Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1961162 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1961/62 av utgifterna för riksdagen och dess verk in. m.
1961-04-25 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1961:25, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1961162 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1961/62 av utgifterna för riksdagen och dess verk in. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
1
Nr 25
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1961162 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1961/62 av utgifterna för riksdagen och dess verk in. m. (fjortonde
huvudtiteln).
Chefen för finansdepartementet har anfört att riksgäldskontoret med skrivelse
den 17 november 1960 överlämnat beräkningar rörande de anslag under
huvudtiteln Riksdagen och dess verk in. in., som bör upptagas i riksstaten
för budgetåret 1961/62. Jämte uppställning över anslagen har överlämnats
specifikationer, innefattande förslag till stater in. in.
Beträffande anslagsberäkningen inhämtas hl. a. följande av skrivelsen.
Anslaget till arvoden till riksdagens ledamöter har beräknats med 5 procents
höjning av arvodena fr. o. in. år 1961 samt efter nu gällande traktamenten.
Kostnaderna för riksdagstrycket har uppräknats med 145 000 kronor till
1 530 000 kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 10 procent, beroende
dels på omsättningsskatten, dels på höjda priser på tryck och bokbindning.
Då någon erfarenhet ännu inte vunnits om resultatet av de rationaliseringsåtgärder
beträffande riksdagstrycket, som rekommenderades av bankoutskottet
i utlåtande nr 25/1960, har hänsyn härtill inte tagits vid anslagsberäkningen.
Under reservationsanslaget till utgivande av särskilda publikationer har
beräknats kostnader för tryckning av Person- och sakregister till riksdagens
protokoll med bihang för åren 1951—1960 (10-årsregistret). Den totala
kostnaden för registret har uppskattats till ca 290 000 kronor, varifrån avdragits
de för budgetåren 1956/57—1960/61 anvisade anslagen å tillsammans
50 000 kronor.
Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till
65 000 kronor, vilket belopp tillsammans med nu förefintlig anslagsbehållning
å ca 125 000 kronor torde täcka såväl tryckningskostnaderna för fyra
under tiden t. o. m. den 30 juni 1962 färdigställda protokollsband som avskrivnings-
och redigeringskostnaderna för de enligt riksdagens beslut
(BoU uti. nr 25/1960) påbörjade nya protokollen.
Under anslaget till allmänt kyrkomöte har upptagits cd formellt belopp
av 1 000 kronor.
Avlönings- och pensionsanslagcn till under huvudtiteln redovisade riksdagens
verk har beräknats efter nu utgående grundlöner respektive basbelopp,
allt i överensstämmelse med därom av civildepartementet den 7 maj
1960 lämnade allmänna direktiv. I anslutning härtill har för samtliga verk
anslagsposten till rörligt tillägg upptagits till 30 procent av grundlönekost
i—Bihang
till riksdagens protokoll 1961. 8 sand. nr 25
2
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
naderna och posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter till 2
procent av grundlönekostnaderna för ordinarie och icke-ordinaric personal.
Pensionsanslagen för f. d. riksdagsmän och efterlevande till riksdagsmän
har beräknats efter nu gällande bestämmelser.
Arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen har höjts med
40 000 kronor till 140 000 kronor, huvudsakligen beroende på höjningen av
uttagsprocenten från 3 till 4 procent.
Beträffande de till riksgäldsfullmäktiges disposition stående avlöningsoch
omkostnadsanslagen må framhållas följande.
Riksgäldskontoret: Avlöningar har ökat med 46 000 kronor till 1 941 000
kronor (= 2,4 procent) beroende på höjningen av det rörliga tillägget. I anslaget
har inberäknats 25 000 kronor för tillfälligt anställda biträden i samband
med konverteringen av 1947 års premielån.
Under Riksdagens ekonomibyrå har avlöningsanslaget uppräknats med
42 000 kronor, motsvarande inträffande löneklassuppflyttningar och höjt
rörligt tillägg och omkostnadsanslaget med 85 000 kronor, huvudsakligen
motsvarande kostnader för uppsnyggning av första kammarens plenisal och
för nyanskaffning av möbler.
Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar
i särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter in. fl., nämligen anslagen
till Riksdagens interparlamentariska grupp, Riksdagsbiblioteket, Justitieombudsmannen
och hans expedition, Militieombudsmannen och hans
expedition, Riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets
svenska delegation och dess kansli.
De sistnämnda skrivelserna har sedermera överlämnats till bankoutskotlet.
För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet
med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor torde böra beräknas till 116 000 kronor.
