Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av 27 § riksdagsordningen.

1961-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1961:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av 27 § riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Nr 9

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om ändring av 27 § riksdagsordningen.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 13

i första kammaren av herr Hedblom och nr 25 i andra kammaren av herr

Hamrin i Jönköping hemställes, »att riksdagen ville för grundlagsenlig

behandling antaga förslag till sådan ändring av riksdagsordningens 27 §

att, om någon varder för samma tid vald till ledamot för bägge kamrarna

eller till ledamot av endera för två eller flera valkretsar, han skall vara skyldig

att inträda i den kammare eller som ledamot av endera för den valkrets,

för vilken val senast förrättats.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Gällande rätt. Bestämmelser i händelse av dubbelval till riksdagen finnas

i 27 § riksdagsordningen:

Därest någon varder för samma tid vald till ledamot av bägge kamrarna

eller till ledamot av endera för två eller flera valkretsar, må på honom

ankomma att bestämma i vilkendera kammaren han vill inträda eller för

vilken valkrets han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom

att hos Konungens befallningshavande i den ort, för vilken han riksdagsmannauppdrag

ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.

Beträffande avsägelse från riksdagsmannauppdrag stadgas vidare i 12

och 21 §§ riksdagsordningen att riksdagsman äger rätt att göra sådan

avsägelse vid valtillfället eller sedermera, under tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

Bestämmelser angående avsägelse under pågående riksdagssession finnas

i 29 § riksdagsordningen, vari stadgas att riksdagsman ej må avsäga sig sin

befattning medan session pågår, utan att han visar sådant hinder, som godkännes

av den kammare, till vilken han hör, dock att därigenom ingen ändring

sker i vad som är stadgat om rätt att avsäga sig riksdagsmannauppdraget

vid valtillfället.

Ledamot av första kammaren har aldrig varit pliktig att vare sig motta

riksdagsmannauppdraget eller att behålla det någon viss tid. Han har

alltid haft rätt att avsäga sig detsamma antingen vid valtillfället eller

senare mellan riksdagarna. För riksdagsman i andra kammaren gällde

däremot ända till 1921 att han ej ägde undandraga sig uppdraget, så vida

han inte kunde förete giltiga skäl för avsägelse. Till dessa skäl räknades

då att vederbörande fyllt sextio år eller såsom riksdagsman bevistat fyra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1961 13

lagtima riksdagar. Genom slutligt beslut av 1921 års riksdag ändrades riksdagsordningen

så att någon olikhet ej längre förefinnes i detta hänseende

mellan de båda kamrarna.

I samband med bestämmelserna om skydd för partibeteckning finnes i

lagen om val till riksdagen stadgat, att för de 5—15 kandidater som parti

i varje andrakammarvalkrets äger anmäla hos Konungens befallningshavande

måste för varje kandidat intyg bifogas, utvisande att denne lämnat

partiet tillstånd att anmäla honom (§ 56, 2). För att parti med skyddad

partibeteckning skall få tillgodoräkna sig på detsamma avgivna röster är

det emellertid tillräckligt om ett av de sålunda registrerade kandidatnamnen

återfinnes överst på valsedeln (§ 59). Övriga namn kunna således ha

blivit uppsatta på valsedeln utan att tillstånd därtill har inhämtats från

vederbörande. Några motsvarande bestämmelser vid val till första kammaren

finnas icke.

Utskottet. Den i 27 § riksdagsordningen givna bestämmelsen om riksdagsmans

rätt att i händelse av dubbelval själv avgöra vilken kammare

eller valkrets han önskar tillhöra respektive representera har kvarstått

oförändrad alltsedan tvåkammarsystemets tillkomst. Övriga bestämmelser

i riksdagsordningen eller lagen om val till riksdagen angående kandidatur

vid riksdagsmannaval samt avsägelse av riksdagsmannauppdrag ha utformats

med utgångspunkt från den sålunda i 27 § riksdagsordningen åt

riksdagsman givna valfriheten i en dubbelvalsituation. Denna s. k. efterträdaremetod

lagfästes år 1959 även för de kommunala valens del. Som

ett av de starkaste skälen härför anfördes önskvärdheten av att förfarandet

anslöt sig till vad som var föreskrivet för motsvarande situationer vid

riksdagsmannaval (jfr prop. 1959:26 samt KU 1959:2). Utskottet vill

vidare erinra om att författningsutredningen enligt sina direktiv bl. a. skall

utreda frågan om införande av enkammarsystem samt om en reformering

av valsättet, häri inbegripet frågan om ett stärkande av det personliga momentet

i valet av riksdagsmän.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna 1:13 och 11:25 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1961

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1961

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson*, Damström,

Ollén, Olsén, Sveningsson, Erik Olsson, Hedblom och Sörlin*; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von

Friesen, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Larsson i Luttra, Alemyr*,

Hamrin i Jönköping, Svenungsson och fru Thunvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Hedblom och Hamrin i Jönköping.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.