Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till viss busstrafik m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1961-05-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1961:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till viss busstrafik m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 år 1961

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

bidrag till viss busstrafik m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (bilaga

8, punkt 62 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1961) föreslagit riksdagen att i avbidan på

särskild proposition i ämnet för budgetåret 1961/62 till Bidrag till viss busstrafik

beräkna ett anslag av 2 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 98, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

10 mars 1961, föreslagit riksdagen att dels godkänna i propositionen angivna

grunder för beviljande av statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden,

dels ock till Bidrag till viss busstrafik in. in. för budgetåret 1961/62

under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av 2 milj. kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I en särskild framställning den 22 februari 1960 (stencilerad) har 1953

års trafikutredning lämnat en redogörelse för busstrafikens driftekonomiska

förhållanden samt framlagt förslag till vissa åtgärder, som enligt utredningens

mening i nuvarande läge bör vidtagas för att trygga upprätthållandet

av busstrafiken främst i glesbygderna.

Trafikutredningens förslag tar i väsentlig mån sikte på att underlätta

inom branschen pågående rationaliseringsverksamhet. Även taxepolitiska

åtgärder rekommenderas. Frågan om företrädesrätt till skolbarnstransporter

tas vidare upp till behandling. Slutligen föreslås åtgärder i syfte att

bereda främst bussföretag med linjetrafik på landsbygden viss restitution

av fordonsskatt.

För en närmare redogörelse för trafikutredningens framställning samt

remissyttrandena däröver torde utskottet tå hänvisa till propositionen

(s. 2—22).

Departementschefen uppehåller sig inledningsvis vid busstrafikens utveckling.

Från eu expansion under senare hälften av 1940-talet övergick

2364 81 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. 2 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 år 1961

trafikutvecklingen mot mitten av 1950-talet i en stagnation, som senare

avlöstes av en alltjämt pågående tillbakagång.

Trafikutredningen framhåller, att utvecklingen i synnerhet på landsbygden

lett därhän att ekonomiska svårigheter i ökande omfattning uppträtt

för många bussföretag. Det är enligt utredningen allvarlig risk för att

inskränkningar och nedläggningar av busstrafik under en tämligen långvarig

övergångsperiod kan komma att ske, innan de lokala transportresurserna

i övrigt ökat i sådan omfattning, att de utan vidare kan tillgodose

samtliga trafikbehov. Allmänhetens behov av resemöjligheter kan därigenom

på sina håll komma att icke bli tillgodosedda på ett tillfredsställande

sätt. Successivt minskade intäkter utan motsvarande kostnadsbortfall och

en fortlöpande kapitalförtäring inom bussrörelsen, som leder till försämring

av materiel- och trafikstandarden, kan också befaras medföra att indragning

av busstrafik kommer att inom en kortare tidsperiod mera allmänt

ske med icke blott på enstaka punkter uppkommande trafikavbrott såsom

följd. Trafikutredningen finner riskerna för en sådan situation icke böra

underskattas och anser förebyggande åtgärder från det allmännas sida böra

vidtagas, i de fall där detta kräves för att en tillfredsställande transportförsörjning

skall kunna upprätthållas.

Departementschefen anför, att trafikutredningen mot bakgrund härav

har skisserat upp ett program för vad som enligt dess uppfattning nu lämpligen

bör göras för att undvika en sådan situation. Utredningens skilda

förslag tar sikte på att stödja den inom branschen pågående rationaliseringsverksamheten,

att inom ramen för en rimlig taxenivå öka utrymmet

för taxepolitiska åtgärder, att under vissa förutsättningar förbehålla busslinjetrafiken

skolbarnstransporter samt slutligen att som ett provisorium

— i avbidan på utredningens definitiva ställningstagande — restituera

hälften av fordonsskatten för år 1900. Det sistnämnda förslaget är begränsat

till den på landsbygden bedrivna linjetrafiken med buss och är förenat

med visst villkor om åtagande att föra räkenskaper enligt enhetliga principer

i syfte att bl. a. skapa underlag för en eventuell övergång till ett bidragssystem,

som bygger på individuell prövning.