Riksgäldskontoret har med skrivelse den 7 april 1961 till utskottet inkommit
med förnyad beräkning beträffande vissa av de under fjortonde
huvudtiteln upptagna anslagen, innebärande höjningar-av vissa av de av
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppen. Anslagen
till pensioner åt f. d. riksdagsmän, till pensioner åt efterlevande till riksdagsmän
samt till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
har således omräknats i enlighet med den av 1960 års höstriksdag godkända
ändringen i stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande. På skäl som redovisas i det följande har riksgäldskontoret
vidare föreslagit uppräkningar av anslagen till utgivande av särskilda
publikationer och till kostnader vid emission av statslån.
l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 1—2 framställda förslag hemställer
utskottet,
Rankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
3
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett
förslagsanslag av 11 625 000 kronor;
b) till Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
2:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till Riksdagen: Avlöningar till personal anvisa
ett förslagsanslag av 1 775 000 kronor. Häri ingår med ett belopp av
8 800 kronor ett arvode för utarbetande av årsregister till riksdagens protokoll
med bihang. Med erinran om att enligt beslut vid innevarande riksdag
(BoU uti. nr 10/1961) huvudmannaskapet för registret till riksdagstrycket
överflyttats till riksdagsbiblioteket, föreslår utskottet att anslaget
nedräknas med ett till 9 000 kronor avrundat belopp i enlighet med nämnda
beslut. Då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagen:
Avlöningar till personal ett förslagsanslag av
1 766 000 kronor.
3:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 4 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag av
1 530 000 kronor.
4:o) Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer. Under punkten 5
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till Riksdagen:
Utgivande av särskilda publikationer anvisa ett förslagsanslag av
270 000 kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning anfört följande.
Enligt 1960 års riksdags beslut (BoU uti. nr 37/1960) bär det av kommittén
för firandet av representationsreformens 100-årsjubileum framlagda
publikationsprogrammet i princip godkänts. För det kommande budgetåret
har beräknats ett medelsbehov av 40 000 kr. att föras under ny underrubrik
Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum.
Utskottet, som vill erinra om att det i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 37/1960 förutsatt alt medel för utgivande av publikationer i anslutning
till representationsreformens 100-årsjubileum skulle anvisas första
gången i riksstaten för budgetåret 1961/62, ansluter sig till riksgäldskontorets
förslag att den erforderliga medelsanvisningen sker under förevn
-
4 Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
rande anslag. Då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagen:
Utgivande av särskilda publikationer ett reservationsanslag
av 310 000 kronor.
5:o) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj ds under punkten 6 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagen:
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.
ö:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.
Under punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1961/62 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
I sin till riksgäldsfullmäktige ingivna framställning den 16 november
1960 har styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp anfört bl. a.
följande.
Statsanslaget till gruppen är för nu löpande budgetår, då den allmänna
interparlamentariska konferensen hållits i Tokyo, 105 000 kronor. Med
hänsyn främst till att motsvarande konferens nästa år skall hållas i Europa
(Bryssel) och med därav följande lägre kostnader, anser styrelsen
statsanslaget till gruppen för budgetåret 1961/62 kunna minskas till 75 000
kronor.
Vid 1961 års interparlamentariska konferens i Bryssel bör gruppen enligt
styrelsens mening vara företrädd av sina båda medlemmar i unionens
råd samt av tolv särskilt utsedda medlemmar av gruppen, vartill kommer
sekreterare. Beräknas kostnaderna för varje svenskt ombud vid konferensen,
som kan beräknas pågå nio dagar till 1 960 kronor, bli de totala kostnaderna
för gruppens representation vid förevarande konferens 29 400
kronor.
Interparlamentariska unionens råd och flertalet av dess studiekommissioner
sammanträda regelmässigt varje vår. Dessa möten äro av grundläggande
betydelse för den därpå följande allmänna konferensens arbete.
Den svenska gruppen bör vid dessa möten vara företrädd av åtminstone
två till tre av sina medlemmar jämte sekreterare. Kostnaderna härför beräknar
styrelsen till oförändrat 10 000 kronor.
Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
i Geneve är för innevarande budgetår 10 300 schweizerfrancs
eller ca 12 350 kronor. Styrelsen beräknar bidraget till samma belopp för
nästa budgetår.
Under loppet av nästa budgetår torde ett nordiskt interparlamentariskt
delegerademöte komma att hållas i Helsingfors. Vid detta möte, som kan
beräknas pågå tre till fyra dagar, bör gruppen vara företrädd av sina fyra
medlemmar av Nordiska interparlamentariska förbundets råd samt av tolv
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
5
särskilt utsedda medlemmar av gruppen, vartill kommer sekreterare. Kostnaderna
för gruppens deltagande i delegerademötet uppskattar styrelsen
till 8 800 kronor.
Kostnaderna för inköp av litteratur beräknar styrelsen till oförändrat
500 kronor.
Utgifterna för representation uppskattar styrelsen för nästa budgetår
liksom för det nu löpande till 2 000 kronor.
Gruppens egentliga förvaltningskostnader, kostnaderna för gruppens byrå
häri inbegripna, ha i styrelsens budgetförslag för nu löpande budgetår liksom
inför ett antal tidigare år beräknats till 12 500 kronor. För nästa budgetår
beräknar styrelsen dessa kostnader till 10 000 kronor.
