Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående vissa åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1961-04-20 · 38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1961:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående vissa åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående

vissa åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets

område, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln,

punkten 31 (s. 76—88), föreslagit riksdagen att till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 124 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 10 mars 1961 dagtecknad proposition,

nr 76, angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område,

m. m„ vilken hänvisats till jordbruksutskottet, med ändring härutinnan

av vad som föreslagits i statsverkspropositionen år 1961 under nionde

huvudtiteln, punkt 31, föreslagit riksdagen att

dels godkänna det i propositionen framlagda förslaget till ändring i prisortsystemet

för brödsäd under regleringsåren 1961/62—1964/65,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens

jordbruksnämnd att medgiva avgiftsrestitution för majsstärkelse samt preparat

på basis av majsstärkelse i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som angivits i propositionen,

dels lämna utan erinran vad i propositionen anförts beträffande användningen

av de medel, som influtit under regleringsåren 1956/57—1958/59

och 1959/60 och som influtit eller inflyter under regleringsåren 1960/61 och

1961/62 genom upptagande av införselavgifter, ävensom av andra i samband

med jordbruksregleringen under nämnda regleringsår influtna eller inflytande

avgiftsmedel,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande, statens

jordbruksnämnd att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som angivits i propositionen, jämka prisutjämningsbelopp å vissa jordbruksreglerade

varor,

dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1961/62 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 133 000 000

kronor,

dels lämna utan erinran vad som i propositionen anförts beträffande vissa

frågor på livsmedelsberedskapens område.

I detta sammanhang bar utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1: 84 av herr Bengtson m. fl., likalydande med II: 107 av herr Hedlund

m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte an
1

Dihang till riksdagens protokoll 1961. 10 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

hålla om dels undersökningar rörande inkomst- och kostnadsutvecklingen

inom jordbruket i enlighet med vad i motionen anförts, dels ock — därest

undersökningarna så motiverar — framläggande av förslag till sådana åtgärder

och jämkningar, att den i jordbruksavtalet och riksdagsbeslutet 1959

åsyftade utfyllnaden av inkomstklyftan mellan industrien och jordbruket

kan uppnås under sexårsperioden;

2) I: 166 av herr Andersson, Torsten, m. fl., likalydande med II: 199 av

herr Brandt i Sätila m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj .ts måtte anhålla, att Kungl. Maj:t genom statens jordbruksnämnd

i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation eller på annat sätt

måtte låta föranstalta om att från och med början av budgetåret 1961/62

i fortlöpimde offentlig statistik redogörelse lämnas för till jordbruket i vårt

land utgående producentpriser i jämförelse med motsvarande medelproducentpriser

inom dels hela Västeuropa, dels EFTA-området för sig i enlighet

med vad i motionen har anförts;

3) 1.171 av herr Sjönell, likalydande med II: 196 av herr Antby, vari

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en

utredning med syfte att föreslå åtgärder för främjande och effektiviserin"

av bygdekvarnar tillsättes;

4) I: 288 av herr Carlsson, Georg, m. fl., likalydande med II: 258 av herr

Elmwall m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om att till grund och vägledning för framtida beslut till förverkligande

av målsättningen om inkomstlikställighet åt den i jordbruket

arbetande befolkningen en undersökning måtte företagas angående inverkan

for jordbruket i olika storleksgrupper och landsdelar av olika åtgärder

som efter 1947 års riksdagsbeslut om jordbruket vidtagits inom jord- och

jordbrukspolitiken, finanspolitiken samt kredit- och räntepolitiken;

5) I: 615 av herr Jonasson m. fl., likalydande med II: 707 av herr Elmwall

m. fl., vari hemställts, alt riksdagen vid behandling av propositionen nr 76

matte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att frågan om en objektiv och

opartisk kvalitetsbedömning av brödsäd måtte prövas så skyndsamt, att förslag

i motionens syfte kan framläggas samtidigt med förslag om övergång

ill bedömning av brödsädens mältningsgrad på grundval av spannmålens

kemiska egenskaper;

6) I: 639 av herr Carlsson, Eric, vari hemställts, att riksdagen vid sin behandiing

av proposition nr 76 måtte besluta att i skrivelse till Kungl Mai-t

anha la att Kopparbergs län må erhålla prisort vid inlösen av brödsäd, föragd

till Hedemora, samt att prissättning där må ske utan avdrag i enlighet

med vad i motionen anförts- ö °

7) I; 640 av herr Jonasson, likalydande med 11:748 av herrar Wahrendorff

och Elmwall, vari hemställts, att riksdagen vid behandling av propositionen

nr ,6 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj-t

av “Cnnn “ %T sto()k.°p av 1960 års fodersädsöverskott intill en kvantitet

av 75 000 lön för en utjammngslagring i enlighet med vad i motionen anförts

samt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam prövning av frågan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961 3

om hur en utjämningslagring av fodersäd i fortsättningen skall utformas;

8) I: 041 av herr Jonasson och herr Pettersson, Harald, likalydande med

II: 749 av herrar Wahrendorff och Elmwall, vari hemställts, att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 76 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om att vid pågående jordbruksutredning måtte prövas möjligheterna

av ett prisortsystem vid inlösen av brödsäd med prisort i varje brödsädsproducerande

län och med för samtliga prisorter enhetligt inlösenpris, i enlighet

med motionens syfte;

9) 11:747 av herrar Elmwall och Svensson i Vä, vari hemställts, att

riksdagen vid behandling av propositionen nr 76 måtte

I. besluta att enligt jordbruksnämndens förslag må från och med den

1 juli 1961 överföras till jordbruksregleringen

a. makaroner, spagetti och liknande produkter

b. mixer för bakningsändamål;

II. medge att från och med den 1 juli 1961 en prisutjämning successivt genomföres

på skorpor, cakes och Danish pastry på sätt som jordbruksnämnden

föreslagit, med härför erforderlig omläggning av prisutjämningen för

biscuits och wafers enligt jordbruksnämndens förslag;

III. anvisa för budgetåret 1961/62 på reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett belopp av 2 500 000 kronor för

prisutjämning på skorpor, cakes och Danish pastry.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda motioner får utskottet

hänvisa till motionerna II: 107, II: 199, I: 171, II: 258, II: 707, I: 639, II: 748,

I: 641 och II: 747.

Remissyttranden över vissa motioner

Över motionerna I: 84 och II: 107 samt I: 166 och II: 199 har statens jordbruksnämnd

efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation avgivit infordrade

utlåtanden den 14 mars 1961. Vidare har statistiska centralbyrån

yttrat sig den 25 mars 1961 över sistnämnda båda motioner. Jordbruksnämnden

har den 28 februari 1961 yttrat sig över motionerna I: 288 och II: 258.

Över motionerna I: 171 och II: 196 har utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen

den 28 mars 1961, av jordbruksnämnden den 21 mars 1961 och av

Svenska bygdekvarnars riksförbund den 24 mars 1961.

Statens jordbruksnämnd har i sitt den 14 mars 1961 dagtecknade yttrande

över motionerna 1:84 och II: 107 anfört bland annat följande.

Statistiskt material för bedömning av den faktiska inkomstutvecklingen

för jordbruket under avtalsperioden föreligger ännu icke och sådant framkommer

för varje kalenderår framför allt från den jordbruksekonomiska

undersökningen först omkring ett år efter utgången av redovisningsåret.

Grundmaterialet för 1959 har sålunda blivit tillgängligt först i början av

år 1961.

Innan de statistiska undersökningarna läggs till grund för några slutsatser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

angående resultaten av prispolitiken och rationaliseringen måste en analys

verkställas av eventuella i övrigt inverkande faktorer, "framför allt av årsmånens

inverkan. Några säkra slutsatser angående utvecklingstendenser för

jordbrukets inkomster och de faktorer som betingat dessa kan därför knappast

dragas förrän vid en senare tidpunkt under avtalsperioden.

Jordbruksnämnden utgår ifrån att 19G0 års jordbruksutredning för att

erhålla underlag för en bedömning av hur på längre sikt garantier skall skapas

för inkomstlikställighet åt den i jordbruket arbetande befolkningen bl. a.

kommer att göra en analys av inkomst- och kostnadsutvecklingen under löpande

avtalsperiod.

Oavsett de tekniska möjligheterna att verkställa de i motionerna föreslagna

undersökningarna väll jordbruksnämnden även erinra om att ändringar i

det for perioden beslutade prissättningssystemet förutsatts skola ske endast

under vissa särskilt angivna förhållanden, exempelvis vid en mera betydande

ändring i växelkurserna. Bland dessa faktorer ingår icke förändringar i

jordbrukets behållna rationaliseringsvinst eller övriga i motionerna åberopade

omständigheter. Det inkomstbortfall, som kan bli följden av Sveriges

anslutning till EFTA-konventionen, skall beaktas i särskild ordning.

Enligt jordbruksnämndens mening föreligger icke förutsättningar att på

de av motionärerna åberopade grunderna åvägabringa jämkningar i jordbruksuppgörelsen

under löpande avtalsperiod.

Vidare anför jordbruksnämnden följande.

Jordbrukets förhandlingsdelegation har härutöver betonat angelägenheten

av att undersökningarna om inkomst- och kostnadsutvecklingen företas

sa snart detta kan ske. Delegationen har därvid påpekat, att prognosen rörande

rationaliseringsvinsterna 1959—1965 byggde på den jordbruksekonomiska

undersökningen med 1957 som sista år. Det borde redan nu vara möjligt

att fullfölja beräkningarna för 1958 och 1959, varvid skulle kunna erhållas

underlag för bedömning av storleken av rationaliseringsvinsterna under

dessa två år.

I sitt utlåtande den 14 mars 1961 över motionerna 1:16 6 och II: 199

anför jordbruksnämnden inledningsvis följande.

Som nämnes i motionerna, bär man i jordbrukets prisavtalspropositioner

meddelat uppgifter över relationen mellan producentpriserna på jordbruksprodukter

i Sverige och i ett antal västeuropeiska länder. Uppgifterna grundar

sig på bearbetningar inom jordbruksnämnden av prisserier sammanställda

av internationella organisationer, främst FAO och ECE. Utvecklingen

av dessa priser följs fortlöpande av jordbruksnämnden. Nämnden vill

dock varna mot att på grundval av detta material söka mäta det svenska jordbrukets

konkurrenskraft — ens om en fri konkurrens skulle tillåtas inom

Västeuropa — och i samband därmed dra alltför långtgående slutsatser om

jordbrukets kostnadstäckning eller priskrav på konsumenterna i olika länder.

Detta skulle förutsätta en grundligare analys av materialet än redovisningen

från de internationella organisationerna tillåter. Det kan här erinras

om svårigheten att erhålla priser avseende samma kvaliteter i alla länder.

De angivna producentpriserna skall vidare i princip utgöra faktiska priser

utan avdrag för subventioner. Undantag görs dock för de fall, då subventionerna

icke äger direkt anknytning till de framställda produkterna. Dvlika

subventioner uppgår i vissa länder till betvdande belopp. Det bör även un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

derstrykas, att en jämförelse mellan priser omräknade efter officiella växelkurser

lätt blir illusorisk, eftersom dessa kurser icke helt avspeglar valutornas

inbördes köpkraft.

Med dessa reservationer mot internationella prisjämförelser vill jordbruksnämnden

inte ha sagt, att sådana inte bör göras. Tvärtom kan de, enligt

nämnden, tillsammans med annat material, tjäna till att få förhållandena

inom olika länders jordbruk så allsidigt belysta som möjligt.

Jordbruksnämnden påpekar i detta sammanhang, att inom GATT för närvarande

företages försöksstudier över det samlade jordbruksstödet i fem

länder, bland annat Sverige. Det är meningen att, om rimliga resultat framkommer

vid dessa förarbeten, undersökningen skall utsträckas att avse så

många som möjligt av till organisationen anslutna länder, överslagsbei åkningar

över jordbrukets skydd gentemot världsmarknaden i vårt land jämfört

med förhållandet i andra länder pågår även inom 1960 års jordbruksutredning.

På grund av vad sålunda anförts förklarar sig jordbruksnämnden beredd

att tillmötesgå motionärernas önskemål så till vida att nämnden i fortsättningen

kommer att publicera — lämpligen i Jordbruksekonomiska Meddeianden

— producentpriser på jordbruksprodukter i Sverige jämfört med medeltal

för dels hela Västeuropa, dels EFTA-området.

Statistiska centralbyrån erinrar i sitt utlåtande den 25 mars 1961 först

beträffande statistikens användbarhet om att jämförelser mellan statistiska

uppgifter från olika länder vanligen vållar betydande svårigheter på grund

av såväl skillnader i statistikens innehåll och utformning som olikheter i

fråga om ländernas sociala och ekonomiska förhållanden m. m. samt anför

vidare följande.

Detta gäller även i förevarande fall, varvid ytterligare må framhållas, att

omräkningarna på basis av gällande växelkurser i vissa lägen kan ge osäkra

resultat, vilket finge beaktas vid utnyttjandet av statistiken. Motionärerna

utgår från att de redovisade producentpriserna kan anses vara mätare på

produktionskostnadslägena i de berörda länderna. Huruvida man är beredd

att acceptera denna ståndpunkt eller inte beror på vilka definitionsmässiga

och andra utgångspunkter man väljer. Centralbyrån får i sammanhanget

bara erinra om svårigheterna vid värderingen av arbetsinsatsen inom jordbruket.

Att särskilda vanskligheter kan uppstå vid internationella jämförelser

framgår klart, om man tänker sig att man skulle försöka överföra den

svenska diskussionen om inkomstklyftan mellan industrien och jordbruket

på de förhållanden, som råder i andra länder.

Även om sålunda vissa problem kan uppstå vid utnyttjandet av den föreslagna

statistiken anser sig centralbyrån inte ha anledning avstyrka förslagen.

