Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961

1961-12-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1961:35, Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret

angående lönesättningen m. m. för viss

personal vid riksdagens ekonomibyrå.

Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 15 november

1961 hemställt, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att dels godkänna

i skrivelsen framförda ändringsförslag beträffande vaktmästar-, maskinoch

reparatörspersonalen i riksdagshuset, dels ock bemyndiga delegerade

för riksdagens verk att vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna

för riksdagens ekonomibyrå som påkallas av förslagen.

I sin framställning har riksgäldsfullmäktige anfört följande.

Efter framställning av riksgäldsfullmäktige och med bifall till hemställan

av bankoutskottet i utlåtande nr 38 fattade 1960 års höstriksdag beslut

angående omorganisation av riksdagens ekonomibyrå, med tillämpning

fr. o. m. den 1 januari 1961. Omorganisationen avsåg allenast byråns egentliga

kontorsorganisation och den därtill knutna personalen och omfattade

således icke vissa andra under byrån sorterande personalgrupper, såsom

vaktmästare samt maskin- och reparatörspersonal.

Med erinran härom framlägger fullmäktige i det följande vissa förslag

angående lönesättning in. m. beträffande sistnämnda personalgrupper. Förslaget

har varit föremål för förhandlingar med representanter för vederbörande

personalorganisationer, nämligen Sveriges Arbetsledareförbund och

Civilförvaltningens Personalförbund, avdelning 3. (Bil. A—C.)1

A. Vaktmästarpersonalen

Inom vaktmästarkåren i riksdagshuset finnes 10 befattningar i högre

lönegrader än bottenlönegraden, i vilken antalet vaktmästare utgör 30. Två

av sistnämnda vaktmästare tjänstgör emellertid under riksdagstiden som

kanslister i utskott, medan en tjänstgör hos Nordiska rådets svenska delegation

och ytterligare en på ekonomibyråns kontor som kontorist (Ag9).

Av de befordrade vaktmästarna är fem över 60 år gamla. Samtliga vaktmästare

tillhör pensioneringsperiod II (63—65 år) med undantag av materialförvaltaren,

som tillhör pensioneringsperiod III (65—66 år). Befordringsförhållandena

för riksdagsvaktmästarna kan sålunda betecknas som relativt

tillfredsställande.

Eu viss förbättring av befordringsutsikterna har fullmäktige emellertid

ansett vara motiverad. Fullmäktige föreslår därför inrättande fr. o. m. den

1 januari 1962 av en ny tjänst som biträdande vaktmästare i Ao 9, varvid

förutsättes, att den nuvarande tjänsten som e. o. postvaktmästare i Ac 9

skall bibehållas i organisationen. Den sålunda föreslagna tjänsten torde böra

1 Här cj bifogade.

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 8 saml. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961

sortera under förste vaktmästaren i första kammaren. Enighet har vid

förhandlingarna förelegat beträffande denna tjänst. Vid förhandlingarna

har vidare förutsatts, att frågan angående vissa generella lönegradsuppflyttningar

för riksdagens vaktpersonal, varom framställningar gjorts från

vaktmästarnas personalorganisation, bör upptagas till prövning i anslutning

till de förhandlingar, som föres mellan civildepartementet och vederbörande

personalorganisation angående ändrad lönesättning av motsvarande personalkategori

inom statsförvaltningen i övrigt.

B. Maskinpersonalen.

Riksdagshusets maskinpersonal består av en maskinmästare i Ao 13 och

en maskinist i Ao 10 samt en reparatör i Ao 9 och tre eldare, därav två i

Ao 7 och en i Ae 7. Dessa lönegradsplaceringar har varit föremål för prövning

vid 1952 års tjänsteförteckningsrevision men därvid lämnats orubbade.

