstendenser. Stagnationen i den amerikanska

ekonomien har bidragit till att prisnivåerna på världsmarknaden och i de

viktigaste länderna fortfarande varit anmärkningsvärt stabila. Världskonjunkturen

har sedan slutet av 1958 påverkat den svenska ekonomien i expansiv

riktning genom exporten, samtidigt som världsmarknadspriserna utgjort

ett stabiliserande element i vår prisutveckling.

Under andra halvåret 1959 ledde uppsvinget i den svenska ekonomien,

som utom av exporten bars upp främst av en stigande investeringsverksamhet,

till en snabb ökning av industriproduktion och sysselsättning.

Redan vid slutet av året arbetade de flesta industrigrenar vid full kapacitet

och arbetslösheten var låg med hänsyn tagen till vintersäsongens speciella

sysselsättningssvårigheter. Importen visade en stark ökningstendens. En

motsvarande expansion ägde rum på kreditmarknaden; affärsbankernas

utlåning steg under år 1959 med 1 400 mkr och deras inlåning med 3 000

mkr. Det var uppenbart att konjunkturläget påkallade en skärpning av den

ekonomiska politiken för att hindra att högkonjunkturen slog över i en

inflatorisk utveckling. Den viktigaste finanspolitiska åtgärd som vidtogs

i detta sammanhang var den allmänna varuskattens införande från början

av år 1960.

Redan under 1959 hade vissa kreditpolitiska åtgärder vidtagits i konjunkturdämpande

syfte. Likviditetskvoterna hade höjts i juli 1959 och

riksbanken hade under hösten vid flera tillfällen uppmanat affärsbankerna

att vara mera restriktiva i sin kreditgivning. I januari 1960 företogs så en

mera genomgripande skärpning av kreditpolitiken.

Riksbankens diskonto höjdes fr. o.m. den 15 januari från 4 1/2% till

5 %. Som följd härav höjde bankinstituten efter överläggningar med riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

banken räntesatserna vid utlåning med 1/2 %, i vissa fall 1/4 %, och räntesatserna

vid inlåning, utom på de kortaste räkningarna, med 1/4 %.

I samband med diskontohöjningen skärptes riksbankens rekommendationer

till de olika grupperna av kreditinstitut angående placeringarnas

sammansättning. Rekommendationen till affärsbankerna från juli 1959

ändrades så att likviditetskvoterna höjdes från 40, 30 och 20 % till 45, 35

och 25 % att gälla vid utgången av februari. Med hänsyn till att likviditeten

regelmässigt försämras under våren skulle kvoterna fr. o. m. mars sänkas

till 43, 33 resp. 23 %.

Enligt rekommendationen till sparbankerna får den s. k. oprioriterade

utlåningen, d. v. s. all annan utlåning än sådan som avser nyproduktion av

bostäder, ej överstiga ett belopp som svarar mot en viss del av inflytande

amorteringar eller slutbetalningar. Denna procentsats, som 1957 höjdes från

50 % till 75 %, sänktes efter diskontohöjningen åter till 50 %.

För centralkassorna gällde före diskontohöjningen att de skulle använda

minst en fjärdedel av sin inlåningsökning för uppbyggande av de likvida

reserverna. Även denna rekommendation skärptes, och centralkassorna uppmanades

att använda en tredjedel av sin inlåningsökning för likviditetsförstärkning.

Vad slutligen gäller försäkringsbolagen, förordade riksbanken, att placeringarna

i s. k. prioriterade tillgångar skulle öka med ett belopp, som för

livbolagens del motsvarade minst 75 % av ökningen i de totala tillgångarna

och för sakbolagens del minst 50 %. Som prioriterade tillgångar skulle därvid

anses statslån, lån till hypoteksbanken och till bostadssektorn samt

kassa. Riksbanken medgav i samband med den nya rekommendationen att

en friare räntebildning än tidigare skulle få tillämpas beträffande placeringar

inom den icke-prioriterade sektorn.

De långa obligationslån, som efter diskontohöjningen upptogs av stadshypoteks-

och bostadskreditkassorna, innebar en höjning av räntesatserna

jämfört med föregående emissioner med 1/2%. I detta nya ränteläge

visade det sig möjligt att i mars genomföra en upplåningsoperation för

statens räkning i form av ett 15-årigt obligationslån med räntesatsen

5 1/2%, som inbringade nära 1 100 mkr. Även under resten av året har

statsupplåningen inriktats på kapitalanskaffning utanför banksystemet. I

detta syfte har nya upplåningsformer prövats såsom ett sparobligationslån

och försäljningar av skattkammarväxlar och kortfristiga obligationer till

företag.

Den ändrade inriktningen av statens upplåning har bidragit till en minskning

av affärsbankernas och allmänhetens likviditet. Flera andra faktorer

har verkat i samma riktning: företagens insättningar på investeringskonton

i riksbanken, avtappningen av valutareserven och reduktionen av statens

utgiftsöverskott. Resultatet har blivit att affärsbankernas likvida tillgångar

gått ned med ett mycket betydande belopp och att deras kassaställning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

varit ansträngd, något som tvingat dem till en större och mera varaktig

upplåning i riksbanken än tidigare.

Kreditefterfrågan har emellertid varit stark, och trots den restriktiva attityd

till kreditgivningen, som den försämrade likviditetssituationen framkallat

hos affärsbankerna, steg dessas utlåning under tolvmånadersperioden

t. o. m. november 1960 med 1 360 mkr eller nästan exakt lika mycket som

under perioden t.o.m. november 1959. Under det andra halvåret kunde

dock en avsaktning i ökningstakten konstateras för den del av utlåningen

som ej utgöres av bostadsbyggnadskrediter. Förändringen i näringslivets

likviditet visar sig tydligast i affärsbankernas inlåning på de av företagsmedel

dominerade räkningarna, som vid slutet av november låg mer än

1 500 mkr lägre än ett år tidigare.

Konjunkturutvecklingen under 1960 har icke givit anledning till nagra

lättnader i den starkt restriktiva kreditpolitik som inaugurerades med diskontohöj

ningen i januari. Den svenska ekonomiens produktionskapacitet

har varit fullt utnyttjad. Export, lageruppbyggnad och privata investeringar

har svarat för de största ökningarna bland efterfrågesidans poster,

och tendenser till ett alltför starkt efterfrågetryck har framträtt inom kapitalvaruindustrierna,

på arbetsmarknaden och i importutvecklingen.

De av riksbanken noterade marginalkurserna för utländska valutor har

varit oförändrade under 1960. Vissa förändringar i liberaliserande riktning

har skett i valutaregleringens tillämpning, vilka bland annat inneburit att

de fåtaliga återstående hindren att verkställa löpande betalningar bortfallit.

Betalningsförbindelserna med Brasilien och Polen har överförts till multilateral

basis; därefter kvarstår bilateral reglering endast med sex östeuropeiska

stater. I övrigt torde få hänvisas till valutastyrelsens bilagda rapport

till fullmäktige angående verksamheten under 1960.

I det följande redogöres först för bankernas rörelse och likviditet samt fölutvecklingen

på obligationsmarknaden. Därefter behandlas valutamarknaden

och därmed sammanhängande frågor.

Bankernas inlåning, kreditgivning och likviditet

Inlåning och kreditgivning

Den sedan några år pågående expansionen inom banksystemet, karakteriserad

av snabbt stigande inlåning, kreditgivning och likviditet, bröts under

1960 på väsentliga punkter. Den totala inlåningsökningen hos samtliga slag

av banker blev avsevärt mycket lägre än 1959 — 0,6 miljard kronor mot

inte mindre än 4 miljarder under 1959 (tabell l).1 Bankernas totala kredit
-

1 När berättelsen utarbetats, bar statistik för år 10(10 i allmänhet inte funnits tillgänglig längre

än till och med november. För att uppnå årsjämförelser bar därför vissa serier , de har intagna

tabellerna baserats på material avseende tolvmånaderspenoder till och med november respektive &r.

När det i texten talas om år 1000 avses sålunda i dessa fall perioden från och med december 1959

till och med november 1900.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 1. Bankernas utlåning, värdepappersportfölj och inlåning.

Förändringar under tolvmånadersperioder till och med november respektive år. Mkr.

Affärs- 84 spar- Postspar- Postgiro- Centralkassor

banker banker banken kontoret . „ för Summa

jordbrukskredit

1. Utlåning; till allmänheten

1957 .

+ 603

+ 80

+ 23

+ 71

+ 909

1958 .

+ 637

+ 104

+ 4

+ 83

+ 1603

1959 .

+ 714

+ 410

— 69

+ 76

+ 2 480

1960 .

+ 569

+ 262

+ 220

+ 98

+ 2 508

2. Skattkammarväxlar och svenska

obligationer

1957 ..

+ 94

+ 171

+ 239

+ 15

+ 1 651

1958 ..

+ 118

+ 81

+ 142

— 5

+ 853

1959 . .

+ 90

+ 34

+ 58

0

+ 1 731

1960 ..

+ 100

+ 137

— 60

+ 11

— 1 023

3. Summa utlåning och

värdepappersportfölj (»total kreditgivning»)

1957 . .

+ 697

+ 251

+ 262

+ 86

+ 2 560

1958 . .

+ 755

+ 185

+ 146

+ 78

+ 2 456

1959 ..

+ 804

+ 444

— 11

+ 76

+ 4 211

1960 ..

+ 669

+ 399

+ 160

+ 109

+ 1 485

4.

Inlåning

1957 ..

+ 709

+ 270

+ 105

+ 85

+ 2 225

1958 ..

+ 711

+ 270

+ no

+ 51

+ 2 460

1959 ..

+ 729

+ 271

— 66

+ 106

+ 4 041

1960 ..

+ 667

+ 375

+ 47

+ no

+ 620

Anm. Beloppen för skattkammarväxlar och obligationer består för affärsbankerna postsparbanken

^h för d°e sT tö° CCntKlkrS°rna förf.i°rd,^kredit av förändringen i det nomSSÄhTv“’

skattadednedi • ■ sparbankerna av förändringen i det bokförda innehavet med tillägg av upp
skattade

nedskrivningar Beloppen for ut- och inlåning har för samtliga institut beräknats som förändringen

i bokforda ställningsuppgifter. s som ,or

givnmg i form av utlåning och köp av värdepapper ökade också betydligt

mindre än föregående år. Skillnaden mellan inlåningsökningen (600 mkr)

och ökningen i kreditgivningen (1 500 mkr) förklaras till större delen av en

nedgång i affärsbankernas behållning av utländska valutor.

Den svapre utvecklingen i fråga om den totala kreditgivningen kan helt

hanforas till bankernas värdepappersportfölj, som gick ned med drygt en

milyard kronor, i stark kontrast mot år 1959, då den steg med 1,7 miljarder.

Utlåningen till allmänheten (inkl. bostadsbyggandet) har däremot ökat under

1960 med 2,5 miljarder kronor, praktiskt taget samma belopp som 1959

Som vanligt då större förändringar inträffar inom banksystemet, är det

affarsbankernas rörelse som främst berörts. Visserligen har inlåningsök
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

ningen nedgått något mellan 1959 och 1960 hos sparbankerna, men den har

blivit större hos postinstitutionerna och är i det närmaste oförändrad hos

centralkassorna för jordbrukskredit. Dessa förändringar är dock obetydliga

jämfört med omslaget i affärsbankernas inlåning, som under 1960 minskade

med inemot 600 mkr efter att ha ökat med 3 000 mkr under 1959. Det är

också affärsbankerna, som svarar för nedgången i värdepappersinnehavet.

Bankernas inlåning och kreditgivning står givetvis i samband med — påverkar

och påverkas av — finansieringsförhållandena inom olika sektorer

av vår ekonomi.

Statens utgiftsöverskott har minskat från 1959 till 1960; utgifterna har

visserligen ökat, men inkomsterna har ökat än mera. Det statliga upplaningsbehovets

täckning har vidare lagts om från väsentligen kortfristig till

huvudsakligen långfristig upplåning och förskjutits från upplåning i bankinstituten

till upplåning på marknaden utanför bankerna. Tillväxten av

statsupplåningen utanför banksystemet sammanhänger med såväl en ökning

i allmänhetens köp av obligationer som tillkomsten av allmänna pensionsfonden,

genom vilken kapitalmarknadens resurser ökats. I det statliga utgift

söverskottets minskning och de ändrade formerna för dess täckning

ligger den främsta förklaringen till utvecklingen av affärsbankernas värdepappersportfölj.

Storleken av kommunernas upplåning synes ej ha förändrats mera påtagligt

från 1959 till 1960. Kommunerna har emellertid erhållit ökat utrymme

på obligationsmarknaden, medan deras upplåning i bankerna minskat. Förändringarna

är emellertid förhållandevis små och slår ej med någon större

kraft på de i tabell 1 redovisade utlåningssiffrorna.

Investeringarna i bostäder beräknas för kalenderaret 1960 endast ha

undergått en mindre ökning. Kredit strömmen till bostadssektorn synes inte

heller ha ökat i någon större omfattning. Sparbankernas och postinstitutionernas

sammanlagda ökning av utlåningen till allmänheten, vilken uppgått

till praktiskt taget samma belopp 1960 som 1959, utgöres till övervägande

del av krediter till bostadsändamål, varför dessa instituts bostadskreditgivning

totalt torde ha varit av ungefär oförändrad omfattning. Affärsbankernas

bostadsbyggnadslån å andra sidan har ökat mera 1960 än 1959. Deras

köp av hypoteksobligationer har däremot minskat — hypoteksobligationerna

har i ökad utsträckning placerats utanför bankerna — varför deras

totala bidrag till bostadsfinansieringen ligger efter allt att döma lägre 1960

än 1959.

För affärsbankernas bostadsbyggnadskrediter föreligger en mera detaljerad

statistik, och i tabell 2 redovisas månadssiffror för förändringen i det

utestående beloppet. Som synes var förändringsbelöppen lägre under flertalet

av de nio första månaderna 1960 än 1959; sammanlagt för de tre

första kvartalen 176 mkr lägre. Oktober och november uppvisar däremot

1960 en ökning av de utestående beloppen mot en stark nedgång 1959. Den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

skiljaktiga utvecklingen förklaras huvudsakligen av tidsförläggningen av

hypoteksinstitutens obligationsemissioner. Sammanlagt under tolvmånadersperioden

till och med november 1960 har ianspråktagandet av nya

bostadsbyggnadskrediter uppgått till 2 068 mkr (f. å. 1 914 mkr) och avlyftningarna

till 1 804 mkr (f. å. 1 811 mkr), varför de utestående krediterna

stigit med 264 mkr.

Ökningen av fasta investeringar och investeringar i lager inom i första

hand industrin men även inom andra delar av näringslivet har på ett genomgripande

sätt förändrat näringslivets finansiella ställning. Upplåningen har

för vissa delar av näringslivet, särskilt industrin, ökat, men den ojämförligt

kraftigaste förändringen hänför sig till utvecklingen av företagens banktillgodohavanden.

Tillväxten av dessa under de närmast föregående åren har

under 1960 förbytts i en avsevärd minskning.

Företagens upplåning och ianspråktagande av banktillgodohavanden har

påverkats även av de avsättningar på investeringskonton i riksbanken, som

med koncentration till juli och oktober följde efter vårriksdagens beslut om

särskilda skatteavdrag för medel som insattes före augusti resp. november

1960. Av viss betydelse har också varit att företagen under 1960 köpt värdepapper

i större utsträckning än under de närmast föregående åren.