I sitt den 28 mars 1961 dagtecknade utlåtande över motionerna 1:17 1

och II: 196 vitsordar lantbruksstyrelsen den betydelse, som bygdekvarnarna

har haft för vårt jordbruk. Styrelsen framhåller emellertid, att den genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

jordbruksrationaliseringen pågående reduceringen av antalet brukningsenheter

och den starkt ökande mekaniseringen av spannmålsskörden lett till

ett alltmer minskat utnyttjande av bygdekvarnarna. Skördetröskningen förutsätter

sålunda i betydande utsträckning artificiell torkning, vilket medför,

att allt större kvantiteter spannmål levereras till torkningsanläggningar

och lager. Det gamla löneförmalningssystemet kommer sålunda att alltmeia

minska. \ ad beträffar fodersäden torde användningen av foderblandningar

komma att verka i samma riktning.

Lantbruksstyrelsen anför vidare, alt enligt vad styrelsen under hand erfaiit

bygdekvarnarna redan nu torde ha en förmalningskapacitet, som avsevärt

överstiger den löneförmalning, som kan förväntas. Denna omständighet

bör givetvis beaktas vid bedömande av frågan om åtgärder till främjande

och effektivisering av bygdekvarnsrörelsen. De bygdekvarnar, som

kan beräknas komma att bestå, måste självfallet moderniseras för tillgodoseende

av utvecklingens krav. Lantbruksstyrelsen erinrar därvid om all statligt

stöd för erforderliga investeringar kan erhållas i form av kreditgaranti,

som kan utgå till hemslöjd, hantverk och småindustri.

Jordbruksnämnden lämnar i sitt utlåtande den 21 mars 1961 först följande

statistiska uppgifter om bygdekvarnarna.

Sedan tiden från andra världskrigets slut har antalet bygdekvarnar, som

bedriver löneförmalning av brödsäd utan samband med handelsförmalning,

sjunkit från omkring 3 000 till knappt 1 000. Kvantitativt har löneförmalmngen

av brödsäd per ar under samma tidsperiod kontinuerligt sjunkit

från cirka 80 000 ton till 15 000 å 20 000 ton. En viss stabilisering synes

dock under de senaste åren ha inträtt. Jordbruksnämnden har tidigare i

o ika sammanhang framhållit, att löneförmalningens minskade omfattning

knappast berott på systemet med förmalningsavgift — som ju i lika män

drabbar handelsformahhngen — utan i stället sammanhänger med de ändlade

lorhallandena på landsbygden. Av väsentlig betydelse har därvid varit

övergången från »naturabetalning» till kontantlön för lantarbetarna ävcnsom

det förhållandet att jordbruksbefolkningen i allt större utsträckning

övergått från brödbakning i hemmen till konsumtion av bageriprodukter.

r?etuJnlde,darfor varken vara möjligt eller ens lämpligt att under normala

and,ei^ 8enom statliga eller andra åtgärder stimulera till en ökning av

loneiormalningen av brödsäd.

Bygdekvarnarnas verksamhet omfattar emellertid icke endast löneförmal
mng

av brödsäd utan även — och förhållandevis i större utsträckning _

gropmng av fodersäd samt betning av utsäde m. in. En nyligen av jordbruksnamnden

gemensamt med länsstyrelserna företagen inventering har

salunda visat att det totala antalet bygdekvarnar för närvarande uppgår till

cirka 1 500, varav som framgår av det föregående endast två tredjedelar

dnver broasadsformalnmg. Även verksamheten på fodersäds- och utsädesomradet

bär sannolikt successivt minskat, vilket torde sammanhänga med

en samtidig expansion inom jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse (SLRorganisaflonen)

som genom ett utbyggt filialsystem i allt större utsträckning

star till jordbrukets förfogande med sådana tjänster. Utvecklingen på

bygdekvarnarnas område synes därför knappast ha lett till en försämrad service

tor jordbruket.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

Jordbruksnämnden erinrar därefter om att nämnden i skrivelse till chefen

för jordbruksdepartementet den 7 mars 1961 angående planläggningen

av mjölförsörjningen närmare belyst, alt tillgång till bygdekvarnar och

andra kvarnverk med möjligheter att tillverka mjöl för mänsklig konsumtion

är av väsentlig betydelse i en krigssituation, då de större handelskvarnarna

kan förutsättas ha blivit satta ur funktion. Bygdekvarnarnas nuvarande

kapacitet beräknas i stort kunna säkerställa förinalningsbehovet i ett

sådant läge. En fortlöpande nedläggning av bygdekvarnarna kan emellertid

komma att innebära, att den beredskapsmässiga reserv som bygdekvarnarna

för närvarande utgör snabbt reduceras till direkt men för mjölförsörjningen

under krigsförliållanden. En ytterligare minskning av bygdekvarnarnas

kapacitet synes därför ur beredskapssynpunkt böra motverkas.

Med hänsyn till vad här anförts har jordbruksnämnden icke något att erinra

mot att en objektiv utredning verkställes i syfte att närmare belysa ifrågavarande

spörsmål. Nämnden vill icke heller motsätta sig att bygdekvarnarnas

organisation erhåller representation i jordbruksnämndens råd. Däremot

anser nämnden knappast, att bygdekvarnarna har en sådan betydelse

för jordbruket som sådant, att det kan anses befogat att kostnaderna för

eventuella åtgärder för främjande av deras rationalisering bör bestridas av

j ordbruksregleringsmedel.

Svenska bygdekvarnars riksförbund bekräftar i sitt utlåtande den 24

mars 1961 i allt väsenligt de i motionerna framförda uppgifterna beträffande

det aktuella läget inom bygdekvarnsbranschen samt anför härom följande.

Statliga åtgärder, framförallt på jordbrukets område, har i flera avseenden

medfört allvarliga problem för bygdekvarnarna. Det bortfall av mindre

brukningsenheter inom jordbruket, som strukturrationaliseringen medlor,

inverkar givetvis menligt för dessa kvarnar men samtidigt synes lfragavarande

rationalisering öppna nya förutsättningar och perspektiv för bygdekvarnarna.

Enligt erfarenheter bland annat från USA har centrala tolknings-

och lagringsanläggningar (spannmålsbanker), vilka samtidigt kan erbjuda

service med målning och blandning av den hemmaproducerade fodersäden

samt rensning och betning av utsade en viktig uppg^t att fylla tor

jordbruket. Investering och arbetsinsats på den enskilda gården kan därigenom

minskas, vilket underlättar strukturförändringarna inom jordbruket.

Omställningsprocessen medför emellertid mycket stora problem or

bygdekvarrnarna, främst av ekonomisk art, då de nyanläggningar, som erfordras,

är synnerligen kapitalkrävande.

Som mycket riktigt framliålles i motionerna har de svårigheter, som vållats

innehavarna av bygdekvarnarna genom olika statliga ingripanden, medfört

olust och pessimism inom mjölnarkåren. Att den s. k. förmalningsavgiflen

skall uttagas även vid löneförmalning av brödsäd har medfört avsevärda

förluster för bygdekvarnarna dels genom inkomstbortfall men aven

genom den kapitalförstöring, som uppstått därigenom att dyrbara maskiner

avsedda för lirödsädsförmalning i många fall har förlorat sitt varde, sedan

lantbrukarna på grund av förmalningsavgiften i avsevärd utsträckning upphört

atl låta löneform ala brödsäd. Det är framför allt statsmakternas in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

ställning till bygdekvarnarna i frågan om förmalningsavgiften vid löneförmalning,

som förefaller att ha skapat den pessimism, som nu råder inom

branschen och som gör många av dess utövare tveksamma, om det över huvud

taget är lönt att satsa på en bransch, som riskerar att falla offer för nya överraskande

statliga ingrepp av negativ karaktär.

Samtidigt som den av motionärerna föreslagna utredningen enligt riksförbundets

mening skulle skapa ny tillförsikt inom bygdekvarnsbranschen,

synes det vara av allmänt intresse för samhället att slå vakt om de mindre

kvarnarna, inte minst ur beredskapssynvinkel och för att underlätta strukturförändringarna

inom jordbruket. Riksförbundet tillstyrker därför livligt

den i motionerna föreslagna utredningen.

I sitt utlåtande den 28 februari 1961 över motionerna 1:288 och II:

2 5 8 anför jordbruksnämnden, att den förutsätter, att de undersökningar’

som 1960 års jordbruksutredning kommer att utföra rörande utvecklingen

inom jordbruket, kommer att bli ingående nog för alt beträffande såväl

olika storleksklasser av jordbruk som skilda landsdelar medge analyser i

huvudsaklig överensstämmelse med motionärernas yrkanden.

I årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln, punkten 31, s

76—86, har under rubriken Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

lamnats redogörelse för av statens jordbruksnämnd gjorda framställningar

om anvisning för budgetåret 1961/62 av medel under reservationsanslaget till

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, om reglering av skördeskador

a 1961 års skörd samt om användningen m. m. av införselavgifter och

andra avgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1959/

60—1961/62.

I propositionen 1961: 76 har å s. 4—6 lämnats redogörelse för av jordbruksnämnden

framlagda förslag beträffande prisorter och kvalitetsbestämmelser

m. m. vid inlösen av brödsäd. Av jordbruksnämnden framlagda förslag

om gränsskyddet för makaroner m. in. samt s. k. kakmixer redovisas å

s. 7—10 i propositionen. Ä s. 10—11 återges vissa uppgifter om föreningen

Svensk spannmålshandels verksamhet på fodervaruområdet och å s. 11_12

vissa av jordbruksnämnden framlagda förslag beträffande avgiftsbeläqqninqen

av vissa fett varor. Ä s. 12 redovisas yttrande av general tullstyrelsen över

sistnämnda förslag. Frågan om restitution av införsel- och kompensalionsavgiflcr

på stärkelsepreparat, på basis av majsstärkelse, för wellpapptillverkning,

m. m. behandlas å s. 13—18. Ä s. 18-20 redovisas vissa av jordbruksnämnden

framlagda förslag beträffande införselavgiftsmedlen för reqiermgsåren

1960/61 och 1961/62, m. m. Jordbruksnämndens förslag i vissa

EFTA-fragor återges å s. 20—32, varvid yttrande av kommerskollegium över

förslag om prisutjämning för skorpor, cakes och Danish pastry redovisas å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

9

s. 27—28. Å s. 32 redogöres för jordbruksnämndens förnyade beräkningar i

anslagsfrågan. Slutligen behandlas å s. 32—39 en framställning av jordbruksnämnden

i vissa frågor på livsmedelsberedskapens område. Å s. 39—41 redovisas

vissa häröver avgivna yttranden.

Utskottet tillåter sig hänvisa till propositionernas förenämnda redogörelser.

Departementschefen

Efter förenämnda redogörelser i statsverkspropositionen 1961 under nionde

huvudtiteln, punkten 31, har departementschefen anfört följande.

»Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1961/62

har av statens jordbruksnämnd beräknats till 96,5 miljoner kronor eller till

ett 2,5 miljoner kronor högre belopp än för innevarande budgetår. Mot

nämndens beräkning har jag intet att erinra.

För fortsatt stöd åt lin- och hamphanteringen har jordbruksnämnden beräknat

ett med 250 000 kronor till 1 750 000 kronor höjt medelsbehov. Nämnden

har därvid utgått från att stöd skall utgå till 1961 års lin- och hamphantering

i form av statliga pristillägg av samma omfattning som under åren

1958 och 1959, vilket i fråga om linfiber innebär en ökning av det statliga

pristillägget jämfört med det för 1960 års odling från 61 till 79 öre per kilogram.

Emellertid skall jordbruksnämnden före den 1 februari 1961 till

Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, som kan föranledas av Kungl. Maj :ts

uppdrag till nämnden den 5 maj 1960 att — efter samråd med kommerskollegium,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och arbetsmarknadsstyrelsen

i vad på dessa myndigheter ankommer — dels närmare utreda

frågan om det statliga stödet åt lin- och hamphanteringen efter Sveriges

anslutning till Europeiska frihandelssammanslutningen, dels i samband

härmed närmare utreda Hallands läns linodlareförenings och Gotlands

hampodlareförenings ekonomiska ställning samt föreningarnas möjligheter i

övrigt till fortsatt verksamhet. Bland annat med hänsyn härtill finner jag

mig inte nu böra taga ställning till utformningen av det fortsatta stödet

åt lin- och hamphanteringen. Jag torde få återkomma härtill i ett senare

sammanhang. Till detta stöd synes emellertid nu för nästa budgetår böra

beräknas samma belopp som för innevarande budgetår eller 1,5 miljoner

kronor.

I avvaktan på närmare erfarenheter av medelsåtgången synes det under

förevarande anslag för prisutjämning av vissa jordbruksreglerade råvaror

till livsmedelsindustrien avsedda beloppet böra för nästa budgetår upptagas

till oförändrat 25 miljoner kronor. Till frågan om en eventuell utsträckning

av råvaruprisutjämningen till ytterligare områden torde jag få återkomma,

när jordbruksnämnden redovisat resultatet av de utav 1960 års riksdag begärda

utredningarna i ämnet.

Till täckande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

under regleringsåret 1961/62 bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, me
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

del liksom för innevarande regleringsår anvisas till fortsatt stöd åt ullproduktionen,

till ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet

av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uppgifter samt till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut

av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. För sagda ändamål torde sålunda

böra beräknas ett belopp av respektive förslagsvis 350 000 kronor, högst

250 000 kronor och 500 000 kronor. Medel för bestridande av kostnaderna för

de fortsatta skördeuppskattningarna enligt provytemetod torde emellertid

från och med budgetåret 1961/62 böra beräknas under det i det följande

upptagna anslaget till kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.

Till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen behöver sålunda

enligt mina förslag för regleringsåret 1961/62 beräknas ett sammanlagt

belopp av 1 100 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, uppgår det sammanlagda medelsbehovet

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret

1961/62 till 124 100 000 kronor. Som framgår av det föregående

har jordbruksnämnden beräknat, att de medel, som anvisats under anslaget

för ändamål belöpande på tiden intill utgången av regleringsåret 1960/61,

helt kommer att förbrukas. Ifrågavarande anslag bör därför för budgetåret

1961/62 uppföras med avrundat 124 000 000 kronor.

