Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande fiskerilånefonden och lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. jämte i ämnena väckta motioner.
1961-03-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1961:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande fiskerilånefonden och lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. jämte i ämnena väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1961
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande fiskerilånefonden och
lån till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. jämte i ämnena väckta motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t (bil. 31, punkt 9 och 14)
hemställt att riksdagen måtte anvisa till Fiskerilånefonden ett investeringsanslag
av 850 000 kr. samt att riksdagen måtte medgiva, att det för budgetåret
1957/58 anvisade investeringsanslaget till Lån till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret 1961/62 användas
för det med anslaget avsedda ändamålet.
I samband med dessa punkter har utskottet behandlat följande till utskottet
hänvisade motioner, nämligen
1) I: 165 av herrar Andersson, Axel Emanuel, och Gustafsson, Nils-Eric,
likalydande med II: 195 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl., i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att för lån ur fiskerilånefonden
må för budgetåret 1961/62 disponeras 7 500 000 kr. dels att till fiskerilånefonden
för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag av 4 550 000
kr. I motionerna har vidare hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t ingående följer den fortsatta utvecklingen
beträffande fiskerinäringen och, om en ökad långivning befinnes ytterligare
främja denna närings anpassning till de ändrade marknadsbetingelserna
m. m., förelägger riksdagen förslag om erforderligt tilläggsanslag till
fiskerilånefonden;
2) I: 287 av herr Berg, Gunnar, m. fl. och II: 263 av herr Levin m. fl., i
vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta ett investeringsanslag
av 1 000 000 kr. till fonden för lån till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m.
Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionerna II: 195 och II: 263.
Yttranden över motionerna har avgivits av fiskeristyrelsen och Sveriges
fiskares riksförbund.
Fiskerilånefonden
Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden) inrättades
enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser för lån ur fonden
återfinnes i kungörelsen 1932: 112, ändrad genom kungörelserna 1948:
313, 1949: 160 och 1953: 240.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 10 samt. Nr 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
•7
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1961
Frän fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller
landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan
maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av fisk
avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare för
anläggning av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling av fiskets
produkter samt för utförande av fiskodling. Med avseende å innehållet
av ett utav Kungl. Maj:t den 29 juli 1957 meddelat beslut möter icke hinder
att med anlitande av lån ur fiskerilånefonden anskaffa gummiflottar såsom
livräddningsanordning till fiskebåtar.
Sveriges fiskares riksförbund har anhållit att ytterligare medel måtte ställas
till törtogande för utlåning ur fiskerilånefonden för nästa budgetår.
Fiskeristgrelsen har hemställt, att åtgärder vidtages i syfte att det belopp,
som årligen må utlämnas ur fiskerilånefonden, fr. o. m. nästa budgetår
tastställes till 7 500 000 kr. Styrelsen erinrar om att styrelsen den 1 april
1960 anbefallts att utreda trågan om att införa ett system med statlig kreditgaranti
för anskaffning av fiskefartyg m. m. och om att detta utredningsarbete
pågår. Utredningen har emellertid inte ännu kunnat slutföras.
Statskontoret har i remissutlåtande över riksförbundets framställning funnit
det ligga närmast till hands att icke utöka låneramen utöver nu gällande
<3,8 milj. kr. med hänsyn till fiskeristyrelsens pågående utredning beträffande
bl. a. långivningen för ifrågavarande ändamål.
Departementschefen bär anfört:
»Såsom av den töregående framställningen framgått, föreligger betydande
anspiåk på lån ur tiskerilånctonden. För att söka tillgodose dessa anspråk
har tiskeristyrelsen hemställt, att låneramen vidgas från för innevarande
budgetår 3 800 000 kronor till 7 500 000 kronor. I anledning av de aktuella
anspråken har jag för avsikt att senare denna dag föreslå en ökning av ramen
för lån under innevarande budgetår med 2 200 000 kronor till 6 000 000
kronor. Jag är emellertid inte beredd att föreslå någon höjning av låneramen
för nästa budgetår. Vid sådant förhållande erfordras, såsom statskontoret anfört,
ett kapitaltillskott av 850 000 kronor.»
I sitt den 6 februari 1961 avgivna utlåtande över motionerna I: 165 och
II: 195 har fiskeristyrelsen framhållit, att styrelsens förslag om en låneram
för fiskerilånefonden å 7 500 000 kr. framlades, sedan det visat sig att utredningen
om bl. a. fiskerilånefonden ej kunde färdigställas i så god tid,
att hänsyn därtill kunde tagas vid budgetarbetet till 1961 års statsverksproposition.