Näringslivets lån och banktillgodohavanden är i största utsträckning

placerade i affärsbankerna, och förändringen i företagens finansiella situation

återspeglas i dessa instituts in- och utlåning. De innestående beloppen

på de för företagen typiska inlåningsräkningarna (check-, uppsägnings-,

girokapital-, depositions- och kapitalräkning) ökade under 1959 med ca

1,6 miljarder kronor men minskade under 1960 med ca 1,7 miljarder kronor.

Uppgifter för affärsbankernas utlåning för andra ändamål än bostadsbyggande

redovisas även i tabell 2.1 serien ingår väsentligen lån till företag

men också krediter till enskilda personer samt kommunlån. Ökningen av de

personliga krediterna har varit lägre 1960 än 1959, och kommunlånen har,

som tidigare nämnts, minskat något, vilket innebär att ökningen 1960 jämfört

med 1959 av företagslånen är något större än tabellens siffror för

övrig utlåning anger. Sifferserien visar under årets tre första kvartal i

stora drag samma tendens 1960 som 1959; utlåningsökningen för dessa

kvartal 1960 uppgick till 1 167 mkr och för 1959 till 1 138 mkr. För oktober

och november redovisas emellertid lägre belopp 1960 än 1959, och för

tolvmanadersperioden till och med november 1960 har också ifrågavarande

utlåningsökning varit något mindre än under tolvmånadersperioden dessförinnan.

Hushållens inkomster steg från 1959 till 1960, medan konsumtionen ökade

förhållandevis litet, delvis beroende på en tidigareläggning av köpen inför

omsättningsskattens införande den 1 januari 1960. Genom nämnda utveckling

har hushållens finansiella ställning förbättrats. Detta förklarar att den

sammanlagda inlåningsökningen hos postsparbanken, i sparbankerna och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Affärsbankernas utlåning.

Förändringar i utestående belopp. Mkr.

12-månaders
Jan.

Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Perioderna

1957 ....

... +

3

+ 4

+

19

+

8

1958 ____

. . . -

121

0

+

36

—

34

1959 ____

... +

48

— 92

+

19

—

30

1960 ....

. . -

23

— 167

+

61

+

21

1957 ____

... +

28

+ 4

+ 211

— 48

1958 ....

... +

7

+ 55

+ 324

+ 109

1959 ....

... +

48

+ 102

+ 214

+ 154

1960 . ...

49

+ 124

+ 401

+ 140

1957 ....

... +

31

+ 9

+ 231

— 40

1958 ....... —114 + 55 + 360 + 75

1959 ....... + 96 + 10 +234 +124

1960 ....... — 72 — 44 + 462 + 161

1. Till bostadsbyggande

+ 65

+ 59

— 83

— 173

+ 28

+ 54

+ ™

+ 30

— 62

+ 48

+ 55

+ 103

— 9

+ 69

+ 34

+ 13

+ 97

+ 83

+ 28

— 92

2.

Till övriga ändamål

+ 259

— 115

— 1

— 69

+ 100

+ 221

+ 22

+ 38

— 16

+ 79

+ 233

+ 66

+ 119

— 13

+ 215

+ 234

— 26

+ 207

— 121

+ 257

3.

Totalt

+ 325

— 56

— 84

— 243

+ 129

+ 275

+ 91

+ 69

— 78

+ 127

+ 288

+ 170

+ 110

+ 56

+ 249

+ 247

+ 71

+ 290

— 93

+ 166

— 3

+ 49

+

54

+

65

— 68

+ 17

+

85

+

25

— 200

+ 20

+

62

+

103

+ 69

+ 113

+

264

— 157

+ 47

— 102

+ 67

— 93

+ 106

— 42

+ 750

+ 20

+ 129

+ 65

+ 1 246

— 212

+ 74

+ 1 094

— 160

+ 95

— 48

+ 132

— 160

+ 122

+ 43

+ 775

— 180

+ 150

+ 127

+ 1 349

— 143

+ 188

+ 1 359

tO

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

på affärsbankernas sparkasse- och kapitalsamlingsräkningar hållits uppe

relativt val, trots att hushållens placeringar i värdepapper torde ha ökat

avsevärt.

För hela den privata sektorn utanför banksystemet, d. v. s. för företag

och hushåll tillsammantagna, har likviditetsnivån sänkts under 1960. Sektorns

finansiella tillgångar har genom obligationsköp och andra placeringar

i ökad utsträckning bundits på lång sikt. Dess banktillgodohavanden har

visserligen ökat totalt, men i betydligt lägre takt än under de närmast

föregående åren. För bedömning av likviditetssituationen bör vidare utvecklingen

av produktion och omsättning beaktas; expansionen härvidlag har

ökat behovet av lättillgängliga medel. Den ökning av likviditeten, som ägde

rum under konjunkturavmattningen hösten 1957—våren 1959, har under

1960 i icke ringa utsträckning absorberats.

Affärsbankernas likviditet

Ur kreditpolitisk synpunkt knyter sig ett särskilt intresse till affärsbankernas

likviditetssituation. Reduktionen av de likvida tillgångarna under

1960 har varit det mest påtagliga resultatet av den förda kreditpolitiken

och varit den faktor, som begränsat bankernas utlåningsexpansion.

Till likvida tillgångar i vid mening kan man räkna icke blott kassa, nettofordringar

på inhemska och utländska banker samt skattkammarväxlar

utan också obligationer, ehuru det är uppenbart att de sistnämnda icke på

samma sätt som valutor eller skattkammarväxlar snabbt och utan risk för

kursförluster kan realiseras för att förstärka kassaställningen. I tabell 3

har förändringarna i de likvida tillgångarna redovisats och också ställts

samman med de faktorer, som ger bakgrunden till likviditetsutvecklingen.

Minskningen av valutareserven och ökningen av allmänhetens sedelinnehav,

vilka förändringar står i samband med stegringen av den ekonomiska

aktiviteten i landet, har, som framgår av tabellen, under 1960 bidragit till

att minska affärsbankernas likviditet. Valutareservens utveckling beskrives

närmare i ett följande avsnitt. Sedelmängden låg ännu i maj relativt litet

över fjolårsnivån, som framgår av uppgifterna i tabell 4 avseende ökningen

i procent från motsvarande månad ett år tidigare. Från och med juni steg

emellertid tillväxttakten i den utelöpande sedelmängden påtagligt.

Den viktigaste faktorn bakom minskningen av affärsbankernas totala

likvida tillgångar har emellertid varit omläggningen av den statliga upplåningen

i kombination med minskningen av statens utgiftsöverskott. Synnerligen

kraftigt har också ökningen av företagens nettoavsättningar på

investeringskonton i riksbanken verkat. Även minskningen av affärsbankernas

köp av hypoteksobligationer har bidragit till nedgången i likviditeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3. Affärsbankernas likvida tillgångar och faktorer som påverkat dessa.

Mkr.

Budgetåren

12-månadersperiodema t. o.m. nov.

1957/58

1958/59

1959/60

1958

1959

1960

Påverkande faktorer

Total valutareserv .............................................

— 31

+ 464

—

401

+

175

+ 330

— 438

Statens kassamässiga utgiftsöverskott............................

+ 1 260

+ 1 261

+ 1 584

+

703

+ 1 352

+ 1 067

Statens upplåning utanför riksbanken och affärsbankerna (ökning —)

— 512

+ 237

—

898

—

267

— 101

— 1 169

Allmänhetens sedelinnehav (ökning —) ..........................

— 26

— 144

—

319

—

93

— 135

— 367

Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökning —)............

— 86

— 70

—

123

—

74

— 29

— 915

Övriga riksbankstransaktioner...................................

— 127

— 129

—

112

—

107

— 50

— 163

Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer (nom. värde) ....

+ 443

+ 201

+

388

+

266

+ 367

+ 118

Korrektioner ..................................................

+ 195

— 295

+

229

—

31

— 12

+ 260

Summa

+ 1116

+ 1525

+

31,8

+

572

+ 1 722

— 1 607

Affärsbankernas likvida tillgångar

Sedlar, mynt, checkar och postremissväxlar.......................

+ 37

— 29

+

109

—

10

+ 74

+ 87

Nettofordran på inhemska banker...............................

— 195

— 113

—

126

+

19

— 341

+ 101

Nettofordran på utländska banker och bankirer...................

+ 104

+ 188

—

176

+

90

+ 485

— 632

Skattkammarväxlar ............................................

— 10

+ 59

—

207

—

298

— 162

— 710

Stats- och hypoteksobligationer (nom. värde) .....................

+ 1180

+ 1 420

+

748

+

771

+ 1 666

— 453

Summa

+ 1116

+ 1525

+

31,8

+

572

+ 1722

— 1607

Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas likvida tillgångar, plustecken ökning.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell Jf. Sedelstockens förändring.

Procentuell ökning jämfört med samma månad föregående år.

Jan. Febr. Mars April Maj

1957 ....... 5,2 5,7 4,9 5,9 5,3

1958 ....... 4,5 3,6 3,4 2,8 2,5

1959 ....... 3,5 2,6 3,1 1,9 3,1

1960 ....... 2,0 2,8 2,3 4,4 3,2

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

7,0

6,5

5,6

4,9

4,7

4,1

4,2

0,2

1,4

2,0

1,6

1,8

1,6

3,2

2,8

2,7

2,6

3,1

3,0

2,7

3,7

5,3

5,4

5,0

5,6

5,4

6,5

5,3

Anm. Sedelstocken för en månad har bestämts som medeltalet av utelöpande sedlar vid månadens

fyra rapportdagar.

Totalt har affärsbankernas likvida tillgångar under 1960 minskat med

1,6 miljarder kronor att jämföra med en ökning om mer än 1,7 miljarder

kronor 1959. Samma bild möter, om man sätter dessa tillgångar i relation

till bankernas inlåning. Stegringen åren 1957—1959 har förbytts i en markerad

nedgång. De på inlåningsräkningarna stående beloppen har nämligen

på grund av den även under 1960 omfattande utlåningsökningen minskat

mycket mindre än de likvida tillgångarna. Genomsnittet av bankernas likviditetskvoter

(beräknade enligt riksbankens rekommendationer), som vid

slutet av november 1956—1959 utgjorde 38,0, 43,0, 43,5 respektive 46,3 %,

var vid slutet av november 1960 åter nere vid 38,1 %. Flera banker har

fallit under den rekommenderade likviditetsnivån. Om alla banker legat vid

de rekommenderade minimikvoterna, skulle genomsnittskvoten vara 41,3 %.

Påfrestningen på likviditeten har för bankerna framträtt så, att inlåningen

minskat samtidigt som efterfrågan på lån varit stark. Bankerna har

följaktligen avvecklat likvida tillgångar, och detta har naturligen främst

gått ut över de tillgångar, som lättast kunnat realiseras. Bankerna har

avstått från att ersätta förfallande skattkammarväxlar och obligationer

och starkt reducerat sin behållning av utländska valutor. Portföljen av

skattkammarväxlar hade minskat även under 1959, men orsaken var då

icke någon likviditetsåtstramning, utan en omplacering till valutor och

kortfristiga statsobligationer.

Avvecklingsprocessen har emellertid icke varit tillräcklig för att skydda

bankernas kassalikviditet, varmed här förstås deras nettoställning i förhållande

till riksbanken. Sedan den kraftiga åtstramningen sattes in i mars

1960 i och med emissionen av statslånet har affärsbankerna stått i skuld till

riksbanken med endast tillfälliga avbrott.

Till belysning av förändringen i affärsbankernas kassalikviditet har i

tabell 5 riksbankens balansräkning omformats på ett sådant sätt, att utvecklingen

av affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken erhållits

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5. Förändringar i riksbankens tillgångar och skulder samt i affärsbankernas kassalikviditet.

Mkr.

Budgetåren 12-månadersperioderna t. o.m. nov.

1957/58 1958/59 1959/60 1958 1959 1960

Riksbankens tillgångar och skulder

Riksbankens guld- och valutareserv .............................

Riksbankens svenska värdepapper med avdrag för statsmedel pa

bundna konton ..............................................

Statliga myndigheters checkräkningar i riksbanken (ökning —)----

Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökning —) ............

Utelöpande sedlar (ökning —) ..................................

Diverse .......................................................

Summa

Affärsbankernas kassalikviditet

Affärsbankernas checkräkningar i riksbanken .....................

Affärsbankernas upplåning i riksbanken (ökning —) ..............

Summa

— 153

+ 255

— 210

— 171

+ 252

+ 488

— 33

+ 32

— 90

— 86

— 70

— 123

— 52

— 151

— 318

+ 52

— 129

+ 22

— US

+189

—esi

— 71

— 15

— 14

— 372

+ 204

— 217

— US

+ 189

—m

+ 79

— 160

+ 182

+ 117

+ 62

+ 1 163

— 6

— 2

— 64

— 74

— 29

— 915

— 102

— 162

— 392

+ io

+ 4

— 88

+ 24

— 287

— in

— 14

— 8

— 23

+ 38

— 279

— 91

+ n

— 287

— in

Anm. Minustecken anger minskning av affärsbankernas kassalikviditet, plustecken ökning.

09

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 6. Affärsbankernas nettofordringar hos riksbanken.

Mkr.

Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

1957 ....

... 400

247

418

231

285

166

441

261

238

209

140

73

1958 ....

... 204

95

47

11 — 16

— 72

178

131

158

155

116

120

1959 ....

... 222

109

65

146

25

— 5

67

20

3

34 —123

—12

1960 ....

36

28

—229

—91 —104

—182

—114

—353

—357

—99 —165

—23

Anm. Nettofordringama under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra

rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i

riksbanken och deras skulder till riksbanken för upptagna lån.

explicit. En påtaglig minskning redovisas för såväl 1959 som 1960. Hur

pass ansträngd affärsbankernas kassalikviditet varit under det senaste året

jämfört med de närmast föregående framgår dock bättre av tabell 6, som

visar affärsbankernas nettotillgodohavanden i riksbanken månadsvis under

aren 1957 1960. En nettoskuld har som synes förelegat samtliga månader

under tiden mars—december 1960, medan under de tidigare åren nettoskuld

varit en mycket sällsynt företeelse.

Obligationsmarknaden

Den omkring halvårsskiftet 1959 konstaterade omsvängningen i marknadens

bedömning av ränteutvecklingen framträdde allt tydligare under

höstens lopp. Kursläget var under september—oktober vikande, och ett

visst utbud av obligationer ägde rum. I november skedde en stabilisering

av kurserna, men läget pa obligationsmarknaden kunde karakteriseras som

mycket labilt.

Den 14 januari höjdes riksbankens diskonto från 4 % till 5 % med verkan

från och med den 15 januari. Den omedelbara effekten på obligationskurserna

blev ett kursfall på 2 å 3 procentenheter för långa guldkantade lån

och upp till 1 procentenhet för korta statsobligationer. Statens 5 % lån av

den 5 februari 1959 föll tillbaka 2 % procentenheter till 96 i/2 %, innebärande

en höjning av den effektiva förräntningen från 5,10 till 5,35 % räknat

på återstående löptiden eller från 5,15 till 5,50 % räknat på tiden till konverteringsrättens

inträdande. Vad beträffar de långa obligationerna i övrigt

blev utslaget förhållandevis mindre för lågprocentiga lån, delvis beroende

på att räntehöjningen för dessa i högre grad än för övriga obligationstyper

redan hade diskonterats i kursbildningen.

Diskontohöjningens effekt på räntestrukturen hos bankerna har omnämnts

ovan i kapitlet om kreditpolitiken. Förutom den lockelse för place
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

15

rare i obligationer, som räntehöjningen i sig själv innebar, bör den i samband

med diskontohöjningen vidgade marginalen mellan kreditinstitutens

inlåningsräntor och emissionsräntorna för nya obligationslån ha varit av en

viss betydelse för den fortsatta utvecklingen på emissionsmarknaden.