Till frågan om den närmare beräkningen samt användningen av de medel,

som influtit eller under innevarande och nästkommande regleringsår

inflyter genom upptagande av införselavgifter på jordbrukets område, ävensom

till frågan om användningen under nästa regleringsår av de medel, som

inflyter genom upptagande av interna regleringsavgifter på jordbrukets område,

torde jag få återkomma i senare sammanhang. Beträffande spörsmålet

om statligt stöd för förluster genom skördeskador på 1961 års skörd torde

jag få hänvisa till vad som i det följande anföres under anslaget till kostnader

i samband med permanent skördeskadeskydd.

Enligt beslut av 1959 års riksdag (prop. 1959: 80; JoU 21; rskr. 152) skall

viss vid försäljning av mejerismör m. m. under regleringsåret 1958/59 uppkommen

merintäkt komma konsumenterna till godo under innevarande

prissättningsperiod antingen genom en prissänkning, som svarar mot merintäkten,

eller genom eu mot denna svarande minskning av eventuellt överenskomna

prishöjningar.

Det torde böra bringas till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t den

3 juni 1960 godkänt ett av jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

föreslaget förfaringssätt för avräkning av tillhopa 20 miljoner

kronor av ifrågavarande merintäkter å sammanlagt 32 miljoner kronor.

Förfaringssättet innebär i huvudsak följande.

Tillämpningen av inkomstregeln våren 1960 innebär, att jordbruket skulle

tillföras ett totalbelopp per år räknat om 65,6 miljoner kronor. Av merintäkten

för smör fick därvid Svenska mejeriernas riksförening disponera

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

11

12,5 miljoner kronor till förbättring av mjölkpriset till leverantörerna. Riksföreningen

fick vidare disponera ytterligare 7,5 miljoner kronor, utgörande

en retroaktiv ersättning till jordbruket från 1 april 1960.

Återstoden av merintäkten, cirka 12 miljoner kronor, skall enligt Kungl.

Maj:ts nyssberörda beslut på motsvarande sätt som skett beträffande förenämnda

belopp av 12,5 miljoner kronor avräknas mot det belopp, varmed

mjölkpriset eljest skulle ha höjts vid utlösning av 3-procentregeln i juni

1960.»

I propositionen 1961: 76 angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på

jordbrukets område, m. m. bär departementschefen — efter förenämnda redogörelser

för olika framställningar m. in. — anfört följande.

»Nu gällande prissättningssystem i fråga om brödsäd bygger på inlösengaranti

och inmalningstvång. Anpassningen av inlandspriserna till förskjutningarna

på utlandsmarknaden sker i huvudsak årsvis. Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, fastställer årligen före skörden inlösenpriser

för vete och råg att gälla per den 1 april. Inlösenpriserna avser liksom mittpriserna

och prisgränserna odlarpriser för normalkvalitet vid leverans till

prisorter, vilka för närvarande är Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar,

Karlshamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Halmstad,

Falkenberg och Göteborg samt vid leverans av råg Åhus och vid leverans av

vete Kristianstad. Därutöver finnes ytterligare prisorter, där brödsäd inlöses

men viss reduktion av inlösenpriset sker. Sålunda mottages brödsäd till inlösenpriset

med avdrag av 50 öre per deciton i Nyköping, Gamleby och Visby,

med avdrag av 75 öre per deciton i Mjölby, Uppsala och Örebro samt med

avdrag av 1 krona per deciton i utskeppningshamnarna i Vänern, nämligen

Mariestad, Lidköping, Kristinehamn, Karlstad/Skattkärr, Säffle och Vänersborg.

I sitt utlåtande 1959: 29 anförde jordbruksutskottet utan erinran från

riksdagens sida i fråga om priso rtsystem et för brödsäd, att

utskottet utgick från att, därest utvecklingen av kvarnindustriens lokalisering

och av handelsvägarna för brödsäd så skulle motivera, statens jordbruksnämnd

skulle komma att framlägga förslag till ändringar beträffande

prisortsystemet.

I enlighet med ett av föreningen Svensk spannmålshandel efter verkställda

undersökningar framlagt förslag har jordbruksnämnden förordat, att vad

gäller de nuvarande prisorterna Karlshamn, Trelleborg, Halmstad och balkenberg,

i vilka inlösenpris ulan avdrag hittills tillämpats, från och med

1961 års skörd inlösen av brödsäd skall ske till inlösenpriset med avdrag av

25 öre per deciton. Nämnden har vidare föreslagit, att i fråga om Uppsala

det nuvarande avdraget från inlösenpriset av 75 öre per deciton skall minskas

till 50 öre per deciton samt att Kristianstad, som för närvarande är prisort

endast för vete, fortsättningsvis skall vara prisort även för råg. Jordbruksnämnden

har anmält, att ändringsförslaget utarbetats av en särskild

kommitté inom Svensk spannmålshandel och att förslaget utgör en kompromiss

mellan kommitténs representanter för jordbruket respektive för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

kvarnarna. För att erfarenheter av det nya prisortsystemet skall kunna vinnas

under en längre tid har kommittén liksom även nämnden förutsatt, att

några ytterligare ändringar i fråga om prisorterna inte skall genomföras

under återstoden av innevarande avtalsperiod för prissättningen på jordbruksprodukter.

Jordbruksnämnden har i anslutning till förslaget framhållit bland annat,

att Karlshamn, Trelleborg, Halmstad och Falkenberg inte längre är

kvarnorter. Genom att i dessa orter tillämpa ett lägre pris än inlösenpriset

underlättas tillförseln från dessa orters normala tillförselområden till närmaste

större kvarnort. Samtidigt är inte prisavdraget så stort, att det beräknas

komma att menligt påverka utnyttjandet av lagerutrymmena i de

nämnda orterna. Genom det minskade avdraget i Uppsala underlättas den

erforderliga tillförseln till där belägen kvarn. För att stimulera tillförsel av

inom Kristianstads-området uppkommande överskottskvantiteter av råg till

exporthamnen Åhus har Kristianstad tidigare inte varit prisort för detta sädesslag.

Enär överskottsproduktionen av råg emellertid numera tenderat

att minska och de lokala överskotten av råg inom området i mindre utsträckning

än tidigare utskeppas över Åhus, har övervägande skäl talat för att

låta Kristianstad bli prisort även för råg.

Jordbruksnämndens förslag till ändringar i prisortsystemet för brödsäd

synes i huvudsak utgöra en anpassning till utvecklingen av kvarnindustriens

lokalisering samt av handelsvägarna för brödsäd och föranleder därför

ingen erinran från min sida. I princip har jag ej heller något att erinra mot

att prisoi tsystemet i den nya utformningen bibchålles oförändrat under

återstoden av den nu gällande prisavtalsperioden. Enligt min mening bör

emellertid hinder inte möta att upptaga utformningen till prövning under

sagda period, därest särskilda skäl skulle tala härför.

\ idare har jordbruksnämnden anmält, att de undersökningar, som erfordras

för en i olika sammanhang tidigare berörd omläggning av bestämmelserna

om kvalitetsfordringar och prisreglering

vid inlösen av brödsäd på grund av de onormala skördeförhållandena

under åren 1959 och 1960 ännu inte kunnat slutföras. Vid sådant förhållande

torde frågan om en dylik omläggning inte kunna prövas nu. Det

är emellertid min avsikt att upptaga spörsmålet till behandling, så snart

sig göra låter.

Jordbruksnämnden har efter framställning av föreningen Svensk spannmålshandel

föreslagit, att makaroner, spagetti och liknande

produkter samt s. k. kakmixer från och med den 1 juli 1961 skall

överföras till jordbruksregleringen. Detta förslag anser jag mig emellertid inte

kunna tillstyrka. Beträffande makaroner, spagetti och liknande produkter

synes enligt min mening det av nämnden sedan juli 1960 tillämpade restitutionsförfarandet

tills vidare böra fortsättas. I fråga om de s. k. kakmixerna

anser jag ytterligare erfarenheter av utvecklingen böra avvaktas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

13

I syfte alt möjliggöra utjämning av överskott och underskott i den prisreglerande

verksamhet i tråga om brödsäd och produkter därav, som under

överinseende av jordbruksnämnden bedrives av föreningen Svensk spannmålshandel,

har föreningen enligt ett av Kungl. Maj :t godkänt avtal inrättat

en stiftelse, benämnd spann in ålshandelns konjunkturutjämningsfond,

till vilken överskottsmedlen i nämnda verksamhet inbetalas.

För alt förhindra en inte avsedd beskattning av dessa medel äger

föreningen enligt förordningen 1954: 71 njuta avdrag vid inkomsttaxeringen

för avsättningar till stiftelsen.

Jämlikt beslut av 1959 års riksdag har föreningen Svensk spannmålshandel

ålagts att med medel, som i särskild ordning ställes till föreningens förfogande,

under vissa förutsättningar även lämna stöd vid export av fodersäd

och produkter därav samt verkställa stödköp av fodersäd. Föreningen och

jordbruksnämnden har under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande i anledning

härav träffat ett tilläggsavtal till nyssnämnda avtal av innebörd att

föreningen skall medges rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättningar

till nyssnämnda stiftelse av jämväl överskottsmedel i föreningens

prisreglerande verksamhet i fråga om fodersäd och produkter därav.

Kungl. Maj :t har tidigare denna dag på min föredragning godkänt det mellan

jordbruksnämnden och föreningen Svensk spannmålshandel träffade tillläggsavtalet.

Den i anledning härav erforderliga ändringen av förordningen

1954: 71 kommer att behandlas och anmälas av chefen för finansdepartementet.

Beträffande avgiftsbeläggningen av vissa fettvaror har

jordbruksnämnden hemställt om bemyndigande att uttaga den särskilda

införselavgift av 26 kronor 25 öre per 100 kilogram, vilken utgår på bland

annat margarin, konstister och annat berett ätbart fett hänförligt till de statistiska

numren 15.13.109 och 209 i tulltaxan, jämväl för andra under fettvaruregleringen

fallande fetter och oljor, vilka genom särskild behandling

erhållit liknande karaktär som nyssnämnda varor. Anledningen till nämndens

framställning är att tulltaxeringspraxis för ifrågavarande fetter och

oljor varit vacklande och att de stundom införts till landet under sådant

tulltaxenummer, att de inte kommit att beläggas med nämnda särskilda

införselavgift.

Det torde böra erinras om att denna enligt beslut av 1956 års riksdag

införda särskilda införselavgift har till syfte att dels lämna egentligt nianufaktureringsskydd,

dels kompensera den inhemska industrien för dess åtaganden

att i viss utsträckning basera sin råvaruförsörjning på vegetabilisk

olja härrörande från den inhemska oljeväxtodlingen. Nämnda särskilt behandlade

fetter och oljor utgör på grund av sin beskaffenhet och sitt användningsområde

konkurrenlvaror till margarin, konstister och annat berett

ätbart fett och, därest de inte belägges med samma avgifter som sistnämnda

varor, kan avsätlningsutrymmet för den olja av inhemsk odling,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

som tillverkarna av konstister m. m. inom landet nu avtalsenligt övertager,

komma att minska.

Såsom framgår av det föregående har generaltullstyrelsen i remissutlåtande

uppgivit, att ifrågavarande fetlvaror enligt den numera inom tullsamarbetsrådet

preciserade gränsdragningen mellan tulltaxenumren 15.07

och 15.13 i brysselnomenklaturen skall hänföras till sistnämnda nummer.

Det synes sålunda inte erforderligt att utsträcka området för ifrågavarande

särskilda avgiftsbeläggning. Därest tulltaxeringspraxis ändock skulle komma

att visa sig vacklande, torde frågan om det av jordbruksnämnden begärda

bemyndigandet få tagas upp till ny prövning.

Vid 1959 års riksdag väcktes motioner, vilka syftade till sådana bestämmelser,

att wellpappfabriker skulle kunna erhålla restitution å införsel-

och ko in pensationsav gifter, som utgår å stärkelsepreparat,

på basis av majsstärkelse, vilka dessa fabriker använder

i sin fabrikation av wellpapp.

Enligt gällande bestämmelser äger jordbruksnämnden medge restitution

av införsel- och kompensationsavgifter vid export. Om särskilda skäl föreligger,

äger nämnden meddela restitution eller avgiftsbefrielse även för andra

fall. På stärkelseområdet gäller sålunda, att nämnden kan medge dylik

avgiftslättnad, då en importvara innehåller endast en mindre andel stärkelse

eller stärkelseprodukt. Vidare gäller inom nu angivet område att tillverkare

av farmacevtisk specialitet äger åtnjuta restitution eller befrielse av

införsel- och kompensationsavgifter för glykos och liknande produkter,

vilka användes eller är avsedda alt användas vid tillverkningen av dylika

specialiteter. Enligt uttalande av riksdagen skall restitution av eller befrielse

från avgift i princip inte medges i andra fall.

I anledning av nyssnämnda motioner framhöll jordbruksutskottet utan

erinran från riksdagens sida i sitt utlåtande 1959: 29, att Kungl. Maj:t borde

överväga, huruvida wellpappfabriker inte skulle kunna erhålla dylik

restitution och om inte ifrågavarande industriprodukt kunde avföras från

jordbruksregleringen.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt jordbruksnämnden att inkomma med förslag

i anledning av utskottets uttalande, har nämnden, såsom framgår av

den föregående redogörelsen, den 5 juli 1960 framlagt utredning och förslag

i ämnet. Nämnden bar för sin del utgått från att frågan om avgiftsbeläggning

vid import av stärkelse och stärkelseprodukter för tekniskt bruk

inom industrien kommer att upptagas av 1960 års jordbruksutredning i

samband med en översyn av de nuvarande regleringsåtgärderna på fabrikspotatisområdet.

Nämnden har därför inte ansett sig böra föreslå annan åtgärd

än att handlingarna i ärendet överlämnas för beaktande till jordbruksutredningen.

