Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående delvis ändrad befordringsgång för riksbankens vaktmästare. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 2 februari 1961 hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen medgiva, att vid riksbankens huvudkontor skall tillämpas sådan befordringsgång för vaktpersonalen

1961-05-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1961:27, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående delvis ändrad befordringsgång för riksbankens vaktmästare. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 2 februari 1961 hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen medgiva, att vid riksbankens huvudkontor skall tillämpas sådan befordringsgång för vaktpersonalen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 27 dr 1961

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

angående delvis ändrad befordringsgång för riksbankens

vaktmästare.

Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 2 februari

1961 hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen medgiva, att vid riksbankens

huvudkontor skall tillämpas sådan befordringsgång för vaktpersonalen

(inkl. chaufförer), att bankvaktmästare som befinnes lämplig för befordran

erhåller extra ordinarie tjänst i Ae 8 efter ca fyra års anställning som bankvaktmästare

i 7 :e lönegraden å löneplan A samt att i samband därmed ny tillsättning

av ordinarie bankvaktmästaretjänster i Ao 7 icke vidare skall ske.

Fullmäktige har anfört följande.

Tjänsterna såsom obefordrade vaktmästare vid riksbankens huvudkontor

äro enligt gällande tjänsteförteckning för riksdagens verk, vilken i denna

del går tillbaka på beslut av 1953 års riksdag (se BoU:s uti. 28/1953), placerade

i lönegraden Ao 7 (tidigare lgr Ca 11). Beträffande tidigare löneställning

och utvecklingen fram till beslutet av 1953 års riksdag torde få hänvisas

till förenämnda utskottsutlåtande.

Under senare tid ha förelegat svårigheter att hålla en tillfredsställande

rekrytering till vaktmästartjänsterna. Dessa svårigheter ha accentuerats genom

att jämväl avgången från vaktmästartjänster varit betydande. De sista

fem åren ha sålunda tjugutre vaktmästare vid huvudkontoret lämnat sina

tjänster för att övergå till annan verksamhet, varav under 1960 elva.

Angivna förhållanden föranledde, att då Civilförvaltningens personalförbund

begärde förhandlingar med riksbanken för uppflyttning av lönegradsplaceringen

av ett relativt stort antal vaktmästartjänster, riksbankens representanter

funno det mera motiverat att i stället erbjuda en lönelyftning för

yngre vaktmästarpersonal. I den förhandlingsöverenskoinmelse, som nåddes

på sådan grundval, antecknades, att parterna vore överens om att för riksbankens

vaktmästare förelåge särskilda arbetsuppgifter, som kunde motivera

eu något högre löneställning för dem än för expeditionsvakter och liknande

vaktpersonal vid riksdagens andra verk och vid statsförvaltningen i

övrigt. Med denna utgångspunkt förklarade sig riksbankens representanter

beredda föreslå fullmäktige att till riksdagen avgiva förslag om inrättande

av en ändrad befordringsgång för vaktpersonal (inkl. chaufförer) vid riksbankens

huvudkontor, innebärande att bankvaktmästare, som befinnes lämplig

för befordran, erhåller extra ordinarie tjänst i Ae 8 efter ca 4 års anställning

som bankvaktmästare i 7 :e lönegraden å löneplan A samt att i samband

därmed nytillsättning av ordinarie bankvaktmästaretjänster i Ao 7

icke vidare skall ske.

Fullmäktige vilja för sin del ansluta sig till den av förhandlingsdelegerade

llihang till riksdagens protokoll 1961. S samt. iVr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 27 dr 1961

träffade uppgörelsen. Några principiella betänkligheter torde knappast kunna

anföras häremot. Visserligen innebär överenskommelsen, att den nuvarande

överensstämmelsen i löneställning för riksbankens vaktmästare och övrig

vaktpersonal inom statsförvaltningen upplöses. Att märka är emellertid, som

framgår av det citerade utskottsutlåtandet, att den speciella arten av riksbanksvaktmästarnas

arbetsuppgifter ansetts böra medföra en högre löneställning

för dem än för övrig vaktpersonal inom statsförvaltningen. Den

överensstämmelse i löneställningen, som numera föreligger, är ej resultatet

av ett medvetet likställande av riksbankens vaktmästare med övrig vaktpersonal

utan bär blivit en icke särskilt åsyftad följd av 1957 års generella

omläggning av det statliga lönesystemet. Skäl tala emellertid för att åter ge

riksbankens vaktpersonal försteg i lönehänseende. Som stöd härför må väsentligen

hänvisas till den speciella förtroendeställning som riksbanksvaktinästarna

inta genom att de i sin tjänst ha att taga befattning med mycket

stora värden. Såsom framhållits av den år 1952 tillsatta kommittén för utredning

beträffande lönegradsplaceringen för vaktmästarpersonal vid riksdagens

verk bör visserligen hänsynen till dylika förhållanden i första hand

föranleda en lönedifferentiering, grundad å skillnaden i arten av arbetsuppgifter

mellan olika individuella tjänster. Sådana skillnader ha också beaktats

och kommit till uttryck i vissa tjänsters placering såsom förste bankvaktmästartjänst.

