Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppskov med beslut över vilande förslag om ändrad lydelse av 51 § riksdagsordningen.

1961-03-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1961:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppskov med beslut över vilande förslag om ändrad lydelse av 51 § riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1961

Nr 7

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående uppskov med beslut över vilande förslag om

ändrad lydelse av 51 § riksdagsordningen.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 178

i första kammaren av herrar Sveningsson och Hedblom samt nr 206 i andra

kammaren av herr von Friesen m. fl. hemställes, »att riksdagen för sin del

till en senare riksdag under innevarande andrakammarperiod uppskjuter

prövningen av det vilande grundlagsförslaget om talmännens rösträtt».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt 52 § regeringsformen tillkommer det riksdagens kamrar att, på sätt

i riksdagsordningen sägs, var för sig utse talman samt en förste och en

andre vice talman. I 33 § riksdagsordningen föreskrives att vardera kammaren

skall vid riksdagens början bland sina ledamöter välja talman samt en

förste och en andre vice talman.

Om talmännens uppgifter vid riksdagsärendenas behandling i kamrarna

stadgas bl. a. i 51 § riksdagsordningen. I sistnämnda paragraf föreskrives

härjämte, att den som utövar talmansbefattningen ej må deltaga i överläggning

eller omröstning och ej heller något annat föreslå, än som erfordras

till verkställighet av grundlagarna, av riksdagens eller kamrarnas särskilda

beslut eller i övrigt av de reglementariska stadganden som blivit antagna för

riksdagsärendenas behandling.

I en till 1960 års riksdag avlåten proposition, nr 143, vilken hänvisades

till konstitutionsutskottet, framlade Kungl. Maj :t förslag bl. a. om ändrad

lydelse av 51 § riksdagsordningen. Föredragande departementschefen anförde

i förevarande del:

Den nuvarande ordningen för utseende av talmän och vice talmän har gällt

sedan år 1921. Tidigare utsågs talmän och vice talmän av Konungen. Bestämmelserna

i 51 § riksdagsordningen med bl. a. förbud för fungerande

talmannen att deltaga i omröstning i kammaren har däremot oförändrade

gällt sedan riksdagsordningens tillkomst år 1866. Motiven för förbudet har

tydligtvis varit dels den ordning, som tidigare gällt för utseende av talman,

och dels tanken att talmannen såsom ledare av förhandlingarna skall intaga

en opartisk ställning. Den person som utses till talman är emellertid vald till

riksdagsledamot i vanlig ordning, och det synes icke riktigt att han skall

vara berövad möjligheten att utöva den viktigaste av de funktioner som tillkommer

sådan ledamot, nämligen alt deltaga i avgörandet av ärendena. Enligt

min mening kan ej med fog göras gällande att rösträtt för talmannen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 är 1961

5

.— vilket förekommer i flertalet utländska parlament — skulle vara oförenlig

med hans ställning såsom ledare av förhandlingarna.

Förevarande fråga torde komma under bedömande vid författningsutredningens

arbete. Den stora författningsreformen kan emellertid icke vara

slutligen genomförd förrän tidigast år 1965. Det synes befogat att utan avvaktan

härpå förelägga riksdagen förslag till grundlagsändring, syftande till

att de fungerande talmännen skall få utöva rösträtt vid ärendenas behandling

i kamrarna. Ändringen torde böra ske så, att orden »eller omröstning»

i 51 § första stycket riksdagsordningen får utgå.

I sitt utlåtande över propositionen framhöll konstitutionsutskottet (1960:

22), efter att ha berört bakgrunden till förbudet för talmannen att utöva sin

rösträtt som riksdagsman, följande:

Nyssnämnda förbud för talmannen torde främst ha sin grund i tanken,

att den som leder förhandlingarna skall intaga en opartisk ställning. Delade

meningar har inom utskottet rått om lämpligheten av att detta förbud upphäves.

Å ena sidan har framhållits betydelsen av att den självständighet talmannen

i sin ämbetsutövning intager alltfort bevarades. Vidare har bland

annat betonats, att utredning saknades om de konsekvenser som införande

av rösträtt för talman kunde komma att få i skilda hänseenden. Det har därjämte

erinrats om att frågan om talmannens rösträtt torde komma att behandlas

av författningsutredningen samt att anledning saknades att föregripa

dennas ståndpunktstagande. Å andra sidan har framhållits, att den

som utsåges till talman blivit vald till riksdagsman för ett betydande antal

väljare samt att det vore principiellt riktigt, att han i denna egenskap finge

möjlighet att deltaga i ärendenas avgörande. Härjämte har hävdats att rösträtt

för talman icke kunde anses oförenlig med dennes ställning såsom ledare

av förhandlingarna samt att förevarande fråga vore av sådan art, att

den väl kunde lösas utan avvaktan på resultatet av författningsutredningens

arbete.

Vid vägning av de skäl för och emot det i propositionen framlagda förslaget

som sålunda anförts har utskottet funnit övervägande skäl tala för

att rösträtt tillerkännes talmannen. Utskottet har därför beslutat tillstyrka

propositionen i förevarande del.

Tio reservanter i utskottet avstyrkte propositionen i förevarande del och

anförde följande:

De skilda stadganden, som reglerar talmännens rättigheter och skyldigheter,

har enligt vår mening sådant samband med varandra, att det icke låter

sig göra att utan en grundlig översyn av samtliga hithörande författningsbestämmelser

genomföra en ändring av talmännens befogenheter. Det i förevarande

proposition framlagda förslaget om införande av rätt för talman

att deltaga i kammares omröstning har tillkommit ulan någon sådan föregående

översyn.

Sin nuvarande karaktär har den svenska talmansinstitutionen fått bl. a.

därigenom att talmännen traditionellt städse intagit en över partimotsättningarna

upphöjd ställning. Det är givet att denna talmännens ställning

kommer att förändras om de erhåller rösträtt och därmed kan deltaga i

ärendenas avgörande. Härtill kommer att, om sådan rösträtt införes, skilda

skäl talar för att talmännen även bör få möjlighet att motivera sitt ställningstagande.

Denna fråga har emellertid icke berörts i propositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år J961

Den år 1954 tillsatta författningsutredningen är för närvarande sysselsatt

med att företaga en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem och

att på grundval därav genomföra en modernisering av vår författning. Frågan

om införandet av rätt för talman att deltaga i kammares omröstning är

av sådan beskaffenhet, att den kan förväntas komma under bedömande vid

utredningens arbete. Vi finner det icke motiverat att med föregripande av

författningsutredningens reformförslag genomföra en ändring av talmännens

ställning.

Det av konstitutionsutskottet tillstyrkta grundlagsändringsförslaget antogs

av första kammaren med 77 röster mot 66 och av andra kammaren med

110 röster mot 109. Riksdagen hade alltså som vilande för vidare grundlagsenlig

prövning antagit det framlagda förslaget till ändrad lydelse av

51 § riksdagsordningen. (Bilaga)

Utskottet. Författningsutredningen kan enligt utskottets mening näppeligen

undgå att ingå på frågan om talmännens ställning och befogenheter i ett

moderniserat svenskt statsskick. Med hänsyn härtill och till att utredningen

förväntas slutföra sitt arbete under innevarande år (jfr Riksdagsberättelsen

1961 s. 30) finner utskottet avgörande skäl tala för att det slutliga ställningstagandet

till det vilande grundlagsändringsförslaget om talmännens

rösträtt uppskjutes till en senare riksdag under innevarande valperiod till

andra kammaren.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 178 och II: 206

måtte för sin del besluta att uppskjuta prövningen av det vid

1960 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad

lydelse av 51 § riksdagsordningen till senare riksdag under

löpande valperiod till andra kammaren.

Stockholm den 7 mars 1961

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson*, Damström,

Ollén, Olsén, Sveningsson, Hedblom, Dahl, Källqvist och Aspling*;

samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von

Friesen, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson i

Halmstad, Nilsson i Östersund, Hammar och Svenungsson.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1961

7

Reservation

av herrar Elmgren, Damström, Olsén, Dahl, Aspling, Spångberg, Andersson

i Linköping, A damsson, Bengtsson i Halmstad och Nilsson i Östersund,

vilka ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Under hänvisning till riksdagens beslut år 1960 i förevarande ärende samt

till de motiv, som legat till grund härför, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte avslå motionerna I: 178 och 11:206.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1961

Bilaga

Förslag

till

ändrad lydelse av § 51 riksdagsordningen

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

§ 51.

Talmännen eller, i händelse av förfall

för dem, vice talmännen åligger,

var för sin kammare, att utfärda kallelse

till sammanträden, att ärendena

därvid föredraga, att upptaga, reda

och framställa de yttrade meningarna,

att göra propositioner för besluts

fattande och vidmakthålla ordning

vid sammanträdena, allt efter

de föreskrifter denna grundlag innehåller.

Dock må den, som talmansbefattningen

utövar, ej deltaga i

överläggning eller omröstning och ej

heller något annat föreslå, än som

erfordras till verkställighet av grundlagarna,

av riksdagens eller kamrarnas

särskilda beslut eller i övrigt av

de reglementariska stadganden, som

för riksdagsärendenas behandling

blivit antagna.

Talman äger —-

Talmännen eller, i händelse av förfall

för dem, vice talmännen åligger,

var för sin kammare, att utfärda kallelse

till sammanträden, att ärendena

därvid föredraga, att upptaga, reda

och framställa de yttrade meningarna,

att göra propositioner för besluts

fattande och vidmakthålla ordning

vid sammanträdena, allt efter de föreskrifter

denna grundlag innehåller.

Dock må den, som talmansbefattningen

utövar, ej deltaga i överläggning

och ej heller något annat föreslå,

än som erfordras till verkställighet

av grundlagarna, av riksdagens

eller kamrarnas särskilda beslut eller

i övrigt av de reglementariska

stadganden, som för riksdagsärendenas

behandling blivit antagna.

sammanträde avsluta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.