Efter övervägande av det utredningsmaterial, som förebragts, och alla de

synpunkter, som i övrigt anförts i ärendet, har jag ansett mig böra — i avvaktan

på de förslag i ämnet, som kan komma att framläggas av 1960 års

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

15

jordbruksutredning — förorda, att Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj ds

bestämmande, jordbruksnämnden bemyndigas att — utan liindcr av riksdagens

tidigare uttalande — från och med den 1 juli 1961 tills vidare, i den

ordning Kungl. Maj d eller nämnden bestämmer medge restitution av eller

befrielse från dels införsel- och kompensationsavgifter för sådana på basis

av majsstärkelse framställda, importerade stärkelsepreparat, som wellpapptillverkare

använder i sin fabrikation av wellpapp, dels införselavgifter för

majsstärkelse, som ingår i dylika inom landet tillverkade preparat, vilka av

vvellpapptillverkare användes vid fabrikationen av wellpapp.

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 31) har lämnats en redogörelse för

av jordbruksnämnden verkställda beräkningar av de medel, som genom

uttagande av införselavgifter å jordbruk sregi eringsvaror

kan komma att inflyta under regleringsåren

1960/61 och 1961/62 m. m. Nämnden har i nu förevarande

sammanhang anmält, att erfarenheterna av avgiftsuppbörden efter ingången

av regleringsåret 1960/61 och de bedömningar, som har kunnat göras av

den fortsatta utvecklingen, inte har givit nämnden tillräcklig anledning att

revidera de gjorda beräkningarna.

De av jordbruksnämnden verkställda beräkningarna av de under regleringsåret

1961/62 inflytande införselavgiftsmedlen på jordbrukets område

föranleder ingen erinran från min sida. Totalt bör sålunda inkomsterna av

sagda införselavgifter uppskattas till ett belopp av närmare 124 miljoner kronor.

Jag vill emellertid framhålla osäkerheten i dessa beräkningar till följd

av svårigheterna att förutse bland annat importutvecklingen.

Vad gäller användningen av de under regleringsåret 1959/60 influtna införselavgifismedlen

har såsom närmare framgår av årets statsverksproposition

(IX ht, p. 31) av det totala inkomstbeloppet, inklusive ränteinkomster,

om cirka 128,7 miljoner kronor enligt beslut av riksdagen — förutom 93

miljoner kronor till prisregleringen inom de olika regleringsföreningarnas

områden — tagits i anspråk tillhopa 6,53 miljoner kronor för andra ändamål

än egentlig prisregleringsverksamhet på jordbruksområdet. Av därefter överskjutande

belopp, cirka 29,2 miljoner kronor, hänför sig omkring 8,4 miljoner

kronor till införselavgifter för brödsäd, som importerats såsom ersättning

för en ur handelspolitisk synpunkt angelägen och med prisregleringsmedel

stödd export av brödsäd. Vidare hänför sig 14 miljoner kronor till införselavgifter

för fodermedel utöver den för fodermedelsavgifter angivna normalramen

och 2,5 miljoner kronor till införselavgifter, som influtit vid särskild

import av vete för foderändamål i samband med fiskexport. Det nyssnämnda

beloppet av 8,4 miljoner kronor synes böra överföras till föreningen

Svensk spannmålshandel såsom bidrag till täckande av de vid ifrågavarande

särskilda export av brödsäd lämnade bidragen.

Kungl. Maj:t har på framställning av jordbruksnämnden hösten 1960 bemyndigat

nämnden att, i den mån nämnden efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation så finner erforderligt, genom föreningen Svensk

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

spannmålshandel låta verkställa stödköp av fodersäd av 1960 års skörd och

att för sådant ändamål taga i anspråk vid importen av fodermedel inflytande

avgiftsmedel. Såsom framgår av statsverkspropositionen har nämnden

efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation föreslagit, att kostnaderna

för stödköpen, vilka i huvudsak kommit att avse inte fullgod brödsäd,

intill ett belopp av 19,4 miljoner kronor skall täckas av dels nyssnämnda

merinkomst av fodermedelsavgifter å 14 miljoner kronor, dels nyssnämnda

införselavgifter för vete å 2,5 miljoner kronor, dels 2,9 miljoner kronor av

därefter återstående del av överskottet av införselavgiftsmedel för regleiingsåret

1959/60. Vad nämnden sålunda föreslagit anser jag mig böra biträda.

Det torde få ankomma på nämnden att efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation avgöra, ur vilka införselavgiftsmedel det sistnämnda

beloppet å 2,9 miljoner kronor slutligt skall gäldas. Av det totala beloppet

för införselavgifter under regleringsåret 1959/60 återstår därefter ett belopp

av 1,37 miljoner kronor.

I fråga om användningen av de under regleringsåret 1960/61 influtna eller

inflytande införselavgiftsmedlen har jordbruksnämnden såsom framgår av

den i årets statsverksproposition intagna redogörelsen i enlighet med riksdagens

beshn upprättat en preliminär fördelningsplan avseende det till egentlig

prisregleringsverksamhet anvisade beloppet av 93 miljoner kronor. Nämnden

bär därvid framhållit, att den avser att i fråga om uppdelningen på olika

regleringsföreningar av i planen upptaget belopp om 22 miljoner kronor härrörande

från införselavgifter för fodermedel samt ärter och bönor ytterligare

samråda med jordbrukets förhandlingsdelegation. Nämndens framställning

föranleder i denna del ingen erinran från min sida.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att av de införselavgiftsmedel,

som under regleringsåret 1960/61 inflyter utöver nyssnämnda belopp av 93

miljoner kronor, skall av införselavgifter för matpotatis enligt beslut av 1959

års riksdag högst 700 000 kronor ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares

riksförbund för effekiivisering av malpotatisodlingen in. m. och enligt

beslut av 1960 års riksdag 50 000 kronor utgå till SMAK för upplysningsverksamhet

på matpotatisområdet. Vidare skall av införselavgifter för

slakterivaror och slaktdjur 30 000 kronor ställas till veterinärstyrelsens förfogande

för att täcka denna styrelses kostnader vid importkontroll av animala

livsmedel. Slutligen skall enligt ett av 1961 års riksdag nyligen fattat

beslut (prop. 1961: 34; JoU 8; rskr. 82) intill 10 miljoner kronor av de _

utöver det till den egentliga prisregleringsverksambelen anvisade beloppet —

under regleringsåret 1960/61 inflytande införselavgiftsmedlen användas för

utlämnande av kontantbidrag i anledning av 1960 års skördeskador.

Jordbruksnämnden har beräknat de under regleringsåret 1960/61 inflytande

införselavgiftsmcdlen till drygt 148 miljoner kronor. Under förutsättning

av att detta belopp uppnås och med avdrag för nyss återgivna, redan

beslutade dispositioner uppkommer ett överskott av drygt 44 miljoner kronor.

Frågan om dispositionen av detta överskott torde få prövas i ett senare

sammanhang.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

17

1 fråga om de för regteringsårct 1961/62 inflytande införselavgiftsmedlen

torde av införselavgifter för matpotatis i enlighet med beslut av 1959 års

riksdag (prop. 147, s. 63) liögst 700 000 kronor böra ställas till förfogande

för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen

m. m. och i enlighet med vad som föreslagits i årets statsverksproposition

(IX ht, p. 27) 50 000 kronor ställas till förfogande för SMAK för upplysningsverksamhet

på matpotatisområdet. Vidare torde i likhet med vad

riksdagen beslutat för de tre senaste budgetåren de för att täcka veterinärstyrelsens

kostnader för importkontroll av animala livsmedel för budgetåret

1961/62 erforderliga medlen — 30 000 kronor — böra utgå ur de under regleringsåret

1961/62 inflytande införselavgifterna för slakterivaror och slaktdjur.

Vad gäller användningen av de under regleringsåret 1961/62 inflytande införselavgiftsmedlen

för den egentliga prisregleringsverksamheten har jordbruksnämnden

föreslagit, att dessa medel inom en oförändrad totalram av

93 miljoner kronor skall få användas på samma sätt som under innevarande

regleringsår. Häremot har jag inte något att erinra. Inom sagda totalram torde

sålunda under nästa regleringsår inflytande införselavgiftsmedel i mån

av behov av nämnden böra överföras till de olika regleringsföreningarna

in. m. på jordbrukets område och i anslutning till en av nämnden i förväg

upprättad preliminär fördelningsplan användas i enlighet med följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för ärter, bönor,

hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram användas

för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom

respektive Sveriges export- och importförening för ägg, förening u. p. a.,

Svensk kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas riksförening

u. p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande

regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna för majs

och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver bör ifrågavarande

införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår, kunna

tagas i anspråk för stödköp av fodersäd samt för bidrag vid export av kött

av fjäderfä. I fråga om matpotatis bör införselavgiftsmedlen i mån av behov

- sedan såsom nyss föreslagits högst 700 000 kronor ställts till förfogande

för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen

m. in. och 50 000 kronor utgått till SMAK för upplysningsverksamhet

på matpotatisområdet — tillföras Sveriges stärkelseproducenlers förening

för den föreningen åliggande prisregleringen för potatis samt — såsom

närmare beröres i ett senare avsnitt — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

förskottsvis för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som

kan visa sig erforderlig, när verkningarna av EFTA-konventionen på detta

område gör sig gällande. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de under

nästa regleringsår inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter

för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet. In
2

llihang till riksdagens protokoll 1961. K) samt. Nr 21

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

förselavgifterna för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års riksdag

(prop. 132; JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond

för socker och användas för pristillägg på sockerregleringens område. Vissa

merbelopp, som uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas

höjning vid utlösning av 3-procent- och inkomstreglerna skall emellertid användas

till gäldande av regleringsfondens skuld till jordbruksnämndens clearingkassa

för fettvaror. I fråga om fettråvaror och fettvaror bör införselavgiftsmedlen

liksom hittills dels användas för regleringsbidrag, dels tillföras

Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster i

samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö. Införselavgifterna för ägg, äggprodukter

och fjäderfäkött bör överföras till Sveriges export- och importförening

för ägg för att användas för prisregleringen för ägg och äggprodukter.

Enligt i proposition 1960: 153 (s. 62) redovisad beräkning utgjorde då

kvarstående, ej disponerat överskott av de under treårsperioden 1956/57_

1958/59 influtna införselavgiftsmedlen på jordbrukets område 17,3 miljoner

kronor. I enlighet med ett av årets riksdag nyligen fattat beslut (prop.

1961: 34; JoU 8; rskr. 82) skall av nämnda överskott ett belopp av 10 miljoner

kronor användas för utlämnande av kontantbidrag i anledning av 1960

åis skördeskador. Därefter återstående belopp av 7,3 miljoner kronor har av

jordbruksnämnden föreslagits skola disponeras till att täcka speciella behov

vid tillämpning av spärreglerna inom det nuvarande prissättningssystemet

på jordbrukets område.

I propositionen 1960: 153 (s. 58—59) anmälde jag, att 1954 års mjölkkommitté

avsåg att under år 1960 framlägga förslag till sådan omläggning

av kontrollen å uppvärmning av mjölk och grädde (pastöriseringskontrollen),

att de statliga kostnaderna härför kunde upphöra. Det var emellertid

inte möjligt att genomföra omläggningen redan från och med den 1 juli

1960. Enär sagda kontroll i avvaktan på mjölkkommitténs förslag syntes

böra uppehållas i oförändrad form och omfattning fann jag mig som en

tillfällig åtgärd i rådande läge böra förorda, att de för täckande av de

statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen under budgetåret 1960/

61 erforderliga medlen skulle utgå ur vissa odisponerade införselavgiftsmedel.

Kungl. Maj :t och riksdagen beslöt i enlighet härmed.

1954 års mjölkkommitté har den 13 juni 1960 avgivit betänkande angående

frågan om åtgärder för att förbättra konsumtionsmjölkens beskaffenhet

(SOU 1960:29) innefattande förslag beträffande bland annat pastöriseringskontrollens

framtida anordnande. Betänkandet har varit föremål

för remissförfarande, vilket nu är i stort sett avslutat, och är för närvarande

under prövning inom inrikes- och jordbruksdepartementen. I avvaktan

pa ett ställningstagande till kommitténs förslag synes pastöriseringskontrollen

böra uppehållas i oförändrad form och omfattning även

under budgetåret 1961/62. För att täcka de statliga kostnaderna för kontrollen

under nämnda budgetår bör liksom under innevarande budgetår

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961 19

för ändamålet utgå ett belopp av högst 100 000 kronor ur de införselavgiftsmedel,

som upptagits under regleringsåren 1956/57—1958/59 och ännu

inte disponerats. Liksom tidigare torde de för pastöriseringskontrollen erforderliga

medlen böra utbetalas och disponeras av veterinärstyrelsen.

Det av ifrågavarande införselavgiftsmedel därefter kvarstående beloppet

av 7,2 miljoner kronor synes i enlighet med jordbruksnämndens förslag

böra få av nämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

disponeras till att täcka speciella behov vid tillämpning av spärreglerna

inom det nuvarande prissättningssystemet på jordbrukets område.

Kungl. Maj :t har tidigare denna dag på min föredragning beslutat avlåta

proposition till riksdagen angående ett system för permanent skördeskadeskydd,

m. m. I denna har föreslagits att jordbrukarnas andel av medelstillskottet

till finansiering av skördeskadeersättningar skall erläggas

kollektivt genom att ianspråktaga bland annat medel, som inflyter genom

upptagande av interna regleringsavgifter på jordbrukets område.

Kungl. Maj :t har i anslutning härtill hemställt om medgivande att

vidtaga för ändamålet erforderliga jämkningar av de interna avgifterna å

förmald brödsäd, fabrikspotatis och invägd mjölk samt av slaktdjursavgifterna.

I fråga om användningen i övrigt under nästa regleringsår av nämnda

interna avgiftsmedel ävensom av de belopp, som inflyter genom upptagande

av utjämningsavgifter för mjölk, grädde och ost samt av kompensationsavgifter

bör i enlighet med jordbruksnämndens i statsverkpropositionen

redovisade förslag gälla samma föreskrifter som för innevarande regleringsår.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område

får enligt bemyndigande av 1960 års riksdag inom en ram av en miljon

kronor efter medgivande av jordbruksnämnden disponeras av regleringsföreningarna

på jordbrukets område för upplysningsverksamhet

inom föreningarnas intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt

om ett motsvarande bemyndigande för regleringsåret 1961/62. Häremot

har jag intet att erinra.

