Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961
1961-12-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1961:35, Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret
angående lönesättningen m. m. för viss
personal vid riksdagens ekonomibyrå.
Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 15 november
1961 hemställt, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att dels godkänna
i skrivelsen framförda ändringsförslag beträffande vaktmästar-, maskinoch
reparatörspersonalen i riksdagshuset, dels ock bemyndiga delegerade
för riksdagens verk att vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för riksdagens ekonomibyrå som påkallas av förslagen.
I sin framställning har riksgäldsfullmäktige anfört följande.
Efter framställning av riksgäldsfullmäktige och med bifall till hemställan
av bankoutskottet i utlåtande nr 38 fattade 1960 års höstriksdag beslut
angående omorganisation av riksdagens ekonomibyrå, med tillämpning
fr. o. m. den 1 januari 1961. Omorganisationen avsåg allenast byråns egentliga
kontorsorganisation och den därtill knutna personalen och omfattade
således icke vissa andra under byrån sorterande personalgrupper, såsom
vaktmästare samt maskin- och reparatörspersonal.
Med erinran härom framlägger fullmäktige i det följande vissa förslag
angående lönesättning in. m. beträffande sistnämnda personalgrupper. Förslaget
har varit föremål för förhandlingar med representanter för vederbörande
personalorganisationer, nämligen Sveriges Arbetsledareförbund och
Civilförvaltningens Personalförbund, avdelning 3. (Bil. A—C.)1
A. Vaktmästarpersonalen
Inom vaktmästarkåren i riksdagshuset finnes 10 befattningar i högre
lönegrader än bottenlönegraden, i vilken antalet vaktmästare utgör 30. Två
av sistnämnda vaktmästare tjänstgör emellertid under riksdagstiden som
kanslister i utskott, medan en tjänstgör hos Nordiska rådets svenska delegation
och ytterligare en på ekonomibyråns kontor som kontorist (Ag9).
Av de befordrade vaktmästarna är fem över 60 år gamla. Samtliga vaktmästare
tillhör pensioneringsperiod II (63—65 år) med undantag av materialförvaltaren,
som tillhör pensioneringsperiod III (65—66 år). Befordringsförhållandena
för riksdagsvaktmästarna kan sålunda betecknas som relativt
tillfredsställande.
Eu viss förbättring av befordringsutsikterna har fullmäktige emellertid
ansett vara motiverad. Fullmäktige föreslår därför inrättande fr. o. m. den
1 januari 1962 av en ny tjänst som biträdande vaktmästare i Ao 9, varvid
förutsättes, att den nuvarande tjänsten som e. o. postvaktmästare i Ac 9
skall bibehållas i organisationen. Den sålunda föreslagna tjänsten torde böra
1 Här cj bifogade.
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 saml. Nr 35
2
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961
sortera under förste vaktmästaren i första kammaren. Enighet har vid
förhandlingarna förelegat beträffande denna tjänst. Vid förhandlingarna
har vidare förutsatts, att frågan angående vissa generella lönegradsuppflyttningar
för riksdagens vaktpersonal, varom framställningar gjorts från
vaktmästarnas personalorganisation, bör upptagas till prövning i anslutning
till de förhandlingar, som föres mellan civildepartementet och vederbörande
personalorganisation angående ändrad lönesättning av motsvarande personalkategori
inom statsförvaltningen i övrigt.
B. Maskinpersonalen.
Riksdagshusets maskinpersonal består av en maskinmästare i Ao 13 och
en maskinist i Ao 10 samt en reparatör i Ao 9 och tre eldare, därav två i
Ao 7 och en i Ae 7. Dessa lönegradsplaceringar har varit föremål för prövning
vid 1952 års tjänsteförteckningsrevision men därvid lämnats orubbade.