I slutet av januari emitterades nya lån av stadshypotekskassan och

bostadskreditkassan. Det förstnämnda var 22-årigt med konverteringsrätt

efter 10 år löpande med 5x/2 % ränta; lånebeloppet var 300 mkr. Bostadskreditkassans

lån på 75 mkr var ett 40-årigt 5 % % lån likaledes med konverteringsrätt

efter 10 år. Det sistnämnda lånet fulltecknades omedelbart.

Intresset för stadshypotekskassans lån var väsentligt mattare, särskilt från

försäkringsbolagens sida. Anledningen uppgavs vara lånets konstruktion

med 12 år från konverteringsrättens inträdande till slutbetalningsåret. Vid

teckningstidens utgång hade det utbjudna beloppet likväl tecknats.

I mitten av mars tog staten obligationsmarknaden i anspråk för ett långt

lån. Under tiden 16—26 mars utbjöds sålunda ett 15-årigt lån löpande med

5 3/2 % ränta och med konverteringsrätten inträdande efter 10 år. Lånet

emitterades till pari, och likvidtiden utgick den 30 juni 1960. För att stimulera

intresset för lånet hos allmänheten gjordes en större propaganda än

som varit brukligt för statslån under senare år. Vidare öppnades möjlighet

att teckna en så låg valör som 500 kronor och att erlägga tecknade belopp

genom avbetalningar. Intresset från allmänheten blev förhållandevis stort,

även om den minsta valören och möjligheten till avbetalning ej nämnvärt

utnyttjades av tecknarna. Antalet tecknare rubricerade som enskilda personer

blev över 12 000 st. med ett sammanlagt belopp av ca 67 mkr. Då

lånet därjämte rönte stor efterfrågan från de flesta placerarekategorier, kom

det tecknade beloppet att väsentligt överstiga vad som är vanligt vid

svenska obligationsemissioner. Det sammanlagda tecknade beloppet fördelat

på tecknarkategorier framgår av följande sammanställning.

Tecknare Mkr %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer,

kassor o. d.) .............................. 151 14

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter 4 0

Affärsbanker ...................................... 182 17

Sparbanker ....................................... 47 4

Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring) . . 400 37

Övriga kreditinrättningar ........................... 9 1

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o.d............... 152 14

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner

.......................................... 34 3

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc. 29 3

Enskilda personer.................................. 67 6

Summa 1 074 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Bortsett från statens upplåning på obligationsmarknaden emitterades

under tiden februari—maj ett 15-tal obligations- och förlagslån till ett belopp

av närmare 400 mkr. Bland låntagarna märktes fartygsfinansieringsinstituten

(40 mkr), norska staten (62 mkr), SAS (förlagslån på 33,75

mkr), de tre största städerna (90 mkr) och industrier (sammanlagt 124

mkr).

Från mitten av maj inträdde ett uppehåll i emissionsverksamheten som,

bortsett från försäljningen av ett kort statslån i juni, varade till i början av

september.

Kursläget för guldkantade obligationer undergick efter räntehöjningen

i januari endast små förändringar under första kvartalet. Någon dragning

uppåt av kurserna kunde förmärkas under februari—mars, särskilt beträffande

lågprocentigt material såsom 3 och 3 % % obligationer, men uppgången

inskränkte sig till omkring en procentenhet i några enstaka lån. I

mitten av april inträdde en försvagning i kursläget för såväl långa som

korta obligationer. För långa lån blev nedgången högst en procentenhet.

För korta lån inleddes emellertid en period av successivt fallande kurser,

som i stort sett varade fram till halvårsskiftet. Flertalet korta statslån gick

tillbaka 2 å 3 procentenheter, innebärande en höjning av den effektiva förräntningen

med omkring 1 procent från 5,0—5,25 till omkring 6 procent

eller något däröver. Orsaken torde ha varit det till följd av budgetutfallet

under våren och statslånet i mars påtagligt skärpta likviditetsläget med

därav följande bankupplåning i riksbanken. Kurserna för de långa lånen

stabiliserade sig emellertid snabbt, och kursläget förblev därefter i stort

sett oförändrat fram till sista juniveckan då en försvagning inträdde med

kursfall för vissa lån med upp till en procentenhet. Anledningen synes bl. a.

ha varit diskontohöjningen i England med de spekulationer kring ränteutvecklingen

i Sverige, som den medförde, men torde också ha stått i samband

med den svaga kassalikviditeten i banksystemet. Emissionen i juni av

ett kort statslån och av skattkammarväxlar, som beröres närmare nedan,

skedde även till högre räntesatser än tidigare.

Nya emissioner för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan offentliggjordes

i mitten av augusti. För stadshypotekskassans vidkommande utbjöds

ett 12-årigt 5 % % lån med konverteringsrätt efter 10 år till kursen

99 %. Bostadskreditkassans lån var till konstruktionen likadant som vårlånet,

men emissionskursen sattes även för detta lån till 99 %. Teckningen

pågick den 5—10 september, och likvidtiden utsträcktes till den 31 december

1960. Emissionskursen gav lånen en effektiv förräntning, som med ca

0,1 % översteg avkastningen vid de senaste emissionerna för de båda instituten.

Vid teckningstidens slut hade tecknats 252 mkr på stadshypotekskassans

lån och 64 mkr på bostadskreditkassans.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 7. Obligations- och förlagslåneemissioner 1960.

(Preliminära uppgifter.)

17

Obliga-

tions-

datum

Ränte-

fot

(%)

Låne-

belopp

(mkr)

Löp-

tid

(år)

Bind-

nings-

tid

Amor-

terings-

tid

Emis-

sions-

kurs

Emis-

sions-

datum

12/4

5*

1074

15

10

100

15/3

27/6

51

89

22 mån.

—

—

100

9/6

1/12

5,55

147

7JL

4 2

—

»Spar 60»

100

31/10

15/5

5*

28

40

10

1961-2000

lägst 99

—

20/5

5

15

5

—

—

100

—

20/5

5y

50

51

—

—

100-101

—

10/4

5i

305

22

10

—

100

25/1

10/10

fri

303

12

10

—

lägst 99

5/9

10/1

6J

80

40

10

1961-2000

100

25/1

10/10

5f

87

40

10

1961-2000

lägst 99

5/9

1/5

5>

6

15

10

—

100

—

15/10

5^

23

12

10

—

lägst 99

—

15/10

rörl.

5

20

10

—

100

—

20/9

5

12

10

1961-1972

lägst 99

—

30/5

H

10

15

10

—

lägst 99

—

20/2

51

30

10

—

1960-1970

100

13/2

15/3

51

10

10

—

1961-1970

100

10/3

11/4

5f

15

25

10

1961-1985

99

31/3

2/5

6

50

30

10

1961-1990

100

25/4

16/5

6

25

30

10

1961-1990

100

9/5

7/11

6

50

30

10

1961-1990

100

24/10

15/3

6

25

25

10

1963-1985

100

7/3

19/4

51

30

25

10

1963-1985

98

8/4

10/5

6

20

25

10

1962-1985

100

3/5

12/5

6

24

25

10

1962-1985

100

5/5

27/4

6

25

20

10

1962-1980

100

20/4

20/10

6

16

25

10

1962-1985

100

13/10

2/11

6

25

22

10

1962-1982

100

21/10

28/12

6

20

25

10

1962-1985

100

21/12

25/2

6

62

20

10

1365-1980

100

16/2

31/3

7

33,7E

22t

12 i

1973-1982

100

29/2

20/3

6

12

20

10

—

100

4/3

10/11

6.i

4

15

10

1962-1975

100

28/9

20/1C

64

3

15

10

1963-1975

100

28/9

15/10

7

15

24

7

1970-1984

100

7/10

Obligationslån

Staten

Hypoteksinstitut

Hypoteksbanken

Stadshypotekskassan .......

Bostadskreditkassan ........

Sparbankernas Intecknings AB

Stockholms Intecknings

Garanti AB ...........

Göteborgs Intecknings

Garanti AB ..........

Sv. Fartygskredit AB .

Skeppshypotekskassan .

Kommuner

Malmö stad ...........

Stockholms stad .......

Göteborgs stad ........

Stockholms stad .......

Industrier

Skellefteå Kraft AB ....

Sångkällforsen AB .....

Hammarforsen Kraft AB

Bålforsens Kraft AB ...

Sv. Cellulosa AB ......

Bergvik och Ala AB ....

Sandvikens Jernverk AB

Örebro Elektriska AB ..

Norska staten ...........

Förlagslån

SAS ..................

Göteborgs Bank........

AB Plåtmanufaktur----

Gunnebo Bruk AB ....

Nymölla AB...........

Anm. Lånebeloppen avser per den 31/12 1960 inbetalda belopp

2 — II i Ii ang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Under september—oktober emitterades sedan tre förlagslån och två

obligationslån för industrier samt ett lån för Stockholms stad.

Vid mitten av november återupptog stadshypoteks- och bostadskreditkassorna

försäljningen av de lån som emitterades i september. Försäljningen

sker under hand, och fram till årsskiftet hade ytterligare ca 72 resp. 23 mkr

placerats.

I slutet av december emitterades slutligen ett kraftverkslån, som förde

upp emissionsbeloppet för industrilån under andra halvåret till 83 mkr.

Det ökade intresse från andra än kreditinstitut för placering i obligationer,

som bl. a. kom till uttryck vid statslåneemissionen i mars, har även

kunnat konstateras vid andra emissioner under 1960. För att belysa detta

har i tabell 8 vissa siffror sammanställts, vilka beträffande 1960 omfattar

de emissioner, som skett till och med oktober månad. För staten och hypoteksinstituten

omfattar tabellen endast långa lån, och av hypoteksinstituten

har endast stadshypoteks- och bostadskreditkassorna medtagits. »Spar 60»

ingår ej i tabellen och ej heller premieobligationslån.

I oktober offentliggjordes villkoren för det väntade »folklånet». Obligationerna,

som är daterade den 1 december 1960, har en löptid av 7% år

med inlösen den 1 juni 1968. Konstruktionen är sådan, att räntan lägges till

kapitalet och utbetalas först i samband med inlösen. Inlösen kan ske från

och med januari månad 1961, därest obligationsägaren så skulle önska.

Räntetillägget beräknas efter stigande räntesatser med 4 % % för åren 1961

och 1962, 5 % 1963, 5 *4 % 1964 och 5 Y» % för tiden 1965—maj 1968. På

inlösningsdagen den 1 juni 1968 tillägges en bonus, varigenom den sammanlagda

räntan för hela löptiden blir 50 %, och obligationerna ger på hela

löptiden räknat en genomsnittlig förräntning på 5,55 % per år. Teckningstiden

började den 31 oktober och pågick till och med den 15 december.

Tecknade obligationer skulle likvideras före årsskiftet. Vid teckningstidens

utgång hade tecknats 147 mkr av ca 55 000 tecknare.

Bortsett från ett mindre kursfall i augusti för vissa lånetyper i samband

med de då genomförda emissionerna för stadshypotekskassan och bostadskreditkassan,

var kursläget för såväl långa som korta obligationer i stort

sett oförändrat från halvårsskiftet fram till slutet av oktober. Då inträdde

en kursuppgång för flertalet typer av obligationer men främst vad beträffar

papper med lägre nominell förräntning såsom 3-or, 3%-or och 4%-or. I

oktober var säkerligen bakgrunden en spekulation i en förestående räntesänkning,

men denna spekulation avtog relativt snabbt. Kurshöjningarna

fortsatte emellertid, föranledda bl. a. av ett visst köpintresse från bankhåll.

Kursuppgången under oktober—november uppgick till 2—3 procentenheter

för 3, 3 1/2 och 4 *4 % obligationer och ungefär detsamma för flertalet

av de korta statslånen. Statens långa 3 och 3 % % obligationer gav

vid slutet av november en effektiv förräntning av omkring 4,70—4,90 och

de korta obligationerna omkring 5,50—5,75.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 8. Obligations- och förlagslånens fördelning på tecknarkategorier i procent.

Staten

Hypoteksinstitut

Kommuner

Industrier

1956

1957

1958

1959

1960

1956

1957

1958

1959

1960

1956

1957

1958 1959

1960

1956

1957

1958 1959

1960

Statsinstitutioner ....

2

24

16

5

14

8

5

18

11

41

6

—

27 —

25

2

10

9

17

13

23

15

19

20

17

37

5

24

35

9

5

—

39 —

1

1

0

1

2

0

Sparbanker, försäkrings-

anstalter och övriga

kreditinstitut1 .....

48

53

52

64

42

51

74

52

47

41

78

—

30 —

40

75

74

69

69

59

Fonder, stiftelser,

understödsföreningar,

kommuner, landsting,

aktiebolag, ekon.

föreningar etc. samt

enskilda personer ..

27

8

13

11

27

4

16

6

7

9

11

_

4 —

34

22

16

21

12

28

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

—

100 —

100

100

100

100

100

100

1 ATP-fondema ingår i denna grupp.

CD

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 9. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartalsskiftena för några

representativa statsobligationslån.

1959

1 9

6 0

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

kurs

eif.

ränta

kurs

eff.

ränta

kurs

eff.

ränta

kurs

eff.

ränta

kurs

eff.

ränta

5% 1957/67 ..

101

5,09

99%

5,29

981/2

5,51

98

5,60

98 %

5,52

4% 1956/80 ..

92%

5,08

90%

5,30

89

5,42

871/2

5,56

89%

5,41

3% 1943/88 ..

79%

4,82

77%

4,98

77

5,04

761/2

5,10

79%

4,86

3% 1945/85 ..

72%

4,88

72

4,96

71 y2

5,01

71%

5,05

73%

4,86

3 % 1934 .....

(räntelånet)

67i/2

4,45

66

4,55

65

4,62

65

4,62

67%

4,44

Samtidigt med räntehöjningen i januari höjdes diskontot för skattkammarväxlar,

innebärande att diskontosatsen för exempelvis en 3-månaders

skattkammarväxel gick upp från 3,4 till 3,85 %. Höjningen avtog för längre

växlar för att beträffande växlar med 7—9 månaders löptider begränsas till

0,05 %, d. v. s. en höjning från 4,2 till 4,25 %.

I jämförelse med de inom banksystemet tillämpade inlåningsräntorna,

som för vissa räkningar uppgick till 4,75 %, och de på marknaden gällande

dagslåneräntorna, kom skattkammarväxeldiskontona att framstå som alltför

låga. Den 2 maj vidtogs en ny höjning av skattkammarväxeldiskontot,

denna gång för samtliga typer av växlar med 0,3 %, innebärande en diskontosats

för 3 månaders växlar av 4,15 % och för de längsta växlarna på

7—9 månader av 4,55 %.

Under året har inledande försök gjorts att utanför banksystemet etablera

en marknad för korta statspapper, såväl obligationer som skattkammarväxlar.

Som berörts i översikten ovan emitterade riksgäldskontoret i juni

ett kort statslån. Lånet, som vid emissionen hade en löptid av 22 månader,

löper med 5 *4 % ränta och utbjöds till teckning under tiden 13—21 juni.

