Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning om att åtgärder måtte vidtagas för att bereda lån för byggande av vattenoch avloppsanläggningar samma prioriterade ställning på kreditmarknaden som tillkommer lån för bostadsbyggande. Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna II: 572, II: 178 och I: 101.

1961-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1961:21, Skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning om att åtgärder måtte vidtagas för att bereda lån för byggande av vattenoch avloppsanläggningar samma prioriterade ställning på kreditmarknaden som tillkommer lån för bostadsbyggande. Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna II: 572, II: 178 och I: 101.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 21—23

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1961

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående prioritering av

vissa kreditbehov.

Bankoutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft sex inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen nr 491 i första

kammaren av herr Jonasson m. fl. och nr 572 i andra kammaren av herr

Elmwall m. fl., likalydande, nr 153 i första kammaren av herr Virgin och nr

178 i andra kammaren av herr Bohman, likalydande, samt nr 101 i första

kammaren av herrar Ferdinand Nilsson och Torsten Andersson och nr 123

i andra kammaren av herrar Grebäck och Boo, ävenledes likalydande. I de

förstnämnda motionerna hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om undersökning av hur finans- och kreditpolitiken

under senare tid inverkat på småföretagsamhetens arbetsförhållanden samt

på grundval härav om utredning om sadana riktlinjer för den framtida

finans- och kreditpolitiken i olika konjunkturlägen, att småföretagsamhetens

intressen kan tillgodoses på tillfredsställande sätt, samt att fragan om tillsättande

av ett näringslivets kreditråd måtte utredas i enlighet med vad i motionen

anförts. I de två följande likalydande motionerna hemställes att riksdagen

måtte uttala, att riksbankens rekommendationer till kreditinstituten

bör så utformas, att detaljhandeln icke förhindras att i normala kreditmässiga

former tillgodose sitt kapitalbehov. Yrkandet i de sistnämnda motionerna

är, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning

om att åtgärder måtte vidtagas för att bereda lån för byggande av vatten- och

avloppsanläggningar samma prioriterade ställning på kreditmarknaden som

tillkommer lån för bostadsbyggande.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna

II: 572, II: 178 och I: 101. I sistnämnda fall hänvisas även till i motionen

1: 97 anförd motivering.

över motionerna har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksbanken

som anfört följande.

I de förstnämnda motionerna anliålles om en undersökning av hur finansoch

kreditpolitiken under senare tid inverkat på småföretagsamhetens arbetsförhållanden

samt på grundval härav om utredning om sådana riktlinjer

för den framtida finans- och kreditpolitiken i olika konjunkturlägen, att

småföretagsamhetens intressen kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Vidare föreslås utredning av frågan om tillsättande av ett näringslivets kreditråd.

Fullmäktige vill i anledning av dessa förslag erinra om att ratt betydande

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt. Nr 21—23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1961

åtgärder vidtagits till stöd för småföretagandet under de senaste åren. Det

statliga kreditstödet för hantverk och småindustri har omorganiserats och

vidgats så sent som under förra året, och därigenom har kommerskollegii

och företagarföreningarnas befogenheter att bevilja såväl statsgarantier som

lån av statsmedel till småföretag ökats. Vidare omorganiserades under år

1960 AB Industrikredit i syfte att uppnå större effektivitet i institutets verksamhet.

Omorganisationen trädde i kraft på hösten 1960, och institutet beviljade

därefter fram till årsskiftet 1960/61 lån på närmare 30 mkr. Slutligen

arbetar f. n. ytterligare en utredning med småföretagsamhetens finansieringsproblem

med sikte på att utröna, huruvida ytterligare åtgärder kan

erfordras för att underlätta finansieringen av mindre och medelstora företag.

Fullmäktige kan under dessa omständigheter inte finna, att de utredningar

som föreslagits i berörda motioner skulle vara angelägna. I varje fall

synes de böra anstå till dess man vunnit erfarenheter av de åtgärder som

redan vidtagits och resultatet av den nu pågående företagskreditutredningen

framlagts.

Beträffande förslaget om inrättande av ett näringslivets kreditråd ställer

sig fullmäktige över huvud taget tveksamma. Såväl småföretagarna som andra

grupper inom näringslivet är numera så effektivt företrädda av fackorganisationer,

att det torde vara väl sörjt för att alla önskemål och synpunkter

beträffande bl. a. den ekonomiska politiken blir framförda till dem det vederbör.

Skulle ett behov av samarbete mellan olika grupper i kreditfrågor anses

föreligga, torde det närmast ankomma på dessa grupper själva eller deras

organisationer att föranstalta om detta samarbete.

I motionerna I: 153 och II: 178 beröres den överenskommelse rörande prioriteringen

av bostadslån, som riksbanken träffat med kapitalmarknadsinstituten.

