Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med hemställan om riksdagens samtycke till förordnande om fortsatt valutareglering, m. m., dels ock väckta motioner angående lättnader i valutaregleringen, m. m., samt angående en förutsättningslös prövning av behovet av en fortsatt reglering av kapitalrörelserna.

1961-04-25 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1961:24, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med hemställan om riksdagens samtycke till förordnande om fortsatt valutareglering, m. m., dels ock väckta motioner angående lättnader i valutaregleringen, m. m., samt angående en förutsättningslös prövning av behovet av en fortsatt reglering av kapitalrörelserna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2b år 1961

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med hemställan

om riksdagens samtycke till förordnande om

fortsatt valutareglering, m. m., dels ock väckta motioner

angående lättnader i valutaregleringen, m. m., samt

angående en förutsättningslös prövning av behovet av

en fortsatt reglering av kapitalrörelserna.

I en den 3 mars 1961 dagtecknad proposition, nr 112, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag,

dels begärt riksdagens samtycke till att Kungl. Maj:t med stöd av 1 §

tredje stycket valutalagen förordnar, att vad i 2 § första stycket 1), 2) och

4)—7) samt 5 § 1) och 3) ävensom 9 § samma lag stadgas skall äga fortsatt

tillämpning under tiden från och med den 1 juli 1961 till och med den

30 juni 1962;

dels ock inhämtat riksdagens yttrande över ett inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § valutaförordningen

den 5 juni 1959 (nr 26b), så ock om fortsatt giltighet av samma

förordning.

Berörda förslag till förordning är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § valutaförordningen den 5 juni 1959

(nr 264), så ock om fortsatt giltighet av samma förordning

Härigenom förordnas, dels att 1 § valutaförordningen den 5 juni 1959

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att nämnda förordning,

vilken jämlikt förordning den 3 juni 1960 (nr 262) gäller till

och med den 30 juni 1961, i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1962.

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt. Nr 2b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1961

(Nuvarande lydelse)

1 §•

I denna---svenskt mynt.

Såsom bosatt bär i riket anses enligt

denna förordning, i vad angår

fysisk person, svensk medborgare

med fast bostad i Sverige, så ock

utlänning, som haft fast bostad i

Sverige sedan den 1 januari 1957.

Juridisk person skall anses vara bosatt

i det land, där styrelsen har sitt

säte eller, om styrelse icke finnes,

där huvudkontoret är beläget. Filial

för utländskt bolag eller för utländsk

ekonomisk förening, som med stöd

av särskilt tillstånd driver näring här

i riket, skall anses vara bosatt i Sverige.

(Föreslagen lydelse)

1 §•

1 denna--— svenskt mynt.

Såsom bosatt här i riket anses enligt

denna förordning, i vad angår

fysisk person, svensk medborgare

med fast bostad i Sverige, så ock utlänning,

som haft fast bostad i Sverige

sedan den 1 januari 1959. Juridisk

person skall anses vara bosatt

i det land, där styrelsen har sitt säte

eller, om styrelse icke finnes, där

huvudkontoret är beläget. Filial för

utländskt bolag eller för utländsk

ekonomisk förening, som med stöd

av särskilt tillstånd driver näring här

i riket, skall anses vara bosatt i Sverige.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961. Äldre bestämmelser skola

dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra sig till

tiden före ikraftträdandet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen begäres riksdagens samtycke till förordnande om fortsatt

valutareglering för tiden den 1 juli 1961—den 30 juni 1962. För riksdagens

yttrande framlägges i anslutning härtill förslag till bestämmelser om

fortsatt giltighet av valutaförordningen under samma tid. I samband härmed

föreslås viss jämkning av den tidpunkt, som är avgörande för här

bosatt utlännings ställning i valutahänseende.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de till

bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna I: 150 av herrar Gorthon

och Gösta Jacobsson samt II: 179 av herrar Bohman och Rydén angående

lättnader i valutaregleringen, m. m. och de likaledes likalydande motionerna

I: 361 av herr Gustaf Henry Hansson samt 11:420 av herr Regnéll m. fl.

angående en förutsättningslös prövning av behovet av en fortsatt reglering

av kapitalrörelserna.