Samtidigt utbjöds skattkammarväxlar förfallande mars—april—maj 1961

(9—11 månader) till 4,75% diskonto. En skattkammarväxels konstruktion

med avräkning på samma sätt som vid vanlig växeldiskontering innebär

att en köpare av skattkammarväxlar erhåller avkastningen (diskontot)

redan vid köpetillfället. Köparen kan sålunda tillgodogöra sig ränta på diskontot

redan under växelns löptid, varigenom den effektiva avkastningen

blir högre än diskontosatsen. För exempelvis 10 månaders skattkammarväxlar

som avräknas till ett diskonto av 4,75 % blir den effektiva avkastningen

ca 4,95%. På det korta obligationslånet tecknades ca 90 mkr, ett

belopp som, sett mot bakgrunden av att däri icke ingick några bankteckningar,

måste betecknas som relativt tillfredsställande. Samtidigt tecknades

ca 50 mkr skattkammarväxlar, likaledes av andra kategorier tecknare än

kreditinstitut.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Alltsedan emissionerna i juni har ansträngningar gjorts i syfte att placera

skattkammarväxlar i marknaden utanför banksystemet. Det belopp, som

under tiden juni—december sålts till andra än affärsbanker uppgår till ca

125 mkr. Det förhållandet, att skattkammarväxeln emellertid ännu så länge

är ett utanför bankkretsar relativt okänt begrepp, måste självfallet medföra

att etablerandet av en vidgad marknad för detta papper far ses pa

längre sikt.

Riksgäldskontoret beslöt med verkan från och med den 14 november att

sälja alla skattkammarväxlar oberoende av löptiden till ett diskonto av

4,75 %, innebärande en höjning av diskontosatserna för de kortare växlarna

med upp till 0,4 %.

I början av december beslöts att anyo nagot differentiera diskontosatserna

för skattkammarväxlar. Från och med den 12 december utbjöd riksgäldskontoret

växlar med löptider upp till 5 manader till 4,5 % diskonto och

längre växlar förfallande juli—september—november 1961 till 5% diskonto.

De nya satserna innebar sålunda en sänkning med 0,25 % för växlar

per vårmånaderna 1961 och en motsvarande höjning för de längre typerna.

Diskontosatserna för skattkammarväxlar med löptiderna 3, 6 och 9—12

månader framgår av följande sammanställning.

3-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1958 ......... 3,5 3,0 2,8 2,7

1959 ......... 2,7 2,9 2,9 3,4

1960 ......... 3,85 4,15 4,35 4,5

6-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1958 ......... 4,0 3,5 3,3 3,2

1959 ......... 3,2 3,4 3,4 3,9

1960 ......... 4,15 4,45 4,65 5,0

9—12-månaders växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

1958 ......... 4,3 3,8 3,5 3,4

1959 ......... 3,4 3,6—3,8 3,6—3,8 4,2

1960 ......... 4,25 4,75 4,75 5,0

Valutamarknaden och betalningsbalansen

Valutareserven

Sveriges totala valutareserv nådde vid utgången av november 1959 en

toppnivå och uppgick då till 3 259 mkr. Det osedvanligt stora importöverskottet

under vintern 1959/60 medförde en betydligt större valutaavtappning

under de fyra följande månaderna än som av säsongmässiga orsaker

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10. Valutareservens förändringar 1957—1960.

Mkr.

M&nad

19 5 7

19 5 8

19 5 9

19 6 0

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

RB

AB

S:a

Januari ............

— 41

+ 3

— 41

— 34

— 4

— 38

+ 16

+ 19

+ 34

—335

+187

—148

Februari ...........

— 55

— 20

— 75

— 82

+ 9

— 73

+ 1

— 6

— 5

+ 53

— 84

— 31

Mars ..............

+ 114

—133

— 19

+ 10

— 79

— 70

+ 15

+ 44

+ 59

+ 154

—321

—166

April ..............

— 61

— 31

— 92

— 23

— 95

—118

+ 44

—134

— 90

+257

—328

— 71

Maj ...............

+ 7

+ 43

+ 50

+ 61

— 75

— 14

+ 2

+ 29

+ 31

+ 12

— 9

+ 3

Juni...............

+ 58

— 44

+ 14

+ 21

+ 24

+ 45

+ 45

— 32

+ 14

+ 51

— 53

— 2

Juli ...............

+ 36

+ 37

+ 73

+ 59

+ 66

+125

+ 15

+ 68

+ 83

+ 8

+ 48

+ 56

Augusti ...........

— 56

+ 19

— 37

+ 45

+ 72

+117

— 74

+ 91

+ 18

+101

— 44

+ 57

September .........

— 53

+122

+ 69

+ 30

+ 30

+ 60

— 23

+ 74

+ 51

+ 9

+ 10

+ 19

Oktober ...........

+ 31

+ 8

+ 38

— 50

+ 85

+ 35

—226

+152

— 74

+ 19

+ 84

November .........

— 68

+ 78

+ 10

+ 37

— 15

+ 23

+ 14

+135

+149

— 40

+ 12

— 27

December .........

Kvartal

+ 4

+ 79

+ 83

+ 10

+ 51

+ 61

—108

—104

—212

— 21

+ 89

+ 68

1 .............

+ 16

—150

—134

—106

— 75

—181

+ 32

+ 56

+ 88

—128

—217

—345

2 .............

+ 4

— 32

— 29

+ 59

—146

— 87

+ 91

—136

— 45

+320

—390

— 70

3 .............

— 73

+ 178

+105

+ 131

+168

+302

— 82

+233

+151

+118

+ 14

+132

4 .............

— 33

+161

+131

— 2

+121

+119

—321

+ 183

—138

— 42

+166

+124

Summa .........

— 87

+ 160

+ 73

+ 85

+ 68

+153

—279

+336

+ 57

+269

—427

—159

Behållning december

2 360

478

2 838

2 445

546

2 991

2 166

881

3 047

2 435

454

2 889

Anm. RB — riksbanken, AB = affärsbankerna

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Tabell 11. Valutareservens sammansättning.

Mkr.

Förändring

Ställning

november 1958—

november 1959

november 1959—

november 1960

no v eniber

1960

RB

AB

S:a

RB

AB S:a

RB

AB

S:a

Guld ..............

— 65

— 65

—105

— —105

883

—

883

Konvertibla valutor .

— 20

+487

+467

+300

—611 —311

1 659

376

2 035

Övriga valutor ----

— 75

+ 3

— 72

— 13

— 9 — 22

— 86

—11

— 97

Summa guld och va-

365

2 821

lutor ............

—160

+490

+330

+182

—620 —438

2 456

kunde väntats. Den valutaförlust som inträffade under andra kvartalet

var däremot säsongmässigt betingad. Under andra halvåret ökas valutareserven

i regel varje månad, och detta var även fallet under 1960 me°

undantag för november, men ökningen låg i genomsnitt vid en lägre nivå

än normalt. Vid utgången av november uppgick den totala valutareserven

till 2 821 mkr, vilket med 438 mkr understeg reserven tolv månader tidigare.

För december föreligger endast preliminära siffror, som visar på en

ökning med 68 mkr till 2 889 mkr eller 159 mkr lägre än vid årsskiftet

1959/60. Under 1959 ökade den totala valutareserven med 57 mkr.

Valutareservens utveckling under åren 1957—1960 med fordelning pa

riksbanken och affärsbankerna framgår av tabell 10. _

Valutareservens sammansättning, som redovisas i tabell 11, visar mga

väsentliga förändringar. Guldets andel utgjorde vid slutet av november

1960 liksom vid samma tidpunkt 1959 drygt 30 %. Resterande del av reserven

täcktes av konvertibla valutor. .

Däremot har stora förskjutningar ägt rum i fördelningen av valutainnehavet

mellan riksbanken och affärsbankerna. Under sista kvartalet 1959

började, som omnämnts i föregående års berättelse, af farsbankerna att i

ökad omfattning förvärva utländska valutor. I början av 1959 svarade

bankerna för ca 19 % av valutareserven, men vid slutet av januari 1960

hade denna siffra stigit till 37 %. Därefter bröts emellertid denna tendens,

och procenttalet sjönk kraftigt för att vid utgången av augusti 1960 uppgå

till 10 % Fn viss återhämtning skedde under årets sista månader, varigenom

affärsbankernas andel vid årsskiftet 1960/61 kom att utgöra ca

16 % av valutareserven. Orsakerna till utvecklingen under 1960 år närmast

att söka i den radikalt försämrade likviditetssituationen för bankerna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Betalningsbalansen

Valutareservens förändringar får ses mot bakgrunden av betalningsbalansens

utveckling under 1960, som karakteriserades av ett stigande importöverskott,

vars verkan ej uppvägdes av förändringarna i övriga poster.

På grundval av tillgängliga uppgifter kan en preliminär betalningsbalans

för 1960 sammanställas (tabell 12).

Tabell 12. Betalningsbalansen 1958—1960.

Mkr.

Export f.o.b...................

Import c.i.f....................

Handelsbalansens saldo ........

Sjöfartsnetto ..................

Övriga löpande betalningar (netto)

Bytesbalansens saldo ............

Kapitaltransaktioner (netto) .....

Statistiska fel m. m.............

Förändringar i valutareserven

1958

1959

1960

prel.

+ 10 851

+ 11 424

+ 13 075

— 12 317

—12 488

—14 550

— H66

— 106i

— H75

+ 1250

+ 1240

-f 1325

— 80

— 210

— 200

— 296

— Si

— 350

— 11

— 81

— 60

+ 460

+ 172

+ 251

+ IBS

+ 67

— 159

Utrikeshandeln har under 1960 befunnit sig i ett mycket expansivt skede.

Exporten har under de elva första månaderna 1960 varit högre varje månad

än motsvarande månad något annat år. Detsamma gäller importen med

undantag för juli månad, då den obetydligt understeg 1957 års månadssiffra

(tabell 13).

Den uppåtgående tendensen hade för exportens del startat i början av

1959, då 1958 års moderat nedåtriktade trend bröts, medan importutveckhngen

inte svängde uppåt förrän i mitten av 1959. Från och med denna

tidpunkt började importöverskottet successivt att stiga och uppgick för

den 12-månadersperiod, som slutade vid utgången av november 1960, till

1 677 mkr. För motsvarande period ett år tidigare var importöverskottet

1 015 mkr. De i tabell 12 upptagna handelssiffrorna för 1960, som visar ett

underskott i handelsbalansen på 1 475 mkr, har hämtats från den senaste

officiella uppskattningen; de torde komma att ändras då definitiv statistik

föreligger.

Övriga transaktioner inom bytesbalansen brukar uppdelas i »sjöfartsnettot»

och »övriga löpande betalningar». Sjö]artsnettot, som år 1957 nådde sin

högsta nivå med siffran 1 440 mkr, försämrades därefter successivt och blev

för år 1959 1 240 mkr. Under 1960 har nettot återigen ökat, och för hela

aret beräknas det uppgå till 1 325 mkr. Ökningen om 85 mkr under 1960

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 13. Månadssiffror över utrikeshandeln 1957—1960.

Mkr.

Export

Import

Import (-

—) resp.

export (+)

överskott

1957

1958

1959

1960

1957

1958

1959

1960

1957

1958

1959

1960

Januari ..

Februari .

Mars ....

915

794

803

916

748

709

838

827

825

1 015

1 101

993

1 141

1 050

1 052

1 225

955

1 030

922

911

913

1 326

1 267

1 207

— 226

— 256

— 249

— 309

— 207

— 321

— 84

— 84

— 88

— 311

— 166

— 214

April ....

Maj .....

Juni .....

869

759

931

1 075

1 038

979

1 093

1 119

— 169

— 220

— 162

— 44

1 062

978

1 034

1 087

1 122

1 043

982

1 239

— 60

— 65

+ 52

— 152

906

990

970

1 075

996

883

1 009

1 198

— 90

+ 107

— 39

— 123

Juli .....

Augusti ..

September

955

853

940

1 073

1 040

852

931

1 020

— 85

+ 1

+ e

+ 53

878

781

857

1 032

956

888

901

1 147

— 78

— 107

— 44

— 115

1 032

1 005

903

1 118

998

988

1 064

1 254

+ 34

+ 17

— 161

— 136

Oktober .

November

December.

989

975

1 155

1 236

1 096

1 080

1 163

1 283

— 107

— 105

— 8

— 47

952

907

952

1 133

1 065

1 079

1 208

1 062

1 014

965

1 361

1 237

1 362

1 346

— no

— 107

— 13

— 228

— 172

— 283

— 256

— 138

— 693

Kvartal

1

2 512

2 373

2 490

3 no

3 243

3 210

2 746

3 803

— 731

— 837

O

2 837

2 727

2 935

3 238

3 156

2 905

3 084

3 557

— 319

— 178

— 149

— 319

3

2 865

2 639

2 700

3 224

2 994

2 728

2 896

3 421

— 129

— 89

— 196

— 197

4......

2 848

3 060

3 299

3 172

3 406

3 762

— 324

— 346

— 463

Summa ..

11 062

10 799

11 424

| 12 567

12 249

12 488

—1 505

—1 450

—1 064

to

w

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

är att hänföra till ökningen i det sysselsatta tonnaget vid ett i stort sett

oförändrat fraktläge. Mot bakgrunden av den senaste tidens utveckling av

frakter och av utrikeshandelns och tonnagets volym kan man förvänta att

denna uppgång kommer att fortsätta någon tid.

Nettot av övriga löpande betalningar kan uppskattas bli ungefär oförändrat

under 1960 i förhållande till 1959 års utfall.

Kapitaltransaktionerna har under 1960 liksom under tidigare år resulterat

i ett visst underskott, som är nettoresultatet av flera stora transaktioner.

Sålunda har Sverige erlagt 235 mkr i amorteringar på de bilaterala

skulder som uppstod i samband med EPU:s likvidation men har samtidigt

erhållit 177 mkr i amorteringar på motsvarande fordringar. Både i vad

avser skulderna och fordringarna har vissa förskottsamorteringar gjorts

under 1960.

I amorteringar på statliga långfristiga krediter till utlandet har influtit

drygt 60 mkr. Även här har en förskottsamortering gjorts. På det s. k.

Marshallånet har Sverige erlagt 4 mkr som amortering.

Värdepappershandeln beräknas totalt under 1960 komma att svara för

en kapitalutförsel om ca 60 mkr. Här märkes det obligationslån om 62 mkr

som norska staten i februari med riksbankens medgivande utlade på den

svenska marknaden.

Övriga under denna rubrik i betalningsbalansen inkluderade transaktioner,

vari bland annat återfinnes tillskott till den europeiska fonden och inbetalningen

till IDA (se härom s. 27), uppgår till ett obetydligt belopp,

varför resultatet blir ett valutautflöde på 60 mkr.

V alutakurserna

De av riksbanken noterade marginalkurserna gentemot valutabankema

för vissa utländska valutor har under 1960 varit oförändrade med ett rent

formellt betingat undantag. Den från årsskiftet 1959/60 i Frankrike införda

nya myntenheten, den s. k. nouveau franc (NF), motsvarande 100

dittillsvarande myntenheter, medförde nämligen att riksbanken noterade

nya marginalkurser (köpkurs 100 NF = 103,236 kronor, säljkurs 100

NF = 106,378 kronor). Isländska kronor, vilka riksbanken hade upphört att

notera fr. o. m. den 14 juli 1958, upptogs fr. o. m. den 29 februari 1960 åter

till notering (köpkurs 100 isländska kronor = 13,478 kronor, säljkurs 100

isländska kronor = 13,717 kronor).

De internationella finansorganisationema

Den europeiska fonden, som upprättades i samband med det Europeiska

monetära avtalets ikraftträdande vid årsskiftet 1958/59 (se föregående års

berättelse s. 23), har under 1960 lämnat Island en kredit på 12 miljoner

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

dollar och Turkiet en kredit på 50 miljoner dollar. Fondens verksamhet

under året har för Sveriges del medfört att ett belopp om 1,3 mkr tillskjutits.

Vid årsskiftet 1960/61 utgjorde det under 1959 och 1960 från Sverige

infordrade beloppet sammanlagt 10,1 mkr.

De i samband med EPU:s likvidation uppkomna fordringarna om totalt

70,4 miljoner dollar och skulderna om totalt 69,4 miljoner dollar har under

1960 nedamorterats till 15,1 miljoner resp. 6,8 miljoner dollar.

Fordringarna på Danmark, Frankrike, Portugal samt Schweiz har till fullo

återbetalats under 1959 och 1960 liksom skulderna till Belgien, Österrike

och Italien. Under 1960 har transaktionerna inneburit ett nettoutflöde

av valutor från Sverige om 57 mkr mot ett valutainflöde för samma ändamål

under 1959 om 19 mkr.

Den vid Internationella återuppbyggnadsbankens årsmöte 1959 beslutade

nya organisationen International Development Association (Internationella

utvecklingsfonden — IDA) började i november 1960 sin verksamhet,

sedan erforderligt antal medlemsländer i banken, däribland Sverige,

beslutat ingå i organisationen. Beträffande IDA:s stadgar och verksamhet

torde få hänvisas till propositionen nr 105/1960. Sveriges andel av utvecklingsfondens

resurser, som beräknats efter andelen i återuppbyggnadsbanken,

uppgår till 10,1 miljoner dollar eller 52,2 mkr. Av detta belopp har enligt

stadgarna 2,3 miljoner dollar eller ca 12 mkr inbetalats i december 1960.

Betalningen erlades med ca 3 mkr i konvertibla valutor och resten, ca 9

mkr, i form av en skuldförbindelse utställd av svenska staten.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 28—34 har intagits riksbankens bokslut för år 1960. ^

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1960 har guldbehallningen i

likhet med föregående år redovisats på tillgangssidan till ett pris av 2 480

kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde a guld»

upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt

nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor å svenska

obligationer per den 31 december 1960 krediterats vinst- och förlustkontot.

Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig på

bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlustråkningen.

Riksbankens nettovinst under 1960 har uppgått till ett belopp av

194 632 673 kronor 90 öre.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Utgående

1959

1 9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

420 515 225

12

375 340 493

92

Övervärde å guld .........................

566 557 786

89

505 694 126

78

881 034 620

70

(987 073 012

oi;

Utländska statspapper .....................

l 037 349 574

60

1 184 864 600

—

Utrikes växlar ............................

19 863 402

39

158 046 743

86

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

122 024 903

16

211343 379

42

Övriga utländska tillgångar ................

9 426 260

99

10 771 198

75

1 565 025 922

03

(1 188 664141

14''

Skattkammarväxlar .......................

3 215 000 000

—

4 350 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 678 482 340

—

1 654 821 350

—

6 004 821 350

(4 893 482 340

-)

Diskonterade växlar ......................

2 023 660

49

2 046 881

62

Hypotekslån .............................

239 052 585

96

4 225 267

05

Avbetalningslån ......................

56 248 271

11

58 458 744

14

64 730 892

81

(297 324 517

56)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .......................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ....................

23 165 847

47

17163 626

69

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m..................

12 492 471

64

14 554 586

21

Övriga tillgångar ......................

82 919 222

78

139 064 975

30

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

—

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

103 464 200

Summa

8 371 335 095) 78

I

9 572 609 516|92

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

29

balansräkning

1959

1

9

6 0

Kronor

Kronor

|

Kronor

Skulder

6 266 095 711

6 559 044 246

7 318171

25

3 813 733

24

146 067 887

92

118 256 532

55

137 690 000

87

154 471 697

04

> (andra insättare).............

1 485 758

48

1 485 477

71

274 213 707

30

(285 243 647

175 906

97)

56

175 906

56

Statens budgetutjämningsfonds medel ......

89 976 984

5 623 423

95

32

4 408 138

21

9 349 935

91

7 404 733

95

Medel å konton för investering i skogsbruk

282 203 724

03

1 143502 020

74

1155 490 799

46

(387 329 974

535 092 105

77)

29

615075 173

04

32 807 254

88

45 595 991

53

50 000 000

_

50 000 000

_

65 000 000

—

65 000 000

—

20 000 000

—

20 000 000

—

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel

678 100

40

809 646

11

19

133 131 545

71

194 632 673

90

337 210 163

(275 577 489

29)

581851611

01

581 822 539

95

Internationella återuppbyggnadsbanken......

19 131

02

343 163

21

Summa

8 371 335 095|78 |

9 572 609 516|92

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Vinst- och

1959

1

9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förlaster

Räntor å inlåningsräkningar................

646 047

81

518 989

39

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

98 099

39

97 968

47

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

140 706

16

139 879

02

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ...............................

15 300

—

15 300

—

254 105

55

253 147

49

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. .

5 467 415

20

5 222 454

64

Avlöningar till icke ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

2 324 253

86

2 548 052

44

Arvode till ombudsmannen i Malmö........

4 320

—

4 320

—

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 611 382

87

1 708 690

24

Övertidsersättning, m. m................

56 726

05

70 113

34

3 996 682

78

4 331 176

02

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ..

6 000

12 275

01

Personliga lönetillägg m. m..............

567

60

168

90

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

reglementet ...................

16 613

20

15 223

55

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet .................

7 150

—

4 220

—

30 330

80

31 887

46

Rörligt tillägg

1 411 508

50

1 865 108

39

11 703 774

(11 160 042

B3)

Pensionskostnader ......

2 710 818

46

■3 002 957

98

14 516 909|l0

Transport

15 225 72l|37|

Därav preliminär arbetsgivaravgift enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension m. m

kr. 247 000: —.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

31

förlueträkning

1959

1

9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

Diskonto å växlar ........................

135 095

58

118 918

04

Räntor å hypotekslån m.m................

2 620 614

63

10 701718

94

Räntor å avbetalningslån ..................

2 894 882

45

3 102 284

70

Inbetalningar & inom linjen förda eller av-

skrivna lånefordringar ...................

1806

53

7 873

34

13 930 795

02

(5 652 399

19)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

41 400 765

84

64 097 091

15

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

tioner, efter nedskrivningar ..............

105 932 404

16

137 893120

40

Provisioner m. m..........................

77 984

85

70 077

21

Courtage å obligationer....................

5 079

83

6 208

86

Ränta & hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

284 249

41

304 552

94

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

356 467

54

386 667

28

Ersättning för förvaltning av statens bosätt-

ningslånefond ...........................

291 984

—

269 724

—

Ersättning för förvaltning av statens egna-

hemsl&nefond m. fl. fonder ...............

179119

50

168 458

50

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

193 500

—

—

—

Inkomster av fastigheter ..................

394 210

42

390 608

38

Kassaöverskott ...........................

4 550

53

2 755

91

Diverse ..................................

57 788

39

129 472

28

139 620 645

79

/

(107 777 338

63)

Summa

154 830 503

66

1

217 648 53l|96

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Vinst- och

1959

1 9

6 0

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(14 516 909

10)

Transpi

ort

15 225 721

37

Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter

784 574

83

308 321

76

Avloppsanläggning ........................

66 696

82

89 478

33

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

116 308

43

110417

67

Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..

377 615

39

185 995

64

Rengöring inom fastigheterna ..............

260 418

49

265 140

57

Värme och belysning ......................

257 652

26

262 031

59

Omläggning av riksbankens värmesystem____

111099

Öl

354 256

13

Inventarier och deras underhåll ............

200 172

71

278 841

26

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

424 626

09

259 968

66

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

936 526

95

988 339

08

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

98 608

74

88 253

13

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

132 519

08

136 461

17

Vissa beredskapsutgifter ...................

111 511

46

22 560

72

Övriga förvaltningsutgifter .................

274 442

28

215 202

37

3 565 268

08

(4 152 772

54)

Courtage å obligationer....................

6 163

16

9 526

06

Kassaförluster ............................

8914

41

5611

62

Diverse .................................

14198

74

9 730

93

24 868

61

(29 276

31)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

1 600 000

3 000 000

Kostnader för pappersbruket1 ..............

1 400 000

—

1 200000

—

4 200 000

—

(3 000 000

-)

Summa utgifter och förluster...............

21 698 957

95

23 015 858

06

Saldo vinst ...............................

133 131 545

71

194 632 673

90

Summa

154 830 503

66 |

217 648 531

96

Jämför § 28 i berättelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

8 3

förlusträkning

Inkomster och vinster

1959

Kronor

/

/ I

i 154 830 503

66

Summa 154 830 503

66

19 6 0

Kronor

Kronor

217 648 531

96

217 648 531

96

;i — B i hav y till riksdagens protokoll 1961. S naml. Nr t

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1959 och

1960 års slut.

1959

1960

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

158 037

81

158 037

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ......................

20 511400

—

20 511 400

_

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................

1800 000

_

1800 000

_

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

44 403 860

35

42 716 679

69

Summa

66 873 298

16

65 186 117

50

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ....................

5 910 000

—

5 910000

—

sedeltryckeriet ............................

1 500 000

—

1500 000

—

Göteborg.........................................

1585 000

—

1585 000

—

Falun..........................................

365 000

000

_

Gävle .......................................

375 000

375 000

Halmstad ...................................

410 000

_

410000

_

Härnösand .............................

290 000

—

290 000

—

Jönköping .............................

226 000

—

226 000

—

Karlstad ...............................

200 000

—

200 000

—

Kristianstad ............................

300 000

—

300000

- ;

Linköping .......................

500 000

—

500000

- ''

Luleå ..................................

387 000

—

387 000

—

Mariestad ...........................

273 000

—

273 000

—

Nyköping ............................

520 000

—

520000

—

Uppsala .............................

666 200

—

666 200

—

Visby ............................

240 000

94ft nnn

__

Växjö ..............................

830 000

_

830 000

—

Örebro .......................

325 000

—

325 000

—

Östersund .....................

300 000

—

300 000

—

Tumba:

—

fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och bostäder

4 313000

—

4 313 000

—

hemmanet inkl. Lill-Tumba ..........

671200

—

671200

—

sedelförbränningshuset ...............

200 000

—

200000

—

Diverse valv ......................

125 000

—

125 000

_

Summa

20 511 4001

-1

20 511 4001

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).

Av likviden härför har 25 % erlagts.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

35

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1960 på riksbankens olika kontor av utestående

lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

1 ~ ■ -.....-..........

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

543

2145 065

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1363

7 869 496

-

Malmö .....................

1095

8 007 437

—

Falun ......................

284

880 807

-

Gävle ......................

435

1 374 765

—

Halmstad ...................

279

1 054 901

—

Härnösand ..................

654

1 867 491

—

Jönköping ..................

413

1 479 395

-

Kalmar.....................

210

671986

—

Karlskrona..................

264

768 166

—

Karlstad ....................

262

859 644

-

Kristianstad.................

334

1297 981

—

Linköping ..................

624

2164151

-j

Luleå.......................

1004

2 880 568

—

Mariestad...................

179

605 466

—

Nyköping ...................

270

1 023 760

—

Umeå.......................

728

2 088 997

—

Uppsala ....................

2 521

13 893 851

—

Visby.......................

232

951 043

— 1

Vänersborg..................

171

575 666

—

Västerås ....................

436

1 323 494

—

Växjö........................

302

1101 481

—

Örebro......................

374

1 301 069

—

Östersund ...................

650

2 272 064

-

Summa

13 627

58 458 744

|-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1960

på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånef

onden.

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret .....................

7 621

6 794 855

2 342 388

4 108 904

Avdelningskontoret i: Göteborg ...........

Malmö .....................

2 291

4152

—

Falun ......................

1145

1316 408

1 570 069

701 249

2 124 384

Gävle ......................

1 619

Halmstad ...............

676

Härnösand .................

2 253

Jönköping .................

1 245

1 242 542

1 019 224

925 484

1 107 676

1516 775

2 394 153

2 034 332

1 255 084

987 132

1 822 007

1 830 855

165 705

1471430

1 506 541

749 436

1 464 319

713 068

Kalmar.........

996

Karlskrona..................

919

Karlstad ....................

1129

Kristianstad .................

1431

Linköping ..................

2 178

Luleå......................

2 007

Mariestad.................

1 222

Nyköping ...................

948

Umeå...................

1 827

Uppsala ....................

Visby.......................

1494

170

—

Vänersborg..................

1 423

Västerås .................

1 530

Växjö.......................

682

Örebro...................

1 370

Östersund .................

705

Summa I 41 033 | 41 164 019

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

37

Egnahems- in. fl. lånefonder

Den 31 december 1960 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp pa de

olika kontoren sålunda:

Utestående lån

1

Belopp

Antal

kronor

3 559

39 090 095

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1142

3 041 859

—

Malmö .....................

356

2 300 555

—

Falun ......................

1087

3 594 675

—

Gävle ......................

2 200

5 225 926

—

Halmstad ...................

1 725

7 343 582

—

Härnösand ..................

4 020

7 902 141

—

Jönköping ..................

751

3 425 091

—

Kalmar .....................

1 100

4 122 169

—

Karlskrona ..................

1 185

4 833 411

—

Karlstad ....................

2 438

7 339 162

—

Kristianstad.................

2 372

9 649 859

—

Linköping ..................

1451

6103 260

—

Luleå.......................

4 348

9162 515

—

Mariestad...................

1137

4 549 136

—

Nyköping ...................

1224

6 640 214

—

Umeå.......................

3 233

9 274 131

—

Uppsala ....................

1 571

5 629 421

—

Visby.......................

1400

3 912 000

—

Vänersborg..................

2 917

10 180 105

—

Västerås ....................

676

2 515 465

—

Växjö.......................

1469

4 899 339

—

Örebro......................

614

1 366 719

—

Östersund ...................

3 048

7 381 329

—

Summa

45 023

| 169 482 159

I*

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Den 31 december 1960 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp på följande

olika lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Utlåning, sam, handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån ................

16 326

82 398174

_

Bostadsegnahemslån ..............

8 721

35695 040

_

Uppskovslån ....................

73

25 016

_

Nybyggnadslån .........................

10 832

11217 386

_

Förbättringslån ....................

4 516

6 306 917

_

Lån till estlandssvenskar............

32

150 057

_

Premielån ...................

2151

942 158

_

Gödselvårdslån ..................

4

624

_

Täckdikningslån ................

468

147 912

—

Transport

43 123

136 883 284

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ................

28

37 137

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån.......

1474

21 453 458

Jordbruksegnahemslån.............

59

690 962

Bostadsegnahemslån ........

330

10 413 074

Uppskovslån ...........

9

4 242

—

Summa

45 023

169 482159

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1960 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika

kontoren sålunda:

HK .......

I Göteborg ..

[ Malmö ....

i Falun .....

I Gävle .....

| Halmstad ..

\ Härnösand .

'' Jönköping .

Kalmar ....

1 Karlskrona .

j Karlstad . ..

| Kristianstad

| Linköping .

j Luleå.....

i Mariestad .

Nyköping .

j Umeå ....

| Visby.....

] Uppsala ..

! Vänersborg

j Västerås ..

j Växjö ....

j Örebro .. .

j Östersund .