Med anledning av från personalorganisationernas sida gjorda framställningar

om lönegradsuppflyttningar beträffande samtliga nu ifrågavarande

tjänster har fullmäktige hemställt till ordföranden i 1959 års maskinklassificeringsgrupp,

krigsrådet Erik Hallin, att med beaktande av fastställda

normer för klassificering av statens fasta maskinanläggningar samt resultatet

av de senaste årens B-listeförhandlingar beträffande reparatörs- och

eldarpersonal till fullmäktige inkomma med förslag angående löneställningen

för maskinpersonalen i riksdagshuset. Enligt Hallins förslag skulle maskinpersonalen

få följande ändrade löneställningar och tjänstebenämningar:

1) maskinmästaren kvarstår i Ao 13 med den ändrade tjänstebenämningen

maskinchef,

2) maskinisten i Ao 10 uppflyttas till förste maskinist i Ao 12,

3) reparatören i Ao 9 uppflyttas till förste reparatör i Ao 10,

4) tre eldare i A 7 (två i Ao 7 och en i Ae 7) uppflyttas till värmeskötare

i A 8.

Detta förslag har godtagits vid förhandlingarna, dock med den ändringen

att maskinchefen med hänsyn till de speciella tjänstgöringsförhållandena

inom riksdagshuset för ifrågavarande befattningshavare ansetts böra uppflyttas

till 14 :e lönegraden. Fullmäktige har för egen del funnit sig böra

biträda sakkunnigförslaget med nu angiven ändring.

Såsom närmare framgår av förhandlingsprotokollen, har från personalorganisationernas

sida jämväl framförts yrkanden om viss retroaktiv tilllämpning

av de överenskomna lönegradsuppflyttningarna. Dessa yrkanden

har emellertid måst avvisas med hänvisning till riksdagens tidigare ståndpunktstaganden

i liknande fall, och lönegradsuppflyttningarna föreslås sålunda

skola ske fr. o. in. den 1 januari 1962.

C. Reparatören—snickaren

Vid riksdagshuset finns anställd en materialförvaltaren underställd reparatör

med huvudsaklig uppgift att utföra snickeriarbeten. Tjänsten var

före den 1 juli 1951 placerad i lönegraden Ca 11 (Nuvarande Ao 7). Den

höjdes till Ca 13 (nuvarande Ao 9) genom beslut av 1951 års riksdag (bankoutsk.

uti. nr 18).

Vid förhandlingarna har enighet förelegat om att tjänsten bör i likhet

med maskinreparatörstjänsten uppflyttas till 10 :e lönegraden samt få

tjänstebenämningen hantverksföreståndare. Även fullmäktige finner en

sådan lönegradsplacering lämpligt avvägd med hänsyn till de yrkeskvalifika
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961

3

tioner, som måste krävas av innehavaren av ifrågavarande reparatörstjänst.

Ej heller mot tjänstebenämningen hantverksföreståndare har fullmäktige

funnit anledning till erinran. Ändringarna bör genomföras fr. o. m. den 1

januari 1962.

D. Sammanfattning

I enlighet med vad fullmäktige här ovan förordat och i överensstämmelse

med den förhandlingsöverenskommelse, som träffats mellan representanter

för fullmäktige, å ena, samt Sveriges Arbetsledareförbund respektive Civilförvaltningens

Personalförbund, avdelning 3, å andra sidan, föreslår fullmäktige

sålunda följande ändringar beträffande vaktmästar-, maskin- och

reparatörspersonalen i riksdagshuset, med tillämpning fr. o. m. den 1 januari

1962:

1) en tjänst som biträdande förste vaktmästare i Ao 9 inrättas;

2) maskinmästaren i Ao 13 uppflyttas till Ao 14 med tjänstebenämningen

maskinchef;

3) maskinisten i Ao 10 uppflyttas till förste maskinist i Ao 12;

4) maskinreparatören i Ao 9 uppflyttas till förste reparatör i Ao 10;

5) tre eldare i A 7 (två i Ao 7 och en i Ae 7) uppflyttas till värmeskötare

i A 8;

6) reparatören-snickaren i Ao 9 uppflyttas till Ao 10 med tjänstebenämningen

hantverksföreståndare.