Med anledning av från personalorganisationernas sida gjorda framställningar
om lönegradsuppflyttningar beträffande samtliga nu ifrågavarande
tjänster har fullmäktige hemställt till ordföranden i 1959 års maskinklassificeringsgrupp,
krigsrådet Erik Hallin, att med beaktande av fastställda
normer för klassificering av statens fasta maskinanläggningar samt resultatet
av de senaste årens B-listeförhandlingar beträffande reparatörs- och
eldarpersonal till fullmäktige inkomma med förslag angående löneställningen
för maskinpersonalen i riksdagshuset. Enligt Hallins förslag skulle maskinpersonalen
få följande ändrade löneställningar och tjänstebenämningar:
1) maskinmästaren kvarstår i Ao 13 med den ändrade tjänstebenämningen
maskinchef,
2) maskinisten i Ao 10 uppflyttas till förste maskinist i Ao 12,
3) reparatören i Ao 9 uppflyttas till förste reparatör i Ao 10,
4) tre eldare i A 7 (två i Ao 7 och en i Ae 7) uppflyttas till värmeskötare
i A 8.
Detta förslag har godtagits vid förhandlingarna, dock med den ändringen
att maskinchefen med hänsyn till de speciella tjänstgöringsförhållandena
inom riksdagshuset för ifrågavarande befattningshavare ansetts böra uppflyttas
till 14 :e lönegraden. Fullmäktige har för egen del funnit sig böra
biträda sakkunnigförslaget med nu angiven ändring.
Såsom närmare framgår av förhandlingsprotokollen, har från personalorganisationernas
sida jämväl framförts yrkanden om viss retroaktiv tilllämpning
av de överenskomna lönegradsuppflyttningarna. Dessa yrkanden
har emellertid måst avvisas med hänvisning till riksdagens tidigare ståndpunktstaganden
i liknande fall, och lönegradsuppflyttningarna föreslås sålunda
skola ske fr. o. in. den 1 januari 1962.
C. Reparatören—snickaren
Vid riksdagshuset finns anställd en materialförvaltaren underställd reparatör
med huvudsaklig uppgift att utföra snickeriarbeten. Tjänsten var
före den 1 juli 1951 placerad i lönegraden Ca 11 (Nuvarande Ao 7). Den
höjdes till Ca 13 (nuvarande Ao 9) genom beslut av 1951 års riksdag (bankoutsk.
uti. nr 18).
Vid förhandlingarna har enighet förelegat om att tjänsten bör i likhet
med maskinreparatörstjänsten uppflyttas till 10 :e lönegraden samt få
tjänstebenämningen hantverksföreståndare. Även fullmäktige finner en
sådan lönegradsplacering lämpligt avvägd med hänsyn till de yrkeskvalifika
-
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961
3
tioner, som måste krävas av innehavaren av ifrågavarande reparatörstjänst.
Ej heller mot tjänstebenämningen hantverksföreståndare har fullmäktige
funnit anledning till erinran. Ändringarna bör genomföras fr. o. m. den 1
januari 1962.
D. Sammanfattning
I enlighet med vad fullmäktige här ovan förordat och i överensstämmelse
med den förhandlingsöverenskommelse, som träffats mellan representanter
för fullmäktige, å ena, samt Sveriges Arbetsledareförbund respektive Civilförvaltningens
Personalförbund, avdelning 3, å andra sidan, föreslår fullmäktige
sålunda följande ändringar beträffande vaktmästar-, maskin- och
reparatörspersonalen i riksdagshuset, med tillämpning fr. o. m. den 1 januari
1962:
1) en tjänst som biträdande förste vaktmästare i Ao 9 inrättas;
2) maskinmästaren i Ao 13 uppflyttas till Ao 14 med tjänstebenämningen
maskinchef;
3) maskinisten i Ao 10 uppflyttas till förste maskinist i Ao 12;
4) maskinreparatören i Ao 9 uppflyttas till förste reparatör i Ao 10;
5) tre eldare i A 7 (två i Ao 7 och en i Ae 7) uppflyttas till värmeskötare
i A 8;
6) reparatören-snickaren i Ao 9 uppflyttas till Ao 10 med tjänstebenämningen
hantverksföreståndare.