För egen del bedömer departementschefen busslinjetrafikens läge som

icke mindre allvarligt än vad utredningen gjort. Departementschefen finner

sålunda, att utvecklingen efter tiden omkring mitten av år 1959, den tidpunkt

från vilken trafikutredningens huvudsakliga bedömningsunderlag

härrör, medfört en ytterligare försämring av busstrafikens förhållanden.

Departementschefen anser därför, att verksamma stödåtgärder är nödvändiga

i den allmänna transportförsörjningens intresse. Denna uppfattning

anser departementschefen även ha stöd i en nästan enhällig remissopinion.

Lika med utredningen och flertalet remissorgan anser departementschefen

att dessa stödåtgärder bör inriktas på landsbygdens busslinjetrafik.

Departementschefen berör därefter det förslag till provisoriska stödåt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 är 1961 3

gärdex- som trafikutredningen lagt fram. Skattelättnaden enligt detta förslag

skulle genomsnittligt bli 1 200—1 300 kr. per buss, vilket i medeltal kan

beräknas utgöra 3 % av de totala årskostnaderna. Enligt departementschefens

uppfattning skulle detta system i ett successivt ökande antal fall inte

ge den ekonomiska lättnad, som erfordras för att trafiken över huvud taget

skall kunna upprätthållas.

Enligt departementschefens mening bör stödsystemet utformas så, att

det i möjligaste mån tillgodoser just den trafik, som är i klart behov av

ekonomiskt stöd. Därvid bör väsentligt högre belopp än de av utredningen

föreslagna kunna utgå till den ekonomiskt mest svaga trafiken. Departementschefen

kan således icke ansluta sig till en generell linje för beräkning

av stödbeloppet utan finner det ofrånkomligt att direkt angripa problemet

genom en behovsprövning i de enskilda fallen. Om man uppställer vissa

schematiska regler för en sådan prövning bedömes det administrativa förfarandet

vid stödsystemets tillämpning icke behöva bli alltför komplicerat.

Stödet bör avse sådan trafik, som sker med kollektiva och reguljära

transportmedel och som är lokaliserad till viss eller vissa vägsträckor på

landsbygden. Endast koncessionerad linjetrafik bör ifi''ågakomma till statsbidrag.

— Statsbidrag bör ej utgå, om trafiken vid tillämpning av vanliga

företagsekonomiska principer kan bära de med densamma förenade kostnaderna.

— En lämplig avgränsning av kategorien landsbygdstrafik synes

kunna ske om man föreskriver, att dylik trafik skall anses föreligga, därest

de vägsträckor, å vilka en och samma företagare bedriver linjetrafik, till

minst fyra femtedelar av sin längd är belägna utanför stadsplanelagt område.

Genom en sådan bestämmelse avskiljes icke blott stadstrafik i egentlig

mening utan även linjetrafik i köpingar och andra stadsliknande samhällen

med stadsplan. Underlaget för nämnda trafikverksamhet bedömer departementschefen

såsom någorlunda bevarat och finner därför att behov av statsbidrag

för upprätthållandet av trafiken inte med fog kan resas. Emellertid

förordas en viss modifikation i de nu skisserade bestämmelserna för det

fall att en och samma företagare driver linjetrafik på vägsträckor inom fler

än ett län. Om därvid skilda länsstyrelser ägt godkänna fordon för användning

i trafiken bör varje sådan del av linjetrafiken, för vilken en och samma

länsstyrelse har att godkänna fordon, räknas som en enhet i bidragshänseende.

Regeln om att fyra femtedelar av vägsträckorna skall falla utanför

område under stadsplan bör således i detta fall tillämpas så, att man blott

tar i betraktande de linjer, för vilka samma länsstyrelse godkänner fordon,

och alltså bortser från annan av samme företagare bedriven trafik.