Vid bifall till ovanstående förslag torde nuvarande innehavare av de under

2)—6) angivna tjänsterna böra utan ansökan uppflyttas till den föreslagna

högre lönegraden, medan den nyinrättade tjänsten som biträdande

förste vaktmästare torde böra sökas i vanlig ordning.

över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från lönenämnden

för riksdagens verk, som anfört följande.

Av principiella skäl hyser lönenämnden betänkligheter mot den av riksgäldsfullmäktige

förordade uppflyttningen av tjänsten som maskinmästare

Ao 13 till maskinchef Ao 14, då en sådan uppflyttning innebär en avvikelse

från den inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningen för ansvarsmän

vid fasta maskinanläggningar. Med hänsyn dels till den i fallet föreliggande

förhandlingsöverenskommelsen, dels till de av riksgäldsfullmäktige anförda

speciella åliggandena för maskinchefen vid riksdagshuset, vill lönenämnden

dock icke motsätta sig den föreslagna uppflyttningen av tjänsten som maskinmästare

Ao 13 till maskinchef Ao 14. I fråga om övriga av riksgäldsfullmäktige

yrkade lönegradsuppflyttningar samt beträffande förslaget om

inrättande av tjänst som biträdande förste vaktmästare i lönegraden Ao 9

finner lönenämnden icke anledning till erinran.

Utskottet. Den av föregående års riksdag beslutade omorganisationen av

riksdagens ekonomibyrå berörde inte vaktmästare- och maskinpersonalen i

riksdagshuset. Riksgäldsfullmäktige har numera efter förhandlingar med

vederbörande personalorganisationer framlagt vissa förslag angående lönesättning

in. in. för nämnda personalgrupper. Förslaget innebär i korthet

dels inrättande av en tjänst som biträdande förste vaktmästare i Ao 9 och

dels följande uppflyttningar av tjänster, nämligen av maskinmästaren

i Ao 13 till Ao 14 med tjänstebenämningen maskinchef, av maskinisten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1961

i Ao 10 till förste maskinist i Ao 12, av maskinreparatören i Ao 9 till förste

reparatör i Ao 10, av tre eldare i A 7 till värmeskötare i A 8 samt av reparatören-snickaren

i Ao 9 till Ao 10 med tjänstebenämningen hantverksföreståndare.

Den föreslagna uppflyttningen av maskinmästaren från Ao 13 till Ao 14

innebär en avvikelse från den inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningen

för ansvarsmän vid fasta maskinanläggningar. Avvikelsen har

av fullmäktige motivierats med de speciella tjänstgöringsförhållandena

inom riksdagshuset. Lönenämnden har för sin del uttalat, att den med hänsyn

dels till nämnda förhållanden och dels till den föreliggande förhandlingsöverenskommelsen

icke vill motsätta sig förslaget i denna del. Med beaktande

av vad sålunda anförts vill utskottet för sin del tillstyrka den föreslagna

uppflyttningen av maskinmästaren. Utskottet kan även i övrigt

tillstyrka det av fullmäktige framlagda förslaget.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

dels godkänna det av riksgäldsfullmäktige framlagda

förslaget angående lönesättningen m. m. för viss personal

vid riksdagens ekonomibyrå att tillämpas fr. o. m. den

1 januari 1962,

dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga

de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för

riksdagens ekonomibyrå som påkallas av förslagen.

Stockholm den 5 december 1961

På bankoutskottets vägnar:

THURE ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Fahlander, Aspling, Ståhle, Gustaf

Henry Hansson, Kronstrand, Torsten Mattsson, Fagerström och Gorthon;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Boija, Regnéll

och fru Renström-Ingenäs, herrar Bengtsson i Landskrona och Larsson i

Umeå, fru Lindekvist och herr Börjesson i Falköping.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLN Cl

108553

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.