Den av styrelsen gjorda medelsberäkningen är således att uppfatta
såsom förutsättande oförändrade former för den statliga kreditgivningen
för fiskefartyg och fiskredskap m. m. Styrelsen erinrar att Kungl. Maj:t i
anledning av de aktuella anspråken under fonden förordat en ökning av ramen
för lån under innevarande budgetår med 2 200 000 kr. till 6 000 000 kr.
Under åberopande av det anförda har fiskeristyrelsen vidhållit sitt med förcliggande
motionsyrkande överensstämmande förslag om en låneram av
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1901 3
1 500 000 kr. samtidigt som styrelsen bemärkt såväl att den av riksdagen begärda
utredningen av beskaftenhet att kunna påverka bl. a. låneramens
framtida storlek pågår som att Kungl. Maj:t äger möjlighet att genom tillläggsstatsbudgetering
justera denna låneram på grundval av aktuella behovssiffror.
Sveriges fiskares riksförbund bär i sitt yttrande den 8 februari 1961, med
instämmande i motionärernas hemställan, tillstyrkt bitall till motionerna
och därvid anfört i huvudsak följande.
I förutnämnda motioner framhållas flera av de problem, som de svenska
yrkesfiskarna ständigt ha att brottas med och som i och lör sig kunna \äl
motivera en utökning av ramen för utlåning ur fiskerilånefonden. För förbundets
del kan det som anföres tillfullo verifieras och därutöver skulle ytterligare
motiveringar i samma syfte kunna framhållas. Riksförbundet har
vid flera tillfällen tidigare i såväl yttranden som i direkta framställningar
påpekat nödvändigheten av utökade lånemöjligheter ur fonden.
Samtidigt vill förbundet också erinra om att fiskeristyrelsen tidigare föreslagit
att låneramen för lån ur fiskerilånefonden fastställes till 7 500 000 kronor
för budgetåret 1961/62. Dessutom vill vi också framhålla dels att den
av riksdagen begärda utredningen om fiskerilånefonden ännu icke hunnit
avslutas och dels att Kungl. Maj :t har möjlighet att på samma sätt som
under innevarande budgetår föreslå ett efter behovet avpassat tilläggsanslag
till fonden även under nästkommande budgetår.
Lån till främjande och beredande av fisk ni. m,
För detta ändamål anvisades senast för budgetåret 1957/58 ett investeringsanslag
av 200 000 kr. För budgetåren 1958/59—1960/61 har anslag för
ändamålet inte anvisats. Vid ingången av budgetåret 1960/61 utgjorde behållningen
å anslaget 917 500 kr.
Bestämmelserna rörande anslagets användning är meddelade i kungörelsen
den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel för främjande
av beredning, förvaring och avsättning av fisk, ändrad genom kungörelsen
1948: 314.
Departementschefen har — efter redovisning av att fiskeristyrelsen i sin
anslagsskrivelse hemställt att för ändamålet måtte anvisas ett anslag av
1 000 000 kronor — funnit att fiskeristyrelsens framställning ej borde tillstyrkas
med hänsyn till den föreliggande behållningen å anslaget.
Fiskeristyrelsen har i sitt den 6 februari 1961 dagtecknade utlåtande över
motionerna 1:287 och 11:263 tillstyrkt bifall till motionerna och har därvid
framhållit bl. a. följande.
De i motionerna lämnade uppgifterna om nuvarande läge beträffande behållningen
under förevarande anslag, vilket icke har karaktären av lånefond
i budgetteknisk mening, bekräftas av de hos styrelsen förda anteckningarna
rörande anslaget. Under sådana förhållanden framstår det såsom ytterst
angeläget att möjligheterna alt erhålla fiskberedningslån förstärkes genom
medelsanvisning till det av styrelsen i dess riksdagspetita och nu av motionärerna
föreslagna beloppet av 1 000 000 kr. För den ekonomiska löreningsrörelsen
inom fisket kommer denna lånoforms betydelse alt öka i samma
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1961
mån som näringen påverkas av de europeiska marknadsbildningarna, varför
det måste anses vara en god beredskapsåtgärd att förevarande lånemöjligheter
vidmakthålles och även ökas.
Sveriges fiskares riksförbund, som livligt förordat bifall till ifrågavarande
motioner, har i sitt över motionerna avgivna yttrande den 8 februari 196!
anfört bl. a. följande.