Den pris utjämning till livsmedelsindustrien, som

lämnas i enlighet med beslut av 1960 års riksdag, synes hittills ha fungerat

på i huvudsak avsett sätt. I ett avseende har jordbruksnämnden dock funnit

en komplettering erforderlig. För samtliga av prisutjämningen berörda

industriprodukter utom fiskkonserver gäller, att prisutjämningsbeloppen

skall beräknas så, att utjämningen motsvarar de införselavgifter och andra

avgifter, som vid import belastar de i färdigprodukterna använda jordbruksråvarorna.

Krfarenheterna under den tid, som prisutjämningen tilllämpats,

har emellertid såsom framgår av jordbruksnämndens framställning

visat, att en strikt tillämpning av denna regel i vissa fall leder till

överkompensation för livsmedelsindustrien. För att undvika dylik över
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

kompensation anser jag i likhet med nämnden att möjligheter bör föreligga

att jämka prisutjämningsbeloppen nedåt. Jag förordar därför, att nämnden

bemyndigas att i de fall, där det kan klarläggas, att skillnaden mellan den

inhemska prisnivån och världsmarknadspriserna på de jordbruksråvaror,

varom här är fråga, är mindre än det belopp, som motsvarar de införselavgifter

och andra avgifter, som vid import belastar jordbruksråvarorna, eller

att prisutjämningen eljest leder till överkompensation i förhållande till

konkurrensförhållanden inom EFTA, jämka det utjämningsbelopp, som eljest

skulle lämnas enligt nu gällande regler.

För att bestrida kostnaderna för prisutjämningen till livsmedelsindustrien

har för innevarande budgetår under reservationsanslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område anvisats ett belopp av högst 25 miljoner

kronor. På grundval av hittillsvarande, i viss utsträckning osäkra erfarenheter

har jordbruksnämnden emellertid nu beräknat prisutjämningskostnaderna

för en tolvmånadersperiod till 32 miljoner kronor, ökningen

av kostnaderna beror dels på att produktionen av ifrågavarande färdigprodukter

beräknas bli större än vad som antogs våren 1960, dels på att införselavgifterna

på de berörda jordbruksråvarorna höjts under det senaste

året, dels på att sammansättningen av de i färdigprodukterna ingående

jordbruksråvarorna i fråga om biscuits och wafers visat sig inte överensstämma

med de ursprungliga beräkningarna.

Med hänsyn till att redovisningen av prisutjämningen släpar efter i förhållande

till försäljningsperioderna har jordbruksnämnden emellertid beräknat

medelsbehovet för innevarande budgetår till 27 miljoner kronor. I

likhet med nämnden vill jag förorda, att det medelsbehov för prisutjämningen

utöver 25 miljoner kronor, som kan erfordras, får täckas med de

besparingar, som väntas uppstå i fråga om vissa andra ändamål, till vilka

medel anvisats under prisregleringsanslaget.

Vad gäller budgetåret 1961/62 har jordbruksnämnden räknat med att ett

ökat antal tillverkare kommer att anmäla sig för att erhålla prisutjämning.

Medelsbehovet beräknas därför stiga med ytterligare 3 miljoner kronor.

För nästa budgetår synes sålunda för ifrågavarande prisutjämning böra

anvisas ett belopp av 35 miljoner kronor.

I anledning av vad jordbruksutskottet ulan erinran från riksdagens sida

anförde i sitt utlåtande 1960: 31 i fråga om råvaruprisutjämning för bagerioch

konditorivaror i allmänhet har jordbruksnämnden på uppdrag av Kungl.

Maj.t närmare utrett ifrågavarande spörsmål. Nämnden har vidare, såsom

närmare redovisats i det föregående, framlagt förslag till p r i s u t j ä mning

för hittills ej reglerade bageri- och konditorivaror.

Av jordbruksnämndens framställning i förevarande del framgår, att gränsdragningen

enligt EF7 A-konventionen mellan jordbruks- och industrivaror

vad gäller bageri- och konditoribranschen nu lösts och att definitioner

fastställts för de bakverk, som skall tillhöra industrisektorn. Det har där
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 dr 1961

vid befunnits, att de bageri- och konditorivaror, som för närvarande inte ar

föremål för prisutjämning, utgöres av skorpor, cakes och Danish pastry.

Jordbruksnämnden har till en början låtit utarbeta förslag till ett enhetligt

tekniskt system för råvaruprisutjämning av samtliga berörda bagerioch

konditorivaror, således även biscuits och wafers. Enligt detta system

skulle prisutjämning ske enligt schablonmässiga grunder utan sammankoppling

med utjämningsskatt. En utvidgning av utjämningsskatten till samtliga

berörda bageri- och konditoriprodukter har nämligen ur kontrolltekniska

och andra administrativa synpunkter ansetts knappast möjlig att genomföra.

I stället skulle den nuvarande utjämningsskatten för biscuits och wafers

slopas. Enligt utförda beräkningar skulle detta enhetliga tekniska system

för råvaruprisutjämning av samtliga berörda bageri- och konditorivaror

åsamka statsverket en årlig nettoutgift av 25 alternativt 21 miljoner kronor.

Kostnaderna och inkomstminskningarna för statsverket vid en dylik prisutjämning

med likformighet över hela det berörda bageri- och konditoriområdet

har emellertid av jordbruksnämnden ansetts knappast stå i rimlig

proportion till de fördelar, som därmed skulle vara att vinna. Nämnden har

därför framlagt ett förslag till en lösning av förevarande problem, som enligt

nämndens mening ur kostnadssynpunkt kan anses skälig. Enligt detta

förslag skall den nuvarande prisutjämningen och utjämningsskatten för

biscuits och wafers bibehållas. Jämsides härmed skall ett schablonmässigt

prisutjämningsförfarande genomföras för skorpor, cakes och Danish pastiy.

Prisutjämningen för dessa produkter skall vidare, till skillnad från vad som

tillämpas för övriga av prisutjämning berörda varor, successivt avpassas

efter den fortgående tullavtrappningen enligt EFTA-konventionen. Kostnaderna

för ifrågavarande prisutjämning har av nämnden — med utgångspunkt

från en tullavtrappning av 30 procent den 1 juli 1961 — för budgetaret

1961/62 beräknats uppgå till omkring 2,5 miljoner kronor.

Enligt det av jordbruksnämnden utarbetade tekniska systemet för såväl

den först diskuterade över hela bageri- och konditoriområdet likformiga

prisutjämningen som den för enbart skorpor, cakes och Danish pastry

slutligt förordade prisutjämningen skall företag, som önskar komma i åtnjutande

av prisutjämning, söka registrering hos vederbörande myndighet.

I samband med registreringen skall företaget förbinda sig att såsom villkor

för att åtnjuta prisutjämning föra särskild dagbok över sin tillverkning.

Formulär till dagbok skall fastställas och tillhandahållas av myndigheten.

Till denna skall sammandrag av dagboken, tillverkningsrapport, insändas

förslagsvis var tredje månad. På grundval av de inkomna tillverkningsrapporterna

och av myndigheten fastställda schabloner beträffande råvaruförbrukningen

vid tillverkning av de olika produkterna skall därefter framräknas

företagens förbrukning av de jordbruksvaror, för vilka prisutjämning

skall utgå. Prisutjämningen skall av praktiska skäl begränsas till mjöl,

socker, sirap och fettvaror. Schablonerna skall vidare avpassas så, alt risk

för överkompensation inte uppstår. Prisutjämningen, som inlc skall omfatta

kompensation för varuskatten på socker, skall därefter lämnas efter

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

samma grunder, som gäller för andra produkter av livsmedelsindustri.

Prisutjämningsförfarandet skall tillämpas endast för sådana företag, vilkas

tillverkning inte är av ringa omfattning.

Det av jordbruksnämnden sålunda förordade tekniska systemet för en

prisutjämning av skorpor, cakes och Danish pastry synes mig, trots de

föreslagna förenklingarna och schablonerna, ur administrativ synpunkt

föga tilltalande och ur kontrollteknisk synpunkt svårbedömbart. Det arbete

av administrativ karaktär hos såväl myndigheter som enskilda, som blir

nödvändigt, liksom det erforderliga kontrollarbetet står enligt min mening

inte i rimlig proportion till de fördelar, som den enskilde näringsidkaren

skulle ha av prisutjämningsförfarandet.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse i nu berörda frågor lämnat en

redovisning för importutvecklingen för sådana bakverk, som enligt EFTAkonventionen

hänförts till industrisektorn. Av denna redovisning framgår

att importen på hela det här ifrågavarande området efter den 1 juli 1960

ökat från saväl EFTA-länder som övriga länder och att ökningen från

EFTA-länderna motsvarar knappt en procent av den aktuella produktionen.

Vare sig i fråga om orsakerna till importökningen eller i fråga om andelen

skorpor, cakes och Danish pastry i denna har emellertid några säkra

slutsatser kunnat dragas. Några för bageri- och konditorinäringen menliga

följder av den i EFTA-konventionen gjorda gränsdragningen mellan jordbruks-

och industrivaror samt av de för bagerivarorna företagna tullsänkningarna

synes emellertid inte ha inträtt.

Med hänsyn härtill samt till vad jag nyss anfört angående det av jordbruksnämnden

förordade tekniska systemet finner jag mig inte kunna tillstyrka,

att en prisutjämning för skorpor, cakes och Danish pastry nu genomföres.

Frågan om utformningen av ett godtagbart system för en prisutjämning

synes böra göras till föremål för ytterligare överväganden. Enligt

min mening bör man vidare avvakta ytterligare erfarenheter av verkningarna

för bageri- och konditorinäringen av de tullsänkningar, som skett

eller kommer att ske. Jag vill emellertid understryka, att jag i princip inte

har något att erinra mot att en prisutjämning för ifrågavarande varor genomföres

och att jag är beredd att, när ett godtagbart administrativt system

utformats, på nytt överväga de förslag till åtgärder, som befinnes möjliga att

genomföra.

Vad gäller malt- och läskedrycker har jordbruksnämnden anmält,

att de hittillsvarande erfarenheterna av EFTA-konventionens verkningar

pa detta varuområde inte givit nämnden anledning att föreslå några

åtgärder. Frågan har ej heller under det gångna året hos nämnden aktualiserats

från den berörda näringens sida.

Vad jordbruksnämnden sålunda anfört i förevarande fråga föranleder

ingen erinran från min sida.

Jordbruksnämnden har erinrat om att problemen för jordbruket i anledning

av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen närmast hänför sig

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 ar 1961

till glass, glasspulver och puddingpulver, äggalbumin samt dextrin och vissa

andra produkter på stärkelsebasis. Vidare har nämnden anfört, att nettobortfallet

av införselavgiftsmedel till följd av anpassningen efter EFTAreglerna

är obetydligt och i varje fall ligger långt utanför den för jordbruksregleringen

anvisade medelsramen.

I fråga om glass, glasspulver och puddingpulver samt

äggalbumin har jordbruksnämnden upplyst, att särskilda utredningar

pågår och att nämnden avser att inom den närmaste tiden framlägga

förslag till vissa åtgärder. Dessa spörsmål liksom den av nämnden berörda

frågan om att intaga mandelmassa m. m. i prisutjämningssystemet för

chokladvaror och konfektyrer torde få prövas i ett senare sammanhang.

Vad gäller dextrin, stärkelseklister och dylikt samt

vissa andra stärkelsehaltiga produkter, såsom appret

urmedel och k ä r n b i n d e m e d e 1 har jordbruksnämnden anfört

att den tid, under vilken EFTA-konventionen varit i tillämpning, torde

vara alltför kort för att tillåta några mera bestämda slutsatser angående

dess inverkan i förevarande sammanhang. En betydligt ökad försäljningsaktivitet

från utländska dextrin- och klistertillverkares sida har emellertid

kunnat förmärkas och Sveriges stärkelseproducenters förening har i anledning

av den 20-procentiga tullsänkningen den 1 juli 1960 genomfort

en särskild prisutjämning till förmån för de inhemska tillverkarna av dextrin

och dylikt. Denna särskilda prisutjämning sker inom ramen för det

gällande prisutjämningsförfarandet och med medel, som redan ställts till

förfogande för prisregleringen på potatisstärkelse, d. v. s. reglenngsmedel

härrörande från införsel- och kompensationsavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter

samt från tillverkningsavgifter för potatisprodukter m. m.

Enligt ett av riksdagen godtaget förslag i propositionen 1960: lo3 får

__i den mån nyssnämnda för ändamålet disponibla medel skulle visa sig

otillräckliga för prisutjämningen — i avvaktan på slutlig reglering förskottsvis

för den särskilda prisutjämningen disponeras medel, som influtit

eller inflyter i form av införselavgifter för potatis och som inte befinnes

erforderliga för andra, redan beslutade ändamål. Något behov av att taga

i anspråk sådana medel har ännu inte uppstått. I likhet med jordbruksnämnden

anser jag emellertid, att nämnda möjlighet att för särskild pnsutjämning

förskottsvis taga i anspråk införselavgifter för potatis bör finnas

även i fortsättningen. Det torde liksom nu böra ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta härom. t

Om ett mera påtagligt inkomstbortfall för jordbruket till

följd av EFTA-konventionen framdeles skulle visa sig uppstå, bor det enli«t

min mening ankomma på jordbruksnämnden att uppgöra och till Kungl.