Gruppens extra utgifter kunna för nästa budgetår uppskattas till 2 400
kronor eller samma belopp som för nu löpande budgetår.
Gruppens utgifter för budgetåret 1961/62 kunna alltså sammanfattnings
-
vis beräknas sålunda:
deltagande i interparlamentariska unionens arbete:
konferens ........................................ 29 400
råds- och kommissionssammanträden 10 000 39 400
bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
i Geneve ............................ 12 350
deltagande i nordiskt interparlamentariskt delegerademöte 8 800
bibliotek............................................ 500
representation ...................................... 2 000
förvaltningskostnader ................................ 10 000
extra utgifter ...................................... 2 400
Summa kronor 75 450
Dragés härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgifter, cirka
780 kronor, återstår ett belopp av omkring 75 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
7:o) Riksdagen: Övriga omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkten 8 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagen:
Övriga omkostnader ett förslagsanslag av 515 000
kronor.
8:o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten
9 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Allmänt
kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 samt. Nr 25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 25 dr 1961
9:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkten 10 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksgäldskontoret:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 941 000
kronor.
10:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. Under
punkten 11 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1961/62 till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.
anvisa ett förslagsanslag av 523 000 kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning beträffande förevarande
punkt anfört bl. a. följande.
Sedan föregående beräkning lämnades har bl. a. vissa förändringar i
planerna för de kommande årens premielånskonverteringar medfört dels
att det inneliggande förrådet av obligationspapper måste förnyas tidigare
än beräknats, vilket medför ett anslagsbehov av 100 000 kr för budgetåret
1961/62, och dels att kostnaderna för annonsering nu beräknas till 750 000
kr i stället för tidigare beräknade 250 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksgäldskontoret:
Kostnader vid emission av statslån m. m.
ett förslagsanslag av 1 123 000 kronor.
11 :o) Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkten 12 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksgäldskontoret:
Övriga omkostnader ett förslagsanslag av
215 000 kronor.
12:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts under punkterna 13 och 14 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar ett förslagsanslag
av 907 000 kronor;
b) till Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag
av 375 000 kronor.
13:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 15 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till Riksdagsbiblioteket; Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 388 000 kronor.
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961 7
I den nämnda, till riksgäldsfullmäktige ingivna framställningen har styrelsen
för riksdagsbiblioteket anfört bl. a. följande.
Styrelsen vill i detta sammanhang anmäla, att gällande tjänste- och personalförteckning
upptager ett biblioteksbiträde i lönegrad Ao 9, vilken befattningshavare
enligt den av riksdagen godkända propositionen 1960: 151
s. 15 hädanefter skall betecknas som förste biblioteksbiträde, vilket torde
böra utsträckas att gälla även riksdagsbiblioteket.
Utskottet har under punkten 2 föreslagit en nedräkning av där ifrågavarande
anslag med hänsyn till att huvudmannaskapet för registret till
riksdagstrycket enligt riksdagens beslut inte längre skall utövas av kanslideputerade
utan har överflyttats till riksdagsbiblioteket. Innan erfarenheter
vunnits om i vad mån det med registret sammanhängande arbetet kan
utföras med den personalstyrka, som lagts till grund för bibliotekets anslagsäskanden,
torde förevarande förslagsanslag till avlöningar vid riksdagsbiblioteket
kunna bibehållas oförändrat. Mot den av styrelsen för riksdagsbiblioteket
ifrågasatta ändringen av gällande tjänste- och personalförteckning
av innebörd att där upptagna biblioteksbiträde i lönegrad Ao 9
skall betecknas förste biblioteksbiträde har utskottet ingen erinran. Det
torde få ankomma på delegerade för riksdagens verk att vidtaga ifrågavarande
ändring. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 15
framställda förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar ett förslagsanslag av 388 000
kronor.
14:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkterna 16 och 17 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 40 000 kronor;
b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning
ett reservationsanslag av 135 000 kronor.
15:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 18 och 19 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar
ett förslagsanslag av 458 000 kronor;
b) till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader
ett förslagsanslag av 24 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
16:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 20 och 21 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar
ett förslagsanslag av 266 000 kronor;
b) till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader
ett förslagsanslag av 24 000 kronor.
17;o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 22 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna
ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
18:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten
23 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till
Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 235 000 kronor.
I sin till riksgäldsfullmäktige ingivna framställning med beräkning av
de för revisorernas verksamhet avsedda riksstatsanslagen har riksdagens
revisorer anfört bl. a. följande.
I sin petitaskrivelse för budgetåret 1959/60 föreslogo revisorerna beträffande
förevarande anslag bl. a., att de på personalförteckningen för revisorernas
kansli upptagna tre tjänsterna som byrådirektör och sekreterare
mä"eJr- °- m- den I juH 1959 omändras till tjänster som byråchef i lönegrad
Bp I. Som motivering härför anförde revisorerna följande.
»De på personalförteckningen för riksdagens revisorers kansli upptagna
tre tjänsterna som byrådirektör och sekreterare äro f. n. placerade i högst
lönegrad Ae 26 Innehavarna av dessa tjänster måste äga god överblick
over statsförvaltningen i dess helhet och dessutom speciell kännedom om
det tämligen vidsträckta avsnitt av samma förvaltning som vederbörande
avdelnings granskningsområde innesluter. De måste vidare ha förmåga att
utreda de mången gång komplicerade frågor som aktualiseras hos revisorerna
och att på ett logiskt och stilistiskt tillfredsställande sätt redovisa
resultatet av små undersökningar. Av särskild vikt är slutligen att de eevSsa£hetmitiatiV
“b Uppslag kunna revisorernas gransknings
Det
är således stora krav i fråga om kunskaper, skicklighet, initiativformaga
och omdome som måste ställas på nämnda tjänstemän. Därjämte
^atsförh^tand^r tfY35 staIll!''ng aT. omtåIi§ såtillvida, att ett visst mot
S“""„dge^tkr"ikUPP
4 gen,em0‘ ^ myndi*he,CT bli
Mot bakgrunden av nu angivna förhållanden framstår den lönegrad vari
nu ifrågavarande tjänster högst må placeras eller Ae 26 såsom uppenbart
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
9
alltför låg, då den icke kan anses innebära en riktig värdesättning av det
ansvar och de arbetsuppgifter som äro förbundna med tjänsterna. En jämförelse
med andra tjänster inom statsförvaltningen ger enligt revisorernas
mening till resultat, att tjänsterna som byrådirektör och sekreterare
hos riksdagens revisorer förete den största likheten med tjänsterna som
byråchef i lönegrad Br 2 på departementens statssekreteraravdelningar.
I sammanhanget bör även uppmärksammas, att de tjänstemän hos riksdagens
båda ombudsmän som inneha en med revisorernas byrådirektörer
närmast jämförbar ställning likaledes äro placerade i nämnda byråchefsgrad.
Av nu anförda skäl och då risk föreligger för att med nuvarande lönegradsplacering
tillräckligt kvalificerade innehavare av ifrågavarande
tjänster icke kunna påräknas jämväl i fortsättningen, få revisorerna föreslå
att tjänsterna omändras till tjänster som byråchef. Dock synes lämpligt
att uppflvttningen begränsas till att avse inplacering i den inom statsförvaltningen
mera allmänt förekommande byråchefsgraden, nämligen B 1.
Då tjänsterna med hänsyn till att de därmed förbundna arbetsuppgifterna
äro synnerligen pressande icke böra betraktas som sluttjänster, torde i
förevarande fall anställningsformen »förordnande för viss tid» böra väljas,
vilket alltså innebär att tjänsterna skulle komma att inplaceras i lönegraden
Bp 1.»
Bankoutskottet vid 1959 års riksdag (uti. nr 38) ansåg sig i likhet med
de hörda remissinstanserna icke kunna förorda bifall till revisorernas framställning
om ändring av tjänsterna som byrådirektör och sekreterare hos
riksdagens revisorer. Enligt utskottets mening borde nämligen resultatet
av 1956 års rationaliseringsutredning avvaktas, innan en omprövning av
tjänsterna skedde. Detta blev också riksdagens beslut (skr. nr 305).
1956 års rationaliseringsutredning har sedermera den 12 juni 1959 avgivit
betänkande angående den statliga centrala rationaliserings- och revisionsverksamhetens
organisation (SOU 1959: 22). På grundval därav har
vidare Kungl. Maj:t genom propositionen 1960: 126 framlagt förslag i ämnet
vilket godkänts av riksdagen (skr. nr 282). Beslutet innebär i de delar
som här närmast äro av intresse, att riksräkenskapsverket och statens
sakrevision skola sammanföras till ett nytt ämbetsverk, riksrevisionsverket,
som skall ledas av en generaldirektör och en särskild styrelse. Verket
skall arbeta på sex byråer, envar under en byråchef i lönegrad Bo 1. Den
nya organisationen skall träda i tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1961.