I motionerna I: 150 och II: 179 har yrkats, att riksdagen måtte

A. uttala

1) att riksbanken vidtager lättnader i valutaregleringen genom såväl

generella dispenser som i avseende å uppgiftsskyldigheten m. m., allt i syfte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1961

3

att icke för kontroll- och statistiska ändamål betunga valutabanker, enskilda

personer och företag i vidare mån än som är oundgängligen nödvändigt;

2) att riksbanken i handhavandet av valutaregleringen utan dröjsmål

genomför lättnader i hindren för kapitalrörelser i den mån så är erforderligt

för att möjliggöra ett återtagande av de reservationer Sverige avgivit

till OEEC:s kapitalliberaliseringskod;

B. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att direktiven till den av Kungl.

Maj :t tillsatta valutautredningen ändras så att den i överensstämmelse med

vad bankoutskottet anfört i sitt utlåtande nr 22: 1960 kan ske helt förutsättningslöst.

I motionerna 1:361 och 11:420 har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om sådan ändring av direktiven för den

av Kungl. Maj :t tillsatta valutautredningen, att utredningen kan förutsättningslöst

pröva behovet av en fortsatt reglering av kapitalrörelserna.

Rörande de skäl som anförts till stöd för de i motionerna framställda yrkandena,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 179 och II: 420.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovan nämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Gällande bestämmelser m. m., s. 3.

Bankofullmäktiges framställning, s. 7.

Remissyttrandena, s. 7.

Departementschefen, s. 8.

Utskottet

Enligt 1 § tredje stycket valutalagen kan Konungen med riksdagens samtycke

förordna om valutareglering då så prövas erforderligt för uppnående

av det mål, som fastställts för riksbankens penningpolitiska verksamhet,

eller eljest med hänsyn till rikets betalningsförhållanden med utlandet. Sådant

förordnande, som lämnas för ett år i taget, innebär att vissa bestämmelser

i valutalagen sättes i kraft. Nu gällande förordnande omfattar

tiden den 1 juli 1960—den 30 juni 1961. De erforderliga tillämpningsföreskrifterna

återfinnes i valutaförordningen den 5 juni 1959 (nr 264).

Fullmäktige i riksbanken har hos Kungl. Maj:t hemställt om fortsatt

valutareglering för tiden den 1 juli 1961—30 juni 1962. Förordnandet

om fortsatt reglering bör enligt fullmäktiges mening omfatta samma lagrum

i valutalagen som det nu gällande förordnandet.

Den framtida utformningen av valutaregleringen i vårt land är för närvarande

föremål för utredning. I likhet med departementschefen är utskottet

i avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete för sin del berett förorda

att riksdagen ger sitt samtycke till fortsatt valutarcglering. Förordnandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

-t Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1961

bör som hittills avse ett år. Utskottet har heller icke någon erinran mot att

förordnandet skall omfatta samma lagrum i valulalagen som för närvarande,

vilket överensstämmer med vad bankofullmäktige förordat.

Fullmäktige i riksbanken föreslår även att valutaförordningen förlänas

fortsatt giltighet i huvudsakligen oförändrat skick. I ett hänseende förordas

dock ändring i förordningen. Denna av departementschefen och remissinstanserna

tillstyrkta ändring innebär att den tidpunkt, från vilken en

utlänning skall ha haft fast bostad i Sverige för att enligt valutaförordningen

jämställas med här bosatt svensk medborgare, skall framflyttas från den 1

januari 1957 till den 1 januari 1959. Utskottet har icke någon erinran

häremot.

Vid föregående års riksdag hade utskottet, i samband med sin prövning

av frågan om fortsatt valutareglering, uppe till behandling vissa motionsvis

framförda förslag om att en utredning rörande valutaregleringen snarast

borde komma till stånd. I anledning därav förordade utskottet i sitt av

riksdagen godkända utlåtande nr 22/1960, »att Kungl. Maj :t snarast möjligt

tillsätter en förutsättningslös utredning med uppgift att kartlägga betingelserna

för en anpassning av den svenska valutaregleringen till de ändrade

internationella förhållandena». Den begärda utredningen har sedermera tillsatts.

I direktiven för utredningen förutsättes behov föreligga av en fortsatt

valutareglering i fråga om kapitalbetalningar, varjämte -— till förhindrande

av missbruk — möjligheter anses böra finnas till kontroll även av

sådana betalningar som i och för sig ej är underkastade saklig reglering.

Utredningen är emellertid enligt direktiven oförhindrad att även analvsera

verkningarna under olika förutsättningar av att valutaregleringen totalt

avskaffas eller uppmjukas i enlighet med vissa vid 1960 års riksdag motionsledes

framställda yrkanden.

I de vid innevarande års riksdag väckta motioner, som ovan anges och

som utskottet i detta sammanhang förehaft till behandling, föreslås bl. a.

att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om sådan ändring av direktiven

för den tillsatta utredningen rörande valutaregleringen att denna kan förutsättningslöst

pröva behovet av en fortsatt reglering av kapitalrörelserna.

I anledning härav får utskottet framhålla att såvitt utskottet kunnat finna

är utredningen rörande valutaregleringen enligt de av Kungl. Maj:t meddelade

direktiven oförhindrad att verkställa de av riksdagen begärda utredningarna.

Då utskottet vidare informerats om att utredningen har för avsikt

att utreda icke bara de spörsmål som sammanhänger med en fortsatt valutareglering

utan även de problem som skulle aktualiseras vid ett slopande av

denna reglering, anser utskottet motionerna i förevarande del ej påkalla

någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 150 och II: 179 framställs även yrkanden som dels avser

lättnader i uppgiftsskyldigheten och dels tar sikte på åtgärder för att möjliggöra

ett återtagande av de reservationer Sverige avgivit till OEEC:s kapi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24 år 1961

5

talliberaliseringskod. Vad det förstnämnda förslaget beträffar kan utskottet

instämma i det av motionärerna uttalade önskemålet att de som berörs av

valutaregleringen icke för kontroll- och statistiska ändamål betungas i vidare

mån som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet har av de upplysningar

det inhämtat funnit att valutastyrelsen vid handhavandet av regleringen fortlöpande

söker beakta olika möjligheter att förenkla uppgifts- och kontrollförfarandet.

För kort tid sedan genomfördes även betydande förenklingar

i detta hänseende. Då utskottet förutsätter att valutamyndigheterna

även i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor finner

utskottet anledning ej föreligga att tillstyrka motionärernas förslag i

förevarande avseende.

Vad så angår det yrkande som berör de av Sverige avgivna reservationerna

till OEEC:s kapitalliberaliseringskod anser utskottet att ett ställningstagande

från utskottets sida till de frågor, vilka är förknippade med dessa

reservationer, lämpligen bör anstå tills utredningen rörande valutaregleringen

behandlat ifrågavarande problem och redovisat resultaten av sitt arbete.

Ett sådant inväntande av utredningsresultaten torde, enligt utskottets

mening, utan olägenhet kunna ske då utskottet utgår ifrån att valutamyndigheterna

vid handhavandet av regleringen kommer att tillvarata de möjligheter

till lättnader för internationella kapitalbetalningar som kan yppa

sig. Utskottet vill beträffande den fördragsmässiga sidan av det nu berörda

yrkandet erinra om de förhandlingar kring liberaliseringsfrågan som förs

i samband med bildandet av OECD. Såsom framgår av propositionen nr 127

till innevarande riksdag råder principiell enighet mellan de förhandlande

staterna om att OEEC-bestämmelserna angående liberalisering efter viss

omarbetning skall överföras till OECD men några definitiva förslag angående

den fortsatta verksamheten på området för osynliga transaktioner och

kapitalrörelser har ännu ej kunnat läggas fram.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen måtte

A. samtycka till förordnande om fortsatt valutareglering

i enlighet med vad i den föreliggande propositionen förordats;
B.

vad beträffar det genom propositionen framlagda förslaget

till valutaförordning i skrivelse till Kungl. Maj :t som

sin mening giva till känna vad utskottet ovan anfört;

II. att motionerna 1: 301 och II: 420 samt motionerna 1: 150

och II: 179, såvitt i sistnämnda fall avses motionärernas yrkande

under B., icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
III.

att motionerna I: 150 och II: 179 i vad de avser uppgiftslämnandet

inom valutaregleringen icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 2i år 1961

IV. att motionerna I: 150 och II: 179 i vad de avser reservationer

till OEEC:s kapitalliberaliseringskod måtte anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 25 april 1961

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Aspling,

Nils Theodor Larsson, Gustaf Henry Hansson och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Persson

i Appuna och Hansson i Önnarp, fru Renström-Ingenäs, herrar Carlsson

i Tibro, Larsson i Umeå och Nordgren.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 61

104527

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:215 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kunql Maj.-ts proposition a1 i texten