De anslagsmedel som anvisas för nästa budgetår bör avse stödjande av

linjetrafiken under år 1901. För alt bidrag skall utgå i det enskilda fallet

bör krävas, att trafiken varaktigt upprätthålles under detta år. Bidrag bör i

enlighet härmed icke utgå till trafik, som bedrivits blott en kortare tid. Å

andra sidan bör det inte krävas att trafiken skall ha upprätthållits under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 år 1961

hela året. En del företag har t. ex. enbart säsongtrafik under skolåret. I

den mån övriga för bidraget uppställda fordringar uppfylles bör dylik trafik

1 princip berättiga till bidrag.

Vidare bör enligt departementschefens mening allmän linjetrafik med

halvbuss eller personbil i bidragshänseende jämställas med linjetrafik med

buss. Beräkningen av bidraget för 1961 bör i allmänhet grundas på redovisningen

för år 1960. I regel bör omfattningen av det trafikarbete som skall

berättiga till statsbidrag begränsas till att avse högst en personförande

dubbeltur om dagen eller motsvarande. Även i övrigt anger departementschefen

vissa detaljer för beräkningsnormerna. Sålunda förordas, att bidraget

skall utgå med högst två kronor per vagnmil, vilket belopp, då synnerliga

skäl kan föreligga, dock skall kunna sättas högre.

Vad därefter beträffar storleken av bidragsanslaget för nästa budgetår erinrar

departementschefen om att han vid sin anmälan av frågan i årets statsverksproposition

beräknade ett belopp av 2 milj. kr. för ändamålet. Som

en riktpunkt för bidragsbeloppets storlek kan anges, att det inom den privata

sektorn av linjetrafiken i dag på landsbygden bedrivs trafik på en våglängd

av uppskattningsvis 4 000—5 000 mil. Omkring en tredjedel av denna

våglängd skulle kunna komma i fråga för ett relativt effektivt stöd, därest

ett belopp av 2 milj. kr. ställes till förfogande för ändamålet. Detta borde

någorlunda väl svara mot stödbehovet enligt de angivna reglerna. Med hänsyn

till det anförda förordar departementschefen därför, att ett anslag av

2 milj. kr. anvisas för bidragsgivningen i fråga. Anslaget, som bör vara obetecknat,

föreslås — med en mindre jämkning av den i statsverkspropositionen

angivna anslagsbenämningen — erhålla rubriken Bidrag till viss

busstrafik m. m. och avräknas mot automobilskattemedlen.

Slutligen upptager departementschefen frågan om bidragsärendenas administrativa

handläggning till behandling. Härvid förordas, att ansökningarna

om statsbidrag bör lämnas in till vederbörande länsstyrelse före den

1 september 1961. Länsstyrelserna bör därefter med eget yttrande överlämna

desamma till statens biltrafiknämnd. Nämnden bör sedan samtliga handlingar

kommit in fatta beslut i bidragsärendena.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Axel Johannes Andersson och Uno Olofsson (I: 23) och den andra

inom andra kammaren av herrar Antbij och Jönsson i Ingemarsgården

(II: 54), vari hemställts alt riksdagen måtte besluta att sänka den nu utgående

fordonsskatten för omnibusar till hälften samt att sänka brännoljeskatten

för omnibusar med 10 öre;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sveningsson m.fl. (I: 358) och den andra inom andra kammaren

av herr Hedin m. fl. (II: 418), vari hemställts att riksdagen måtte med ver
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 år 1961

kan fr.o.m. den 1 januari 1962 besluta sänka de för bussar utgående fordonsskatterna

med 40 % samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag

till erforderliga författningsändringar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hilding (1:633) och den andra inom andra kammaren av herr

Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 753), vari hemställts att riksdagen i förevarande

sammanhang måtte i stället för Kungl. Maj :ts förslag om statsbidrag besluta

att — som provisorium i avvaktan på pågående utredningsarbete — till stöd

för busstrafiken på landsbygden restitution skall ske av hälften av erlagd

fordonsskatt i enlighet med det av 1953 års trafikutredning framlagda förslaget

med av motionärerna angivna ändringar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hilding (1:634) och den andra inom andra kammaren av herr

Hamrin i Kalmar in. fl. (II: 754), vari hemställts att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 98 om Bidrag till viss busstrafik

m. in. för budgetåret 1961/62;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sveningsson och Eskilsson (I: 635) och den andra inom andra

kammaren av herr Hedin in. fl. (11:755), vari likaså hemställts att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 98 angående bidrag till viss

busstrafik in. m.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna I: 23, I: 358, II: 753, II: 754 och

II: 755.