Maj :t inkomma med förslag, som kan läggas till grund for nämndens överläggningar

i ämnet med jordbrukets förhandlingsdelegation.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkt 31, föreslagit riksdagen att till prisreglerande åtgärdci

på jordbrukets område för budgetåret 1961/62 anvisa ett reser
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

vationsanslag av 124 miljoner kronor. Med liänsyn till vad jag förut förordat,

behöver anslaget höjas med 10 miljoner kronor. Å andra sidan har

Kungl. Maj :t i propositionen nr 49 till årets riksdag angående fortsatt stöd

åt lin- och hamphanteringen, m. m. föreslagit, bland annat, att det nuvarande

stödsystemet för spånadslin med statliga pristillägg, vartill medel

anvisas under förevarande anslag, skall slopas, varigenom anslagsbehovet

minskas med drygt 0,8 miljoner kronor. Med hänsyn till vad som nu anlörts

synes Kungl. Maj:t med ändring av Sitt omförmälda förslag böra hemställa,

att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under budgetåret

1961/62 anvisas ett reservationsanslag av 133 miljoner kronor.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har jordbruksnämnden

— mot bakgrund av bland annat den omläggning av den ekonomiska försvarsberedskapen,

som föranledes av utrymningsplanläggningen — i sin

skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 juli 1960 framlagt vissa förslag på 1 i v s medelsberedskapens

område. Nämnden har därvid tillika redovisat

resultatet av ett utav Kungl. Maj:t åt nämnden lämnat uppdrag att i samråd

med statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader i fråga om beredskapslagringen

av spannmål utreda vilka varor som borde lagras och det

sätt på vilket lagringen lämpligen borde ske. Sagda uppdrag lämnades i anledning

av alt 1958 års B-riksdag anhållit, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga

åtgärder beträffande en av 1957 års riksdagsrevisorer väckt fråga angående

åtgärder för att nedbringa statens kostnader för spannmålslagringen.

Jordbruksnämnden har framlagt förslag om de för beredskapslagring erfoideiliga

skaffningen av lagerlokaler samt behovet av investerings- och driftsmedel

för lagringen. Nämnden har vidare bland annat behandlat frågan om möjligheten

att i fortsättningen utnyttja handelns lager i beredskapssyfte.

I detta sammanhang torde få erinras om att 1960 års jordbruksutredning

enligt direktiven har att ingående ompröva beredskapsfrågan på jordbruksonn

ådet mot bakgrund av utvecklingen utav bland annat transport- och

lagringstekniken samt de militära stridsmedlen. Vid bedömningen av jordbruksnämndens

utredning torde man emellertid böra beakta angelägenheten

av att här liksom inom övriga delar av totalförsvaret snarast uppnå en med

hänsyn till våra resurser rimlig beredskap. Enligt min mening bör därför

de av jordbruksnämnden föreslagna förändringarna inte anstå, tills jordbruksutredningen

fullgjort sitt uppdrag. Jag förordar därför, att Kungl.

Maj:t i den mån spörsmålen är av sådan beskaffenhet att de bör föranleda

riksdagsbehandling underställer dem riksdagens prövning.

Mot nämndens förslag till varusortiment för lagringen har jag intet att

erinra. Sålunda bör i beredskapslagren ingå bland annat brödsäd, socker,

gula ärter, fettråvaror, kaffe, risgryn och oljekraftfoder. I detta sammanhang

torde jag få erinra om att Kungl. Maj :t den 18 november 1960 lämnat

jordbruksnämnden i uppdrag att utreda möjligheten och lämpligheten av

att i beredskapssyfte lagra livsmedel av sådana slag, som inte omfattas av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

25

nuvarande beredskapslagring, exempelvis torrmjölk och andra konseiverade

produkter, samt att så snart ske kan inkomma med de förslag som må föranledas

av utredningen. Inom nämnden pågår även utredningar om att, om

så skulle visa sig lämpligt, återupptaga tidigare bedrivna försök med lagring

av mjöl. Nämnden bör jämväl i övrigt fortlöpande undersöka och bevaka

möjligheterna att effektivisera beredskapslagringen av livsmedel och fodermedel

in. m. och inkomma till Kungl. Maj :t med därav föranledda förslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att på grundval av förslag från

jordbruksnämnden närmare bestämma, vilka varor som skall beredskapslagras.

Jordbruksnämnden bar i sin framställning föreslagit, att maximum för

brödsädslagren ökas från nuvarande 300 000 till 400 000 ton. Nämndens förslag

synes med hänsyn till bland annat skördeutfallet under de senaste åren

och den aktuella situationen i fråga om lagerlokaler inte för närvarande böra

föranleda något ställningstagande. Det är emellertid min avsikt att i ett senare

sammanhang återkomma till denna fråga. Lagren av oljekraflfoder

torde, såsom nämnden föreslagit, böra bibehållas vid oförändrad omfattning.

Beträffande andra varuslag än brödsäd och oljekraftfoder synes det liksom

hittills böra ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för av riksdagen

anvisade medel för beredskapslagringen bestämma beredskapslagrens

storlek.

Jordbruksnämndens förslag till omplacering av lagren föranleder i väsentliga

delar ingen erinran från min sida. Jag anser emellertid i likhet med några

av remissorganen att det kan ifrågasättas om tillräckliga skäl föreligger

för en omlokalisering av samtliga de lager jordbruksnämnden föreslagit till

förflyttning. Vidare äger frågan om placeringen av vissa lager samband

med tidigare berörda utredningar inom jordbruksnämnden angående beredskapslagringens

inriktning vad gäller olika varuslag. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att sedan nämnden ytterligare preciserat arbetsprogrammet

för den närmaste tiden besluta om placeringen av de lager, som i första

hand bör flyttas. Jag kan vidare i huvudsak biträda jordbruksnämndens

förslag till anskaffning av nya lagerlokaler, innebärande att behovet utav

lagerlokaler för det av jordbruksnämnden framlagda programmet för en

ökning och omplacering av de statliga beredskapslagren successivt täckes

genom dels förhyrning eller anskaffning av ursprungligen för annat ändamål

avsedda lokaler, dels nybyggnad av lagermagasin i enlighet med vad

som närmare angivits i nämndens framställning. Programmet torde i första

hand böra avse utbyggnad under tiden intill utgången av löpande sexårsavtal

för prissättningen på jordbruksprodukter.

I likhet med vissa av remissorganen anser jag att frågan om liandhavandet

av den löpande skötseln och omsättningen av varorna i de nytillkommande

lagerlokalerna bör undersökas närmare. Undersökningen synes böra

utföras av jordbruksnämnden i samråd med Svenska lagerhusaktiebolaget

och representanter för livsmedelshandeln.

Jordbruksnämndens avsikt att upptaga frågan om en ökning av handelns

!{ Biliang till riksdagens protokoll 1901. 10 samt. Nr 21

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

lager när det gäller relativt stora företag och begränsade varusortiment till

närmare undersökning föranleder ingen erinran från min sida. Jag anser i

likhet med nämnden det vara värdefullt om frågan om att åvägabringa en

lämplig skyddsplacering av livsmedelshandelns lager, varvid handelns merkostnader

skulle få ersättas med statsmedel, närmare utredes. I den mån

kostnaderna för en sådan skyddsplacering därvid skulle visa sig inte överstiga

kostnaden för en motsvarande och ur beredskapssynpunkt likvärdig

lagring i statlig regi synes Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden böra äga möjlighet att med vederbörande företag

träffa uppgörelse om sagda skyddsplacering. Jag torde i detta sammanhang

få erinra om att enligt förordnande av Kungl. Maj:t den 18 november

1960 jordbruksnämndens framställning i vad den avser näringslivets

lokalisering för kännedom överlämnats till 1959 års utredning rörande den

samhälleliga lokaliseringsverksamheten.

Av investeringsanslagen till lagring av jordbruksprodukter och till ytterligare

lagring av jordbruksprodukter har för budgetåret 1961/62 cirka 73

miljoner kronor beräknats bli tagna i anspråk till beredskapslagring och

cirka 90 miljoner kronor till s. k. utjämningslagring. Medlen torde böra stå

till förfogande för nämnda ändamål även i fortsättningen. Någon ytterligare

medelsanvisning under de närmaste åren synes i anledning av jordbruksnämndens

framställning inte för närvarande vara erforderlig. Framtida förslag

i ämnet — bland annat på grund av uppdraget till nämnden att utreda

möjligheten och lämpligheten av att i beredskapssyfte lagra livsmedel

av sådana slag, som inte omfattas av nuvarande beredskapslagring -— kan

emellertid medföra nya medelsanspråk. Dessa torde i så fall få prövas i samband

med den årliga budgetbehandlingen.

Föreningen Svensk spannmålshandel äger för närvarande möjlighet att

få statlig eller statsgaranterad kredit om tillhopa 225 miljoner kronor för

viss beredskapslagring och inlösenverksamhet m. m. Med nuvarande målsättning

för beredskapslagringen av brödsäd synes det under de närmaste

åren inte vara ur beredskapssynpunkt nödvändigt att dessa kreditmöjligheter

utökas. Det av jordbruksnämnden framförda förslaget om ökning

av brödsädslagren utöver nuvarande maximum kan emellertid föranleda

en annan uppskattning av medelsbehovet. Till denna fråga torde jag få

återkomma i ett senare sammanhang i samband med att ställning tages till

frågan om storleken av beredskapslagren av brödsäd.

Såsom redan antytts har jordbruksnämnden i sin framställning räknat

med att ett flertal lagermagasin av de typer, som utarbetats i samråd med

statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader och närmare beskrivits

i nämndens skrivelse, skall uppföras genom försorg av Svenska lagerhusaktiebolaget.

Nämndens förslag härvidlag föranleder ingen erinran från

min sida. Kostnaden för uppförandet av lagermagasin kan beräknas uppgå

till 3—4 miljoner kronor under de närmaste tre till fyra åren. Av bolagets

medel finnes för närvarande två miljoner kronor tillgängliga för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

27

ändamålet. Frågan om ett eventuellt ytterligare medelstillskott torde senare

få upptagas till prövning.

Om de bemyndiganden, som Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut

redan lämnat jordbruksnämnden i fråga om beredskapslagringen av livsmedel

och fodermedel m. m., kunnat helt utnyttjas — innebärande bland

annat en lagring av 300 000 ton brödsäd—- torde den årliga belastningen

på förslagsanslaget till kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. in. ha uppgått till inemot 21 miljoner kronor. Belastningen

har emellertid i regel underskridit det årliga belopp av 15 miljoner kronor,

som beräknats för ändamålet för innevarande och nästa budgetår.

Detta beror väsentligen på att brödsädsskördarna inom riket under åtskilliga

år i fråga om kvantitet eller kvalitet varit sådana, att maximal lagring

inte ansetts lämplig eller möjlig. Brist på lagringsutrymmen har också

medverkat. Enligt min mening bör den gällande målsättningen successivt

förverkligas under de närmaste åren. Utöver de merkostnader om cirka

sex miljoner kronor, som blir resultatet av fullföljandet av tidigare planerad

beredskapslagring, medför de i nämndens utredning framlagda förslagen

med undantag för den förordade höjningen av gällande maximum

för brödsädslagringen, att anslaget till beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m. kommer att merbelastas med sammanlagt inemot fyra

miljoner kronor. Anslaget torde därför behöva höjas successivt under de

närmaste budgetåren. Frågan härom torde, efter framställning av jordbruksnämnden,

få prövas i samband med den årliga budgetbehandlingen.»

Utskottet

I fråga om de allmänna grunderna för prisregleringen

på jordbrukets område har i motionerna I: 84 och II: 107 hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om dels

undersökningar rörande inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket

i enlighet med vad i motionerna anförts, dels — därest undersökningarna

så motiverar — framläggande av förslag till sådana åtgärder och jämkningar,

att den i jordbruksavtalet och riksdagsbeslutet år 1959 åsyftade utfyllnaden

av inkomstklyftan mellan industriarbetarnas årsinkomst och jordbrukarnas

arbetsförtjänst kan uppnås under den avtalade sexårsperioden.

Vidare har i motionerna I: 288 och II: 258 hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att till grund och vägledning för

framtida beslut till förverkligande av målsättningen om inkomstlikställighet

åt den i jordbruket arbetande befolkningen undersökning måtte vidtagas angående

inverkan för jordbruket i olika storleksgrupper och landsdelar av

skilda åtgärder, som efter 1947 års riksdagsbeslut om jordbruket vidtagits

inom jord- och jordbrukspolitiken, finanspolitiken samt kredit- och räntepolitiken.

Vad först gäller frågan om undersökningar rörande inkomst- och kostnads
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

utvecklingen inom jordbruket såväl totalt som regionalt och storleksgruppsvis

vill utskottet hänvisa till vad statens jordbruksnämnd anfört i sina utlåtanden

över förevarande motioner. Av dessa framgår att jordbruksnämnden

utgår från att 1960 års jordbruksutredning — för att erhålla underlag

för en bedömning av inkomstlikställigheten åt den i jordbruket arbetande

befolkningen på längre sikt — bland annat kommer att göra en analys av

inkomst- och kostnadsutvecklingen under nu löpande avtalsperiod och att

jordbruksutredningens undersökningar kommer att bli ingående nog för att

medge analyser för såväl olika storleksgrupper som skilda landsdelar. Utskottet,

som finner naturligt att så sker, förordar, att motionerna I: 84 och

II: 107 samt I: 288 och II: 258 inte må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ej heller det i motionerna I: 84 och II: 107 framställda yrkandet om jämkningar

i jordbrukets prissättningssystem kan utskottet tillstyrka. Utskottet

anser att några föreskrifter om översyn av prissättningssystemet under löpande

avtalsperiod utöver dem, som ingår i sexårsavtalet, inte bör införas.

