Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av 27 § riksdagsordningen.
1961-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1961:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring av 27 § riksdagsordningen.
Dokumentets text
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1961
Nr 9
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om ändring av 27 § riksdagsordningen.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 13
i första kammaren av herr Hedblom och nr 25 i andra kammaren av herr
Hamrin i Jönköping hemställes, »att riksdagen ville för grundlagsenlig
behandling antaga förslag till sådan ändring av riksdagsordningens 27 §
att, om någon varder för samma tid vald till ledamot för bägge kamrarna
eller till ledamot av endera för två eller flera valkretsar, han skall vara skyldig
att inträda i den kammare eller som ledamot av endera för den valkrets,
för vilken val senast förrättats.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Gällande rätt. Bestämmelser i händelse av dubbelval till riksdagen finnas
i 27 § riksdagsordningen:
Därest någon varder för samma tid vald till ledamot av bägge kamrarna
eller till ledamot av endera för två eller flera valkretsar, må på honom
ankomma att bestämma i vilkendera kammaren han vill inträda eller för
vilken valkrets han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom
att hos Konungens befallningshavande i den ort, för vilken han riksdagsmannauppdrag
ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.
Beträffande avsägelse från riksdagsmannauppdrag stadgas vidare i 12
och 21 §§ riksdagsordningen att riksdagsman äger rätt att göra sådan
avsägelse vid valtillfället eller sedermera, under tid då session ej pågår, hos
Konungens befallningshavande.
Bestämmelser angående avsägelse under pågående riksdagssession finnas
i 29 § riksdagsordningen, vari stadgas att riksdagsman ej må avsäga sig sin
befattning medan session pågår, utan att han visar sådant hinder, som godkännes
av den kammare, till vilken han hör, dock att därigenom ingen ändring
sker i vad som är stadgat om rätt att avsäga sig riksdagsmannauppdraget
vid valtillfället.
Ledamot av första kammaren har aldrig varit pliktig att vare sig motta
riksdagsmannauppdraget eller att behålla det någon viss tid. Han har
alltid haft rätt att avsäga sig detsamma antingen vid valtillfället eller
senare mellan riksdagarna. För riksdagsman i andra kammaren gällde
däremot ända till 1921 att han ej ägde undandraga sig uppdraget, så vida
han inte kunde förete giltiga skäl för avsägelse. Till dessa skäl räknades
då att vederbörande fyllt sextio år eller såsom riksdagsman bevistat fyra
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1961 13
lagtima riksdagar. Genom slutligt beslut av 1921 års riksdag ändrades riksdagsordningen
så att någon olikhet ej längre förefinnes i detta hänseende
mellan de båda kamrarna.
I samband med bestämmelserna om skydd för partibeteckning finnes i
lagen om val till riksdagen stadgat, att för de 5—15 kandidater som parti
i varje andrakammarvalkrets äger anmäla hos Konungens befallningshavande
måste för varje kandidat intyg bifogas, utvisande att denne lämnat
partiet tillstånd att anmäla honom (§ 56, 2). För att parti med skyddad
partibeteckning skall få tillgodoräkna sig på detsamma avgivna röster är
det emellertid tillräckligt om ett av de sålunda registrerade kandidatnamnen
återfinnes överst på valsedeln (§ 59). Övriga namn kunna således ha
blivit uppsatta på valsedeln utan att tillstånd därtill har inhämtats från
vederbörande. Några motsvarande bestämmelser vid val till första kammaren
finnas icke.
Utskottet. Den i 27 § riksdagsordningen givna bestämmelsen om riksdagsmans
rätt att i händelse av dubbelval själv avgöra vilken kammare
eller valkrets han önskar tillhöra respektive representera har kvarstått
oförändrad alltsedan tvåkammarsystemets tillkomst. Övriga bestämmelser
i riksdagsordningen eller lagen om val till riksdagen angående kandidatur
vid riksdagsmannaval samt avsägelse av riksdagsmannauppdrag ha utformats
med utgångspunkt från den sålunda i 27 § riksdagsordningen åt
riksdagsman givna valfriheten i en dubbelvalsituation. Denna s. k. efterträdaremetod
lagfästes år 1959 även för de kommunala valens del. Som
ett av de starkaste skälen härför anfördes önskvärdheten av att förfarandet
anslöt sig till vad som var föreskrivet för motsvarande situationer vid
riksdagsmannaval (jfr prop. 1959:26 samt KU 1959:2). Utskottet vill
vidare erinra om att författningsutredningen enligt sina direktiv bl. a. skall
utreda frågan om införande av enkammarsystem samt om en reformering
av valsättet, häri inbegripet frågan om ett stärkande av det personliga momentet
i valet av riksdagsmän.
Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att motionerna 1:13 och 11:25 icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 mars 1961
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
14
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9 år 1961
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson*, Damström,
Ollén, Olsén, Sveningsson, Erik Olsson, Hedblom och Sörlin*; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von
Friesen, Magnusson i Tumhult, Adamsson, Larsson i Luttra, Alemyr*,
Hamrin i Jönköping, Svenungsson och fru Thunvall.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Hedblom och Hamrin i Jönköping.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.