Ur fiskets synpunkt är det angeläget att beredningen och avsättningen av
fisk och produkter därav i möjligaste mån underlättas och att lånemöjligheterna
för dessa ändamål avpassas efter behovet av kapitalinvesteringar.
Med hänsyn bl. a. till pågående europeiska integrationssträvanden, som för
fiskets del beräknas medföra ökad internationell konkurrens och andra ekonomiska
påfrestningar, anser förbundet att betydelsen av ifrågavarande fond
är större än tidigare. I fonden bör därför finnas tillräckliga" medel för tillgodoseende
av de ökade behoven.
I moJ*onerna framhålles att behållningen av fonden kraftigt minskats efter
ingången av budgetåret 1960/61 och att redan inneliggande ansökningar
om lån överstiger disponibla medel. Då man dessutom kan förvänta ytterligare
ansökningar föreligger ett verkligt behov av ett investeringsanslas på
minst 1 000 000 kronor.
Utskottet
Vad angår fiskerilånefonden har i de föreliggande motionerna I: 165 och
II: 195 föreslagits, att ramen för den samlade utlåningen ur fonden nästa
budgetår skall vidgas från 3 800 000 kronor till 7 500 000 kronor. Utskottei
anser inte skäl föreligga att för närvarande höja ramen över förstnämnda
belopp utan förordar att densamma tills vidare bibehålies i avvaktan på resultatet
av den utredning rörande bland annat komplettering av långivningen
från fiskerilånefonden med ett kreditgarantisystem, som Kungl. Maj :t i
anledning av förslag av jordbruksutskottet förra året uppdragit åt fiskeristyrelsen
att utföra. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj :t, därest
ett växande lånebehov skulle motivera detta, till prövning upptager fråga»
om ram vidgning och därmed också kapitalförstärkning till fonden under löpande
budgetår samt framför därav föranledda äskanden å tilläggsstat. Erinras
bör att årets riksdag på tilläggsstat redan anvisat ett tillskott till fiskerilånefonden
av 2 200 000 kronor, varigenom låneramen för innevarande budgetår
ökats till 6 000 000 kronor.
Den av Kungl. Maj :t nu föreslagna anslagsanvisningen å 850 000 kronor
till fiskerilånefonden tillstyrker utskottet.
Vid bedömningen av medelsbehovet för lån till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. in. har Kungl. Maj:t uppskattat att den förefintliga
anslagsbehållningen, vilken vid ingången av budgetåret 1960/61 uppgick till
i runt tal 917 000 kronor, kommer alt vara till fyllest för det väntade lånebehovet.
I motionerna I: 287 och II: 263 har däremot uttalats att en medelsförstäikning
å 1 000 000 kronor är erforderlig och yrkande om anslagsanvisning
har skett i enlighet härmed. Vad motionärerna anfört har emellertid
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1961
5
inte övertygat utskottet om nödvändigheten att nu upptaga någon anvisning
för ändamålet över kapitalbudgeten. Därest det under nästkommande
budgetår likväl skulle visa sig att anslagets behållning ej förslår för att täcka
de låneanspråk som anses böra tillgodoses torde Kungl. Maj :t få förutsättas
komma att hos riksdagen begära viss medelsökning genom tilläggsstatsanvisning.
Att tillkomsten av nya frysanläggningar och andra med medel ur
anslaget stödda åtgärder i rationaliserings- och effektiviseringssyfte inte
hindras av brist på kreditmöjligheter finner utskottet vara angeläget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 165 och II: 195
a) medgiva att lån ur fiskerilånefonden må under budgetåret
1961/62 beviljas till sammanlagt högst 3 800 000 kronor
b)
till Fiskerilånefonden å kapitalbudgeten för budgetåret
1961/62 anvisa ett investeringsanslag av 850 000 kronor;
II. lämna motionerna I: 287 och II: 263 utan åtgärd; samt
III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgiva att det
för budgetåret 1957/58 anvisade investeringsanslaget till Lån
till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. må
under budgetåret 1961/62 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.
Stockholm den 21 mars 1961
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling bär närvarit:
från första kammaren: herrar Jonsson, Nord*, Bertil Andersson, Carl
Eskilsson, Nils Hansson, Mossberger*, Jonasson, Gunnar Berg, Hedström och
Harald Pettersson;
från andra kammaren: herrar Hseggblom*, Hansson i Skegrie, fru
Lindskog, herrar Arweson, Antby, Johanson i Västervik, fru Jäderberg*,
herrar Lundmark, Johansson i öckerö och Stiernstedt.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag C10491
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande fiskerilånefonden och lån till främjande av beredn a1 i texten