I motionerna I: 166 och II: 199 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla, att Kungl. Maj :t genom jordbruksnämnden i

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation eller på annat sätt ville föranstalta

om att från och med början av budgetåret 1961/62 i fortlöpande

offentlig statistik redogöres för de till jordbruket i vårt land utgående producentpriserna

i jämförelse med motsvarande medelproducentpriser inom

dels hela Västeuropa, dels EFTA-området för sig. I remissutlåtande har statistiska

centralbyrån förklarat sig inte ha anledning avstyrka förslagen, även

om jämförelser mellan statistiska uppgifter från olika länder vanligen vållar

betydande svårigheter på grund av såväl skillnader i statistikens innehåll

och utformning som olikheter i fråga om ländernas sociala och ekonomiska

förhållanden m. m. Jordbruksnämnden har för sin del varnat mot att på

grundval av nyss nämnt prismaterial söka mäta det svenska jordbrukets

konkurrenskraft och i samband därmed draga alltför långtgående slutsatser

om jordbrukets kostnadstäckning eller priskrav på konsumenterna i olika

länder. Nämnden har emellertid förklarat sig beredd att i Jordbruk sekonomiska

Meddelanden publicera sådana prisuppgifter, varom önskemål uttalats

i motionerna. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening det i motionerna

I. 166 och II: 199 framställda yrkandet inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Vidare har i motionerna I: 171 och II: 196 hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att en utredning med syfte att föreslå

åtgärder för främjande och effektivisering av bygdekvarnar tillsättes. I anledning

av vad i motionerna anföres om behovet av kapital för en modernisering

av bygdekvarnarna vill utskottet i likhet med lantbruksstyrelsen erinra

om att statligt stöd för erforderliga investeringar kan erhållas i form av

kreditgaranti, som kan utga till hemslöjd, hantverk och småindustri. Vidare

får utskottet liksom jordbruksnämnden framhålla, att utvecklingen på bygdekvarnarnas

område knappast synes ha lett till en försämrad service för jordbruket.

I likhet med nämnden anser utskottet ej heller, att bygdekvarnarna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

har en sådan betydelse för jordbruket som sådant, att det kan anses befogat,

att kostnaderna för eventuella åtgärder för att främja deras rationalisering

bör bestridas av jordbruksregleringsmedel. Däremot kan såsom nämnden

framhållit tillgång till bygdekvarnar och andra kvarnverk med möjligheter

att tillverka mjöl för mänsklig konsumtion vara av betydelse i en krigssituation.

I den mån bygdekvarnarna bedömes vara av betydelse ur beredskapssynpunkt,

ankommer det enligt utskottets mening på 1960 års jordbruksutredning,

vilken enligt de för utredningen givna direktiven även skall prova

beredskapsfrågan, att till behandling upptaga sagda spörsmål. Det i motionerna

I: 171 och II: 196 framförda yrkandet om särskild utredning beträffande

bygdekvarnarna anser utskottet sålunda böra avslås av riksdagen.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

till ändringar i prisortsy stemet för brödsäd. Ändringarna,

som skall genomföras från och med 1961 års skörd innebär att, a ad gäller

prisorterna Karlshamn, Trelleborg, Halmstad och Falkenberg, i vilka mlosenpris

utan avdrag hittills tillämpats, inlösen av brödsäd skall ske till inlösenpriset

med avdrag av 25 öre per deciton, att i fråga om prisorten Uppsala

det nuvarande avdraget från inlösenpriset av 75 öre per deciton skall

minskas till 50 öre per deciton samt att Kristianstad, som för närvarande

är prisort endast för vete, skall vara prisort även för råg. Utskottet finner

sig sålunda böra förorda avslag på det i motionen I: 639 framförda yrkandet

om särskild prisort för Kopparbergs län, förlagd till Hedemora.

I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet, att prisortsystemet i den nya

utformningen bör bibehållas oförändrat under återstoden av den nu gällande

avtalsperioden. Därest särskilda skäl skulle tala härför, bör emellertid

enligt utskottets mening hinder inte möta att upptaga utformningen till

prövning under sagda period. I motionerna I: 641 och II: 749 har hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att 1960 års jordbruksutredning

måtte pröva möjligheterna av ett prisortsystem vid inlösen

av brödsäd med prisort i varje brödsädsproducerande län och med för samtliga

prisorter enhetligt inlösenpris. Motionerna bör enligt utskottets mening

inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I propositionen nr 76 har anmälts, att en i olika sammanhang tidigaie berörd

omläggning av bestämmelserna om kvalitetsfordringar

och prisreglering vid inlösen av brödsäd ännu inte

kunnat prövas men att spörsmålet skall behandlas sa snart sig göra later.

I anslutning härtill har i motionerna I: 615 och II: 707 yrkats, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att frågan om en objektiv och

opartisk kvalitetsbedömning av brödsäd prövas så skyndsamt, att förslag

härom kan framläggas samtidigt med förslag om nyssnämnda omläggning av

kvalitetsbestämmelserna in. in. Utskottet finner inte skäl föreligga att biträda

ifrågavarande yrkande. Vad i propositionen anförts i ämnet lämnar utskottet

däremot utan erinran.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

I motionen II: 747 har, såvitt nu är i fråga, i anslutning till jordbruksnämndens

framställning yrkats, att makaroner, spagetti och

liknande produkter samt mixer för bakningsän damål

skall överföras till jordbruksregleringen från och med den 1 juli 1961.

Någon dylik ändring finner sig utskottet i likhet med Kungl. Maj :t inte

kunna förorda.

I motionerna 1: 640 och II: 748 har i fråga om fodersädsregleringe

n hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla dels

att Kungl. Maj .t ville besluta om stödköp av 1960 års fodersädsöverskott

intill en kvantitet av 75 000 ton för en utjämningslagring, dels om skyndsam

prövning av frågan om hur en utjämningslagring av fodersäd i fortsättningen

skall utformas. I anledning härav vill utskottet erinra om att

frågan om stödet åt fodersädsodlingen behandlats så sent som vid 1959 års

riksdag, varvid ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag att införa ett för säsongmässig

lagring avsett stödköpsförfarande för fodersäd godtogs. Några

nya omständigheter, som skulle motivera en ytterligare utbyggnad av sagda

stöd, har enligt utskottets mening hittills inte inträffat. I enlighet med

vad jordbruksutskottet uttalade i sitt utlåtande 1959: 29 bör det ankomma på

Kungl. Maj :t att efter förslag av jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation besluta om stödköp av fodersäd. Utskottet

anser, att de i motionerna 1: 640 och II: 748 framställda yrkandena bör

avslås av riksdagen.

1959 års riksdag (motionerna I: 495 och II: 591, JoU 29; rskr. 283) hemställde

om övervägande från Kungl. Maj:ts sida, huruvida wellpappfabriker

inte skulle kunna erhålla restitution å införsel- och kompen

sations utgifter för maj sstärkelsepreparat, som

användes i wellpappfabrikation, samt om inte ifrågavarande

industriprodukt kunde avföras från jordbruksregleringen. Såsom framgår

av redogörelsen i propositionen nr 76 har spörsmålet numera varit föremål

för ingående utredningar och överväganden. Med utgångspunkt härifrån

finner sig utskottet i likhet med departementschefen böra förorda, att

Kungl. Maj .t eller, efter Kungl. Maj :ts bestämmande, jordbruksnämnden

bemyndigas att från och med den 1 juli 1961 tills vidare i den ordning

Kungl. Maj :t eller nämnden bestämmer medge restitution av eller befrielse

från dels införsel- och kompensationsavgifter för sådana på basis av majsstärkelse

framställda importerade stärkelsepreparat som wellpapptillverkare

använder i sin fabrikation av wellpapp, dels införselavgifter för majsstärkelse,

som ingår i dylika inom landet tillverkade preparat, vilka av

wellpapptillverkare användes vid fabrikationen av wellpapp.

De medel, som genom uttagande av införselavgifter å jordbruksregleringsvaror

kan komma att inflyta under regleringsåret

1961/62, har av Kungl. Maj:t i enlighet med jordbruksnämndens beräk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

31

ningar uppskattats till ett belopp av närmare 124 miljoner kronor. Ehuru

dessa beräkningar är osäkra, finner sig utskottet kunna godtaga dem.

Kungl. Maj :ts förslag beträffande ramen för och användningen inom denna

av de under nästa regleringsår inflytande införselavgifterna ger inte

utskottet anledning till någon erinran. Vid bifall härtill från riksdagens

sida bör sålunda — förutom av införselavgifter för matpotatis bland annat

högst 700 000 kronor till Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering

av matpotatisodlingen in. m. och 50 000 kronor till SMÅ

för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet samt av inforselavgitter

för slakterivaror och slaktdjur 30 000 kronor till veterinärstyrelsens kostnader

för importkontroll av animala livsmedel — totalramen för användningen

av införselavgiftmedlen under regleringsåret 1961/62 faststallas till 93 miljoner

kronor. Inom sagda totalram bör de under nästa regleringsår inflytande

införselavgiftsmedlen av jordbruksnämnden i mån av behov överföras

till de olika regleringsföreningarna in. m. på jordbrukets område och i anslutning

till en av jordbruksnämnden i förväg upprättad preliminär fordelningsplan

användas för de i propositionen nr 76 närmare angivna andamålen.

. .

Vad Kungl. Maj :t anfört angående användningen av de under regleringsåret

1960/61 influtna eller inflytande införselavgiftsmedlen föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Ej heller har utskottet något att invända mot

vad Kungl. Maj :t föreslagit i fråga om användningen av överskottet av införselavgiftsmedel

för regleringsåret 1959/60. I enlighet med Kung1; Ma3 : ®

förslag bör sålunda av sagda överskott 8,4 miljoner kronor överföras til

föreningen Svensk spannmålshandel och ett belopp av intill 19.4 miljoner

kronor få användas för att täcka kostnaderna för stödköp av fodersad och

icke fullgod brödsäd av 1960 års skörd.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag förordar utskottet beträffande kvarstående,

ej disponerat överskott av de under treårsperioden 1956/57—

1958/59 influtna införselavgiftsmedlen på jordbrukets område, att 100

kronor användes för att täcka de statliga kostnaderna för pastörisermgskontrollen

under budgetåret 1961/62 och att därefter återstående 7,2 miljoner

kronor får disponeras av jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation till att täcka speciella behov vid tillämpning

av spärreglerna inom det nuvarande prissättningssystemet pa jordbrukets

område. , ... , .f,

Vad Kungl. Maj :t i propositionen nr 76 föreslagit beträffande föreskrifter

för användningen av interna regleringsavgifter och k o mpensationsavgifter

på jordbrukets område föranleder ingen erinran

från utskottets sida. Utskottet biträder vidare det i propositionen tramlagda

förslaget, att Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

jordbruksnämnden skall medges att även under regleringsåret 1961/62 inom

en ram av en miljon kronor anvisa införselavgiftsmedel eller andra rcgleringsmedcl

på jordbrukets område till upplysningsverksamhet

inom regleringsföreningarnas intresseområden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

Vad gäller prisutjämningen till livsmedelsindustrien

tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag att bemyndiga jordbruksnämnden

att i de fall där det kan klarläggas att skillnaden mellan den inhemska

prisnivån och världsmarknadspriserna på de jordbruksråvaror vilka

ingår i prisutjämningen är mindre än det belopp, som motsvarar de införselavgifter

och andra avgifter, som vid import belastar jordbruksråvarorna,

eller eljest leder till överkompensation i förhållande till konkurrensförhållanden

inom EFTA, jämka det utjämningsbelopp, som eljest skulle

lämnas enligt nu gällande regler.

Utskottet har intet att invända mot Kungl. Maj :ts beräkning av det för

budgetåret 1961/62 för prisutjämningen av vissa jordbruksreglerade råvaror

till livsmedelsindustrien erforderliga medelsbehovet å 35 miljoner kronor.

Ej heller har utskottet något att erinra mot att det behov av medel för

prisutjämningen under innevarande budgetår utöver 25 miljoner kronor,

som kan erfordras, täckes med de besparingar, som väntas uppstå i fråga

om vissa andra ändamål, till vilka medel anvisats under prisregleringsanslaget.

I fråga om hittills ej prisutjämnade bageri- och konditorivaror

har i motionen 11:747 hemställts, att riksdagen måtte dels

medge, att från och med den 1 juli 1961 en prisutjämning successivt genomföres

för skorpor, cakes och Danish pastry på sätt som jordbruksnämnden

föreslagit, dels anvisa för budgetåret 1961/62 under prisregleringsanslaget

ett belopp av 2,5 miljoner kronor för prisutjämningen för nämnda varor.

Utskottet finner i likhet med departementschefen det av jordbruksnämnden

förordade, i propositionen nr 76 redovisade tekniska systemet för en

prisutjämning av skorpor, cakes och Danish pastry, trots de föreslagna förenklingarna

och schablonerna, ur administrativ synpunkt föga tilltalande och

ur kontrollteknisk synpunkt svårbedömbart. Det arbete av administrativ

karaktär hos såväl myndigheter som enskilda, som blir nödvändigt, liksom

det erforderliga kontrollarbetet står enligt utskottets mening inte i rimlig

proportion tiH de fördelar, som den enskilde näringsidkaren skulle ha av

prisutjamningsförfarandet. Ej heller synes enligt vad utskottet kunnat finna

några för bageri- och konditorinäringen menliga följder av den i EFTA-konventionen

gjorda gränsdragningen mellan jordbruks- och industrivaror eller

av de för bagerivarorna företagna tullsänkningarna ha inträtt.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet inte kunna tillstyrka, att en prisutjämning

för skorpor, cakes och Danish pastry nu genomföres, och förordar

darfor, att motionen II: 747, såvitt nu är i fråga, avslås. Utskottet anser i

lkhet med departementschefen, att man bör avvakta ytterligare erfarenheter

av verkningarna för bageri- och konditorinäringen av de tullsänkningar, som

skett eller kommer att ske. Innan förslag till utjämningsåtgärder, som kan

efinnas erforderliga och möjliga att genomföra, framlägges, bör emellertid

frågan om ett godtagbart system för prisutjämning göras till föremål för

ytterligare överväganden av jordbruksnämnden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

33

Beträffande dextrin, stärkelseklister och dylikt samt

vissa andra stärkelsehaltiga produkter, såsom appreturmedel

och kärnbindemedel, vilka varor enligt EFTA-konventionen

hänförts till industrisektorn, föreslås i propositionen nr 76, att under

nästa regleringsår liksom under det innevarande, i den mån för fabrikspotatisregleringen

nu disponibla medel — införsel- och kompensationsavgifter

för stärkelse och stärkelseprodukter m. m. — skulle visa sig otillräckliga för

den erforderliga särskilda prisutjämningen till förmån för de inhemska tillverkarna

av dextrin och dylikt, Kungl. Maj :t skall, i avvaktan på slutlig reglering,

härför förskottsvis få disponera influtna eller inflytande, för andra

beslutade ändamål inte behövliga införselavgiftsmedel för potatis. Häremot

har utskottet intet att invända.

Vad angår anslaget till prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område har riksdagen vid behandlingen av propositioonen

1961: 49 på hemställan av utskottet i utlåtande nr 17 beslutat, att för

stödet åt hamphanteringen under budgetåret 1961/62 ett belopp av 700 000

kronor skall få tagas i anspråk av medel under ifrågavarande anslagsrubrik.

Vidare har utskottet i det föregående förordat, att under prisregleringsanslaget

för nästa budgetår beräknas 35 miljoner kronor för prisutjämning av

vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrien.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1961/62

har Kungl. Maj :t beräknat till 96,5 miljoner kronor. Mot denna beräkning

har utskottet inte något att invända. Utskottet har ej heller funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet för diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen. Med hänsyn härtill förordar utskottet,

att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under budgetåret

1961/62 anvisas ett reservationsanslag av avrundat 133 miljoner kronor.

Mot bakgrund av bland annat den omläggning av den ekonomiska försvarsberedskapen,

som föranledes av utrymningsplanläggningen, har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 76 framlagt vissa förslag på livsmedelsberedskapens

område. Därvid har även redovisats resultatet av en utredning i

fråga om beredskapslagringen av spannmål, vilken 1958 års B-riksdag anhållit

om i anledning av en utav 1957 års riksdagsrevisorer i ämnet väckt fråga.

Vad departementschefen anfört angående varusortimentet för beredskapslagringen,

storleken och placeringen av lagren, anskaffningen av lagringslokaler,

handhavandet av den löpande skötseln och omsättningen av varorna

ävensom angående skyddsplacering av livsmedelshandelns lager anser sig

utskottet böra tillstyrka. Då utskottet även biträder vad departementschefen

i övrigt anfört i fråga om livsmedelsberedskapens ordnande under de närmaste

åren, anser sig utskottet böra förorda, att vad i propositionen föreslagits

i detta ämne lämnas ntan erinran av riksdagen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

Utskottets hemställan

Under förmälan att uttalandena och förslagen i propositionen nr 76 samt

under punkten 31 i nionde huvudtiteln, årets statsverksproposition, i den

mån de icke särskilt berörts i det föregående, icke föranlett någon erinran

från utskottets utsida, hemställer utskottet,

att riksdagen må

A. i fråga om de allmänna grunderna för prisregleringen

på jordbrukets område

1) lämna motionerna I: 84 och II: 107 samt I: 288 och II:

258 utan åtgärd;

2) lämna motionerna I: 166 och II: 199 utan åtgärd;

3) avslå motionerna I: 171 och II: 196;

B. beträffande brödsäd och brödsädsprodukter

1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning godkänna

det i det föregående förordade förslaget till ändring i prisortsystemet

för brödsäd under regleringsåren 1961/62—

1964/65;

2) avslå motionerna I: 641 och II: 749;

3) avslå motionen I: 639;

4) avslå motionerna I: 615 och II: 707;

5) avslå motionen II: 747 såvitt rör frågan om överförande

till jordbruksregleringen av makaroner, spagetti och liknande

produkter samt mixer för bakningsändamål;

C. i fråga om fodersäd avslå motionerna I: 640 och II: 748;

D. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning bemyndiga

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens

jordbruksnämnd att medgiva avgiftsrestitution för majsstärkelse

samt preparat på basis av majsstärkelse i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående angivits;

E. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning lämna utan

erinran vad utskottet anfört beträffande användningen av

de medel, som influtit under regleringsåren 1956/57—1958/

59 och 1959/60 och som influtit eller inflyter under regleringsåren

1960/61 och 1961/62 genom upptagande av införselavgifter,

ävensom av andra i samband med jordbruksregleringen

under nämnda regleringsår influtna eller inflytande

avgiftsmedel;

F. beträffande prisutjämning till livsmedelsindustrien

1) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning bemyndiga

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens

jordbruksnämnd att i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i det föregående, jämka

prisutjämningsbelopp å vissa jordbruksreglerade varor;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

35

2) avslå motionen II: 747 såvitt rör frågan om prisutjämning

för vissa bageri- och konditorivaror;

G. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning å riksstalen

för budgetåret 1961/62 under nionde huvudtiteln till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område anvisa ett reservationsanslag

av 133 000 000 kronor;

H. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning lämna utan

erinran vad utskottet anfört beträffande vissa frågor på livsmedelsberedskapens

område.

Stockholm den 20 april 1961

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Jonsson*, Bertil Andersson, Hjalmar

Nilsson, Carl Eskilsson, Mossberger, Jonasson, Hedström, Uno Olofsson,

Åkesson och Nils-Eric Gustafsson*;

från andra kammaren: herrar Sköld, Hseggblom, Hansson i Skegrie,

fru Lindskog, herrar Arweson, Johanson i Västervik*, Nilsson i Lönsboda,

Brandt i Sätila, Nilsson i Bästekille och Eskilsson i Likenäs.

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

Av herrar Jonasson, Nils-Eric Gustafsson, Hansson i Skegrie och Brandt

i Sätila, vilka anfört:

»I propositionen nr 76 har upptagits den i olika sammanhang tidigare

berörda omläggningen av bestämmelserna om kvalitetsfordringar och prisreglering

vid inlösen av brödsäd, innebärande att kvalitetsbedömningen i

fråga om mältningsgraden skall grundas på de kemiska egenskaperna i stallet

för på de utvuxna groddarna. Enligt jordbruksnämndens beräkning

skulle en övergång till prisreglering enligt den nya metoden kunna tillämpas

på 1962 års brödsädsskörd. Departementschefen har i propositionen anmält

sin avsikt att upptaga spörsmålet till behandling så snart sig göra

låter.

En sådan ändring av reglerna för bedömningen av brödsädens mältningsgrad

måste förutsättas få genomgripande konsekvenser. Följden torde bli,

att brödsäden under år med dåligt bärgningsväder kommer att betraktas såsom

icke fullgod i betydligt större utsträckning än hittills, medförande be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 196i

tydande förlustrisker för jordbruket. Härigenom kan sålunda uppstå vissa

problem rörande prisbildningen för sådan brödsäd ävensom beträffande förhållandet

mellan denna och egentlig fodersäd. För fodersädsregleringen kan

sålunda uppstå problem, som man inte räknat med när systemet för densamma

fastställdes. Enligt vår mening måste den ifrågasatta omläggningen

av kvalitetsbedömningen kombineras med åtgärder i syfte att stärka fodersädsregleringen.

Ställning till hur dessa frågor skall kunna lösas på tillfredsställande

sätt torde inte kunna tagas förrän slutligt förslag framlagts rörande

kvalitetsbedömningen. Det är emellertid enligt vår mening angeläget,

att departementschefen vid beredningen av frågan överväger sådana åtgärder,

att odlarna kan få skälig ersättning för såväl brödsäden som fodersäden.

I överensstämmelse med motionerna 1:615 och II: 707 vill vi också understryka

angelägenheten av att vid den fortsatta beredningen av frågan

nödvändigheten av en objektiv kvalitetsbedömning särskilt uppmärksammas.

Denna fråga bör prövas skyndsamt, så att en objektiv kvalitetsbedömning

kan garanteras vid en omläggning av kvalitetsbestämmelserna.»

Reservationer

1) av herrar Jonasson, Nils-Eric Gustafsson, Hansson i Skegrie och Brandt

i Sätila, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 27 börjar med orden

»Vad först» och på s. 28 slutar med orden »bör införas», bort ha följande

lydelse:

»Vad först gäller frågan om undersökningar rörande inkomst- och kostnadsutvecklingen

inom jordbruket såväl totalt som regionalt och storleksgruppsvis

vill utskottet hänvisa till vad statens jordbruksnämnd anfört i sina

utlåtanden över förevarande motioner. Av dessa framgår, att jordbruksnämnden

utgår från att 1960 års jordbruksutredning — för att erhålla underlag

för en bedömning av inkomstlikställigheten åt den i jordbruket arbetande

befolkningen på längre sikt — bland annat kommer att göra en analys

av inkomst- och kostnadsutvecklingen under nu löpande avtalsperiod.

Utskottet vill understryka angelägenheten av att ingående undersökningar

skyndsamt genomföres av såväl jord- och jordbrukspolitiken som penningoch

finanspolitiken, så att underlag skapas jämväl för analyser för olika

storleksgrupper m. m. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att för

varje produktionsår undersökningar göres huruvida inkomst- och kostnadsutvecklingen

inom jordbruket fortskrider på sådant sätt, att den i jordbruksavtalet

och riksdagsbeslutet åsyftade utfyllnaden av inkomstklyftan kan

uppnås under sexårsperioden.

Såsom i motionerna I: 84 och II: 107 framhållits, kan olika faktorer i den

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

37

senaste tidens utveckling bedömas inverka i ogynnsam riktning för den jordbrukspolitiska

målsättningen på såväl inkomst- som kostnadssidan. Sådana

faktorer är exempelvis den allmänna omsättningsskatten, ATP-avgifterna

samt de s. k. fläskfabrikerna och motsvarande företeelser inom äggproduktionen.

Framför allt finns det skäl att anta, att jordbrukets rationalisering

bromsas upp av kreditrestriktionerna och den höga räntan, sa att rationaliseringsvinsten

inte kan bli den, som förutsattes vid sexårsuppgörelsen och

riksdagsbeslutet 1959. Därest de undersökningar, som utskottet förordat,

skulle utvisa, att utvecklingen i fråga om inkomstbildningen och rationaliseringsvinsten

inom jordbruket inte är sadan, att inkomstklyftan kan utjämnas

under sexårsperioden och den av riksdagen uttalade målsättningen

rörande inkomstlikställigheten sålunda inte kan uppnås vid den nu tillämpade

politiken, framstår det för utskottet som nödvändigt, att erforderliga

åtgärder vidtages i syfte att trygga den jordbrukspolitiska målsättningens

förverkligande under sexårsperioden.»

dels ock att utskottets hemställan under A. 1) och 2) bort lyda sålunda:

»A. i fråga om de allmänna grunderna för prisregleringen

på jordbrukets område

1) a) i anledning av motionerna 1:84 och 11:107 samt

I: 288 och II: 258 i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna

vad utskottet anfört angående undersökningar rörande inkomst-

och kostnadsutvecklingen inom jordbruket:

b) med bifall till motionerna I: 84 och II: 107, i den del

här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att —

därest ifrågavarande undersökningar så motiverar -— sådana

åtgärder måtte vidtagas, att den i jordbruksavtalet och

riksdagsbeslutet år 1959 åsyftade utfyllnaden av inkomstklyftan

mellan industrien och jordbruket kan uppnås under

sexårsperioden;

2) anse motionerna I: 166 och II: 199 besvarade med vad

utskottet ovan anfört;»

2) av herr Brandt i Sätila.

3) av herrar Jonasson och Nils-Eric Gustafsson, vilka ansett,

dels att andra och tredje styckena på s. 29 i utskottets utlåtande bort ha

följande lydelse:

»I propositionen nr 76 föreslås vissa ändringar i prisortsystemct för biödsäd.

Ändringarna, som skall genomföras från och med 1961 års skörd, innebär

att, vad gäller prisorterna Karlshamn, Trelleborg, Halmstad och Falkenberg,

i vilka inlösenpris utan avdrag hittills tillämpats, inlösen av brödsäd

skall ske till inlösenpriset med avdrag av 25 öre per deciton, att i tråga

om prisorten Uppsala det nuvarande avdraget från inlösenpriset av 75 öre

per deciton skall minskas till 50 öre per deciton samt alt Kristianstad, som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1961

för närvarande är prisort endast för vete, skall vara prisort även för råg. Då

förslaget är att betrakta som en kompromiss mellan parterna i frågan, finner

utskottet, att detsamma bör godtagas.

En målsättning för jordbrukspolitiken måste självfallet vara att så långt

möjligt bereda jordbruket — oberoende av det geografiska läget — likvärdiga

möjligheter till avsättning av produkterna. Det nu gällande prisortsystemet

kan inte sägas uppfylla detta krav. En avvägning måste givetvis

ske mellan önskvärdheten av att jordbruket överallt i landet beredes likvärdiga

avsättningsmöjligheter och angelägenheten av att transport- och

handelsvägarna blir så rationella som möjligt. Enligt utskottets mening bör

det vara möjligt att tillgodose det förstnämnda önskemålet på bättre sätt

än som sker vid nuvarande system — utan förfång för kravet på ur handels-

och kvarnsynpunkt rationella transporter. Prisortsystemet bör, såsom

framhållits i motionerna I: 641 och II: 749, kunna utformas på sådant sätt,

att prisort inrättas i varje län med brödsädsproduktion, varvid samma inlösenpris

bör gälla å samtliga prisorter.

Utskottet finner det angeläget, att frågan om prisorternas lokalisering i

sin helhet upptages till prövning. Härför talar även den under de senare åren

genomgripande strukturförändringen inom kvarnindustrien, vilken medfört,

att prisortsystemet inte som hittills lämpligen kan baseras på de s. k.

kvarnorterna. Det synes utskottet lämpligt, att 1960 års jordbruksutredning

får i uppdrag att överväga en utformning av prisortsystemet enligt de riktlinjer,

som angivits i motionerna I: 641 och II: 749.

Med det anförda anser utskottet även motionen I: 639 besvarad.»

dels ock att utskottets hemställan under B. 2) och 3) bort ha följande lydelse:
»2)

med bifall till motionerna I: 641 och II: 749 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om att 1960 års jordbruksutredning

måtte erhålla uppdrag att pröva möjligheterna av ett prisortsystem

vid inlösen av brödsäd med prisort i varje brödsädsproducerande

län och med för samtliga prisorter enhetligt

inlösenpris i enlighet med vad utskottet anfört;

3) anse motionen I: 639 besvarad med vad utskottet ovan

anfört;»

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610642

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område, m. m., jämte i ämnet a1 i texten