Men i stor utsträckning äro de arbetsuppgifter som innefatta

handhavande och bevakning av värden av sådan art, att de ej kunna

sammanföras och begränsas till vissa bestämda tjänster. Värdetransporter

inom och utom banken samt bevakning av värden äro sålunda ständigt

föreliggande arbetsuppgifter, för vilka särskild personal ej lämpligen kan

avdelas utan för vilka all vaktmästarpersonal, även den yngre, måste kunna

ianspråktagas. Det synes rimligt att den speciella karaktären av arbetsuppgifterna

för riksbankens vaktmästare ger denna personal ett försteg i lönehänseende

framför annan vaktpersonal, som väsentligen sysselsättes med

passningstjänst.

För generell uppflyttning tala emellertid även andra skäl. De svårigheter

att behålla manlig arbetskraft i lägre lönegrader, som synes föreligga i

Stockholm, få för riksbankens del en särskilt allvarlig anstrykning med hänsyn

till vaktpersonalens sysselsättande med värdetransporter och bevakningstjänst.

Ur säkerhetssynpunkt måste nämligen betecknas som starkt

otillfredsställande att med sådana arbetsuppgifter sysselsatt personal snabbt

oinsättes. Skulle rekryteringssvårigheterna ytterligare förvärras blir det risk

för en mindre tillfredställande rekrytering och en allt snabbare omsättning

bland vaktpersonalen skulle så småningom medföra, att utanför riksbanken

komme att finnas ett stort antal personer, som under tidigare tjänstgöring

förvärvat förtrogenhet med banken och dess säkerhetsanordningar.

Det otillfredsställande i en sådan ordning ligger i öppen dag och fullmäktige

kunna ej utan oro se en sådan utveckling. Fullmäktige finna därför angeläget,

att riksbanken genom en lönelyftning för yngre vaktpersonal får bättre

möjligheter att konkurrera om arbetskraften inom detta område.

över framställningen har yttranden avgivits av lönenåmnden och delegerade

för riksdagens verk. Lönenåmnden har anfört att vidtagande av åtgärder

inom ifrågavarande område enligt nämndens mening torde få konsekven
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 27 är W61

3

ser för lönestäilningen beträffande motsvarande personal inom vissa av riksdagens

övriga verk. Nämnden vill dock — men anledning av att det i förevarande

fall föreligger en förhandlingsöverenskommelse — icke motsätta sig

bifall till framställningen.

Delegerade för riksdagens verk har anfört följande.

Såsom framgår av bankofullmäktiges skrivelse och av protokollet över

de förhandlingar som lågo till grund för fullmäktiges framställning i ärendet

voro de förhandlande parterna — riksbankens organisationskommitté och

Civilförvaltningens personalförbund — överens om att för riksbankens vaktmästare

föreligga särskilda arbetsuppgifter, som kunna motivera en något

högre löneställning för dem än för expeditionsvakter och liknande vaktpersonal

vid riksdagens övriga verk och vid den övriga statsförvaltningen. Eftersom

förenämnda personalförbund representerar vaktmästarpersonalen vid

hela statsförvaltningen får man förutsätta, att förbundet icke kommer att

åberopa en uppflyttning av riksbankens vaktmästare i löneställning i enlighet

med fullmäktiges förslag som skäl till höjning av andra vaktmästartjänster

vid riksdagens verk eller inom andra grenar av statsförvaltningen.

Delegerade våga därför utgå från att ett bifall till framställningen ej skall

få några konsekvenser beträffande lönestäilningen för vaktmästare som ej

äro anställda i riksbanken.

Vid sådant förhållande och med hänsyn till de motiv som anförts av bankofullmäktige

anse delegerade att det ej föreligger skäl att motsätta sig bifall

till framställningen, vilken som förut nämnts baserar sig på en träffad förhandlingsöverenskommelse.

Utskottet. På de skäl som av fullmäktige anförts är utskottet berett förorda

att den ifrågavarande vaktpersonalen vid riksbanken beredes visst försteg

i lönehänseende i förhållande till annan vaktmästarpersonal. Vad delegerade

för riksdagens verk anfört berättigar till antagandet att ett bifall

till framställningen icke skall få några konsekvenser beträffande lönestäilningen

för vaktmästare som ej är anställda i riksbanken.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att vid riksbankens huvudkontor

skall tillämpas sådan befordringsgång för vaktpersonalen

(inkl. chaufförer), att bankvaktmästare som befinnes

lämplig för befordran erhåller extra ordinarie tjänst i Ae 8

efter ca fyra års anställning som bankvaktmästare i 7:e

lönegraden å löneplan A samt att i samband därmed nytillsättning

av tjänster i Ao 7 icke vidare skall ske.

Stockholm den 5 maj 1961

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskoftets utlåtande nr 27 dr 196i

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Aspling, Gustaf

Henry Hansson, Palm, Augustsson, Svanström och Sjönell;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Boija,

Regnéll och Persson i Appuna, fru Renström-Ingenäs, herrar Carlsson i

Tibro och Börjesson i Falköping.

Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1%1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.