Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1961

1961-04-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1961:22, Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1961

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1961

7

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

en fond för tillgodoseende av kommunernas lånebehov

vid förvärv av mark för upplåtelse med tomträtt

I två inom riksdagen väckta till bankoutskottet hänvisade, likalydande

motioner, nr 259 i första kammaren av fru Carlqvist och nr 219 i andra

kammaren av herr Henningsson m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Ivungl. Maj :t måtte hemställa om en utredning för skapandet av

en fond som kan tillgodose kommunernas lånebehov för genomförande av

tomträttsförf arande.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motion II: 219.

över motionen har utskottet inhämtat yttrande från fullmäktige i riksbanken,

som anfört följande.

Fullmäktige är väl medvetna om de problem för samhällsplaneringen,

som markvärdestegringen i städer och tätorter utgör. Fullmäktige måste

emellertid ifrågasätta, om det sätt att komma till rätta med problemet,

som motionärerna anvisar, kan förordas. En lånefond till stöd för kommunerna

vid deras markförvärv skulle för att mera beaktansvärda resultat

skulle uppnås, sannolikt behöva göras rätt omfattande, varigenom i sin tur

en i motsvarande grad ökad statlig upplåning till täckning för fondens utgifter

skulle bli nödvändig. Det säger sig självt, att en sådan upplåning, med

de likviditetsverkningar den ofrånkomligen skulle medföra, vid ett så

åtstramat ekonomiskt läge som vi i dag befinner oss i, skulle vara ytterst

olämplig. Vid en förändring i konjunkturläget å andra sidan, som leder till

att stramheten på kredilmarknaden minskar eller upphör, torde med den

vidgning, som kapitalmarknaden successivt synes undergå, även möjligheterna

för kommunal upplåning direkt på marknaden komma att öka och

utan några statliga engagemang medge ett visst utrymme för kommunala

markförvärv. Det må i sammanhanget erinras om, att den långfristiga kommunala

upplåningen redan undergått en stark ökning. Medan den sålunda

år 1957 utgjorde ca 400 mkr, har den därefter successivt stigit och beräknas

under 1960 ha uppgått till ca 770 mkr. Såsom förhållandena därför för

närvarande ter sig, synes en utredning i den väckta frågan inte vara angelägen,

och fullmäktige anser sig följaktligen inte kunna tillstyrka motionärernas

förslag.

Utskottet får, med instämmande i de av fullmäktige i riksbanken anförda

synpunkterna, hemställa,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1961

att motionerna I: 259 och II: 219 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1961

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Aspling, Ståhle,

Palm, Torsten Mattsson, Gorthon och Sjönell*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Boija, Regnéll,

Hansson i önnarp, Carlsson i Tibro, Hagnell, Lindahl och fru Hörnlund*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.