Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågor om vissa allmänna handlingars offentlighet. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels de likalydande motionerna nr 174 i första kammaren av herr Hilding och nr 203 i andra kammaren av herr Enskog, dels ock de likalydande motionerna nr 383 i första kammaren av herr Kaijser och nr 444 i andra kammaren av herr Bohman m. fl.

1961-02-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1961:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågor om vissa allmänna handlingars offentlighet. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels de likalydande motionerna nr 174 i första kammaren av herr Hilding och nr 203 i andra kammaren av herr Enskog, dels ock de likalydande motionerna nr 383 i första kammaren av herr Kaijser och nr 444 i andra kammaren av herr Bohman m. fl.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1961

Nr 5

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående utredning av frågor om vissa allmänna

handlingars offentlighet.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

de likalydande motionerna nr 174 i första kammaren av herr Hilding och nr

203 i andra kammaren av herr Enskog, dels ock de likalydande motionerna

nr 383 i första kammaren av herr Kaijser och nr 444 i andra kammaren av

herr Bohman m. fl.

I motionerna I: 174 och II: 203 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan om rätt för anbudsgivare att närvara

vid öppnandet av anbud på större offentliga entreprenadarbeten utredes.

I motionerna 1: 383 och II: 444 föreslås, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om sådan komplettering av direktiven till offentlighetsutredningen,

att även frågan rörande sekretessbeläggning av planärenden

tages upp till behandling av utredningen.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Vad först beträffar frågan om rätt för anbudsgivare att närvara vid öppnandet

av anbud i offentliga upphandlings- och entreprenadärenden är att

märka bestämmelsen i 34 § första stycket lagen om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen):

Handlingar i ärenden angående förvärv, avyttrande eller upplåtelse av

egendom eller annat, som myndighet äger förvalta, eller angående utförande

av arbete för myndighets behov annorledes än genom dess egen eller annan

myndighets personal må icke, utan tillstånd av den myndighet som handlägger

ärendet, utlämnas innan avtal slutits eller ärendet eljest slutförts.

Angår ärendet upphandling eller utförande av arbete för statens räkning eller

försäljning av staten tillhörig lös egendom, skall likväl iakttagas, att i

stadgad ordning infordrade och inkomna anbud, så ock andra handlingar

som kunna tjäna till upplysning i vad mån anbud i ärendet infordrats eller

avgivits eller som eljest avse dylika anbud, icke före nämnda tidpunkt må

utlämnas i vidare mån än för prövning av anbud finnes nödvändigt eller

begäran om anbuds utbekommande framställes av anbudsgivaren.

Enligt andra stycket i samma paragraf äger vederbörande myndighet, då

anledning därtill föreligger, besluta, att handlingar, som i första stycket av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1961

9

ses, även efter där angiven tidpunkt ej må utan myndighetens tillstånd utlämnas.

I de fall, då för handlingars utlämnande erfordras tillstånd av annan

statsmyndighet än sådan som hör till eller lyder under riksdagen, äger enligt

37 § sekretesslagen Konungen utan hinder därav förordna om utlämnande.

Kungl. Maj :ts förordnande torde ej behöva avse en viss bestämd

handling utan kunna ha generell form.

Ytterligare bestämmelser givas i kungörelsen den 6 juni 1952 om upphandling

och arbeten för statens behov in. m. I kungörelsens 3 § hänvisas

i fråga om hemlighållande av handling enligt kungörelsen till vad i sekretesslagen

är stadgat, öppnande av anbud vid upphandling (§ 12), byggnadsoch

anläggningsarbeten (§42) samt försäljning av staten tillhörig lös egendom

(§ 77) skall ske vid förrättning, vari minst tre personer deltaga. På

begäran av anbudsgivare äger en av vederbörande handelskammare för ändamålet

auktoriserad, opartisk person närvara, men i övrigt må icke någon

tillåtas närvara vid förrättningen.

Under förarbetena till 1952 års upphandlingskungörelse framställde såväl

Sveriges industriförbund som Svenska byggnadsentreprenörföreningen önskemål,

att anbudsgivare skulle beredas tillfälle närvara vid anbudsöppnandet.

Såsom skäl härför anfördes bland annat, att deras närvaro skulle utgöra

en garanti för att avgivna anbud tolkades och bedömdes på av anbudsgivarna

avsett sätt. Anordningen vore vidare ägnad att stärka förtroendet

för de upphandlande myndigheterna varjämte det vore av stort värde för anbudsgivarna

att redan på ett tidigt stadium erhålla kännedom om utsikterna

att ifrågakomma vid anbudsprövningen. 1946 års upphandlingssakkunniga

funno dock i sitt betänkande (SOU 1951: 18, s. 47) ej skäl frångå dittillsvarande

ordning, enligt vilken anbudsgivare ej fingo närvara vid anbudsöppnandet.