Summa

Enl. SFS 369/1951 Enl. SFS 766/1951

St A St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

stn

Enl. SFS 593/1955

StE

Bni. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal |

Belopp 1 Antal

Belopp

Antal 1 Belopp

Antal 1

Belopp

Antal | Belopp

Antal

Belopp

Antal | Belopp

Antal

Belopp

i

—

1

-

-

-

2

1

1

''

2,0 j

I |

-

0,5

3,7

1,5

0,G

6

1

7

1

12

7

5

12

19

-

3

1

2

o

4

3

4

i

9,9

8,0

12,1

0,2

9,9

4,4

10,3

31.2

20.3

3,8

0,4

2,1

0,6

11.4

22.5

10,0

354

8

16

56

164

55

163

210

809

93

186

65

540

561

389

237

968

202

no

140

286

121

426

120

925.7

10,6

27,9

57.2

94.5

48.5

117.3

378,9

950.3

106,2

253,0

111.8

1 364,4

431.6

629,8

472.4

838.5

442.5

176,4

199.7

486.8

145.2

797.9

137.3

12

51

391

4

130

522

329

112

2

46

58

801

7

5 639

75

17

5 002

19

207

18

149

44

56

i

32.1

101,8

1 104,5

14.5

92,9

1 011,5

218,5

157,7

10,8

47.5

81,0

1 874,5

12.7

3 611,9

79.8

38.6

4312,0

37.6

187,7

32.6

137.1

68.7

33,5

527

242

132

37

207

673

255

317

788

332

329

397

1523

1358

1504

1180

2 327

401

151

896

439

172

260

63

2 038,7

351.6

292.3

69,8

247.4

1 655,0

217,3

511,2

1 868,4

450.0

899.7

802.1

4 925,0

1146,0

3 669,2

5 153,3

2 459,4

1 854,3

204,1

1 737,9

1711,9

143,0

844,9

41,4

569

168

28

174

94

369

93

126

117

101

277

128

421

217

1074

385

955

863

42

533

690

82

207

1 50

3 223,9

409.0

84,7

735.0

237.0

954.7

132,4

379.2

335.3

223.2

1 207,6

412,9

1 386,6

186.4

3 242,6

1 960,0

1 524,2

5 520,8

113.7

1 284,4

3 477,4

148.2

1081,9

70,1

68

78

4

93

37

126

10

32

446

76

272

72

58

1

206

80

33

135

347

336

138

41

75

1

265.3

200.7

15,0

311.7

93.7

361.8

12,2

80.8

1 612,4

242,1

734.8

293,6

143.5

2.4

430.6

257.5

44,3

483.8

991.9

843.3

455.5

85,5

230.7

1.5

1536

549

578

364

632

1 746

850

797

2174

655

1128

1475

2 568

7 776

3 251

1 900

9 285

1 622

652

2118

1575

566

1016

290

6 495,5

1 083,7

1 536,5

1 188,2

765.6

4 031,7

697.7

1 507,8

4 787,1

1 073,4

3186,8

3 526,1

7 852,5

5 378,3

8 055,8

7 882,1

9 178,4

8 341,1

1 486,7

4 267,9

6 188,2

659.6

3 034,2

283.7

6 | 8.3

| 89

157,0

6 279

9 204,4 13 691

113 299,c

14 510

33 293,8) 7 763

28 331,1

2 765

| 8 194,5

| 45 103

|92 488,6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memoiial nr 1 år 1961

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1960 utestående lån fördela sig till antal och belopp på

de olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret ..................

42

101 017

Avdelningskontoret i: Göteborg ...............

10

20 700

—

Malmö .....................

24

39 350

—

Falun ......................

21

25 350

—

Gävle ...................

14

25 090

Halmstad ...................

12

29 050

Härnösand ..................

9

27 920

Jönköping ..................

29

79 325

—

Kalmar................

37

106 380

—

Karlskrona ..................

24

63 500

—

Karlstad ....................

39

93 570

—

Kristianstad................

65

115 625

—

Linköping .............

84

243 540

—

Luleå.....................

7

21942

—

Mariestad.............

120

373 611

—

Nyköping ................

191

539 960

—

Umeå.................

24

45 750

—

Uppsala ....................

99

303 215

Visby.......................

17

34 310

Vänersborg..................

46

121 240

—

Västerås ....................

82

178 780

—

Växjö.......................

19

40 130

—

Örebro......................

72

153 845

—

Östersund ...................

18

31964

—

Summa I

1 105

2815161

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

41

Värnpliktslån

Den 31 december 1960 utestående lån fördela sig till antal och belopp på

de olika kontoren sålunda:

Huvudkontoret

Utestående lån

V-lån

(Vämpliktslån från

vämpliktslånefonden)

Vu-lån

(Vämpliktslån från

fonden för låne- understöd)

Antal

Belopp

kronor

Antal

Belopp

kronor

227

631 096

_

149

262 515

_

Göteborg ..........

69

240 615

—

44

86 091

-

Malmö ............

67

227 630

—

31

50 517

-

Falun .............

29

109 735

—

3

5 844

-

Gävle .............

30

99 525

—

6

9 505

—

Halmstad ..........

29

100160

—

9

19 495

-

Härnösand .........

52

139 901

-

26

23 975

—

Jönköping .........

33

103 790

—

29

37 799

—

Kalmar............

31

106 925

-

1

1300

—

Karlskrona ........

42

130 995

—

15

17 106

—

Karlstad ...........

24

70 100

—

43

39 708

—

Kristianstad .......

44

124 751

—

11

15 603

—

Linköping..........

38

118190

—

5

6 866

-

Luleå..............

34

103 991

—

16

29 616

—

Mariestad..........

17

61 100

—

11

13 998

—

Nyköping ..........

28

90 615

—

4

7 983

—

Umeå .............

23

58 070

-

11

20 333

—

Uppsala ...........

36

101155

—

9

4 895

—

Visby .............

7

18 765

—

5

5 750

—

Vänersborg ........

32

109 470

—

11

11690

—

Västerås ...........

21

63 425

-

60

63 900

—

Växjö .............

24

74 192

—

3

8 350

—

Örebro.............

25

69 975

—

12

5 741

-

Östersund ..........

39

113 109

—

8

14 684

—

Summa

1001

3 067 280

| 522

763 264

1-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade

den 13 maj 1960, utsågs herrarna Ragnar Persson i Vinberg och Per Åsbrink

till fullmäktige för valperioden 1960—1963 (båda omvalda).

Till suppleanter valdes samtidigt

för herr Persson i Vinberg ledamoten av riksdagens II kammare

J. Sigfrid Jonsson (omvald)

» » Åsbrink sekreteraren i landsorganisationen Edvard

Emanuel Vilhelmsson (nyvald).

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige

år 1961 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar

vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven

Joge (omvald).

Kungl. Maj: t har från och med den 29 juli 1960 för tre år förlängt förordnandet

för f. d. statsrådet Per Edvin Sköld att vara fullmäktig i riksbanken.

Bankdirektör Lundgren, som utsetts att vara direktör i Internationella

Återuppbyggnadsbanken i Washington från och med den 1 november 1960

för en tid av två år, har av fullmäktige beviljats tjänstledighet från och

med den 1 november 1960 till och med den 31 oktober 1962 för fullgörande

av ifrågavarande uppdrag.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden

till dess nytt val av fullmäktige år 1961 försiggått utsåg fullmäktige den

13 maj 1960 herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar

Ekengren samt f. d. överdirektören Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap

av industrisakkunnig ledamot (samtliga omvalda).

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Kollberg (för ordföranden), bankokommissarien

Helge Borggren (för Ekengren) och civilingenjören Gösta

Carlsson (för Lundquist; samtliga omvalda).

§ 3.

Till suppleant i valutastyrelsen efter direktören Nils Aastrup,

vilken erhållit begärt entledigande, utsåg fullmäktige den 25 februari 1960

för tiden till dess nytt fullmäktigeval 1960 ägt rum direktören Ragnar

Sundén.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

43

Sedan sådant val förrättats beslöt fullmäktige den 13 maj 1960 att till

ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt val av fullmäktige 1961

ägt rum omvälja vice riksbankschefen Sven Joge, ordförande, herr Persson i

Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören Åke Lundgren samt till personliga

suppleanter för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren,

direktören Ragnar Sundén och bankdirektören Gunnar Åkermalm. I anledning

av herr Lundgren beviljad tjänstledighet (se § 1 ovan) utsåg fullmäktige

den 20 oktober 1960 herr Åkermalm att i hans ställe från och med den

1 november vara ledamot av valutastyrelsen med bankokommissarien Lennart

Olofsson såsom suppleant.

Kungl. Maj:t förordnade den 30 juni 1960 följande personer att från och

med den 1 juli 1960 till och med den 30 juni 1963 vara ledamöter i valutastyrelsen,

nämligen direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören H. O. Swedberg

som suppleant, direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med

bankdirektören O. V. R. Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind

med direktören P. Prydz som suppleant samt t. f. expeditionschefen i

finansdepartementet G. L. Eriksson med t. f. byråchefen därstädes L. G.

Kalderén som suppleant.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1960 har chefen

för finansdepartementet den 25 i samma månad tillkallat fem utredningsmän,

bland dem vice riksbankschefen Joge, med uppdrag att verkställa

utredning rörande valutaregleringen.

§ 4.

Till ledamöter av delegerade för riksdagens verk för år 1961 utsåg

fullmäktige vid sammanträde den 15 december 1960 herrar Persson i Vinberg

och Kollberg med herr Svärd som suppleant.

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren

torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 22 december 1960.

§ 6.

Den organisationskommitté, som fullmäktige tillsatte den

12 september 1957 och som från och med den 17 september 1959 består av

följande ledamöter, nämligen herr Persson i Vinberg, ordförande, samt herrar

Svärd, Joge, Ekengren och bankokommissarien Sture Laurén (jfr berättelsen

till 1960 års riksdag, § 6), har under det gångna året varit sysselsatt

med att söka utreda frågan om nya arbetsuppgifter vilka lämpligen kunna

tillföras riksbanken. Kommittén har också fört förhandlingar med vederbörande

personalorganisationer beträffande tjänsteförtecknings- och befordringsfrågor

för personal vid bankens huvud- och avdelningskontor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

§ 7.

Nya tj änstgö ringsstadgar för avdelningskontoren har av fullmäktige

antagits att gälla från och med den 1 november 1960. De gamla

tjänstgöringsstadgarna fastställdes den 12 maj 1922, men hade sedermera

undergått väsentliga ändringar.

§ S.

Sedan den europeiska bet alni ngsu nio nen (EPU) trätt

i likvidation samt 1959 års riksdag, med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit

i prop. nr 179, godkänt träffade överenskommelser med vissa OEECländer

rörande reglering av fordringar och skulder i anledning av likvidationen

har Kungl. Maj:t genom brev den 30 december 1959 bemyndigat

fullmäktige att, i förekommande fall, träffa uppgörelse om de smärre ändringar

som kan bli erforderliga i de sålunda ingångna överenskommelserna.

Samtidigt har Kungl. Maj:t hemställt till fullmäktige att riksbanken skall

omhänderha saväl skuldtjänsten som värden av de svenska fordringarna.

§ 9.

Riksdagen har för budgetåret 1960/61 under fonden för låneunderstöd,

riksbankens delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden

(IDA) anvisat ett investeringsanslag av 12 006 000 kronor

(se prop. 1960: 105; Rskr. 211).

Kungl. Maj:t har sedermera den 3 juni 1960 beslutat att antaga föreliggande

stadga för fonden och att låta vidtaga erforderliga åtgärder för Sveriges

anslutning till fonden. Samma dag har Kungl. Maj:t i brev hemställt

till fullmäktige att för bidrag till fonden disponera högst ovannämnda belopp

från anslaget. Samtidigt har Kungl. Maj:t anhållit att riksbanken skall

fungera som depositionsställe för fondens tillgodohavanden i svensk valuta

eller andra fondens tillgångar i enlighet med stadgans artikel VI, § 9,

tjänstgöra som förbindelseorgan mellan svenska staten och fonden och vidtaga

de åtgärder i övrigt som för riksbankens vidkommande må erfordras i

anledning av riksdagens beslut i ärendet.

Sedan Internationella utvecklingsfonden börjat sin verksamhet den 8

november 1960 har riksbanken med stöd av Kungl. Maj:ts ovannämnda

beslut erlagt den första inbetalningen till fonden den 8 december 1960.

§ 10.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil

samt tillämpningen av de mellan Sverige å ena samt Bulgarien, Polen,

Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern å andra sidan träffande

betalningsavtalen, vilka samtliga är av bilateral innebörd. Överenskommelserna

med Brasilien och Polen försattes dock ur kraft med verkan

fr. o. m. den 1 mars respektive den 1 juni 1960.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Avtalet med Nederländerna, som vid årsskiftet 1959/60 ännu var formellt

gällande, försattes ur kraft den 29 januari 1960.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under

de med Argentina, Finland, Japan, Jugoslavien, Folkrepubliken Kina och

Marocko träffade betalningsöverenskommelsema, vilka samtliga är av multilateral

innebörd, har dessa fallit inom riksbankens verksamhetsområde.

Ifrågavarande överenskommelse med Marocko upphörde att gälla den 8

februari 1960. g u

Vid utgången av år 1960 innestod i riksbanken a investering skonto

för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt

omkring 4 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod

i riksbanken vid samma tidpunkt i runt tal 7 mkr. Riksbanken tillämpar

sedan den 1 februari 1960 en räntesats av 4 3/4 % för medel insatta å skogskonto.

g 12

Såsom framgår av Kungl. förordningen om investeringsfonder

för konjunkturutjämning den 27 maj 1955 (nr 256, ändrad

senast genom förordning 1960: 236) kan svenska aktiebolag och ekonomiska

föreningar under vissa förutsättningar erhålla avdrag vid beräkning enligt

kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt av nettointäkt

av jordbruksfastighet och av rörelse för medel som avsättes till investeringsfond.

Ett villkor för avdragsrätt vid beskattningen är att företaget

inbetalat 40% — för inbetalningar efter den 30 juni 1960 46% —

av fondavsättningen på särskilt räntelöst konto i riksbanken (konto för

investering i rörelse resp. i skogsbruk). Till följd av särskilda bestämmelser

kan företag, som under tiden 1 juli—31 oktober 1960 gjort extra insättning

i riksbanken å investeringskonto för rörelse, vid 1961 års taxering erhålla

extra avdrag. I den mån inbetalningen till riksbanken skett före den 1

augusti 1960 medges större extra avdrag än vid inbetalning senare.

Till följd av sistnämnda bestämmelser har i riksbanken å investeringskonto

för rörelse insatts under juli ett belopp av ca 575 mkr samt under

augusti—oktober omkring 200 mkr.

Vid årsskiftet innestod i riksbanken ca 1 128 mkr å investeringskonto för

rörelse.

Å investeringskonto för skogsbruk uppgick vid samma tidpunkt det i

riksbanken innestående beloppet till omkring 15 mkr.

§ 13.

Såsom framgår av berättelsen till 1960 års riksdag, § 12, innestod i riksbanken

vid årsskiftet 1959/00 å kontot statens b u d g e t utjämningsfonds

medel ca 90 mkr. Beloppet har i april 1960 överförts

till statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt. Nr 1

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

§ 14.

Riksbankens officiella diskonto för växlar på högst tre månader har

sedan den 15 januari 1960 utgjort lägst 5 %.

§ 15.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr,

utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången

av år 1960 sammanlagt 58 458 744 kronor. Detta belopp fördelar

sig med 39 008 027 kronor å statliga garantilån och 19 450 717 kronor å

andra avbetalningslån. De statliga garantilånen har utgivits enligt kungörelsen

den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig kreditgaranti åt den

som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen den 30

april 1948 (nr 210) angaende statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått

polisskola, kungörelsen den 16 juni 1950 (nr 469) angående studielån

med statlig kreditgaranti (ändrad genom kungörelsen den 3 juni 1960, nr

405), kungörelsen den 30 juni 1952 (nr 570) angående studielån med statlig

kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter, kungörelsen den 31 maj 1957 (nr

276) med särskilda bestämmelser om studielån åt flyktingstudenter samt

kungörelsen den 30 juni 1959 (nr 436) med särskilda bestämmelser om studielån

åt vissa utländska studerande. Sistnämnda båda kungörelser 1957:

276 och 1959: 436 har dock upphört att gälla från och med den 1 augusti

1960 (se kungörelse 1960: 407).

Antalet garantilån utgjorde den 31 december 1960 5 145 därav 428 vid

huvudkontoret och 4 717 vid avdelningskontoren, vilket innebär en ökning

under aret med 80. Antalet övriga avbetalningslån utgjorde vid samma tidpunkt

8 482, en minskning under året med 483.

Räntan å lån från fonden har sedan den 15 januari 1960 utgjort 6 % för

lån utgivna för studieändamål och 6 1/2% för övriga lån; för garantilån

har dock räntan från och med den 15 februari 1960, jämlikt Kungl. kungörelse

den 5 februari 1960 (nr 11), utgått med 5 1/4%.

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp på de olika

kontoren hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 35.

§ 16.

Från statens bosättningslanefond, till vilken riksdagen

hittills som kapital anvisat sammanlagt 61 100 700 kronor, varav 56 mkr

överlämnats till riksbanken, utgjorde utlåningen vid senaste årsskifte

41 164 019 kronor. Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till

antal och belopp hänvisas till sammanställningen å sid 36. Under 1960 har

antalet lan nedgått med 3 921 och det utestående lånebeloppet har minskat

med 3 798 430 kronor.

För lån från fonden utgår ränta efter fast under hela lånetiden oföränd
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

47

rad räntefot. För lån, som numera utgives, skall tillämpas den normalränta,

som av Kungl. Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande

lån, som utlämnas under innevarande budgetår, utgör räntefoten

(normalräntan) 4 3/4 %.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av

år 1960 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt 314 732 957 kronor,

varav återbetalats 270 501 561 kronor, medan ett belopp av sammanlagt

3 067 377 kronor efterskänkts eller avskrivits, motsvarande omkring

1 % av hittills utlämnade medel.

Fullmäktige har den 15 september 1960 utfärdat ny instruktion

för riksbankens ortsombud att tjäna till ledning vid handläggning

av ärenden rörande lån från statens bosättningslånefond.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1959/60 har

riksbanken uppburit 269 724 kronor.

§ 17.

Genom Kungl. kungörelse den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd

till hemslöjd, hantverk och småindustri har kungörelsen den 19 december

1941 (nr 964) angående lån från fonden för hantverks- och

småindustrikredit upphört att gälla från och med den 1 juli 1960

utom beträffande lån som beviljats före sistnämnda dag.

Förefintliga kapitaltillgångar å förenämnda fond har jämlikt förordnande

av Kungl. Maj:t i brev till fullmäktige den 3 juni 1960 per den 1 juli 1960

överförts till statens hantverks- och industrilånefond, vilken förvaltas av

statskontoret. Det överförda beloppet uppgick till 998 250 kronor.

Som en uppgift för riksbanken kvarstår avvecklingen av de lån som

jämlikt den förenämnda kungörelsen 1941: 964 utlämnats före den 1 juli

1960. Vid utgången av år 1960 uppgick dessa lån till följande antal och

belopp, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd lånesumma

kr.

Falun .................

............. 7

24 600: —

Linköping .............

............. 10

68 700: —

Uppsala ...............

............. 24

114 561: —

Vänersborg ............

............. 7

47 575: —

48

255 436: —

Räntan å här avsedda lån utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd

räntefot, motsvarande normalräntan med tillägg av 1/2%.

Riksbankens samtliga kontor fungerar som lokalorgan i ärenden rörande

statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom turisthotellnäringen

(hotellgarantilån). Sedan den 1 juli 1960 är däremot intet av riks
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

bankens kontor lokalorgan beträffande statsgaranti för lån till hantverksoch

småindustriföretag (se Kungl. kungörelse den 3 juni 1960, nr 372).

§ 18.

De av riksbanken från och med den 1 juli 1948 från egnahem sorganen

och hushållningssällskapen övertagna

lånen fördelade sig per den 31 december 1960 å de olika kontoren på

sätt närmare framgår av sammanställningar å sid 37 och 38. Antalet förvaltade

lån har under år 1960 nedgått från 48 131 till 45 023 och det utestående

lånebeloppet har under samma tid minskat från 181 098 326 kronor

till 169 482 159 kronor.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1959/60 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 168 458 kronor 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med

ifrågavarande låneverksamhet, har till statsverket under år 1960 av influtna

amorteringar återlevererats 11 512 689 kronor. Beloppet fördelar sig med

7 030 000 kronor å egnahemslånefonden, 500 000 kronor å premielånefonden,

1 920 000 kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å

landsbygden, 100 000 kronor å täckdikningslånefonden, 950 000 kronor å

arbetarsmåbrukslånefonden samt 1 012 689 kronor å förbättringslån under

riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd.

§ 19.

Vid utgången av år 1960 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare,

utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (St A), 766/

1951 (St B), 764/1952 (St C), 723/1954 (St D), 593/1955 (St E), 650/1957

(St F) och 83/1960 (St G), till ett sammanlagt belopp av 92 488 641 kronor,

innebärande en minskning under året med 14 213 437 kronor.

Av de av lantbruksnämnderna beviljade St G-lånen, uppgående till ett

antal av 3 610 och ett sammanlagt belopp av 10 916 150 kronor, hade före

årsskiftet utbetalats 2 771 lån till ett belopp av 8 209 460 kronor.

Under året har i amorteringar å stödlån influtit omkring 22,2 mkr.

I samråd med lantbruksstyrelsen har fullmäktige utfärdat närmare föreskrifter

beträffande de lättnader i villkoren rörande amorteringar och räntebetalningar

på redan utlämnade stödlån, varom 1960 års riksdag beslutat

(se prop. 1960: 168; JoU 37; Rskr. 353).

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett

belopp av sammanlagt 296 071 kronor.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och på

de olika lånetyperna hänvisas till sammanställning å sid 39.

§ 20.

Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskredit

uppgick vid utgången av december 1960 till 2 815 164 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Några nya lån från fonden har inte kunnat beviljas efter utgången av juni

1959, varför riksbankens uppgift på förevarande område numera inskränker

sig till avveckling av utestående lån.

Räntan är sedan den 15 januari 1960 för de lån, som är försedda med

statlig garanti, 5 3/4%; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre

räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å sid 40.

§ 21.

Till riksbanken har jämlikt beslut av årets riksdag per den 1 juli 1960

överförts förvaltningen av v ärnpliktslanen, saväl de som utgivits

från fonden för låneunderstöd som — med vissa undantag de vilka utgått

från värnpliktslånefonden (Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 3

juni 1960).

Några nya värnpliktslån ur fonden för låneunderstöd må ej beviljas. De

utestående lånen av denna typ har överflyttats från statskontorets till riksbankens

delfond av fonden för låneunderstöd.

Ur värnpliktslånefonden må däremot nyutlåning ske (se kung. 1960: 241

om ändring i kungörelsen 1945: 494). Fonden har av statskontoret per den

1 juli 1960 överlämnats till riksbanken, som från och med nämnda dag

disponerar i fonden befintliga medel för därmed avsedda ändamål. Som

lånebeviljande myndighet kvarstår försvarets socialbyrå till den 1 april

1961, då denna uppgift övertages av försvarets civilförvaltning.

Rörande fördelningen av de två lånetyperna på riksbankens olika kontor

torde få hänvisas till sammanställning å sid 41.

§ 22.

Genom lag den 1 april 1960 (nr 66) höjdes maximibeloppet för sed e 1- utgivningen från och med den 1 juli samma ar med 200 mkr till

7 000 mkr.

Det högsta beloppet av utelöpande sedlar redovisas per den 23 december

1960 och utgjorde 6 787 758 081 kronor, 315 554 010 kronor eller 4,9%

över siffran för samma dag föregående år.

§ 23.

Efter framställning från fullmäktige har Kungl. Maj:t den 30 juni 1960

utfärdat kungörelse (nr 485) om förbud i vissa fall mot införsel och utförsel

av obearbetat guld m. m. att gälla fr. o. m. den 1 augusti 1960. Denna kungörelse

har ersatt kungörelsen 1940: 98 angaende förbud mot utförsel från

riket av oarbetat guld m.m. och kungörelsen 1944:694 angående importförbud

å oarbetat guld m.m.

I anslutning härtill har fullmäktige med verkan från och med den 1

augusti 1960 upphävt regleringen av försäljningen inom landet av guld för

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

guldsmeds- och medalj ändamal. Viss kontroll över den inhemska guldförsäljningen

upprätthålles dock fortfarande och ombesörjes av Guldcentralen

ek. för. u. p. a. Detta gäller även i fråga om försäljningen till dental- eller

industriellt ändamål, områden där någon begränsning av försäljningen icke

varit genomförd.

§ 24.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1959 torde få hänvisas

till bankoutskottets memorial nr 11 år 1960.

§ 25.

Riksbankens löneplansanställda personal — bortsett från personalen vid

sedeltryckeriet och pappersbruket, som redovisas i § 28 — uppgick per den

31 december 1960 till följande antal (motsvarande antal vid utgången av

år 1959 angives inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ..................... 16

b) » ABp.................... 21

c) » År...................... 71

d) » Ao ..................... 2922

därav bankpersonal ........... 176 (182)

biträdespersonal......... 62 (67)

vaktpersonal m. fl....... 54 (54)

extra ordinarie tjänstemän.......................... 1523

därav bankpersonal ........... 224 (13)

bankexpeditörspersonal . . 243 (22)

biträdespersonal ........ 83 (86)

vaktpersonal m. fl....... 23 (27)

aspiranter .................................. Ig

därav bankaspiranter.......... 7 (13)

biträdesaspiranter ....... 11 (9)

extra tjänstemän .................................. 36

därav biträdespersonal ........ 29 (34)

vaktpersonal m.fl....... 7 (4)

(16)

(21)

(7)

(303)

(148)

(22)

(38)

summa 542

(555)

1 Darav 3 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa

nar 2 forts över stat.

a Darav 14 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

Därutöver 53 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats

som ordinarie tjänstemän.

* Därav 2 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats såsom ordinarie

tjänsteman.

....'' Darav 21 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst men som ej redovisats som ordinarie

tjänsteman.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k.

reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och

i allmänhet med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under

det gångna året i medeltal tjänstgjort ca 185 per dag.

Delegerade för riksdagens verk, vilka jämlikt riksdagens bemyndigande

(jfr BoU:s uti. 1952: 85 resp. 1955: 27) äger bestämma antalet kammarskri

vart jänster i riksbanken i Ao 15 och antalet bankvaktmästartjänster

i Ao 7, har för år 1961 fastställt dessa antal till 55 resp. 25.

§ 26.

Fullmäktige har beslutat att, under förutsättning att det inom riksbankens

personal (tjänstemän och arbetare) bildas en semesterförening

med tillräcklig anslutning, till föreningens förfogande ställa ett räntefritt

lån å högst 80 000 kronor för att möjliggöra för föreningen att förvärva två

lägenheter i Resos semesterby vid Castiglione della Pescaia i Italien. Det

förutsättes därvid att inflytande insatser till föreningen i stort sett skall användas

för amortering å lånet. Beslutet har tillkommit för att tillmötesgå

önskemål från personalens sida om riksbankens medverkan att ordna frågan

om semesterhem för bankens anställningshavare.

En riksbankspersonalens semesterförening konstituerades sedermera den

26 oktober 1960.

§ 27.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har omläggningen

av värmesystemet numera praktiskt taget avslutats, och hittills har

för dessa arbeten utbetalats ca 655 000 kronor (jfr 1960 års berättelse till

BoU, § 25). Endast diverse smärre ändrings- och kompletteringsarbeten inom

bankhuset återstår att utföra. Beslut har fattats av fullmäktige i riksgäldskontoret

och i riksbanken om gemensam oljetankanläggning för riksdags-

och riksbankshusen. Kostnaden för anläggningen har beräknats till

ca 70 000 kronor jämte 20 000 ä 25 000 kronor för pålningsarbeten in. m.

Av kostnaden kommer en tredjedel att falla på riksbanken.

I samband med ovan nämnda arbeten inom bankhuset har målning och

tapetsering av tjänsterum och allmänna utrymmen samt utbyte av tapeter

i fullmäktiges sammanträdesrum utförts för sammanlagt ca 30 000 kronor.

Därjämte bär nya fönster insatts och golvbeläggningen utbytts i vissa rum

för en kostnad av omkring 12 000 kronor.

Beslut har vidare fattats om att i det förutvarande pannrummet inreda

förrådslokal för intendenturkontorets behov. Byggnadskostnaderna härför

har beräknats till ca 23 000 kronor, vartill kommer kostnader för ventilation

och elektrisk installation samt målning.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll

uppgått till belopp, som framgår av nedanstående samman
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

ställning. De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej med
-

tagits.

Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

Linköping..... 7 600: — Framdragning av elektriska stigarledningar

samt utbyte av gasspisar mot elektriska

spisar.

Örebro........ 10 000:— Ändring och reparation i direktörens och

vaktmästarens bostäder samt delvis omläggning

av avloppssystemet.

Beslut har fattats om vissa ändrings- och reparationsarbeten vid kontoret

i Västerås för en beräknad kostnad av 9 000 kronor.

För kontoret i Kalmar har nya lokaler förhyrts av fastighetsaktiebolaget

Sulcus, ett dotterbolag till AB Skånska Cementgjuteriet, för en kallhyra av

ca 23 000 kronor per år. (Jfr § 27 i berättelsen till 1960 års riksdag.) Riksbankens

kostnader för inredning och inventarier till dessa lokaler har uppgått

till ca 47 000 kronor, vartill kommer ca 40 000 kronor för anläggning av

valv och inmontering av valvsdörr. Hyreskontraktet gäller till den 1 oktober

1968 med förlängning, om ej uppsägning sker inom föreskriven tid.

Riksdagen har godkänt försäljning av kontorsfastigheten i Mariestad till

televerket för en köpeskilling av 430 000 kronor. (Se BoU:s uti. 1960: 36.)

Kungl. Maj :t har därefter genom beslut den 16 december 1960 bemyndigat

telestyrelsen att förvärva fastigheten på de villkor som intagits i det föreliggande

köpeavtalet.

§ 28.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket och

sedeltryckeriet har träffats för tiden 1 februari 1960—31 januari 1962.

Vidare har nytt kollektivavtal för förmännen vid pappersbruket ingåtts för

åren 1960 och 1961. Avtalen innebär vissa höjningar av tidigare utgående

löner för berörda personalgrupper.

Pappersbruket: Leveranserna av sedelpapper från pappersbruket

till sedelkontoret har under år 1960 uppgått till 26,3 miljoner sedelenheter,

mot 65,8 miljoner sedelenheter under närmast föregående år.

Försäljningen av annat papper m. m. har haft ett värde av i runt tal 3,5

mkr mot ca 3,1 mkr år 1959.

För rening av avloppsvattnet från pappersfabrikationen har fullmäktige

beslutat låta anlägga två sedimenteringsbassänger med till- och avloppsledningar

m. m. till en beräknad kostnad av omkring 122 000 kronor. Arbetena

har påbörjats under hösten.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

53

Ångledningen från brukets ångcentral till lumpavdelningen har utbytts

mot en ny för en kostnad av ca 18 000 kronor.

Luftkonditioneringsanläggning har installerats i de lokaler i 1875 års

fabriksbyggnad, vilka kommer att tagas i anspråk för upprullning av sedelpapper

till sedeltryckeriets nya helrotationsmaskin och för papperslagring.

Kostnaderna torde komma att uppgå till omkring 20 000 kronor.

För grovholländeriet har beställts reparation och omknivning av en holländarekubb

till en beräknad kostnad av ca 22 000 kronor.

Modernisering och reparation av bostadssamhället har fortgått planenligt.

Beslut har fattats om anskaffande av tolv s. k. termogarage, vilka

samtliga uthyrts till anställningshavare vid bruket. Garagen har färdigställts

under hösten och kostnaderna uppgår till ca 34 000 kronor. Inflytande

hyror täcker förräntning och amortering av anläggningskostnaden.

Sedan länsstyrelsen i Stockholms län förklarat sig icke kunna godkänna

det vid bruket anordnade bergskyddsrummet i befintligt skick samt med

anledning härav ingående utredningar verkställts genom industristyrelsens

försorg har fullmäktige bemyndigat industristyrelsen att låta verkställa erforderliga

arbeten i skyddsrummet och att i samband därmed något utvidga

detsamma. Kostnaden för ifrågavarande arbeten har beräknats komma att

uppgå till ca 130 000 kronor, varav hittills erlagts omkring 53 000 kronor.

Hemmanet Lill-Tumba har för en tid av 15 år utarrenderats utan byggnader

mot ett årligt arrende av 3 000 kronor. Huvudbyggnaden, två arbetarbostäder

och ett uthus har uthyrts till olika personer. Härigenom har den

totala inkomsten av hemmanet kommit att överstiga det tidigare arrendet,

varjämte sedeltryckeriet och pappersbruket besparas vissa utgifter för förhyrda

lokaler genom att den stora uthusbyggnaden kan tagas i anspråk för

lagringsändamål.

Därjämte har ett mindre område av brukets mark upplåtits till ett bensinbolag

på 15 år för uppförande av bensinstation mot en årshyra av 4 000

kronor.

Vid utgången av år 1960 uppgick antalet anställningshavare vid bruket

till 18 tjänstemän, 5 förmän samt 68 manliga och 49 kvinnliga arbetare

(därav 12 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal.

Sedeltryckeriet: Under år 1960 levererade sedeltryckeriet till

sedelkontoret omkring 64,7 miljoner sedelenheter mot omkring 89,5 miljoner

sedelenheter föregående år. Minskningen beror pa tryckeriets omställning

av sin produktion till tryckning av flertalet sedelvalörer i den under året

installerade helrotationsmaskinen (se BoU:s uti. 1957: 19). Sålunda har en

av tryckeriets äldre koppartrycksrotationsmaskiner och en tvåfärgsboktrycksmaskin

uttagits ur produktionen för att bereda plats för den nya

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

maskinen samtidigt som den personalminskning fortsatt, vilken påbörjades

omedelbart efter riksdagens beslut om maskininköpet.

De nya lokaler som tillkommit genom påbyggnad av sedeltryckeriets

terrassbyggnad har tagits i bruk under året (jfr 1960 års berättelse till BoU,

§ 28).

Såsom fullmäktige anförde i sitt yttrande den 18 augusti 1960 över ett

av 195o ars myntverksutredning och delegationen för förhandlingar rörande

kvarteret Kungl. Myntet den 1 december 1959 avgivet gemensamt betänkande

bör sedeltryckeriet kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom den

nuvarande ramen under åtskilliga år framåt. Det har emellertid befunnits

nödvändigt att låta verkställa en översyn och reparation av äldre lokaler

för att dessa skall kunna tillgodose rimliga anspråk. I avvaktan på resultatet

av pågående utredningar för lösandet av tidigare rådande utrymmesbrist

har nämligen endast oundgängligt underhåll utförts under de föregående

tretton aren. Kostnaderna för de hittills beslutade ändrings- och

reparationsarbetena beräknas komma att uppgå till omkring 250 000

kronor.

Sedeltryckeriet har utöver ovannämnda maskininköp under året anskaffat

maskiner och inventarier för en sammanlagd kostnad av omkring 65 000

kronor.

Vid utgången av december 1960 uppgick personalen vid sedeltryckeriet

till 25 tjänstemän samt 46 manliga och 14 kvinnliga kollektivavtalsanställda

arbetare. (Motsvarande antal vid tidpunkten för beslutet om anskaffandet

av helrotationsmaskinen var 28, 70 och 20.) Därtill kommer städningspersonal

samt 7 tillfälligt anställda timavlönade äldre arbetare och nattvakter.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader

för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor,

som under året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna

föreligger blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet

av verksamheten under året.

§ 29.

För riktigheten av de a sid. 28—34 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamreraren

Axel Rosengren och kammarskrivaren Gertrud Jansson, vilka

undertecknat respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 30.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1960 verkställts

av vice riksbankschefen Joge och bankokommissarien Laurén vid kontoren

i Göteborg, Malmö och Halmstad,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar, Karlskrona,

Visby och Västerås,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

55

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Laurén

vid kontoren i Luleå, Örebro och Östersund,

av bankokommissarien Laurén vid kontoret i Karlstad samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Härnösand, Jönköping,

Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nyköping, Umeå, Uppsala, Vänersborg

och Växjö.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets

kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks

och sedeltryckeriets kassor har ägt rum.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän

har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 4 januari 1961.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson Per åsbrink Axel Rubbestad

Gustaf Kollberg Emil Ahlkvist Gunnar Svärd

Karin Winberg

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen har i skrivelse till fullmäktige den 27 december 1958 bl. a.

lämnat en redogörelse för principerna för tillämpningen av valutaförordningen

och administreringen av valutaregleringen och har i sin skrivelse den

2 januari 1960 inberättat de väsentligare ändringarna i valutalagstiftningen

och i tillämpningsbestämmelserna under 1959 samt i korthet redogjort för

de restriktioner i betalningsutbytet med utlandet, som kvarstodo vid 1959

års slut. För de under år 1960 vidtagna viktigare ändringarna i valutalagstiftningen

och i tillämpningsbestämmelserna redogöres nedan och i samband

därmed lämnas upplysningar om vissa förhållanden inom styrelsens

verksamhetsområde.

Förordnande har under året givits om fortsatt valutareglering intill den

1 juli 1961, och samtidigt ha en del ändringar beslutats i valutaförordningen.

Sålunda har det tidigare förbudet mot att lämna försträckning mot

säkerhet av borgen av valutautlänning utgått och viss ändring skett av

ansvarsbestämmelserna, varjämte tillämpningsområdet för förverkandepåföljd

och för straffpåföljd vid medverkan till valutabrott inskränkts.

Vad beträffar betalningsvägarna är att notera, att betalningsförbindelserna

med Brasilien och Polen under året överförts på multilateral basis.

Bilateral reglering av betalningarna förekommer nu endast med sex länder

i Östeuropa.

De redan tidigare fåtaliga inskränkningarna beträffande de löpande betalningarna

ha bortfallit. Sålunda må nämnas att bankernas befogenhet att

medgiva förskottsbetalningar vid varuimport utvidgats till att omfatta ett

till 50 000 kronor höjt varuvärde och till att gälla alla betalningar, oavsett

storlek, när leveransen visas vara omedelbart förestående. Enligt den praxis

riksbanken tillämpar i prövningsärenden medgivas därjämte förskottsbetalningar

i betydligt vidare omfattning. Beträffande betalningar för varuimport

må även nämnas, att importlicens, i de fall dylik erfordras för införsel

av varan, icke längre behöver företes i bank vid betalning. Import från

Ungern är härvid undantagen till följd av utformningen av ersättningsavtalet

med detta land. Vidare har resevalutatilldelningen, som tidigare i princip

utgjort visst belopp per år, bestämts till visst belopp per resa. Varje

resenär äger sålunda sedan april 1960 att vid utresa ur landet medföra upp

till 6 000 kronor i valfri valuta oberoende av till vilket land resan ställes.

Efter prövning kan ytterligare belopp medgivas, så att alla verkliga turistutgifter

skola kunna täckas. Vid tjänste- eller affärsresa kan såsom tidigare

erforderlig resevaluta anskaffas utan annan begränsning än att beloppet

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

skall vara skäligt. Den tidigare regeln att svenska sedlar av högre valör än

100 kronor ej fingo utföras eller införas har upphävts.

Bestämmelserna för valutabankernas terminsaffärer med allmänheten

ändrades under året bl. a. såtillvida att alla betalningar, som skola utföras

inom viss tid och som få utföras enligt riksbankens allmänna bemyndiganden

eller enligt särskilt tillstånd, numera kunna terminssäkras; denna möjlighet

var tidigare begränsad till varuområdet.

Vidare har beslutats att valutautlänning skall kunna hålla utländska

valutor på konto hos valutabank i vidgad omfattning. Innestående medel

på dylika konton må av valutabanken placeras räntebärande endast i utlandet.

Genom att förräntning i Sverige sålunda ej kan ske och omvandling

av valutabeloppen till kronor för ren placering i Sverige ej heller är möjlig

undvikes för svenskt vidkommande den härmed eljest förbundna risken för

kapitalrörelser av lättrörlig karaktär. Några återverkningar i Sverige av de

störningar på vissa europeiska valutamarknader, som i form av en starkt

tilltagande valutainströmning till vissa länder och därav föranledda motåtgärder

förekommit under året, ha i vad gäller rent spekulativa företeelser

i stort sett icke varit märkbara. Till detta förhållande torde ha bidragit icke

blott de restriktioner, som genom valutaregleringen upprätthållas ifråga

om kapitalplaceringar i Sverige respektive i utlandet, utan även den åtstramning

av bankernas och allmänhetens likviditet, som åstadkommits

genom finans- och penningpolitiska åtgärder.

Kapitalrörelserna ha liksom tidigare varit underkastade kontroll, och tilllämpade

restriktioner ha såväl i vad avser ingående som utgående kapital

i huvudsak riktat sig mot portföljinvesteringar och andra överföringar av

placerings- eller spekulationskaraktär.

Under andra halvåret uppkom inom landet en tendens i riktning mot en

separat marknad i svenska värdepapper med utländska köpare och säljare.

Eftersom en dylik organiserad marknad innebär vissa nackdelar, bl. a. därigenom

att den ökar risken för uppkomsten av valutakurser, som avvika från

den officiella kursen, befanns det erforderligt precisera bestämmelserna rörande

bytesaffärer, s. k. switchaffärer, i svenska värdepapper; de fingo fortsättningsvis

liksom tidigare avsetts endast innefatta individuella transaktioner.

Vad gäller kapitalöverföringar till utlandet må nämnas att under året

reglerna såtillvida modifierats som att valutatilldelning efter prövning lämnas

privatperson för inköp för rekreationsändamål av fastighet i utlandet

med ett värde av högst 25 000 kronor.

Praxis när det gällt upptagande av lån i utlandet för finansiering av

verksamhet inom Sverige har under aret varit restriktiv med hänsyn till

önskvärdheten att ge största möjliga effektivitet åt riksbankens kreditmarknadspolitik.

Det sammanlagda beloppet i miljoner kronor av under aret lämnade tillstånd

till direkta investeringar i utlandet — med fördelning pa dollarområ
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

det och övriga länder och med särskilt angivande av de på de s. k. underutvecklade

länderna fallande beloppen — angives i nedanstående uppställning.

Siffrorna för åren 1955—1959 lämnas till jämförelse. Det bör observeras

att beloppen avse tillståndsgivningen och att icke alla tillstånd utnyttjas

eller utnyttjas helt. Härtill kommer att ett tillstånd, som givits ett år, kan

komma att, helt eller delvis, utnyttjas ett följande år. Det låter sig näppeligen

göra att utan omfattande krav på uppgiftslämnande bedöma graden

av tillståndens utnyttjande.

1955

1956 1957

1958

1959

1960

Dollaromr&det ..............

Övriga länder ...............

22,5

114,1

29,3 74,1

106,1 117,2

60,8

110,0

68,5

288,1

89,6

198,7

Summa investeringar

Härav U-länder

136,6

64,7

135,4 191,3

68,4 61,5

170,8

91,8

356,6

98,2

288,3

144,9

I nedanstående tablå upptagas investeringarna

fördelade på världsdelar och investeringsformer.

år 1960

i miljoner

kronor

Investeringsforir

1

Världsdel

Kontant

Varor Reinves-

och terade

tjänster vinstmedel

Övrigt1

Summa

Härav

lån

Europa ...............

Asien och Australien ........

Afrika ...............

Amerika .............

(härav Nordamerika) ........

103,5

5,2

42,1

23,9

(7,5)

5.5 11,4

21,4 —

26,3 —

6.5 10,0

(1.5) (1,7)

23,3

0,2

9,0

(4,3)

143,7

26,8

68.4

49.4

(15,0)

48,5

1,7

1,1

5,3

(1,9)

Summa

174,7

59,7 21,4

32,5

288,3

56,6

Tillstånd till direkta investeringar från utlandets sida i Sverige ha under

aiet lämnats för 134,3 miljoner kronor. Tillstånden omfatta investeringar

från länder i Europa och Nordamerika, fördelade på sätt som framgår av

nedanstående tablå.

Investeringsform

Härav

lån

Kontant V(aror1°ch

tjänster

Övrigt1

Summa

Europa ..........

Nordamerika ...........

• 23,7 0,1

1,4 27,5

77,5

4,1

101,3

33,0

61,5

0,1

Summa 25,1 27,6

81,6

134,3

61,6

Uppgifter om i vad man reinvestering skett här i landet av vinstmedel i

utländska dotterbolag föreligga icke.

1 Omläggning av vam- och andra fordringar och av vissa l&n; disposition av licensavgifter etc.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

59

Enligt av fullmäktige utfärdad instruktion ankommer det på valutastyrelsen

att på riksbankens vägnar besluta i ärenden rörande tillstånd till

utförsel och införsel av obearbetat guld m.m. Det må därför här erinras

om att Kungl. Maj:t under året utfärdat ny kungörelse om förbud i vissa

fall mot införsel och utförsel av obearbetat guld m.m. (SFS 485), vilken

trädde i kraft den 1 augusti 1960. Innebörden härav var, förutom att en

anpassning skedde till gällande tulltaxenomenklatur, att in- och utförsel

av vissa halvfabrikat av guld och guldlegeringar, som tidigare reglerats

genom de allmänna import- och exportförbudskungörelserna och hänförts

till statens handelslicensnämnds licensieringsområde, i fortsättningen liksom

obearbetat guld och guldmynt regleras genom den särskilda författningen

med riksbanken som tillståndsgivande myndighet. Vissa andra varor,

i huvudsak guldsmedssopor samt annat avfall och skrot av guld och

guldlegeringar, överfördes från riksbankens till handelslicensnämndens licensieringsområde.

I anslutning härtill utvidgade handelslicensnämnden importfrilistningen

till att avse alla andra guldvaror än dem, som omfattas av

förutnämnda särskilda författning, och den villkorliga exportfrilistningen

till att likaledes omfatta alla sådana varor utom guldsmedssopor, annat

avfall och skrot.

Slutligen må erinras om att chefen för finansdepartementet i anledning av

begäran från riksdagen och med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av

den 21 oktober 1960 tillsatt en kommitté med uppdrag att verkställa utredning

rörande valutaregleringen.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge G. Åkermalm

Stockholm den 2 januari 1961.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.