Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kallelse till sammanträde med elektorer för val av riksdagens ombudsmän.
1961-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1961:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kallelse till sammanträde med elektorer för val av riksdagens ombudsmän.
Dokumentets text
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 år 1961
Nr 4
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kallelse till
sammanträde med elektorer för val av riksdagens ombudsmän.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 173
i första kammaren av herr Hedblom m. fl. och nr 207 i andra kammaren av
herr von Friesen och Johansson i Dockered hemställes, »att riksdagen inför
en bestämmelse i riksdagsstadgan innebärande åliggande för talmännen att
sammankalla elektorerna för val av JO och MO senast två dagar efter det
valmännen utsetts av riksdagen, samt att konstitutionsutskottet utarbetar
erforderlig författningstext».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Reglerna om val av riksdagens ombudsmän jämte ställföreträdare för
dessa finnas intagna i 68 § riksdagsordningen. Enligt dessa regler verkställes
ifrågavarande val genom fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän, av vilka
vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Vidare föreskrives, att valmännen
skola sammanträda till valförrättningen senast å tionde dagen efter
den, då de blivit utsedda. Samma regler gälla såväl för ordinarie val vart
fjärde år som för uppkommande fyllnadsval.
Före 1941 gällde att valmännen »böra till valförrättningen sammanträda
samma dag, då de blivit utsedda, och ej må åtskiljas förrän valen äro fulländade».
Dessa bestämmelser infördes 1815, och såsom motivering anfördes
då, att bestämmelserna skulle bidraga till »det sökta ändamålet av ordning
och bestämdhet».
Sedan 1937 års riksdag anhållit om utredning rörande JO:s och MO:s allmänna
ämbetsställning och därmed sammanhängande spörsmål tillkallades
inom justitiedepartementet sakkunniga, vilka avgåvo sitt betänkande i mars
1939.
Utredningen framhöll bl. a. följande:
I fråga om tiden för elektorernas sammankomst har uttalats, bl. a. av
1937 års konstitutionsutskott, att med den hittills tillämpade ordningen, enligt
vilken valmännen skola förrätta valet samma dag de själva blivit utsedda,
kunde följa, att det verkliga avgörandet skedde under hand i förväg.
De sakkunniga, som kunna instämma häri, vilja understryka att på sådant
sätt elektorernas — och därmed riksdagens — inflytande på utseendet av
ombudsmännen i betänklig mån eluderas. Några mera vägande skäl för bibehållande
av ifrågavarande föreskrift i dess nuvarande kategoriska avfattning
synas icke föreligga. Bestämmelsen, vilken vid sin tillkomst motiverades
med att den skulle bidraga till »det sökta ändamålet av ordning och
bestämdhet» synes böra uppmjukas därhän att elektorerna skola samman
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr i år 19G1 5
komma till själva valförrättningen inom viss tid efter det de blivit utsedda.
I fråga om valet av riksdagens fullmäktige finnes icke alls någon
tidsfrist föreskriven; här synes den emellertid vara väl på sin plats, lil - räckligt rådrum torde kunna erhållas om maximum for fristen sattes till
tio dasar. Svårighet lärer icke föreligga för valnämnden att under denna tid
inhämta erforderliga upplysningar angående lämpliga kandidater liksom
ej heller att komma i förbindelse med mera avlägset boende sådana.
På grundval av detta betänkande framlade Kungl. Maj:t i proposition nr
152 till 1940 års riksdag förslag om ändrad lydelse av 68 § riksdagsordningen
innebärande införande av en tidsfrist på tio dagar mellan den tidpunkt
då elektorerna utses och den dag själva valet av ombudsmän senast måste
äga rum. Förslaget antogs av riksdagen som vilande för vidare grundlagsenlig
prövning och antogs slutligt år 1941.
Ett vid 1960 års riksdag av konstitutionsutskottet (nr 1) framlagt förslag
om utökning av tidsfristen för elektorerna till femton dagar har numera av
innevarande riksdag för dess del slutligt antagits. Detta förslag har aven,
enligt vad utskottet inhämtat, av Kungl. Maj :t gillats och antagits.
Ytterligare några stadganden äro av betydelse för belysning av de nu förevarande
motionerna.
Beträffande utskotten stadgas i 45 § riksdagsordningen, att »alla utskott
skola inom två dagar från den, då de blivit utsedda, sammanträda».
14 § riksdagsstadgan har följande lydelse:
Utskott, som består av ledamöter från båda kamrarna, sammankallas
första gången av talmännen. _ , . ..
Kallelser till sammanträden av riksdagens nämnder och valman uttardas
av talmännen.