Till utskottet har vidare överlämnats en av Svenska omnibusägareförbundet

gjord, den 21 april 1961 dagtecknad framställning.

Utskottet. En av 1953 års trafikutredning verkställd undersökning

rörande bussföretagens ekonomi har, såsom av det föregående framgår,

givit vid handen, att ekonomiska svårigheter i ökande omfattning uppträtt

för många bussföretag. Särskilt med avseende a linjetrafiken på landsbygden

har situationen blivit bekymmersam. För upprätthållande av en

tillfredsställande transportförsörjning krävs därför enligt utredningen stödåtgärder

från det allmännas sida. Förutom främjande av en intensifierad

rationaliseringsverksamhet samt vidtagande av vissa taxepolitiska åtgärder

föreslås i angivet syfte — såsom ett temporärt provisorium — restitution

av halva fordonsskatten.

Departementschefen säger sig i likhet med flcrlalel remissinstanser i

princip dela utredningens uppfattning om behovet av ekonomiskt stöd åt

busstrafiken på landsbygden. Bidraget bör emellertid enligt departementschefen

utgå efter individuell prövning av de skilda bussföretagens ekonomiska

förhållanden. Stödet anses därvid böra avse sådan trafik, som sker

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta stats- och bevillniiujsutskottets utlåtande nr 1 år 1961

med kollektiva och reguljära transportmedel och som är lokaliserad till

■viss eller vissa vägsträckor. Endast linjetrafik på landsbygden bör ifrågakoinma

till bidrag. Sådan trafik skall i princip anses föreligga därest de

vägsträckor å vilka eu och samma företagare bedriver linjetrafik till minst

fyra femtedelar av sin längd är belägna utanför stadsplanelagt område.

Bidiaget, som bör avse endast varaktigt upprätthållen trafik, föreslås

kunna utgå även till allmän linjetrafik för personbefordran med halvbuss

eller personbil. I propositionen föreslås att bidraget utgår för år 1961 samt

grundas på uppgifter för år 1960 eller, om löretaget tillämpar annat räkenskapsår

än kalenderår, på uppgifter för det räkenskapsår som gått till

ända närmast före den 1 mars 1961. Bidragets storlek föreslås i princip

maximerat till 1 kr. per vagnmil. Det för bidragsgivningen erforderliga

anslaget beräknas till 2 milj. kr. — att uppföras under sjätte huvudtiteln

och avräknas mot automobilskattemedlen. Som central prövningsmyndighet

föreslås biltrafiknämnden, som också avses skola utbetala beviljade

bidrag.

Vid sm prövning av förslaget har utskottet också haft att taga ställning

till vissa motionsledes väckta yrkanden i ämnet. Sålunda har i motionerna

I. 23 och II. 54, I: 633 och II: 753 samt I: 358 och II: 418 föreslagits en

lindring av fordonsskatten för bussar, i de båda förra motionsparen med

50 % och i det senare med 40 %. I motionerna 1: 23 och II: 54 har därutöver

yrkats en sänkning av brännoljeskatten för bussar med 10 öre. Motiven

för de olika yrkandena varierar något, men kan generellt sett sägas vara

av samma art som de trafikutredningen förebragt. I motionerna 1:23 och

II: 54 åberopas särskilt den rationaliseringsbefrämjande effekt som en

skattelättnad kan väntas få medan det i övriga motioner framhållits, att

den föreslagna skattesänkningen är kostnadsmässigt motiverad enligt

gällande principer för fordonsbeskattningen.