I motionerna I: 174 och 11:203 upptages sistnämnda spörsmål på nytt.

Motionärerna anföra att den gällande bestämmelsen i sekretesslagen § 34

medför bl. a. att en entreprenadfirma som lämnat in ett anbud på ett större

anläggningsarbete inte vet eller ens anar om den egna firman kan komma

i fråga för arbetet förrän avtal slutits. Härigenom nödgas ofta anbudsgivaren

under den tid, då anbudet är bindande, hålla viss arbetskraft och utrustning

disponibla för att med kort varsel kunna igångsätta arbetena om

anbudet skulle bli antaget. Visar det sig att anbudet inte blir antaget, skulle

företagets resurser sannolikt ha kunnat användas mera rationellt om besked

om de olika anbudens förhållande till varandra kunnat erhållas redan

i samband med anbudens öppnande. Det framhålles vidare i motionerna, att

i Danmark den ordning gäller, att anbudsgivare vid dylika arbeten få närvara

då anbuden öppnas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1961

Vad härefter gäller planärenden stadgas i 8 § sekretesslagen:

Hos myndighet upprättade handlingar i ärende angående uppgörande av

ny eller ändrad stadsplan må ej utan tillstånd av myndighet som handlägger

ärendet utlämnas, förrän förslag till stadsplan blivit tillgängligt för

granskning enligt vad därom särskilt är stadgat. Såvitt angår hos myndighet

i dylikt ärende upprättade handlingar med beräkningar av fastighetsvärden,

äger myndighet som handlägger ärendet besluta, att sådan handling

ej heller efter nämnda tidpunkt må utan myndighetens tillstånd utlämnas;

dock att handling ej må hemlighållas längre än till dess stadsplan blivit

genomförd eller tjugu år förflutit från handlingens datum.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

generalplan så ock med avseende å utomplansbestämmelser för städer och

stadsliknande samhällen.

I det betänkande rörande allmänna handlingars offentlighet, som avgavs

av tillkallade sakkunniga den 14 januari 1935 (SOU 1935: 5), anfördes som

motiv för det återgivna stadgandet, att — förutom beräkningar angående

fastigheters värde — även andra handlingar i stadsplaneärenden behövde

hemlighållas, framför allt själva utkasten till stadsplan och andra handlingar,

av vilka framginge huru stadsplanen tänktes utformad. Ett för tidigt

offentliggörande av sådana handlingar skulle kunna gynna spekulationer på

kommunens bekostnad och omöjliggöra stadsplanens genomförande. Den allmänna

regeln i tryckfrihetsförordningen, nämligen enligt nu gällande lydelse

bestämmelsen i 2 kap. 5 §, att vissa handlingar ej skola anses upprättade

—- och därmed ej heller vara offentliga — förrän det ärende, till vilket de

hänföra sig, blivit av myndigheten slutbehandlat, ansågs av de sakkunniga

i många fall utgöra tillräckligt skydd både beträffande beräkningar av fastighetsvärden

och övriga handlingar i stadsplaneärenden. I en del fall _

särskilt i de större städerna — erfordrades emellertid för ärendets beredning

att handlingarna överlämnades till annan kommunalmyndighet äö

den som handhade uppgörandet av stadsplanen, och därvid skulle offentlighet

intrada, om ej särskild sekretessbestämmelse funnes. Närmast med

hänsyn härtill hade de sakkunniga framlagt sitt förslag till nu ifrågavarande

paragraf i sekretesslagen.

I motonerna I: 383 och II: 444 hänvisas till ett uttalande av en delegation

inom byggnadsstyrelsen och bostadsstyrelsen i ett år 1954 avgivet belänf^nyelsen

av stadssamhällenas bebyggelse, »Saneringsf rågan»

tbUL 1954:31). Delegationen hävdade i betänkandet (s. 129), att hemlighållande

av saneringsprogrammets innebörd i största möjliga utsträckning

borde undvikas. Okunnighet bland markägare och byggnadsföretagare om

kommunens planer kunde ge upphov till markspekulation och irrationella

fastighetsvardestegringar av långt svårare art än som uppkommit om markagarna

och byggnadsföretagarna bibringats en realistisk uppfattning om

saneringens förutsättningar och programmet för dess genomförande. Denna

uppfattning vann anslutning i flera remissyttranden. Bl. a. framhöll Stock
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1961

11

holms handelskammare att det icke vore möjligt att helt hemlighålla ett på

gående stadsplanearbete. Från en mindre krets kommunala förtroendemän

kunde lätt sprida sig uppgifter om den blivande stadsplanen, vilket gåve

ett fåtal initierade möjligheter att bedriva en osund spekulation på väntade

planvärdestegringar. En öppen debatt rörande de för näringslivet, fastighetsägarna

och allmänheten betydelsefulla stadsplane- och saneringsproblemen

vore enligt handelskammarens mening ägnad att främja en sund saneringsverksamhet.

Motionärerna förklara sig dela denna uppfattning och anföra ytterligare:

Det undantag från principen om allmänna handlingars offentlighet som här

föreskrivits är till sin natur tveksamt och kan knappast sägas motsvara ett

verkligt legitimt behov. På många håll anses det rutinmässiga hemligstämplandet

av handlingarna i stadsplaneärenden till och med vara ägnat att motverka

sekretessbestämmelsernas syfte. Enligt vår mening är planärendenas

offentlighet en fråga av stor betydelse. Stadsplaneverksamheten i en kommun

angår alla som där har sin verksamhet eller bostad. Den bör betraktas

som en sådan allmän angelägenhet, i vilken en så stor krets av kommunens

medlemmar som möjligt bör ta del. Upprättade stadsplaneskisser bör alltså

på ett tidigt stadium göras till föremål för debatt; den offentliga belysning

som på detta sätt kan ges åt stadsplaneproblemen stärker intresset för stadsplanefrågorna

och bör vara ägnad att ge fackmännen värdefulla impulser.

Det nuvarande systemet med i regel sekretessbelagda planförslag minskar

allmänhetens intresse för planfrågorna. Då stadsplanerna väl lamnas ut till

offentlig granskning, har i regel arbetet drivits så långt, att de enskilda kommunmedlemmarnas

möjligheter att genom opinionsyttringar eller på annat

sätt påverka ärendenas avgörande äro ytterst begränsade.

Utskottet. Efter framställning av riksdagen år 1957 (konstitutionsutskottets

utlåtande nr 4) tillkallades enligt Kungl. Majt:s bemyndigande den 3

juni 1960 en utredning för översyn av lagstiftningen om allmänna handlingars

offentlighet och därmed sammanhängande frågor mot bakgrunden

av de ändrade samhällsförhållandena och den erfarenhet som vunnits, den

s. k. offentlighetskommittén. Bland de problem, som av olika anledningar

aktualiserats och som torde få uppmärksammas vid utredningen, nämnes i

direktiven för kommittén utom andra jämväl frågan om sekretessen vid

upphandling och arbeten för statens behov. Frågan om sekretessbeläggning

av kommunala planärenden nämnes väl icke särskilt i direktiven för utredningen

och kan måhända delvis sägas tillhöra det i byggnadsstadgan intagna

regelkomplexet rörande handläggningen av planärenden. Emellertid föreligger

enligt direktiven ej hinder för utredningen att, i den mån anledning

därtill förekommer, upptaga frågor som ej direkt avser sekretesslagstiftningen

men som på ett eller annat sätt äger samband med denna. Utskottet

har också inhämtat, att det ingår i offentlighetskommitténs uppdrag att

verkställa en fullständig genomgång även av de sekretessfrågor, som beröra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5 år 1961

kommunerna. Ett av spörsmålen i detta avseende rör förfarandet i planärenden.

Under hänvisning till att de i motionerna väckta spörsmålen sålunda

redan äro föremål för utredning får utskottet avstyrka bifall till de i motionerna

framställda yrkandena. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna

1) I: 174 och II: 203; samt

! bn:;- 2) I: 383 och 11:444 - J idb;;:.-! ,^i-. • ••• v

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. v

Stockholm den 23 februari 1961 <: jjchu-.i;

- ^ . iPå konstitutionsutskottets vägnar: ; ''

BENGT ELMGREN ''

... o;7>''.K’. "Wl i: Al • . *'' ''• : ''!■ ■v .V i U ii . V . "}. ... .

. / . , . Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Ollén*, Olsén,

Sveningsson, Erik Olsson, Dahl, Hilding och Harald Pettersson*; samt

från. andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping,

vmi Fnesen , Magnusson i Tumhult, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson

i Halmstad, Hammar, Andersson i Billingsfors och Hedin*.

* Ej närvarande vid justeringen.

610316 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.