Genom att 1956 års rationaliseringsutredning således numera fullgjort
sitt uppdrag och statsmakterna tagit ställning därtill har det formella hinder
bortfallit, som enligt bankoutskottet vid 1959 års riksdag förelåg för
en omprövning av tjänsterna som byrådirektör och sekreterare hos riksdagens
revisorer. Med hänsyn härtill anse sig revisorerna nu ånyo böra
aktualisera frågan. Revisorerna finna så mycket större anledning därtill
som de sakskäl 1958 års revisorer åberopade för en höjning av nämnda
tjänster alltjämt göra sig gällande med oförminskad styrka. I sammanhanget
må även uppmärksammas, att med stöd av beslut vid 1959 års riksdag
(jfr bankoutsk. uti. nr 38, p. 15) numera skett sådan ändring av personalorganisationen
vid militieombudsmansexpeditionen, att den tjänsteman
som företrädesvis fått sig anförtrott att syssla med tillsynen över den
militära förvaltningen och därmed sammanhängande verksamhetsområden
tilldelats en tjänst som byråchef i lönegrad Bp 1 efter att tidigare ha beklätt
10
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
en tjänst som byrådirektör i lönegrad Ao 26. En jämförelse mellan de arbetsuppgifter
som åvila å ena sidan innehavarna av de på personalförteckningen
för riksdagens revisorers kansli upptagna tjänsterna som byrådirektör
och sekreterare utfaller enligt revisorernas mening i varje fall icke till
de senares nackdel; det må allenast erinras om att envar av dem icke blott
har ett mera omfattande granskningsområde att bevaka utan därvid även
möter mera komplicerade förvaltningsproblem. Då den skillnad i löne- och
tjänsteställning som här föreligger alltså icke kan anses sakligt motiverad,
synes den ifrågavarande tjänsteförändringen vid militieombudsmansexpeditionen
utgöra ytterligare ett skäl för att tjänsterna som byrådirektör och
sekreterare hos riksdagens revisorer omändras till byråchefstjänster, varigenom
den tidigare pariteten i förevarande fall skulle återställas. Det bör även
beaktas att statens sakrevision, som förutsatts skola tjäna som förebild vid
den organisatoriska utformningen av riksdagens revisorers kansli, vid instundande
budgetårsskifte kommer att som en av huvudkomponenterna
uppgå i det nya riksrevisionsverket, vilket som främsta tjänstemän under
verksledningen får just byråchefer.
över revisorernas framställning i förevarande del har yttranden inhämtats
från lönenämnden för riksdagens verk och från delegerade för riksdagens
verk. Enligt från lönenämnden inlämnat protokollsutdrag från dess
sammanträde den 10 mars 1961 då förevarande framställning från riksdagens
revisorer behandlades yrkades bifall till denna framställning av herrar
Birke, Garén och Hiiglovv, medan avslag yrkades av herrar Gustafsson,
Ringström och Schmidt. Delegerade för riksdagens verk har i sitt yttrande
anfört följande.
Med anledning härav vilja delegerade erinra om att delegerade i yttrande
den 22 april 1959 över en framställning från riksdagens revisorer av enahanda
innebörd — i likhet med vad då var fallet med lönenämnden för
riksdagens verk — fann att tillräckliga skäl icke anförts för den begärda
uppflyttningen av tjänsterna och dessas ändring från extra ordinarie till
ordinarie. Delegerade kunde därför icke biträda revisorernas då föreliggande
framställning. Bankoutskottet, som avstyrkte framställningen under hänvisning
till lönenämndens och delegerades yttranden, tilläde att resultatet
av 1956 års rationaliseringsutredning borde avvaktas innan en omprövning
av tjänsterna skedde.
Såsom riksdagens revisorer i den nu remitterade framställningen omnämnt
har 1956 års rationaliseringsutredning numera slutfört sitt uppdrag
och utredningsresultatet har förelagts riksdagen (prop. 1960: 126). Såvitt
delegerade kunnat finna, kan emellertid den reform av den statliga revisionsverksamheten
som blir ett resultat av utredningens förslag icke tjäna
som motiv för den begärda höjningen av nu ifrågavarande tre tjänster hos
riksdagens revisorer. Som delegerade icke heller i övrigt funnit tillräckliga
skäl anförda för en sådan åtgärd, anse sig delegerade även denna gång böra
avstyrka bifall till framställningen.
Av översänt protokollsutdrag framgår att mot delegerades beslut under
§ 8 att avgiva yttrande av ovan återgiven lydelse reserverade sig herr Wahlund,
som ansåg, att delegerade bort tillstyrka statsrevisorernas framställning.
Ur protokollet återges vidare: »Herr Kollberg, som kallats till sam
-
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
11
manträdet men var förhindrad närvara, har sedermera anmält, att han...
i det under § 8 antecknade ärendet biträdde den reservation som avgivits av
herr Wahlund.»
Utskottet. Riksdagens revisorers förslag att omändra de på personalförteckningen
för deras kansli upptagna tre tjänsterna som byrådirektör och
sekreterare i högst Ae 26 till tjänster som byråchef i Bp 1 överensstämmer
med det förslag beträffande dessa tjänster som behandlades av 1959 års
riksdag. Bankoutskottet avstyrkte (uti. 38/1959) vid detta tidigare tillfälle
framställningen, varvid framhölls att resultatet av 1956 års rationaliseringsutredning
borde avvaktas innan en omprövning av tjänsterna skedde.