I de båda motionsparen I: 634 och II: 754 åter samt I: 635 och II: 755

har under hänvisning till de i motionerna 1:633 och 11:753 resp. 1:358

och II: 418 framlagda förslagen om restitution resp. sänkning av fordonsskatten

för omnibussar yrkats avslag på Kungi. Maj :ts proposition om

bidrag till viss busstrafik.

Utskottet finner för sin del övervägande skäl tala emot en subventionering

av en verksamhetsgren genom skattenedsättning i en eller annan form

och vill i detta sammanhang även erinra om riksdagens tidigare ställningstaganden

i frågan. Avvägningen av automobilbeskattningen torde över

huvud taget böra ses i ett större sammanhang. Enligt utskottets mening

bör därför frågan om busstrafikens beskattning anstå i avvaktan på de

resultat, som 1953 års trafikutrednings överväganden rörande den framtida

beskattningen av motorfordonstrafiken kan leda till. Bortsett härifrån

föreligger emellertid skäl för att i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag utforma

stödet åt linjetrafiken på landsbygden såsom ett behovsprövat indi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 år 1961 7

viduellt bidrag. Även en väsentlig reduktion av fordonsskatten skulle nämligen

inte ge den ekonomiska förbättring, som åtskilliga bussföretag, särskilt

i glesbygderna, är i uppenbart behov av. Sådana generella åtgärder,

som motio/^ärerna förordat för att förbättra rörelsegrenens ekonomiska

läge, skulle dessutom medföra en omotiverat hög kostnad i form av skattebortfall

för statsverket, eftersom åtskilliga trafikföretag inte torde vara i

behov av några speciella stödåtgärder.

Med det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag om bidrag

till linjetrafiken på landsbygden och avstyrker således bifall till samtliga

berörda motioner. Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av

att erforderliga åtgärder vidtages för busstrafikens fortsatta rationalisering.

Inte heller har utskottet funnit anledning till erinran mot de principer,

som enligt departementschefens förslag bör ligga till grund för bidragsgivningen.

Utskottet är medvetet om att administrationen därav kan bli

något mer komplicerad än vad en generell skatterestitution skulle medföra.

Olägenheterna härav bör dock inte överdrivas. I anslutning härtill

tillstyrker utskottet förslaget om anvisande av ett anslag å 2 milj. kr. för

ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med avslag å motionerna I: 358 och

II: 418 samt I: G35 och II: 755, ävensom motionerna I: 633 och

II: 753 samt I: 634 och II: 754 godkänna de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 10 mars 1961

föreslagna grunderna för beviljande av statsbidrag till viss

linjetrafik på landsbygden;

II. att riksdagen må till Bidrag till viss busstrafik m. m.

för budgetåret 1961/62 under sjätte huvudtiteln anvisa ett

anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

samt

III. att motionerna 1:23 och 11:54 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 5 maj 1961

På sammansatta stats- och bevillningsutskottets vägnar:

ERIK BRANDT

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Bengtson, Thun, Fritz Persson*, Oscar

Carlsson, Spetz och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Aspabruk, Kärrlander, Blidlors,

Andreasson*, Magnusson i Borås* och Löfroth.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 år 1961

Reservation

av herrar Spetz, Magnusson i Borås och Löfroth, vilka — under åberopande

av innehållet i motionerna I: 633 och II: 753 ävensom motionerna I: 634

och II: 754 — ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 634 och

II: 754 samt i anledning av motionerna I: 635 och II: 755, avslå

Kungl. Maj:ts proposition nr 98;

II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 633 och

II: 753 bemyndiga Kungl. Maj:t att — i enlighet med i motionerna

angivna grunder — förordna om restitution för år 1960

av hälften av erlagd fordonsskatt för omnibussar;

III. att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1: 23 och II: 54,

2) motionerna 1:358 och 11:418, samt

3) motionerna 1:635 och 11:755,

må, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

ovan anförts och hemställts, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Sthlm 1901. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till viss busstrafik m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten