Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kallelse till sammanträde med elektorer för val av riksdagens ombudsmän.

1961-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1961:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kallelse till sammanträde med elektorer för val av riksdagens ombudsmän.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 år 1961

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kallelse till

sammanträde med elektorer för val av riksdagens ombudsmän.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 173

i första kammaren av herr Hedblom m. fl. och nr 207 i andra kammaren av

herr von Friesen och Johansson i Dockered hemställes, »att riksdagen inför

en bestämmelse i riksdagsstadgan innebärande åliggande för talmännen att

sammankalla elektorerna för val av JO och MO senast två dagar efter det

valmännen utsetts av riksdagen, samt att konstitutionsutskottet utarbetar

erforderlig författningstext».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Reglerna om val av riksdagens ombudsmän jämte ställföreträdare för

dessa finnas intagna i 68 § riksdagsordningen. Enligt dessa regler verkställes

ifrågavarande val genom fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän, av vilka

vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Vidare föreskrives, att valmännen

skola sammanträda till valförrättningen senast å tionde dagen efter

den, då de blivit utsedda. Samma regler gälla såväl för ordinarie val vart

fjärde år som för uppkommande fyllnadsval.

Före 1941 gällde att valmännen »böra till valförrättningen sammanträda

samma dag, då de blivit utsedda, och ej må åtskiljas förrän valen äro fulländade».

Dessa bestämmelser infördes 1815, och såsom motivering anfördes

då, att bestämmelserna skulle bidraga till »det sökta ändamålet av ordning

och bestämdhet».

Sedan 1937 års riksdag anhållit om utredning rörande JO:s och MO:s allmänna

ämbetsställning och därmed sammanhängande spörsmål tillkallades

inom justitiedepartementet sakkunniga, vilka avgåvo sitt betänkande i mars

1939.

Utredningen framhöll bl. a. följande:

I fråga om tiden för elektorernas sammankomst har uttalats, bl. a. av

1937 års konstitutionsutskott, att med den hittills tillämpade ordningen, enligt

vilken valmännen skola förrätta valet samma dag de själva blivit utsedda,

kunde följa, att det verkliga avgörandet skedde under hand i förväg.

De sakkunniga, som kunna instämma häri, vilja understryka att på sådant

sätt elektorernas — och därmed riksdagens — inflytande på utseendet av

ombudsmännen i betänklig mån eluderas. Några mera vägande skäl för bibehållande

av ifrågavarande föreskrift i dess nuvarande kategoriska avfattning

synas icke föreligga. Bestämmelsen, vilken vid sin tillkomst motiverades

med att den skulle bidraga till »det sökta ändamålet av ordning och

bestämdhet» synes böra uppmjukas därhän att elektorerna skola samman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr i år 19G1 5

komma till själva valförrättningen inom viss tid efter det de blivit utsedda.

I fråga om valet av riksdagens fullmäktige finnes icke alls någon

tidsfrist föreskriven; här synes den emellertid vara väl på sin plats, lil - räckligt rådrum torde kunna erhållas om maximum for fristen sattes till

tio dasar. Svårighet lärer icke föreligga för valnämnden att under denna tid

inhämta erforderliga upplysningar angående lämpliga kandidater liksom

ej heller att komma i förbindelse med mera avlägset boende sådana.

På grundval av detta betänkande framlade Kungl. Maj:t i proposition nr

152 till 1940 års riksdag förslag om ändrad lydelse av 68 § riksdagsordningen

innebärande införande av en tidsfrist på tio dagar mellan den tidpunkt

då elektorerna utses och den dag själva valet av ombudsmän senast måste

äga rum. Förslaget antogs av riksdagen som vilande för vidare grundlagsenlig

prövning och antogs slutligt år 1941.

Ett vid 1960 års riksdag av konstitutionsutskottet (nr 1) framlagt förslag

om utökning av tidsfristen för elektorerna till femton dagar har numera av

innevarande riksdag för dess del slutligt antagits. Detta förslag har aven,

enligt vad utskottet inhämtat, av Kungl. Maj :t gillats och antagits.

Ytterligare några stadganden äro av betydelse för belysning av de nu förevarande

motionerna.

Beträffande utskotten stadgas i 45 § riksdagsordningen, att »alla utskott

skola inom två dagar från den, då de blivit utsedda, sammanträda».

14 § riksdagsstadgan har följande lydelse:

Utskott, som består av ledamöter från båda kamrarna, sammankallas

första gången av talmännen. _ , . ..

Kallelser till sammanträden av riksdagens nämnder och valman uttardas

av talmännen.