Det är riktigt såsom det framhålles i motionerna, att på bostadsområdet

endast inteckningslån i nya fastigheter, som innehåller minst 50 %

bostäder, är prioriterade. Denna regel sammanfaller med de regler för belåningen

av bostadsfastigheter, som tillämpas av bostadsmyndigheterna. I den

män Kungl. Maj :t medger undantag från dessa belåningsregler, inträder

självfallet motsvarande undantag i den begränsning av prioriteringen, som

riksbanken sökt upprätthålla. Reglerna har både då det gäller belåningen

och prioriteringen samma syftemål, nämligen att såvitt möjligt begränsa

lånestödet resp. prioriteringen på kreditmarknaden till enbart bostadsfastigheter.

I vad gäller riksbankens åtgärder på detta område är fullmäktige medvetna

om, att bostadsbyggandet automatiskt medför utgifter även för andra

ändamål än just bostäder, såsom för investeringar i vägar och gator, kraftoch

telefonnät, vatten och avlopp, affärslokaler m. in. Fullmäktige anser trots

detta, att en utvidgning av prioriteringen inte kan ifrågakomma, eftersom

prioriteringen redan med den avgränsning den nu har, är utomordentligt

svår att upprätthålla och inte invändningsfri som kreditpolitiskt instrument.

Skulle den utvidgas, torde det vidare bli svårt att bestämma en ny avgränsning

utan att rätt stora sektorer av den nuvarande kreditmarknaden inåste

inkluderas, vilket sannolikt skulle leda till den oformligheten, att man bleve

tvingad genomföra en gradering även inom gruppen av prioriterade kreditbehov.

Fullmäktige kan därför inte tillstyrka någon ändring i de nuvarande

reglerna för prioriteringen vare sig till förmån för handeln, som avses i de

nyssnämnda motionerna, eller för byggandet av vatten- och avloppsanläggningar

som beröres i motionerna I: 101 och II: 123. Beträffande handelns

finansieringsproblem må ytterligare tilläggas att i den mån säkerheter kan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1961

3

ställas, även handeln torde ha möjligheter att erhålla lån hos AB Industrikredit,

eftersom enligt institutets stadgar dess långivning skall avse »mindre

och medelstora näringsföretag». Slutligen torde, enligt vad fullmäktige erfarit,

1960 års företagskreditutredning komma att ägna även handelns kreditproblem

uppmärksamhet.

Till utlåtandet har fogats ett protokollsutdrag från ärendets behandling

inom fullmäktige, av vilket framgår att herr Svärd reserverat sig mot fullmäktiges

beslut i vad detsamma avsåge yttrande över motionerna I: 153 och

II: 178 och därvid anfört följande:

Systemet med prioritering av vissa kreditbehov bör enligt min mening

snarast avvecklas. Så länge emellertid detta system trots alla invändningar

bibehålies, bör det vara angeläget att normerna för prioriteringen utformas

så, att så hög grad av rationalitet, som är möjlig under ett prioriteringssystem,

underbygges. Från denna utgångspunkt kan jag inte finna några skäl,

som motiverar olika behandling av anspråk på finansiering av kommersiella

lokaler med hänsyn till den procentuella andel av en fastighets sammanlagda

utrymme, som är avsett för kommersiella ändamål. Jag förmenar alltså att

fullmäktige bort förklara sig icke ha något att erinra mot ett riksdagens

uttalande med det syfte som föreslås i motionerna I: 153 och II: 178.

Utskottet

Vad gäller de i motionerna I: 491 och II: 572 framförda förslagen om vissa

utredningar rörande småföretagens finans- och kreditförhållanden har fullmäktige

i riksbanken erinrat om hur ifrågavarande problem på olika sätt

under senare år uppmärksammats av statsmakterna och att rätt betydande

åtgärder därvid vidtagits till stöd för småföretagandet. Därtill kommer att de

i motionerna begärda utredningarna i viss utsträckning kan beräknas bli

tillgodosedda genom den pågående företagskreditutredningen. Ehuru denna

utredning med hänsyn till sitt syfte icke kan förväntas ta upp till behandling

olika komplicerade ekonomiskt teoretiska problem rörande ränte- och

kreditpolitiska åtgärders återverkningar på skilda företagstypers handlande

torde den dock, enligt vad utskottet har sig bekant, som en grundval för sina

bedömanden om behovet av praktiskt-politiska åtgärder söka kartlägga i

vad mån nuvarande institutionella förhållanden på kreditmarknaden inneburit

speciella svårigheter för småföretag att tillfredsställande ordna sina

finansieringsproblem. Under sådana förhållanden anser utskottet, i likhet

med fullmäktige i riksbanken, att erfarenheter av de åtgärder som redan

vidtagits och resultaten av den nu pågående företagskreditutredningen bör

avvaktas innan ytterligare utredningar tas upp till övervägande.

Det i samma motioner framförda förslaget om tillsättande av ett näringslivets

kreditråd var föremål för prövning av föregående års riksdag. I sitt

av riksdagen godkända utlåtande nr 26/1960 fann utskottet ej skäl tillstyrka

förslaget. Utskottet har ej funnit anledning nu föreligga att frångå denna

sin ståndpunkt.

1* .— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt. Nr 21—2.1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1961

De i de övriga motionerna gjorda yrkandena skulle i realiteten komma

att innebära en utvidgning av den prioritering som för närvarande gäller på

kreditmarknaden. Utskottet anser en utveckling i sådan riktning icke önskvärd

och kan därför ej förorda ett bifall till ifrågavarande förslag.

