Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1961-04-11 · 83 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 81 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(1 :a avd.)
Handelsdepartementet
l o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 1, s. 20 och 21 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1961) att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1961/62, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 593 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 378 000 kronor.
I förra årets statsverksproposition anmälde departementschefen, att arbetsbelastningen
inom handelsdepartementet hade ökat och skulle komma
att öka än mer, framför allt med hänsyn till vårt lands deltagande i den
europeiska frihandelssammanslutningen. Han förutsatte att en eventuell
ökning av personalen inom departementets statssekreterare- och handelsavdelningar
skulle få tillgodoses genom anställande av extra personal inom
ramen för tillgängliga medel, varvid dubblering av tjänster kunde bli i viss
utsträckning erforderlig.
Kungl. Maj:t har sedermera förordnat en tjänsteman hos riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap att inom departementets handelsavdelning
från och med den 1 mars 1960 tills vidare bestrida göromål som ankommer
på byråchef i departementet samt föreskrivit, att förordnandet skall
vara vikariatslöneförordnande. Då arbetsbelastningen på handelsavdelningen
alltjämt tenderar att öka föreslår departementschefen inrättande från
och med nästa budgetår — i utbyte mot vikariatslöneförordnandet — av
en ordinarie byråchefstjänst i Br 2. Samtidigt bör nyinrättas en tjänst som
kanslibiträde i Ao 7.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10
2 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Enligt vad som antyddes förra året berör den inom handelsdepartementets
verksamhetsområde ökade aktiviteten även statssekreteraravdelningens
budgetbyrå. För en förstärkning av personalen där förordas inrättande
från och med nästa budgetår av en ny tjänst som budgetsekreterare i
ABr 25.
Nu angivna förändringar motiverar i grundlönehänseende höjning av anslaget
med netto 36 300 kronor. Därutöver beräknas 4 100 kronor i anledning
av vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag vid anmälan
av For flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit om förändring
av tjänsten som förste kanslisekreterare i lönegraden Ao 23 vid lotterisektionen
till en tjänst som byrådirektör i lönegraden Ao 26.
För automatiska utgiftsökningar beräknas tillsammans 174 600 kronor,
huvudsakligen avseende rörligt tillägg och redan beslutad höjning av grundlönerna
inom löneplan B.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har i övrigt icke något att erinra mot de förordade personalförändringarna
och den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för handelsdepartementet, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3
januari 1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen............ 51 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 657 400
3. Ersättning till expertis och tillfällig arbets
-
kraft, förslagsvis .......................... 232 gQO
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 400 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 339 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ...............................’ 21 800
Summa kronor 1 593 000
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 593 000 kronor.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Mai:ts
förslag (punkt 2, s. 21), innebärande att posterna till sjukvård och till
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 3
publikationstryck uppräknas med 500 kronor respektive 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 kronor.
3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 21 och 22),
innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 4, s. 22), innebärande en anslagsökning av 50 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
5:o) Extra utgifter. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 22),
innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1961/
62 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
Industri, hantverk och handel
6:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 6, s. 23—30) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för kominerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till
Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 4 229 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 588 200 kronor.
Departementschefen föreslår, att till förstärkning inom kommerskollegiets
industribyrå, som handlägger frågor om det statliga kreditstödet åt
hantverk och småindustri, under icke-ordinarieposten beräknas ett belopp
av 30 000 kronor.
Även statistiska byrån är i behov av personalförstärkning. Då emellertid
arbetsuppgifterna där enligt beslut av 1960 års riksdag kommer att under
budgetåret 1962/63 överflyttas till statistiska centralbyrån och personalförstärkningar
främst motiveras av vissa angelägna planläggnings- och utveck
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
lingsarbeten, bör nu endast ifrågakomma anställande av extra befattningshavare.
Departementschefen föreslår, att den särskilda anslagsposten Avlöningar
till tillfällig personal vid statistiska byrån uppräknas med 182 000
kronor.
Under posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, torde beräknas 1 200 kronor för arvode åt kollegiets organisationsföredragande.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet uttalat vid föredragning
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas sammanlagt
8 600 kronor för uppflyttning i lönegrad av följande tjänster på utrikes-
och utredningsbyrån, nämligen av två tjänster som förste byråsekreterare
från Ae 21 till Ae 23, av två tjänster som kanslibiträde från Ae 7 till
kontorist i Ae 9 samt av en tjänst som kontorsbiträde från reglerad befordringsgång
till kanslibiträde i Ae 7.
Departementschefen tillstyrker kollegiets förslag om anvisande av oförändrat
120 000 kronor till bestridande av kostnaderna för det fortsatta utredningsarbetet
angående den europeiska frihandelssammanslutningen och
förhandlingarna om ett vidare europeiskt ekonomiskt samarbete.
Härutöver beräknas — i anledning av automatiska lönegradsförändringar
och höjning av grundlönerna inom löneplan B — ökning av anslaget
med sammanlagt 73 900 kronor.
Slutligen torde under anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation
för höjda folkpensionsavgifter beräknas ytterligare respektive 339 700 kronor
och 5 000 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen eller
mot vad i övrigt förordats i fråga om ändringar i personalförteckningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för kommerskollegium, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 1 301 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 12 000
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
5
3. Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska
byrån, förslagsvis ......................
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................
Summa kronor 4 229 000
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 229 000 kronor.
7:o) Kommerskollegium: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 7, s. 31—33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 632 400 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslagsposten Sjukvård i anslutning till
belastningen under det sist förflutna budgetåret uppräknas med 4 000 kro
Till
publikationstryck kan icke förordas större höjning an med o2 700
kronor, varav 50 000 kronor avser den nya publiceringen kvartalsvis av utrikeshandelns
kombinerade fördelning på varor och länder.
Förevarande anslag bör från och med budgetåret 1961/62 belastas även
med kostnaderna för den Kronans gruvegendom, som står under kollegiets
förvaltning. Dessa kostnader bestrids för närvarande från det särskilda riksstatsanslaget
Vissa kostnader för statens gruvegendom. Till andamalet beräknas
i anslutning till kollegiets förslag 47 200 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader tor
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.
8:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
8, s. 33), innebärande en uppräkning av anslaget med 40 000 kronor till
följd av automatiska kostnadsökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 239 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 20 600
415 000
1 624 000
812 000
65 000
6
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 75 OOO
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................. 5 q00
Summa kronor 340 000
b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 340 000 kronor.
9:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 9, s. 34), innebärande en uppräkning av anslagsposten till reseersättningar
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 kronor.
10:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 10, s. 34 och 35) att dels godkänna av departementschefen
forordad avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Sprängämnesinspektionen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 293 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 260 300 kronor.
För var och en av de två extraanställda ingenjörerna hos sprängämnesinspektionen
torde från och med nästa budgetår arvode böra beräknas efter
loneklass 21 på löneplan A. Detta motiverar uppräkning av icke-ordinarieposten
med 11 300 kronor. Förslaget om ändrad lönegradsplacering för
tjänsten som kanslibiträde lämnas utan bifall. Under anslagsposten Rörligt
tillagg beraknas ytterligare 21 400 kronor. Anslaget för nästa budgetår
blir därvid 293 000 kronor. 8
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med
året 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis..
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........
3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................
98 600
136 300
53 500
4 600
Summa kronor 293 000
Statsutskottets utlåtande nr iO år 1961 7
b) till Sprängämnesinspeklionen: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 293 000 kronor.
11 :o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 11, s. 35 och 36), innebärande en uppräkning av anslagsposten
till expenser med 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
36 000 kronor.
12 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 36—39) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens hantverksinstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Statens
hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 778 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar
Bergh m. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren av herr Lassinantti
m. fl. (II: 276), i vilka hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel
för inrättande av en tjänst som kurskonsulent vid statens hantverksinstitut
i lönegrad Ae 21 med placering i Luleå samt i anledning därav höja anslaget
med erforderligt belopp.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 185.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 697 300 kronor.
För arvode åt biblioteksamanuensen på deltid torde enligt departementschefen
från och med nästa budgetår medel böra beräknas motsvarande lönegrad
15, löneklass 17 på löneplan A. Den erforderliga anslagshöjningen blir
2 900 kronor. Departementschefen beräknar därjämte ytterligare 4 800
kronor för automatiska löneklassändringar. Anslagsposterna Rörligt tillägg
och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter slutligen bör höjas med
sammanlagt 72 800 kronor.
Yrkandena om nya tjänster vid institutet, om ändrad lönegradsplacering
av befintliga tjänster där och om ytterligare medel till övertidsersättningar
torde lämnas utan bifall.
Avlöningsanslaget bör i enlighet härmed bestämmas till sammanlagt avrundat
778 000 kronor.
Utskottet. 1 motionerna I: 185 och II: 276 har yrkats, att medel måtte anvisas
för inrättande av en tjänst som kurskonsulent vid statens hantverksinstitut
med placering i Luleå. Det må i sammanhanget erinras om att
8 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
hantverksinstitutet sedan flera år bedrivit en lokal kursverksamhet i nordligaste
Sverige med tyngdpunkten förlagd till Norrbotten. Ifrågavarande
verksamhet har omfattats med stort intresse av olika yrkeskategorier inom
området men har av ekonomiska skäl måst bedrivas i provisoriska former
och utan någon fast lokal ledning. Utskottet delar motionärernas uppfattning
om det angelägna i att permanenta och intensifiera kursarbetet till
gagn för sinåföretagsamheten och yrkeslivet över huvud i dessa delar av landet.
Ur denna synpunkt är det utan tvivel av stort värde att ha en fast lokal
administration, som kan anpassa kursverksamheten efter de speciella behoven
inom området och skapa de kontakter, som äro en förutsättning för att
densamma skall kunna ge det önskade utbytet.
Utskoltet förutsätter, att Kungl. Maj :t vid budgetbehandlingen inför nästa
års statsverksproposition beaktar de anförda synpunkterna och anser sig
därför nu kunna avstyrka de ifrågavarande motionerna.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och då i övrigt anledning till erinran
icke finnes mot departementschefens beräkning av anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 185 och II: 276,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 237 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........ 3 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 350 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 175 500
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................. 11 800
Summa kronor 778 000
b) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
778 000 kronor.
13 :o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 13, s. 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 69 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 70 000 kronor.
Enligt departementschefen torde anslagsposten till sjukvård med hänsyn
till belastningen under de två senaste budgetåren kunna nedräknas med
1 000 kronor. I övrigt räknas med oförändrat medelsbehov. Anslaget torde
därför uppföras med 69 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 9
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 69 000 kronor.
14 :o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 40—42) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson
m. fl. (I: 192) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m. fl.
(II: 283), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Statens hantverksinstitut:
Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 192.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 365 000 kronor.
Kostnaderna för kursverksamheten under budgetåret 1960/61 har i en av
institutets styrelse fastställd inkomst- och utgiftsstat upptagits till 2 005 000
kronor. Å inkomstsidan har upptagits, förutom riksstatsanslaget, 915 000
kronor i kursavgifter, 75 000 kronor i bidrag från näringsorganisationer samt
650 000 kronor i inkomster av informationsverksamhet och publikationstryck.
Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att för kursverksamheten
vid institutet under budgetåret 1961/62 anvisas ytterligare 300 000 kronor.
Härav hänför sig 148 000 kronor till ökade löne- och pensionskostnader
m. m. samt till uppräkning av anslaget i proportion till den stegrade verksamheten,
52 000 kronor till utvidgade verksamlietsuppgifter samt 100 000
kronor till upplysningsverksamhet om sparande av bränsle m. in.
Departementschefen tillstyrker för nästa budgetår höjning med sammanlagt
35 000 kronor. Därav framgår att han inte anser sig böra tillstyrka medelsanvisning
över riksstaten till den kurs- och upplysningsverksamhet om
sparande av bränsle, som hantverksinstitutet bedriver i samarbete med riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap. Anslag till ändamålet utgår för
närvarande av fondmedel. Departementschefen är beredd medverka till i annat
sammanhang att så sker även framgent, tills vidare under budgetåren
1961/64.
Utskottet, som är medvetet om betydelsen av den med stöd av bl. a. förevarande
anslag bedrivna kursverksamheten, anser sig dock icke böra förorda
någon uppräkning av anslaget utöver vad som förordats av Kungl. Maj :t.
Motionerna I: 192 och II: 283 avstyrkas sålunda.
10
Statsutskottets utlåtande nr JO år J961
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 192 och II: 283, till Statens hantverksinstitut:
Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
15 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 42 och 43) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson
m. fl. (I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren in. fl.
(II: 282), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla, att en utredning snarast verkställes beträffande behovet av
utrustning på längre sikt vid statens hantverksinstitut.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 193.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.
Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att till anskaffande
av utrustning vid institutet för nästa budgetår anvisas ytterligare 145 000
kronor, varav 100 000 kronor avser löpande anskaffningar för huvudsakligen
de tekniska avdelningarna, 30 000 kronor installation av en ny telefonväxel
samt 15 000 kronor utbyggnad av det elektriska ställverket.
Departementschefen beräknar för nästa budgetår 30 000 kronor för installation
inom hanlverksinstitutet av en ny telefonväxel. I övrigt torde för utrustning
och inredning böra som för innevarande budgetår anvisas 150 000
kronor.
Utskotiet. Det är givetvis angeläget, att hantverksinstitutet med hänsyn till
sin undervisnings- och instruktionsverksamhet förfogar över en utrustning,
som motsvarar utvecklingens krav och som kan ge den undervisning, som
meddelas en även i tekniskt hänseende förebildlig karaktär. Om också de
medel, som under senare år tillhandahållits institutet under förevarande
anslag, torde ha möjliggjort nyanskaffningar i viss omfattning, synes dock
som framhållits i angivna motioner — på en del områden en eftersläpning
råda, som är till olägenhet för verksamheten. Det torde i första hand
få ankomma pa hantverksinstitutet självt att göra en närmare översyn av
föreliggande upprustningsbehov och därefter till Kungl. Maj :t inkomma med
de förslag, som kunna föranledas därav. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj :t gör dessa förslag till föremål för närmare överväganden och — i anslutning
till en samlad redovisning av ulrustningsläget — till riksdagen
framför de äskanden, som kunna visa sig motiverade.
Under åberopande av det anförda och då förslaget till medelsanvisning
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961
11
för nästa budget år icke föranleder någon erinran, hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor;
b) att motionerna I: 193 och 11:282 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
16 :o) Motioner om anslag till statens hantverksinstitut för resestipendier
åt lärare m. fl. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 191) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordgren m. fl. (II: 284) har hemställts, att riksdagen måtte
för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor till Statens hantverksinstitut: Resestipendier åt lärare
m. fl. vid statens hantverksinstitut.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 284.
Utskottet vill framhålla, att kostnaderna för här i frågavarande ändamål
— för det fall det anses angeläget att tillgodose detsamma ur synpunkten av
kurslärarnas fortbildning — lämpligen torde kunna bestridas av de medel,
som hantverksinstitutet i annan ordning disponerar. I enlighet härmed
avstyrkas motionerna.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 191 och II: 284 icke må av riksdagen bifallas.
17 :o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 16, s. 43—48) att dels medgiva att statsgaranti för lån
till hantverks- och industriföretag m. m. må under budgetåret 1961/62 beviljas
intill ett belopp av 40 000 000 kronor, dels ock till Bidrag till företagareföreningar
m. fl. för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av
1 100 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Henry Hansson m. fl. (I: 302) och den andra inom andra kammaren
av herr Harlin m. fl. (II: 365), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta medgiva att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag
m. m. må under budgetåret 1961/62 beviljas intill ett belopp av 50 miljoner
kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Torsten Andersson m. fl. (I: 386) och den andra inom andra kammaren
av herr Antonsson m. fl. (II: 446), i vilka hemställts, att riksdagen med
ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte för budgetåret 1961/62 under anslaget
Bidrag till företagareföreningar m. fl. anvisa 1,5 miljon kronor till företagareföreningarnas
administrationskostnader,
12
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Stefanson m. fl. (I: 398) och den andra inom andra kammaren av herr
Eliasson i Sundborn m. fl. (II: 447), i vilka hemställts, att riksdagen med
ändring av Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1961/62
under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. anvisa 1,3 miljon kronor
till företagareföreningarnas administrationskostnader,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Stefanson (I: 396) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nordgren och Stenberg (II: 457), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att under reservationsanslaget Bidrag till företagareföreningar in. fl.
behållna medel för risktäckningsändamål skall efter Kungl. Maj :ts prövning
fördelas mellan företagareföreningarna,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 389) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 452), i vilka hemställts, att riksdagen måtte med ändring
av Kungl. Maj :ts förslag till Statens hantverks- och industrilånefond anvisa
ett investeringsanslag av 100 miljoner kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 397) och den andra inom andra kammaren av
herr Stenberg m. fl. (II: 455), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring
av Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1961/62 anvisa ett
investeringsanslag till förstärkning av Statens hantverks- och industrilånefond
med 15 miljoner kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 365,
I: 386, II: 447, I: 396, II: 452 och I: 397.
Anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är för innevarande budgetår
upptaget med 1 000 000 kronor.
För företagareföreningarnas verksamhet till gagn för hantverk och småindustri
ställes statsmedel till förfogande dels i form av lån från den till
statens utlåningsfonder från och med innevarande budgetår hörande statens
hantverks- och industrilånefond, dels i form av bidrag och subventioner
från nu förevarande anslag. En ytterligare form för statligt ekonomiskt
stöd på hithörande område är kreditgarantigivningen för lån till mindre
företag.
Departementschefen har anfört följande.
»Såsom lån till företagareföreningar har under Statens hantverks- och industrilånefond
för budgetåret 1960/61 anvisats 4 milj. kronor. Med tillägg
av hos föreningarna innestående odisponerade lånemedel samt av inflytande
amorteringar å tidigare utlämnade lån blir föreningarnas utlåningskapacitet
under det nu löpande budgetåret i runt tal 23 milj. kronor. Det är sannolikt
att en del av dessa pengar kommer alt stå kvar orörda den 1 juli 1961,
d. v. s. vid ingången av nästa budgetår. Storleken av en dylik reservation är
svår att uppskatta. Under budgetåret 1959/60 togs av tillgängliga lånemedel
omkring 18 milj. kronor i anspråk. Det är troligt att något mer kommer att
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961
13
förbrukas under budgetåret 1960/61, kanske 21 milj. kronor. Då kommer 2
milj. kronor att finnas kvar för ny utlåning efter den 1 juli 1961. Härtill
bör läggas de under anslagsåret inflytande amorteringarna. Dessa uppskattas
till drygt 9 milj. kronor. För alt föreningarna under budgetåret 1961/62
skall ha tillgång till i huvudsak lika mycket nya lånemedel, 21 milj. kronor,
som beräknas komma att bli förbrukade under budgetåret 1960/61, behöver
under lånemedelsanslaget för nästa budgetår anvisas 10 milj. kronor, innebärande
eu ökning av anslaget med 6 milj. kronor. Jag anser mig böra förorda
en lånemedelsanvisning för budgetåret 1961/62 av denna omfattning
och vill i det följande under vederbörande punkt på kapitalbudgeten göra
hemställan därom. Av anslaget bör, i likhet med vad som gäller för närvarande,
en del hållas i beredskap och användas för lån i sådana fall, då
detta är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.
Ramen för statlig kreditgaranti åt hantverks- och småindustriföretag är
för innevarande budgetår bestämd till 35 milj. kronor, varav 3 milj. kronor
beräknats för turisthotellnäringen. Under hänvisning till vad jag flera gånger
tidigare uttalat om kreditgarantisystemet såsom en ur såväl företagareföreningarnas
som statens synpunkter ändamålsenlig form för ekonomiskt stöd
åt hantverks- och industriföretag hemställer jag, i likhet med kommerskollegium,
att bemyndiganderamen för budgetåret 1961/62 uppskrives till 40
milj. kronor, varav på samma sätt som nu en mindre del, omkring 3 milj.
kronor, bör reserveras för i första hand turisthotellnäringen. Skulle det mot
slutet av budgetåret visa sig att sistnämnda belopp inte i sin helhet behöver
användas för hotellföretag, förutsätter jag att överskjutande belopp får tas i
anspråk i den sedvanliga kreditgarantiverksamheten.
Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är för innevarande
budgetår till administrationskostnader beräknade 700 000 kronor. Kommerskollegium
hemställer för budgetåret 1961/62 om ökning därav med 645 000
kronor.
Föreningarna själva uppskattar det samlade medelsbehovet för administrationsändamål
under budgetåret 1961/62 till i det närmaste 4 milj. kronor.
Det innebär en ökning av organisationen med omkring 0,5 milj. kronor
i förhållande till beräkningarna för det nu löpande budgetåret och med 1,1
milj. kronor i förhållande till den faktiska förbrukningen under kalenderåret
1959. För att täcka administrationskostnader om i runt tal 4 milj. kronor
under nästa budgetår står till föreningarnas förfogande löpande inkomster
om cirka 2,7 milj. kronor. Därjämte kommer den 1 juli 1961 att ute
hos föreningarna finnas besparingar från nettoränteinkomster å statslåncmedel
till belopp av cirka 2,5 milj. kronor, vilka inkomster enligt tidigare
beslut av riksdagen — bland annat år 1958 men även tidigare — skall kunna
användas som bidrag till föreningarnas administrationskostnader. Med
hänsyn härtill anser jag mig böra för nästa budgetår förorda att administralionsposten
för nästa budgetår bestäms till 800 000 kronor. Det innebär höjning
av medelsanvisningen till förevarande ändamål med 100 000 kronor.
Vad härefter gäller medelsbehovet till subventioner, d. v. s. vad som fram
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
över kan komma att behövas för att täcka föreningarnas förluster i utlåningsverksamheten,
må först behandlas kommerskollegiets förslag, att föreningarna
skall tillföras risktäckningskapital, motsvarande fem procent av
utestående lånemedel. Vid bifall härtill skulle hos föreningarna skapas risktäckningsfonder
till ett sammanlagt belopp av mellan 4 och 5 milj. kronor.
För uppbyggnad av dylika fonder skulle användas i första hand cdisponerade
subventionsmedel hos föreningarna och dessutom de förenämnda besparingarna
av nettoränteinkomster å statslånemedel ävensom viss del av
hos Kungl. Maj:t innestående subventionsmedel. Jag vill i anledning av
detta förslag erinra om att riksdagen så sent som år 1958 gjorde uttalanden
av innebörd i huvudsak, att det är mindre ändamålsenligt att utan behovsprövrting
dela ut till företagareföreningarna anvisade subventionsmedel.
Bland annat visar erfarenheten att förlusterna fördelar sig ojämnt mellan
föreningarna med påföljd att brist uppstår på vissa håll och överskott på
andra. Riksdagen förutsatte därför — i likhet med föredragande departementschefen
och på av denne anförda skäl — att de av riksdagen årligen
amisade subventionsmedlen skulle i viss utsträckning stå kvar under reservationsanslaget,
intill dess de olika föreningarnas behov av medel för förlusttäckning
kunde med någon högre grad av säkerhet bedömas. Detta system
har sedermera tillämpats och visat sig fungera väl. Jag finner det vara
mindre välbetänkt att nu återgå till en ordning med utdelning till företagareföreningarna
efter schematiska beräkningsgrunder av tillgängliga subventionsmedel
och avstyrker alltså kollegiets förslag härutinnan.
Ett risktäckningskapital av ifrågasatt storlek, mellan 4 och 5 milj. kronor,
kan ej heller anses stå i väl avvägd proportion till de beräknade faktiska
förlusterna. För nästa budgetar uppskattas dessa av föreningarna
själva till 1,1 milj. kronor, motsvarande mindre än 1,7 procent av utlämnat
lånekapital. Häremot stod den 1 juli 1960 anvisade men icke ianspråklagna
subventionsmedel till belopp av sammanlagt 3,3 milj. kronor. Även om en
viss del därav förbrukas under innevarande budgetår kommer ändå — med
god marginal och utan att fonderade nettoränteinkomster behöver till någon
del tas i anspråk för förlusttäckning — medel att finnas tillgängliga för under
budgetåret 1961/62 uppkommande förluster i låneverksamheten. För att
få jämnhet i anslagsgivningen torde emellertid även för nästa budgetår
särskilda subventionsmedel böra beräknas under anslaget och jag upptar
härför, i likhet med kommerskollegium, oförändrat 300 000 kronor.
Med hänsyn härtill och till vad tidigare sagts om föreningarnas behov av
administrationsbidrag torde anslaget Bidrag till företagareföreningar in. fl.
för budgetåret 1961/62 uppföras med sammanlagt 1,1 milj. kronor, eller
med 0,1 milj. kronor mer än som är anvisat för närvarande.»
Utskottet. Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår
bestämd till 35 miljoner kronor. Departementschefen har föreslagit en
utvidgning av ramen för nästa budgetår till 40 miljoner kronor, vilket mot
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
15
svarar vad kommerskollegiuin förordat i sin petitaskrivelse. I motionerna
I: 302 och II: 365 har emellertid en ytterligare utvidgning av ramen ansetts
motiverad eller intill ett belopp av 50 miljoner kronor. — Utskottet har vid
sina överväganden av frågan om de statliga insatserna på förevarande område
såtillvida delat motionärernas uppfattning, att utskottet funnit en viss
ytterligare ökning av garantiramen i förhållande till departementschefens
förslag önskvärd. Härför tala främst de växande lånebehov, som uppstå för
den mindre företagsamheten i samband med dess omställning och anpassning
till successivt ändrade marknadsförhållanden. Med hänsyn härtill och
då kreditgarantisystemet utgör en ur såväl företagareföreningarnas som
statens synpunkter ändamålsenlig form för ekonomiskt stöd förordar utskottet,
att garantiramen för nästa budgetår bestämmes till 45 miljoner kronor.
I fråga om lånemedelsanslaget på kapitalbudgeten kan konstateras, att den
faktiska utlåningen från företagareföreningarna under budgetåret 1958/59
utgjorde drygt 14 miljoner kronor och 1959/60 ca 18 miljoner kronor. För
innevarande budgetår har departementschefen beräknat, att föreningarnas
utlåning kommer att stiga till ungefär 21 miljoner kronor, vilken nivå han
även tagit som utgångspunkt vid bedömningen av anslagsbehovet för nästa
budgetår. Till täckande av ett lånebehov av nämnda storleksordning skulle
då enligt departementschefen i första hand stå till förfogande inflytande
amorteringar å drygt 9 miljoner kronor samt resterande lånemedel från innevarande
budgetår å ca 2 miljoner kronor eller tillhopa drygt 11 miljoner
kronor. Härutöver skulle erfordras ett tillskott av nytt kapital om 10 miljoner
kronor, vilket belopp föreslås anvisat i form av investeringsanslag å kapitalbudgeten.
Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan haft att beakta de i motionerna
I: 389 och II: 452 samt I: 397 och II: 455 framförda yrkandena om
en ytterligare tilldelning av lånemedel. Utskottet har emellertid med hänsyn
till den i det föregående förordade utvidgningen av garantiramen ansett sig
kunna godtaga, att avsättningen till hantverks- och industrilånefonden begränsas
till det av departementschefen föreslagna beloppet, vartill utskottet
återkommer i sitt utlåtande nr 48.
I anslutning till det föregående vill utskottet fästa uppmärksamheten på
de riktlinjer för garanti- och lånegivningen, som antogos av fjolårets riksdag.
Utskottet förutsätter, alt Kungl. Maj :t beaktar det behov, som kan
föreligga att tid efter annan ompröva nämnda riktlinjer ur synpunkten alt ge
det samlade lånestödet en ändamålsenlig inriktning. Bl. a. synes det utskottet
höra övervägas, om icke med hänsyn till den successivt ökade garantiramen
en sänkning av den nedre gränsen för utställande av lånegarantier bör
övervägas. l)ct torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva denna
fråga och för riksdagen framlägga de förslag, som kunna föranledas därav.
Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. ha för innevarande
budgetår till administrationskostnader beräknats 700 000 kronor och till
subventioner 300 000 kronor eller tillhopa 1 000 000 kronor. Departements
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
chefen föreslår för nästa budgetår en uppräkning av administrationsdelen
till 800 000 kronor, innebärande att anslaget i sin helhet upptages med
1 100 000 kronor.
Företagareföreningarna själva beräkna sina administrationskostnader för
nästa budgetår till 4 miljoner kronor. De löpande inkomsterna, statsbidraget
oräknat, anges till 2,7 miljoner kronor. Såväl föreningarna som kommerskollegium
anse i princip, att hela mellanskillnaden skall täckas med statsbidrag.
Åt en sådan uppfattning ger även motionerna I: 398 och II: 447 samt
I: 386''och II: 446 uttryck. I de båda förstnämnda motionerna yrkas sålunda
till administrationskostnaderna ett belopp av 1,3 miljon kronor och i de
båda senare ett belopp av 1,5 miljon kronor. I motionerna erinras i sammanhanget
om den minskning i föreningarnas inkomster, som blivit följden av
att dels viss tidigare räntefrihet för föreningarna upphört, dels statsräntan
för dessas lånemedel ökat. Inkomstminskningen tvingar enligt motionärerna
föreningarna att taga i anspråk för risktäckningsändamål avsatta kapitalmedel
samtidigt som de nödgas avstå från erforderliga organisationsförstärkningar.
Utskottet är för sin del medvetet om behovet av att successivt förstärka
företagareföreningarnas organisation med hänsyn till de ökade anspråk,
som efter band ställas på denna. Utskottet vill emellertid också erinra om
att en successiv förstärkning under senare år möjliggjorts genom de ökade
medel, som föreningarna kunnat disponera för administrationsändamål. Endast
för ett par år sedan uppgick sålunda de beräknade årskostnaderna för
föreningarnas organisation till 2 miljoner kronor. För innevarande budgetår
uppskattas ifrågavarande kostnader till ca 3,5 miljoner kronor; för nästa
budgetår utgår man vid anslagsberäkningen från en totalkostnad av 4 miljoner
kronor. För att täcka sistnämnda kostnad står i första hand till föreningarnas
förfogande löpande inkomster, som — statsbidraget oräknat
—- uppskattas till 2,7 miljoner kronor. Lägges härtill det av departementschefen
förordade statsbidraget å 0,8 miljon kronor, skulle därvid tillhopa 3,5
miljoner kronor stå till föreningarnas disposition. Härutöver förfoga föreningarna
över besparingar från tidigare nettoränleinkomster å statslånemedel
till belopp om ca 2,5 miljoner kronor, vilka inkomster enligt beslut av
riksdagen skola kunna användas som bidrag till föreningarnas administrationskostnader.
I enlighet med det anförda anser sig utskottet böra avstyrka
motionerna och tillstyrka bifall till departementschefens förslag till medelsanvisning
för ändamålet.
Vad angår medelsbehovet till subventioner synes detta i enlighet med departementschefens
förslag böra beräknas till 300 000 kronor. I sammanhanget
vill utskottet erinra om att i motionerna I: 396 och II: 457 yrkats, att
den del av subventionsmedlen, som Kungl. Maj :t brukar ha innestående som
en reservation under förevarande anslag, måtte fördelas mellan föreningarna.
I anslutning härtill vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som
1958 gjorde uttalanden av innebörd i huvudsak, att det vore mindre ändamålsenligt
att utan behovsprövning dela ut till företagareföreningarna anvi
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 är 1961
17
sade subventionsmedel. Bl. a. visade erfarenheten att förlusterna fördelade
sig ojämnt mellan föreningarna, vilket även motiverade att en viss del av
subventionerna stode kvar under reservationsanslaget, intill dess de olika
föreningarnas behov av medel för förlusttäckning kunde med någon grad av
säkerhet bedömas. Utskottet ser åtminstone icke för det närvarande någon
anledning att frångå angivna ställningstagande och avstyrker sålunda bifall
till motionerna.
Beträffande anslaget till hantverks- och industrilånefonden gör utskottet
hemställan i sitt utlåtande nr 48.
Under åberopande av vad sålunda uttalats hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 302 och II: 365, medgiva, att statsgaranti
för lån till hantverks- och industriföretag m. m. må under
budgetåret 1961/62 beviljas intill ett belopp av 45 000 000
kronor;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 386 och II: 446 samt I:
398 och 11:447, till Bidrag till företagareföreningar m. fl.
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
1 100 000 kronor;
III. att motionerna 1:396 och 11:457 icke må av riksdagen
bifallas.
18 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till
hantverks- och industriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 48 och 49) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.
Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning,
som innebär en anslagshöjning av 200 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning
av statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 kronor.
19 :o) Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 49 och 50), som innebär att anslaget —
bortsett från en mindre tekniskt betingad avrundning uppåt — upptages
med oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av
566 000 kronor.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10
18
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
20 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 19 och 20, s. 50—52), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 55 000 kronor;
b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.
21 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21, s. 52—62) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000
kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson
(I: 388) och den andra inom andra kammaren av herr Hansson i Skegrie
(II. 450), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Åtgärder för främjande
av varuutbytet med främmande länder för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 2 100 000 kronor, varav 750 000 kronor skulle disponeras
för mässor och utställningar i utlandet till främjande av ökad export i
enlighet med vad i motionerna anförts.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 450.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 200 000 kronor.
Enligt departementschefen kan handelssekreterareorganisationen för nästa
budgetår med nuvarande omfattning, sju sekreterare, beräknas draga en
kostnad av sammanlagt ca 1 110 000 kronor. Som han framhöll vid anmälan
av förevarande anslag i förra årets statsverksproposition, finner han i och
för sig en större organisation än den nuvarande motiverad. Med hänsyn till
att den s. k. exportstödsberedningen ännu ej avslutat sin pågående översyn
av den svenska kommersiella utlandsrepresentationen, är han dock icke för
nästa budgetår beredd förorda medelsanvisning för en utbyggnad av organisationen.
Den av småindustriens exportbyrå och exportråd bedrivna verksamheten
är icke minst i nuvarande europeiska marknadsläge av värde för den svenska
småindustri, som strävar att vidga sina affärskontakter till att omfatta även
utlandet. Med hänsyn härtill och till att erfarenheterna av verksamheten varit
goda, är departementschefen beredd tillstyrka, att anslaget uppräknas med
40 300 kronor för nämnda ändamål, för vilket därvid kan disponeras sammanlagt
143 900 kronor.
I likhet med utställningsberedningen finner departementschefen, att planläggningen
av statens stöd åt den kommersiella mäss- och utställningsverksamheten
i utlandet förutsätter, att det planerande organet, d. v. s. beredningen
själv, ges möjligheter att överblicka vilka medel som står till buds för
ändamålet. En finansiering av detta statliga stöd över riksstaten innebär därför
i sig en fördel i jämförelse med den hittillsvarande finansieringen ge
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
19
nom anlitande av fondmedel. Departementschefen ansluter sig också till tanken
att statsbidrag bör kunna utgå såväl till framträdanden av numera traditionell
art, d. v. s. till informationskontor vid olika internationella mässor
och utställningar, som i samband med större, mera samlade svenska framträdanden
under en längre tid i ett visst land. Erfarenheterna rörande kostnaderna
och de lämpliga formerna för framträdanden av detta slag är begränsade.
Medelsbehovet påverkas av bl. a. sådana frågor som avvägningen mellan
statens och näringslivets insatser och möjligheterna till en effektiv samordning
i Sverige av olika berörda parters medverkan. Departementschefen är
därför icke nu beredd att biträda utställningsberedningens förslag om medelstilldelning
av ca 750 000 kronor utan stannar för att föreslå, att under
anslaget uppföres ett belopp av 250 000 kronor för utställnings- och mässverksamheten.
Till statsbidrag för genomförande av marknadsundersökningar utomlands
och till utrikeshandelsstipendier m. m. beräknas ett medelsbehov av 96 100
kronor.
Liksom tidigare torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare
bestämmelser om användningen av dessa medel ävensom att vid behov
göra jämkningar mellan olika ändamål.
Utskottet vill understryka den successivt ökade betydelse, som till följd av
den pågående utvecklingen mot marknadsintegration och multilateralisering
av världshandeln måste tillmätas de olika verksamheter, som bedrivas med
stöd av medel från förevarande och närmast följande anslag. Detta gäller i
första hand handelssekreterareverksamheten, som på de marknader den omfattar
utgör ett värdefullt kommersiellt komplement till den ordinarie utrikesrepresentationen.
Det gäller vidare den verksamhet, som bedrives av de
svenska handelskamrarna utomlands, och de insatser, som fortlöpande göras
för att manifestera de svenska exportintressena på utländska mässor och
utställningar. Även den verksamhet, som utövas av småindustriens exportbyrå
och exportråd som stöd åt den mindre företagsamhetens exportplanering,
bör här nämnas. Värdet av ifrågavarande verksamheter motiverar, att
de ekonomiskt underbyggas i rimlig utsträckning.
Vad angår mäss- och utställningsverksamheten har i motionerna 1:388
och II: 450 yrkats, att för ändamålet beräknas förutom de av departementschefen
förordade 250 000 kronorna ytterligare ett belopp av 500 000 kronor.
En sådan medelstilldelning skulle motsvara utställningsberedningens bedömning
av anslagsbehovet. Utskottet delar för sin del i och för sig motionärernas
uppfattning om betydelsen i dagens läge av den kommersiella utställningsverksamheten.
Utskottet anser dock i likhet med departementschefen,
att en ytterligare utvidgning av medelsramen bör anstå i avvaktan pa erfarenheterna
av den nya uppläggning, som man i viss utsträckning ämnar ge
de svenska utställningsframträdandcna. I enlighet härmed avstyrkas motionerna.
Under hänvisning till det anförda vill utskottet biträda den under lörevarande
punkt äskade medelsanvisningen.
20
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 388 och II: 450, till Åtgärder
för främjande av varuutbytet med främmande länder
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
1 600 000 kronor.
22 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 22, s. 62—65) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.
Sedan många ar har medel årligen anvisats över riksstaten till svenska
handelskammare utomlands, från och med budgetåret 1944/45 med oförändrat
102 000 kronor. Därutöver har sedan länge och i stigande omfattning
de olika kamrarna beviljats ytterligare årliga statsbidrag ur handels- och
sjöfartsfonden. Bidragen utgår för kalenderår, vare sig det är fråga om medel
över riksstaten eller fondmedel.
Ramen för det sammanlagda statliga stödet till de nio ifrågakommande
svenska handelskamrarna i utlandet har under år 1960 legat vid omkring
700 000 kronor. För år 1961 har förutsetts ungefär samma belopp. Ehuru
budgetberäkningar och anslagsäskanden för år 1962 icke ingivits av handelskamrarna,
har exportstödsberedningen ansett det rimligt antaga, att statens
stöd även för detta år bör kunna utgå inom en oförändrad totalram.
Finansieringen genom fondmedel synes emellertid då icke längre möjlig.
Beredningen föreslår därför, att statsbidragen för år 1962 i sin helhet anvisas
över riksstaten för budgetåret 1961/62. Det torde därvid få ankomma på
Kungl. Maj :t att inom den givna ramen fördela statsbidragen med utgångspunkt
från de vid fördelningstillfället aktuella behoven.
Departementschefen ansluter sig till vad exportstödsberedningen sålunda
föreslagit och förordar, att under särskilt reservationsanslag för budgetåret
1961/62 till berörda ändamål anvisas 700 000 kronor.
Utskottet, som i sammanhanget erinrar om sitt uttalande under föregående
punkt, har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar
i utlandet för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.
Sveriges geologiska undersökning
23:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 66—69) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska
undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlö
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
21
ningsstat för undersökningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62, dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 637 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 384 500 kronor.
För järnmalmsundersökningar i Norrbotten tillstyrker departementschefen
inrättande från och med nästa budgetår av en tjänst som statsgeolog i
Ae 25. Medelsbehovet under anslaget ökar härigenom med 24 300 kronor.
För arvode åt geologiska undersökningens föredragande i organisationsfrågor
bör i anslaget inräknas 1 200 kronor. Verksamheten vid undersökningen
är försöksvis organiserad på byråer och sektioner, därvid tilläggsarvoden
utgår till de tjänstemän, som inom ramen för försöksverksamheten leder arbetet
på resp. byråer och sektioner. Till detta ändamål föreslås ytterligare
17 400 kronor, vilket yrkande sammanhänger med höjningen av chefstjänstemännens
löner. I övrigt torde medel anvisas för höjda grundlöner och lönegradsuppflyttningar
samt för löneklassändringar med resp. 13 800 och 13 000
kronor, vidare för rörligt tillägg med 181 100 kronor och för kompensation
för höjda folkpensionsavgifter med 1 700 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen
liksom ej heller mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning uppföra ytterligare en
tjänst som statsgeolog i Ae 25;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 506 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200
3. Avlöningar till extra personal, förslagsvis .... 777 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 909 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 399 500
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 44 000
Summa kronor 2 637 000
c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 637 000
kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
24:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 69 och 70), som innebär att posterna
till bränsle, elektrisk energi och vatten, till övriga expenser samt till inköp
och underhåll av materiel uppräknas med resp. 5 100, 6 000 och 5 000 kronor
samt alt posterna till omkostnader i anledning av uppdrag och till
publikationstryck nedräknas med resp. 70 000 och 10 000 kronor, får utskottet
— under erinran om att anslagsminskningen utgör 63 900 kronor__ hem
ställa,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 1 011 000 kronor.
25 :o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 70), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Resor och fältarbeten för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 154 000 kronor.
26:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 26, s. 70 och 71), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
27 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 71—76) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 991 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 516 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att han vid flera tidigare tillfällen framhållit
det stora värdet av geologiska undersökningens malmletningsverksamhet.
Exempelvis kan i dag konstateras, att legodriftsgruvorna i Västerbottens
län, vilka började brytas år 1940, efter avdrag för samtliga investeringskostnader
och erlagda kommunalskatter har tillfört staten netto omkring
40 milj. kronor. Det innebär ett tiofaldigt utbyte på nedlagda kostnader.
Vid de i geologiska undersökningens regi under senare år utförda undersökningarna
i Svappavaara inom östra delen av Kiruna stad har påvisats
jarnmalmstillgångar av även för lappländska förhållanden betydande storlek.
De pågående undersökningarna i Stekenjokk lovar likaledes gott Hittills
har där påvisats tillgångar om cirka 10 milj. ton kopparzinkmalm med
goda utsikter till ytterligare fynd.
Vid bedömning av värdet av malmletningsverksamheten må även beaktas,
att tillkommande gruvdrift ger arbetstillfällen och över huvud taget
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
23
skapar underlag för ökad livaktighet i bygder, som eljest på grund av sitt
isolerade läge har ett svagt utvecklat näringsliv. I synnerhet de norrländska
malmfyndigheterna ligger ofta i sådana trakter.
Med hänsyn bland annat härtill har den statliga malmletningsverksamheten
i geologiska undersökningens regi successivt utbyggts, och för budgetåret
1960/61 är till ändamålet anvisade under förevarande anslag drygt 1,5
milj. kronor. För fortsatt effektivisering och utbyggnad av verksamheten
bör under budgetåret 1961/62 ytterligare medel ställas till geologiska undersökningens
förfogande. Departementschefen uppskattar det ökade anslagsbehovet
till 475 000 kronor, varav 300 000 kronor avses för de geofysiska
flygmätningarna. Av återstoden torde en viss del behöva tas i anspråk för
att täcka automatiska kostnadsökningar, men departementschefen förutsätter
att genom anslagsförstärkningen också någon utvidgning av diamantborrningsarbetet
skall kunna åstadkommas.
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört om värdet
av geologiska undersökningens malmletningsverksamhet och behovet av att
successivt effektivisera densamma, har icke något att erinra mot den förordade
medelsanvisningen för ändamålet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 1 991 000 kronor.
Teknisk provnings- och försöksverksamhet
28:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Statens provningsanstalt: Omkostnader.
Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Statens provningsanstalt:
Utrustning. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till ifrågavarande ändamål (punkt 28, proposition nr 41) har riksdagen redan
fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 121), varom utskottet velat här
erinra.
29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 29, s. 77—94) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels
ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 775 800 kronor.
Departementschefen redovisar ett av flygtekniska rådet avgivet betänkande,
kallat Mål och medel för svensk flygforskning, jämte remissyttranden
24
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
däröver. I betänkandet lämnas en närmare redogörelse för den förväntade
flygtekniska utvecklingen framöver och understrykes mot bakgrund härav
angelägenheten av att en förstärkning kommer till stånd av de materiella
och personella resurserna på flygforskningsområdet. Särskilt betonas nödvändigheten
av att flygtekniska försöksanstaltens arbetsbetingelser förbättras.
En väsentlig ökning av den där anställda forskningspersonalen bör
sålunda möjliggöras. Det statliga tillskottet för anstaltens egen forskning,
den s. k. nettoutgiften, förutsättes i sammanhanget under en treårsperiod
stiga fiån 1,2 till 2,8 milj. kronor. Samtidigt räknar rådet med avsevärt
ökade statliga insatser för utrustningsändamål. Flygtekniska försöksanstalten
har i sin petitaskrivelse för budgetåret 1961/62 anslutit sig till förslagen
i betänkandet.
Departementschefen redovisar närmare sina överväganden i anslutning till
det framlagda betänkandet. Bl. a. konstaterar han, att flygindustrien i de
flesta länder •— även i vårt — f. n. befinner sig i ett omställningsskede av
genomgripande natur med svåra anpassningsproblem. Den aktuella situationen
för flygtekniken rymmer därför många osäkerhetsfaktorer. Härtill
kommer vid bedömningen av förslaget, att prognoserna för luftfartens utveckling
icke enbart kan vara avgörande, då det gäller att pröva frågan om
ökade statliga insatser för svensk flygforskning. En avvägning måste här
ske mot andra angelägna forsknings- och utvecklingsuppgifter.
De anförda övervägandena har lett departementschefen till den uppfattningen,
att några mera kostnadskrävande utökningar av anstalten inte bör
under nuvarande förhållanden ifrågakomma. Bland annat bör anstaltens nettoutgift
bibehållas vid oförändrat 1,2 milj. kronor och eljest ökat utrymme
beredas för i huvudsak endast automatiska kostnadsförändringar. Dock torde
i anledning av yrkandena för nästa budgetår om förstärkning av forskarstaben
medel böra anvisas för 4 nya tjänster som laborator i lönegraden
Be 1 i utbyte mot ett lika stort antal tjänster som förste forskningsingenjör
i lönegraden Ae 26. Merkostnaderna för ifrågavarande utbyte av tjänster blir
29 700 kronor. Departementschefen tillstyrker också under anslagsposten
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökade medel för extra-ordinariesättning
av vissa f. n. extra tjänster. Härför beräknas 86 000 kronor. Arvodesposten
föreslås ökad med 600 kronor. Därutöver beräknas för beslutade
lönegradsuppflyttningar och grundlöneändringar samt för löneklassändringar
höjning med sammanlagt 45 000 kronor. Till rörligt tillägg bör anvisas
ytterligare 394 900 kronor och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
ytterligare 3 200 kronor. — De förordade uppräkningarna uppgår
sammanlagt till drygt 824 000 kronor.
Utskottet anser sig kunna ansluta sig till de synpunkter och ställningstaganden,
som redovisats av departementschefen i anslutning till det av flygtekniska
rådet avgivna betänkandet, och finner på de av departementschefen
anförda skälen motiverat att icke nu medverka till någon mera kostnadskrävande
utvidgning av verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
25
De förändringar i tj än stehän seende för vissa befattningshavare liksom de anslagsuppräkningar
— huvudsakligen av automatisk karaktär som förordats,
ha icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten, som
föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 221 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 18 600
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis---- 2 178 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 2 239 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 893 200
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 49 300
Summa kronor 5 600 000
c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.
30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj ris förslag (punkt 30, s. 94—96), som innebär en uppräkning av anslagsposterna
till ersättningar vid utrikes resor, till publikationstryck och till
bibliotek med resp. 12 000, 3 000 och 10 000 kronor samt till övriga expenser
med 51 000 kronor, får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen
med viss avrundning utgör 76 700 kronor — hemställa,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kronor.
31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj ris förslag (punkt 31, s. 96—99), som grundas på den under punkten
29 redovisade bedömningen av anstaltens verksamhet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
32 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 32, s. 99—101) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62,
dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 922 100 kronor.
För delvis nya arbetsuppgifter av kvalificerad art inom det hydromekaniska
området föreslås inrättande från och med nästa budgetår vid statens
skeppsprovningsanstalt av en tjänst som förste forskningsingenjör i lönegraden
Ae 26 och indragning i samband därmed av en dylik tjänst i lönegraden
Ae 24. Kostnadsökningen blir 2 900 kronor. Under den särskilda arvodesposten
bör därjämte upptas 600 kronor för arvode åt anstaltens organisationsföredragande.
Vidare torde för automatiska löneklassändringar och
tjänstetidsbefordringar samt för redan beslutad höjning av grundlönerna
inom löneplan B böra anvisas ytterligare sammanlagt 12 300 kronor. Anslagsposterna
Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
slutligen uppräknas med respektive 64 700 och 400 kronor.
Med hänsyn till vad sålunda anförts bör anslaget för nästa budgetår ökas
med sammanlagt 80 900 kronor till 1 003 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,
som föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 2 600
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis____ 318 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 443 400
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 155 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 10 400
Summa kronor 1 003 000
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
27
c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000
kronor.
33 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 33, s. 102 och 103), som innebär att delposten för
verktyg, förbrukningsartiklar och provningsanordningar m. m. uppräknas
med 15 000 kronor och att för vissa engångsanskaffningar av expensnatur
anvisas särskilda medel om 10 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 144 000 kronor.
Teknisk forskning
34:o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 34, s. 104 och 105) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 144 600 kronor.
Departementschefen erinrar om att anslaget — för anpassning av tekniska
forskningsrådets administration till den ökade bidragsgivningen —
förra året höjdes med i runt tal 20 000 kronor. I anledning av forskningsrådets
yrkanden om ytterligare förstärkning av administrationen tillstyrkes
för nästa budgetår uppräkning av anslaget med i ett för allt 17 400 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.
35 :o) Teknisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,
s.105—107), innebärande en uppräkning av anslaget med 500 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 5 600 000 kronor.
36 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 36, s. 107—109) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 260 000 kronor.
Staten lämnar Ingenjörsvetenskapsakademien ekonomiskt stöd över i
första hand de särskilda riksstatsanslagen till Akademien och till Tekniskt
-
28
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961
vetenskaplig och industriell representation i utlandet. Dessa anslag är för
innevarande budgetår uppförda med respektive 200 300 och 57 600 kronor.
Dessutom uppbär akademien i sin verksamhet ej oväsentliga bidrag genom
statens tekniska forskningsråd. Storleken härav har under de senaste
åren successivt ökat och var budgetåret 1959/60 av storleksordningen 350 000
kronor.
För nästa budgetår anser departementschefen sig inte böra tillstyrka någon
bidragsökning över de två särskilda riksstatsanslagen för Ingenjörsvetenskapsakademien.
Dessa torde dock sammanföras till ett anslag med
rubriken Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, vilket uppföres med ett
till 260 000 kronor avrundat belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 260 000
kronor.
37 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 37, s. 110—112) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 473 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 340 700 kronor.
Departementschefen erinrar om att de ekonomiska förutsättningarna för
verksamheten vid träforskningsinstitutet regleras av ett den 4 mars 1959
mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk träforskning träffat avtal.