Utskottet. Såsom framgår av det föregående sammankommo valmännen

före 1941 till valförrättningen redan samma dag de utsetts och fingo ej åtskiljas,

förrän innehavare av ombudsmannaämbetena blivit valda. Den

reglering av bestämmelserna om val av JO och MO, som år 1941 trädde i

kraft, syftade bl. a. till att ge de av riksdagen utsedda valmännen tillfälle

till rådrum innan själva valförrättningen ägde rum. Samma syftemål låg

bakom den ändring i 68 § riksdagsordningen, innebärande en ökning av

tidsfristen från tio till femton dagar, vilken numera av innevarande riksdag

för dess del slutligt antagits. Den föreslagna ändringen har även av

Kungl. Maj :t blivit gillad och antagen. Emellertid saknas beträffande valmännens

sammankomst motsvarighet till den bestämmelse, som finnes i

45 § riksdagsordningen, att alla utskott skola sammanträda inom två dagar

från den, då de blivit utsedda. Vid de val av JO och MO, som förekommit

efter 1941, ha som regel valmännen sammankallats endast till själva valförrättningen.

Förberedelserna till valet ha sålunda i allmänhet skett under

hand och oftast utan att något formligt uppdrag därom lämnats av de utsedda

elektorerna. Det torde därvid ha varit oundvikligt att endast en del

av elektorerna haft möjlighet att öva inflytande på de förberedande överläggningar,

som föregått valet. Utskottet finner en sådan ordning mindre

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 år 1961

tillfredsställande. Genom att, såsom motionärerna föreslagit, införa en bestämmelse,

motsvarande den som redan gäller för utskotten, att valmännen

skola kallas att sammanträda första gången inom två dagar från det de

blivit utsedda, skulle förutsättningarna för ett reellt inflytande från elektorernas

sida på valet av ombudsmän väsentligt förbättras.

Enligt utskottets mening bör emellertid en sådan bestämmelse icke begränsas

till att avse enbart val av JO och MO. Även för riksdagens Övriga

nämnder och valmän synes, där ej annat är stadgat i riksdagsordningen,

en bestämmelse om sammanträde inom två dagar från det kamrarna utsett

iedamoterna i nämnd eller valkollegium, vara ägnad att skänka större

fasthet åt dessa organs arbete. På grund av vad sålunda anförts hemställer

utskottet,

1) att riksdagen med omedelbar verkan måtte antaga följande
-

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 14 och 24 riksdagsstadgan

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 14

Utskott, som består av ledamöter

från båda kamrarna, sammankallas

första gången av talmannen.

_ Kallelser till sammanträden av

riksdagens nämnder och valmän utfärdas

av talmännen.

§ 24

Vid de i 14 § omnämnda sammanträden

av riksdagens nämnder och

valmän bör den ledamot, som bevistat

de flesta riksdagar, eller, där två eller

flera deltagit i lika många riksdagar,

den av dem, som är till levnadsåren

äldst, först låta upprop förrättas

och sedan val av ordförande

anställas. På anmodan av ordföranden

taga tre ledamöter plats vid bordet,

för att, jämte ordföranden,

granska omröstnings- eller valsedlarna

samt över omröstningarna eller

valen föra särskilda anteckningar,

vilka med varandra jämföras. Efter

förrättningens slut uppsättes och justeras

protokoll, varav två exemplar

utskrivas, undertecknas av ordföran
-

§ 14

Utskott, som består av ledamöter

från båda kamrarna, ävensom riksdagens

nämnder och valmän, skola,

där ej annat stadgas i riksdagsordningen,

av talmännen kallas att första

gången sammanträda inom två

dagar från den, då de blivit utsedda.

§ 24

Vid de i 14 § omnämnda sammanträden

av riksdagens nämnder och

valmän bör den ledamot, som bevistat

de flesta riksdagar, eller, där två eller

flera deltagit i lika många riksdagar,

den av dem, som är till levnadsåren

äldst, först låta upprop förrättas

och sedan val av ordförande

anställas.

Då omröstning eller val, varom i

66—11 §§ riksdagsordningen stadgas,

skall förrättas, taga på anmodan

av ordföranden tre av nämndens

ledamöter eller av valmännen plats

vid bordet för att, jämte ordföranden,

granska omröstnings- eller valsedlarna

samt över omröstningarna

eller valen föra särskilda anteckning
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr i år 1961

7

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

den och omförmälda ledamöter samt

avlämnas ett till vardera kammarens

talman, för att öppnas och delgivas

kamrarna vid deras nästföljande

sammanträde.

ar, vilka med varandra jämföras. Efter

förrättningens slut uppsättes och

justeras protokoll, varav två exemplar

utskrivas, undertecknas av ordföranden

och omförmälda ledamöter

eller valmän samt avlämnas ett till

vardera kammarens talman, för att

öppnas och delgivas kamrarna vid

deras nästföljande sammanträde.

2) att motionerna I: 173 och 11:207 måtte anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 23 februari 1961

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Ollén*, Olsén,

Sveningsson, Erik Olsson, Dahl, Hilding och Harald Pettersson*; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping,

von Friesen*, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson

i Halmstad, Hammar, Andersson i Billingsfors och Hedin*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.