1956 års rationaliseringsutredning har sedermera avgivit betänkande angående
den statliga centrala rationaliserings- och revisionsverksamhetens
organisation. På grundval därav framlade Kungl. Maj :t föregående år förslag
i ämnet (prop. 1960: 126), vilket godkändes av riksdagen. I de delar
som här närmast är av intresse innebar detta beslut att riksräkenskapsverket
och statens sakrevision från och med 1 juli 1961 skall sammanföras
till ett nytt ämbetsverk, riksrevisionsverket. Detta skall ledas av en generaldirektör
och arbeta på sex byråer, envar under en byråchef i lönegrad Bo 1.
Riksdagens revisorer har som ett stöd för sin framställning i förevarande
del åberopat denna reform av den statliga revisionsverksamheten. Utskottet
har emellertid i likhet med delegerade för riksdagens verk inte kunnat
finna att denna omorganisation kan tjäna som motiv för den begärda höjningen
av nu ifrågavarande tre tjänster hos riksdagens revisorer vilka till
sin natur torde vara att betrakta som passagetjänster. Då utskottet ej heller
i övrigt funnit att tillräckliga skäl anförts för den ifrågasatta omregleringen
av tjänsterna, kan utskottet ej förorda ett bifall till revisorernas
framställning i denna del. Med hänsyn härtill får utskottet föreslå att det
begärda anslaget nedräknas från 235 000 kronor till 221 000 kronor. Den så
reducerade summan skulle fördela sig med 38 000 kronor på anslagsposten
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, med 130 000 kronor på anslagsposten
Avlöningar till icke ordinarie personal, med 50 000 kronor på anslagsposten
Rörligt tillägg samt med 3 000 kronor per anslagsposten Kompensation
för höjda folkpensionsavgifter.
Då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag
av 221 000 kronor.
19:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkten 24 framställda förslag hemställer
utskottet,
12
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag
av 28 000 kr.
20:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 25 och 26 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Avlöningar ett förslagsanslag av 117 000 kronor;
b) till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Omkostnader ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
21 :o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 27 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor.
Beträffande under detta anslag utgående medel till tryckningskostnader
har Nordiska rådets svenska delegation i sin förenämnda framställning anfört
bl. a. följande.
I anledning av bankoutskottets begäran om en utredning rörande möjligheterna
att reducera kostnaderna för rådets förhandlingar har på uppdrag
av rådets presidium vissa undersökningar inletts. Bl. a. torde upplagan av
rådets förhandlingar kunna minskas. Vissa besparingar torde härigenom
bliva möjliga.
Några kostnadsökningar komma att bliva oundvikliga genom att rådet
upplagt en serie för publicering av gemensamma statliga utredningar av
nordisk karaktär. Kostnaderna för tryckning m. m. av dessa utredningar har
förutsatts skola i huvudsak bäras av vederbörande departement och ministerier.
Vissa smärre utgifter torde rådet dock ej kunna undgå att självt taga
på sig.
Utskottet, som noterat att den av föregående års riksdag (BoU uti. nr
25/1961, punkt 24) begärda undersökningen av möjligheterna att nedbringa
kostnaderna för publiceringen av Nordiska rådets förhandlingar och för
tidskriften Nordisk Kontakt pågår, får ■— med biträdande av Kungl. Maj :ts
under punkten 27 framställda förslag — hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag
av 46 000 kronor.
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
13
22:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt. Under punkten 28 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till Nordiska rådets
svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna för tidskriften
Nordisk Kontakt anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Såsom inotiv för äskandet har Nordiska rådets svenska delegation i den
nämnda framställningen anfört bl. a. följande.
Den av riksdagens bankoutskott begärda utredningen rörande en minskning
av kostnaderna för Nordisk Kontakt har Nordiska rådets presidium
uppdragit åt redaktionskommittén för tidskriften att utföra. Kommittén
har förberedelsevis behandlat denna fråga vid sitt sammanträde i Reykjavik
den 31 juli 1960. Kommittén hade därvid även att beakta ett uttalande
i revisionsberättelsen avseende 1959, gjort av tidskriftens revisorer, om att
kommittén borde eftersträva att söka nedbringa de alltför höga kostnaderna
för korrekturläsning, översättning (till finskan) och distribution. I anledning
av dessa påpekanden har distributionen översetts, och vissa besparingsåtgärder
vidtagits. Beträffande korrekturläsning och översättningskostnaderna
överväges likaledes olika besparingsåtgärder. Då emellertid de samlade
utgifterna för sistnämnda båda ändamål i budgeten beräknats uppgå
till 4 500 kronor, kan tänkbara besparingar på t. ex. 20 % endast leda till en
utgiftsminskning av 900 kronor att fördelas på de fem samverkande länderna.
Tryckningskostnaderna torde kunna nedbringas på endast två sätt,
nämligen antingen genom att tidskriftens nuvarande omfång minskas eller
genom att upplagan beskäres. Undersökningar pågå enligt den sist angivna
linjen i syfte att minska den gratisutdelade upplagan av tidskriften. De besparingar,
som på detta sätt kunna vinnas, väntas sannolikt kunna uppväga
inträdande automatiska prisfördyringar.
Utskottet, som får hänvisa till sitt uttalande under föregående punkt, tillstyrker
det av Kungl. Maj:t framställda förslaget och hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
23 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän. Under punkten 29 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän
anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 1 550 000 kronor.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Pensioner
åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag av 1 550 000
kronor.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 25 dr 1961
24:o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän. Under punkten 30 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 325 000 kronor.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag av
325 000 kronor.
25 :o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkterna 31—36 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag
av 820 000 kronor;
b) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare ett
förslagsanslag av 125 000 kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 116 000
kronor;
d) till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
ett förslagsanslag av 750 000 kronor;
e) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
förslagsanslag av 10 000 kronor;
f) till Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m. ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
26:o) Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen. Under
punkten 37 har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62
till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen anvisa ett förslagsanslag
av 140 000 kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 340 000 kronor.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa till Arbetsgivaravgift
till den allmänna tilläggspensioneringen ett
förslagsanslag av 340 000 kronor.
15
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. in. kommer
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksstaten för budgetåret
1961/62 utgöra 27 931 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande
till gällande riksstat med 3 824 100 kronor samt i förhållande till det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet med 1 717 000 kronor. Specifikation
av de beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater
är såsom Bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.
Stockholm den 25 april 1961
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
vid behandlingen av punkterna 1—17, 19—26:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Geijer*, Aspling,
Nils Theodor Larsson, Ståhle*, Gustaf Henry Hansson och Sjönell*;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Regnéll*,
Persson i Appuna, Hansson i önnarp, Carlsson i Tibro, Bengtsson i
Landskrona och Larsson i Umeå.
vid behandlingen av punkten 18:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Aspling, Nils
Theodor Larsson, Gustaf Henry Hansson, Nils Elowsson, Augustsson och
Sjönell;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Regnéll,
Persson i Appuna, fru Renström-Ingenäs, herrar Carlsson i Tibro, Larsson
i Umeå och Börjesson i Falköping.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
mot utskottets beslut under punkten 18 av herrar Nils Elowsson, Sköldin
och Larsson i Umeå.
16
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
Bilaga 1
Specifikation
till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
för budgetåret 1961/62
Kronor Kronor
Riksdagen
1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
Första kammaren, förslagsvis....................... 4 560 000
Andra kammaren, förslagsvis....................... 7 065 000 11 625 000
2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag........... 1 500 000
3. Avlöningar till personal, förslagsanslag
Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli (exkl.
vaktpersonal), förslagsvis........................ 4 700 000
Utrikesnämnden, förslagsvis. . ................... _ 4 qqq
Övriga avlöningar, förslagsvis....................... 62 000 1 766 000
4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag
Utgifter
Tryckpapper, förslagsvis.......................... 215 000
Riksdagshandlingar:
Tryckningskostnader, förslagsvis................ 1 150 000
Bokbinderikostnader, förslagsvis................. 280 000
Kommittétryck, förslagsvis..................... 10 000
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av riksdagstryck......................— 125 000 1 530 000
5. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
Uppslagsboken över riksdagens verksamhet........... 31 000
Person- och sakregister till riksdagens protokoll med
bihang för åren 1951—1960....................... 240 000
Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum................... 40 000
311 000
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av särskilda publikationer................ . 1 000 310 000
6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
Ridderskapets och adelns protokoll för 1769—1770 års
riksdag (del 27—28), prästeståndets protokoll vid riksdagarna
1680—1714, 1719—1720 och 1723 (del 4—6),
borgarståndets protokoll vid 1734 års riksdag (del 5)
samt bondeståndets protokoll vid 1760—1762 års riksdag
(del 8)
65 100
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
17
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av ståndsprotokoll
Kronor
— 100
7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag
8. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Reseersättningar, förslagsvis.....
Expenser, förslagsvis............
Riksdagens restaurang, förslagsvis
Övriga utgifter, förslagsvis.......
65 000
360 000
50 000
40 000
Allmänt kyrkomöte
9. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag ............
Riksgäldskontoret
10.
Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,
förslagsvis...................................
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.....
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis........
Rörligt tillägg, förslagsvis........................._•
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
53 500
1 140 000
297 000
2 000
420 000
28 500
Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige
I denna post ingår:
arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige
.....................................
särskilda arvoden därutöver
till ordföranden...........................
» tredje ledamoten av arbetsutskottet......
arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter.
..................................
42 000
4 500
3 500
3 500
53 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
nettolöner, förslagsvis.......................
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, förslagsvis....... 6 000
tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.......... 6 000
arvode till riksgäldsdirektörens ersättare........3 000 1 140 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.
I denna post ingår:
nettolöner, förslagsvis.......................
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, förslagsvis.......
övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis....................•_
295 000
1 000
1 000
297 000
Kronor
65 000
75 000
515 000
1 000
1 941 000
18
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
Kronor
Arvoden och särskilda ersättningar
Under denna rubrik har medel beräknats för
följande utgifter:
gratifikationer eller belöningar, förslagsvis...... 1 000
gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet
för riksdagens verk, förslagsvis.
................................. 1 000 2 000
11. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag
Obligationspapper, förslagsvis....................... 100 000
Värdepapperstryck, förslagsvis...................... 250 000
Annonsering m. m., förslagsvis.......... 750 000
Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis___________... 30 000
1 130 000
Särskilda uppbördsmedel
Förvaringsavgifter............................... 7 000
12. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis......................... 10 000
Reseersättningar, förslagsvis.............. 8 000
Expenser, förslagsvis.............. 170 000
Publikationstryck, förslagsvis............. 10 100
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av publikationer............ — 100 10 000
Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 17 000
Riksdagens ekonomibyrå
13. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . 366 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 365 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1........ 1 000
Rörligt tillägg, förslagsvis..........................: 220 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 15 000
967 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning för utlånad personal................... —- 60 000
14. Omkostnader, förslagsanslag
Utgifter
Sjukvård m. m., förslagsvis......................... 2 000
Reparationer och underhåll av riksdagshuset m. m., för
sla§svis.
....................................... 150 000
Expenser, förslagsvis............................... 250 000
Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 13 OOO
415 000
Kronor
1 123 000
215 000
907 000
Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar samt gottgörelse
enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961 19
Kronor Kronor
Särskilda uppbördsmedel
Influtna hyror..................................— 40 000 375 000
Riksdagsbiblioteket
15. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis.
......................... 1 8(X)
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . 160 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 132 200
Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 88 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 6 000 388 000
16. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis......................... 1 000
Expenser, förslagsvis................................ 22 000
Publikationstryck, förslagsvis......................• 15 000
Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 2 000 40 000
17. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1......... 135 000
Justitieombudsmannen och hans expedition
18. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . 275 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 75 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 102 000
Kompensation för höj da folkpensionsavgifter, förslagsvis 6 000 458 000
19. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis......................... 900
Reseersättningar, förslagsvis........................ 5 000
Expenser, förslagsvis............................... 18 000
Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 100 24 000
Militieombudsmannen och hans expedition
20. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . 177 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 24 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 61 000
Kompensation för höj da folkpensionsavgifter, förslagsvis 4 000 266 000
i Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för
komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti. nr
19/1947).
20
Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1961
Kronor
21. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis......................... 900
Reseersättningar, förslagsvis........................ 10 000
Expenser, förslagsvis............................... 13 000
Övriga utgifter, förslagsvis.......!................... 100
Riksdagens revisorer och deras kansli
22. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag
Arvoden, förslagsvis.................................
23. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . 38 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 130 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 50 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 3 000
24. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis......................... 400
Reseersättningar, förslagsvis........................ 20 000
Expenser, förslagsvis............................... 7 500
Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 100
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli
25. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis... 1 400
Arvode till sekreteraren och kanslichefen, förslagsvis... 38 000
Avlöningar till icke-ordinare personal, förslagsvis...... 54 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 22 100
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 1 500
26. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis......................... 300
Reseersättningar, förslagsvis........................ 40 000
Expenser, förslagsvis............................... 20 000
Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 4 700
27. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag
Utgifter:
Arvoden till gemensam personal, kostnader för utred
-
ningar m. m., förslagsvis........................ 7 000
Tryckningskostnader för rådets förhandlingar, för
slagsvis.
..................................... 35 000
Informationsmaterial, förslagsvis.................. 3 000
Reseersättningar m. m., förslagsvis................ 1 100
Kronor
24 000
45 000
221 000
28 000
117 000
65 000
46 100
Bankoutskottets utlåtande nr 2.5 år 1961
21
Kronor
Särskilda uppbördsmedel
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna
— 1001
28. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag
Utgifter:
Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt, förslags
.
.jc .......•............ 40 200
Särskilda uppbördsmedel
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna
..............................
Försäljning av Nordisk Kontakt.........
1001
1001 — 200
Pensioner
29. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag....................
30. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag...........
31. Pensioner åt f. rf. befattningshavare, förslagsanslag................
32. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag.......
Diverse
33. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......................
34. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag
35. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag......
36. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslags
anslag.
...................................................
37. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen m. m.,
förslagsanslag ............................................
Summa
Kronor
46 000
40 000
1 550 000
325 000
820 000
125 000
116 000
750 000
10 000
50 000
340 000
27 931 000
1 Formellt belopp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:291 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse dv 1 § lagen den 30 juni 191fl a1 i texten