Vid bifall till ovanstående förslag torde nuvarande innehavare av de under
2)—6) angivna tjänsterna böra utan ansökan uppflyttas till den föreslagna
högre lönegraden, medan den nyinrättade tjänsten som biträdande
förste vaktmästare torde böra sökas i vanlig ordning.
över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från lönenämnden
för riksdagens verk, som anfört följande.
Av principiella skäl hyser lönenämnden betänkligheter mot den av riksgäldsfullmäktige
förordade uppflyttningen av tjänsten som maskinmästare
Ao 13 till maskinchef Ao 14, då en sådan uppflyttning innebär en avvikelse
från den inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningen för ansvarsmän
vid fasta maskinanläggningar. Med hänsyn dels till den i fallet föreliggande
förhandlingsöverenskommelsen, dels till de av riksgäldsfullmäktige anförda
speciella åliggandena för maskinchefen vid riksdagshuset, vill lönenämnden
dock icke motsätta sig den föreslagna uppflyttningen av tjänsten som maskinmästare
Ao 13 till maskinchef Ao 14. I fråga om övriga av riksgäldsfullmäktige
yrkade lönegradsuppflyttningar samt beträffande förslaget om
inrättande av tjänst som biträdande förste vaktmästare i lönegraden Ao 9
finner lönenämnden icke anledning till erinran.
Utskottet. Den av föregående års riksdag beslutade omorganisationen av
riksdagens ekonomibyrå berörde inte vaktmästare- och maskinpersonalen i
riksdagshuset. Riksgäldsfullmäktige har numera efter förhandlingar med
vederbörande personalorganisationer framlagt vissa förslag angående lönesättning
in. in. för nämnda personalgrupper. Förslaget innebär i korthet
dels inrättande av en tjänst som biträdande förste vaktmästare i Ao 9 och
dels följande uppflyttningar av tjänster, nämligen av maskinmästaren
i Ao 13 till Ao 14 med tjänstebenämningen maskinchef, av maskinisten
4
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961
i Ao 10 till förste maskinist i Ao 12, av maskinreparatören i Ao 9 till förste
reparatör i Ao 10, av tre eldare i A 7 till värmeskötare i A 8 samt av reparatören-snickaren
i Ao 9 till Ao 10 med tjänstebenämningen hantverksföreståndare.
Den föreslagna uppflyttningen av maskinmästaren från Ao 13 till Ao 14
innebär en avvikelse från den inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningen
för ansvarsmän vid fasta maskinanläggningar. Avvikelsen har
av fullmäktige motivierats med de speciella tjänstgöringsförhållandena
inom riksdagshuset. Lönenämnden har för sin del uttalat, att den med hänsyn
dels till nämnda förhållanden och dels till den föreliggande förhandlingsöverenskommelsen
icke vill motsätta sig förslaget i denna del. Med beaktande
av vad sålunda anförts vill utskottet för sin del tillstyrka den föreslagna
uppflyttningen av maskinmästaren. Utskottet kan även i övrigt
tillstyrka det av fullmäktige framlagda förslaget.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
dels godkänna det av riksgäldsfullmäktige framlagda
förslaget angående lönesättningen m. m. för viss personal
vid riksdagens ekonomibyrå att tillämpas fr. o. m. den
1 januari 1962,
dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga
de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för
riksdagens ekonomibyrå som påkallas av förslagen.
Stockholm den 5 december 1961
På bankoutskottets vägnar:
THURE ANDERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Fahlander, Aspling, Ståhle, Gustaf
Henry Hansson, Kronstrand, Torsten Mattsson, Fagerström och Gorthon;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Boija, Regnéll
och fru Renström-Ingenäs, herrar Bengtsson i Landskrona och Larsson i
Umeå, fru Lindekvist och herr Börjesson i Falköping.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLN Cl
108553
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.