Vad särskilt beträffar den i motionerna I: 153 och II: 178 påtalade snedvridning

av handelns lokal- och fastighetsstruktur som följer av skillnaden

i nuvarande låne- och kreditregler för å ena sidan insprängda butikslokaler

och å andra sidan fristående butiksfastigheter anser utskottet att en strävan

måste vara att söka i möjligaste mån begränsa sådana följdverkningar av

kreditregleringen. Utskottet vill även erinra om att de möjligen föreliggande

riskerna för en orationell snedvridning av handelns fastighetsinvesteringar

begränsas genom att Kungl. Maj :t kan medge undantag från bestämmelserna

i tertiärlånekungörelsen. I fråga om vad som i övrigt anförs i nu förevarande

motioner om handelns kreditproblem får utskottet hänvisa till vad som

ovan framhållits beträffande småföretagens kreditförhållanden.

Åberopande det ovan anförda får utskottet hemställa, att

I. motionerna 1:491 och II: 572 i vad de avser vissa utredningar

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. motionerna I: 491 och II: 572 i vad de avser tillsättandet

av ett näringslivets kreditråd icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. motionerna I: 153 och II: 178 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

IV. motionerna I: 101 och II: 123 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1961

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Aspling, Ståhle,

Palm, Torsten Mattsson, Gorthon och Sjönell*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Boija, Regnéll,

Hansson i önnarp, Hagnell, Lindahl, Larsson i Umeå och fru Hörnlund*.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1961

5

Reservation

av herrar Torsten Mattsson och Hansson i önnarp, vilka ansett

dels att den del av utskottets utlåtande som börjar på sid. 3 med orden

»Vad gäller de i motionerna» och slutar på sid. 3 med orden »tas upp till

övervägande» bort ha följande lydelse:

»De mindre företagen torde, såsom framhålles i motionerna 1:491 och

11:572, vara särskilt känsliga för den ekonomiska politikens utveckling.

Det torde inte kunna bestridas, att särskilt kredit- och räntepolitiken men

även finanspolitiken under senare år varit en svår belastning för särskilt de

mindre företagen. Den skillnad i ekonomisk struktur, som vanligen förefinns

mellan stora och små företag, kan sålunda för olika företag medföra

olika konsekvenser av den ekonomiska politiken. Motionärerna förordar

därför att en särskild undersökning kommer till stånd rörande den ekonomiska

politikens verkningar för olika företagstyper och att på grundval av

undersökningen utredning sker om sådana riktlinjer för den framtida ekonomiska

politiken i olika konjunkturlägen, att småföretagsamhetens intressen

kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Såsom fullmäktige i riksbanken erinrat om i sitt yttrande över motionerna

arbetar 1960 års företagskreditutredning med småföretagsamhetens finansieringsproblem

med sikte på att utröna ytterligare åtgärder till undei lättande

av finansieringen av mindre och medelstora företag. Utskottet vill i

sammanhanget understryka angelägenheten av att denna utredning bedrives

så skyndsamt, att förslag till bättre kreditmöjligheter för de mindre

företagen kan föreläggas nästa års riksdag. Enligt vad utskottet har sig

bekant torde företagskreditutredningen som en grundval för sina bedömanden

om behovet av praktiskt-politiska åtgärder söka kartlägga i vad mån

nuvarande institutionella förhållanden på kreditmarknaden inneburit speciella

svårigheter för småföretag att tillfredsställande ordna sina finansieringsproblem.

En sådan kartläggning i nämnda sammanhang är givetvis

värdefull men kan inte tillgodose de angelägna undersöknings- och utredningskrav,

som framförts i de ovannämnda motionerna.

Den nya marknadssituationen i Europa ställer vårt näringsliv i ett skärpt

konkurrensläge, varvid särskilt de mindre företagens problem måste uppmärksammas.

Riktpunkten för den ekonomiska politiken måste härvid enligt

utskottets mening vara att söka undanröja företeelser, som missgynnar

de mindre företagen, och därmed skapa förutsättningar för en konkurrens

på så lika villkor som möjligt. En samlad översyn av den ekonomiska politiken

i dess helhet framstår därför som nödvändig. Utskottet tillstyrker sålunda

yrkandet i motionerna 1:491 och 11:572 om en särskild undersökning

av liur finans- och kreditpolitiken under senare tid inverkat på småföretagsamhetens

arbetsförhållanden och på grundval härav en utiedning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1961

om sådana riktlinjer för den framtida finans- och kreditpolitiken i olika

konjunkturlägen, att småföretagsamhetens intressen kan tillgodoses på ett

tillfredsställande sätt.»

dels att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. riksdagen med bifall till motionerna I: 491 och II: 572

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om undersökning

av hur finans- och kreditpolitiken under senare tid inverkat

på småföretagsamhetens arbetsförhållanden samt på

grundval härav om utredning om sådana riktlinjer för den

framtida finans- och kreditpolitiken i olika konjunkturlägen,

att småföretagsamhetens intressen kan tillgodoses på

tillfredsställande sätt.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.