Utskottet. Såsom framgår av det föregående sammankommo valmännen
före 1941 till valförrättningen redan samma dag de utsetts och fingo ej åtskiljas,
förrän innehavare av ombudsmannaämbetena blivit valda. Den
reglering av bestämmelserna om val av JO och MO, som år 1941 trädde i
kraft, syftade bl. a. till att ge de av riksdagen utsedda valmännen tillfälle
till rådrum innan själva valförrättningen ägde rum. Samma syftemål låg
bakom den ändring i 68 § riksdagsordningen, innebärande en ökning av
tidsfristen från tio till femton dagar, vilken numera av innevarande riksdag
för dess del slutligt antagits. Den föreslagna ändringen har även av
Kungl. Maj :t blivit gillad och antagen. Emellertid saknas beträffande valmännens
sammankomst motsvarighet till den bestämmelse, som finnes i
45 § riksdagsordningen, att alla utskott skola sammanträda inom två dagar
från den, då de blivit utsedda. Vid de val av JO och MO, som förekommit
efter 1941, ha som regel valmännen sammankallats endast till själva valförrättningen.
Förberedelserna till valet ha sålunda i allmänhet skett under
hand och oftast utan att något formligt uppdrag därom lämnats av de utsedda
elektorerna. Det torde därvid ha varit oundvikligt att endast en del
av elektorerna haft möjlighet att öva inflytande på de förberedande överläggningar,
som föregått valet. Utskottet finner en sådan ordning mindre
6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4 år 1961
tillfredsställande. Genom att, såsom motionärerna föreslagit, införa en bestämmelse,
motsvarande den som redan gäller för utskotten, att valmännen
skola kallas att sammanträda första gången inom två dagar från det de
blivit utsedda, skulle förutsättningarna för ett reellt inflytande från elektorernas
sida på valet av ombudsmän väsentligt förbättras.
Enligt utskottets mening bör emellertid en sådan bestämmelse icke begränsas
till att avse enbart val av JO och MO. Även för riksdagens Övriga
nämnder och valmän synes, där ej annat är stadgat i riksdagsordningen,
en bestämmelse om sammanträde inom två dagar från det kamrarna utsett
iedamoterna i nämnd eller valkollegium, vara ägnad att skänka större
fasthet åt dessa organs arbete. På grund av vad sålunda anförts hemställer
utskottet,
1) att riksdagen med omedelbar verkan måtte antaga följande
-
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 14 och 24 riksdagsstadgan
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
§ 14
Utskott, som består av ledamöter
från båda kamrarna, sammankallas
första gången av talmannen.
_ Kallelser till sammanträden av
riksdagens nämnder och valmän utfärdas
av talmännen.
§ 24
Vid de i 14 § omnämnda sammanträden
av riksdagens nämnder och
valmän bör den ledamot, som bevistat
de flesta riksdagar, eller, där två eller
flera deltagit i lika många riksdagar,
den av dem, som är till levnadsåren
äldst, först låta upprop förrättas
och sedan val av ordförande
anställas. På anmodan av ordföranden
taga tre ledamöter plats vid bordet,
för att, jämte ordföranden,
granska omröstnings- eller valsedlarna
samt över omröstningarna eller
valen föra särskilda anteckningar,
vilka med varandra jämföras. Efter
förrättningens slut uppsättes och justeras
protokoll, varav två exemplar
utskrivas, undertecknas av ordföran
-
§ 14
Utskott, som består av ledamöter
från båda kamrarna, ävensom riksdagens
nämnder och valmän, skola,
där ej annat stadgas i riksdagsordningen,
av talmännen kallas att första
gången sammanträda inom två
dagar från den, då de blivit utsedda.
§ 24
Vid de i 14 § omnämnda sammanträden
av riksdagens nämnder och
valmän bör den ledamot, som bevistat
de flesta riksdagar, eller, där två eller
flera deltagit i lika många riksdagar,
den av dem, som är till levnadsåren
äldst, först låta upprop förrättas
och sedan val av ordförande
anställas.
Då omröstning eller val, varom i
66—11 §§ riksdagsordningen stadgas,
skall förrättas, taga på anmodan
av ordföranden tre av nämndens
ledamöter eller av valmännen plats
vid bordet för att, jämte ordföranden,
granska omröstnings- eller valsedlarna
samt över omröstningarna
eller valen föra särskilda anteckning
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr i år 1961
7
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
den och omförmälda ledamöter samt
avlämnas ett till vardera kammarens
talman, för att öppnas och delgivas
kamrarna vid deras nästföljande
sammanträde.
ar, vilka med varandra jämföras. Efter
förrättningens slut uppsättes och
justeras protokoll, varav två exemplar
utskrivas, undertecknas av ordföranden
och omförmälda ledamöter
eller valmän samt avlämnas ett till
vardera kammarens talman, för att
öppnas och delgivas kamrarna vid
deras nästföljande sammanträde.
2) att motionerna I: 173 och 11:207 måtte anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört och hemställt.
Stockholm den 23 februari 1961
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Ollén*, Olsén,
Sveningsson, Erik Olsson, Dahl, Hilding och Harald Pettersson*; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping,
von Friesen*, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson
i Halmstad, Hammar, Andersson i Billingsfors och Hedin*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.