Kungl. Maj :t har under hösten 1960 godkänt viss omorganisation av institutets
träteknäska avdelning och i det sammanhanget träffat överenskommelse
med nämnda stiftelse om vissa jämkningar i avtalet. Omorganisationen
innebär i korthet, att — i likhet med vad som f. n. gäller på de träkemiska
och papperstekniska områdena — den tillämpade forskningen på
det trätekniska området i fortsättningen skall handhas av ett fristående trätekniskt
centrallaboratorium, drivet av en för ändamålet bildad stiftelse,
Stiftelsen Svensk träteknisk forskning. Däremot skall alltjämt grundforskningen
på det trätekniska området ligga kvar hos institutet. Den trätekniska
avdelningen inom detta kommer vid en sådan ordning att taga i anspråk
ett något mindre belopp av statsbidraget än som förutsattes i 1959
års avtal. — Vad angår det nya centrallaboratoriet har Kungl. Maj:t av tillgängliga
prisutjämningsavgiftsmedel avsatt 300 000 kronor att successivt
ställas till förfogande för dess verksamhet under i första hand budgetåren
1960/61—1964/65.
För nästa budgetår föreslår departementschefen under förevarande anslag,
i anslutning till avtalets numera gällande lydelse, en höjning av statsbidraget
med dels 4 284 kronor, motsvarande redan beslutad ökning av
grundlönen för vissa befattningshavare, dels 128 000 kronor i rörligt tillägg.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 29
I enlighet härmed bör anslaget för nästa budgetår uppföras med avrundat
1 473 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 1 473 000 kronor.
38 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 38, s. 112), som innebär en uppräkning av anslaget
med 20 000 kronor till följd av avtalsenligt ökade kostnader för rörligt tilllägg,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 270 000 kronor.
39:o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39, s. 112 och 113), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 22 000
kronor.
40:o) Bidrag till institutet för optisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 41, s. 113 och 114) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 144 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 130 400 kronor.
Enligt departementschefen bör i enlighet med avtalets gällande lydelse
posten avseende lön åt institutets föreståndare höjas med 1 572 kronor,
motsvarande redan beslutad ökning av grundlönen. För rörligt tillägg upptages
ytterligare 12 000 kronor. Anslaget bör därvid för nästa budgetår uppföras
med avrundat 144 000 kronor.
Vid anmälan av 1960 års avtal om driften av optiska institutet anförde
departementschefen (prop. 99/1960 s. 9) att frågan om anskaffande av nya
lokaler för institutet borde framdeles, när olika alternativ övervägts, upptas
till särskild behandling. Någon slutlig lösning av detta spörsmål har ännu
icke nåtts. Det är emellertid möjligt att flyttning till nya, provisoriska lokaler
kommer till stånd redan under nästa budgetår. I anledning av flyttningen
uppkommande kostnader torde, efter särskild prövning av Kungl.
Maj:t, få bestridas från förevarande anslag.
30
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag eller vad departementschefen
i samband därmed anfört och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk forskning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
144 000 kronor.
41 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. Beträffande Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 42, proposition
nr 40) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr
120), varom utskottet velat här
erinra.
42 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 115), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
Atomenergiverksamhet
43:o) Delegationen för atomenergifrågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 44, s. 116 och 117) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa
personalförteckning för delegationen för atomenergifrågor, dels ock
till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 150 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 130 000 kronor.
Aktiebolaget Atomenergi har i sin under nästa anslagspunkt refererade
petitaskrivelse framhållit önskvärdheten av att tillsynsmyndigheterna på
atomenergiområdet förses med ytterligare expertis. Delegationen för atomenergifrågor
anser att antalet heltidsanställda tekniker för tillsyns- och
inspektionsverksamhet under innevarande och nästa budgetår bör öka från
en till tre. Departementschefen ansluter sig härtill och förordar därför bifall
till delegationens yrkande om ett anslag för nästa budgetår av 150 000
kronor. Inom ramen härför torde, med hänsyn till uppgifternas permanenta
karaktär, en tjänst som reaktorinspektör i lönegraden Ae 26 böra inrättas
vid delegationen.
Utskottet har icke något att erinra mot den begärda personalförstärkningen
och tillstyrker, att Kungl. Maj :t bemyndigas fastställa personalförteckning
för delegationen för atomenergifrågor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
31
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för delegationen för atomenergifrågor;
b) till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret
1901/62 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
44:o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 117—131) att dels till Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1961/62 anvisa ett
reservationsanslag av 102 000 000 kronor, dels bemyndiga Kungl. Maj :t medgiva
Aktiebolaget Atomenergi att därutöver utlägga beställningar av utrustning
för sammanlagt 25 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 98 100 000 kronor.
Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes riksdagen
år 1956 och lämnades därvid utan erinran. En viss omläggning av
atomenergiprogrammet godkändes av 1958 års B-riksdag. — Riksdagarna
åren 1957—1960 har till fullföljande av programmet anvisat sammanlagt
428.7 milj. kronor till Aktiebolaget Atomenergi och 50,0 milj. kronor till
vattenfallsstyrelsen. Atomenergiverksamheten utgör en del av det investeringsprogram
på energiområdet, som ingick i motiveringen till den av 1957
års riksdag beslutade allmänna energiskatten.
Aktiebolaget Atomenergi hemställer, att förevarande anslag höjes med
25.7 milj. kronor till 123,8 milj. kronor. Å kapitalbudgeten begäres oförändrat
20 milj. kronor. Bolaget äskar sålunda för nästa budgetår sammanlagt
143,8 milj. kronor.
Delegationen för atomenergifrågor tillstyrker för nästa budgetår anslag
för det svenska atomenergiprogrammet om tillhopa 152 milj. kronor, varav
å driftbudgeten till Aktiebolaget Atomenergi 102 milj. kronor och å kapitalbudgeten
30 milj. kronor till vattenfallsstyrelsen och 20 milj. kronor till bolaget.
Därjämte förordar delegationen att bolaget erhåller ett beställningsbemyndigande
om högst 25 milj. kronor gällande uranverket i Ranstad.
Departementschefen har anfört bl. a. följande.
»Riktlinjer för arbetsfördelningen på atomenergiområdet underställdes
1956 års riksdag. Därvid erhöll AB Atomenergi huvudansvaret för utvecklingsarbetet,
som förutsattes till helt övervägande del finansieras med statsmedel.
På atombolaget skulle ankomma att dels själv utföra vissa arbeten,
dels lägga ut beställningar på olika industriföretag.
Inom AB Atomenergi, som uppbyggts med såväl statligt som enskilt och
kommunalt inflytande i företagets styrelse, har intressenterna dels år 1956
ingått en alltjämt delvis gällande aktieägaröverenskommelse, dels i mars
1960 inom bolagets styrelse antagit principiella riktlinjer beträffande företagets
arbetsuppgifter och dess samarbete med industrien och med kraftproducenterna.
För dessa riktlinjer har en redogörelse lämnats i det föregående
liksom tidigare av statsutskottet (SU 1960: 10 s. 34 f.), som tagit
kännedom om den nyssnämnda överenskommelsen. För egen del vill jag
32
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961
anmäla, att jag, liksom utskottet i sitt här citerade utlåtande, finner de
nämnda riktlinjerna innefatta ett fullföljande av 1956 års intentioner samt
utgöra en godtagbar avvägning av arbetsfördelningen på atomenergiområdet.
I sina petita för budgetåret 1961/62 framför AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen
ej några nya projekt. Äskade anslag avser enbart fullföljande
och drift av redan tidigare beslutade anläggningar samt fortsatt utredningsoch
utvecklingsarbete.
Reaktorprogrammet innefattar närmast ett färdigställande till år 1963 av
Ågesta kraftvärmeverk. Dess uppförande fortskrider enligt den tidsplan och
kostnadskalkyl som anmäldes i förra årets statsverksproposition. Utrednings-
och konstruktionsarbetet beträffande kraftreaktorn R 4 fullföljes av
AB Atomenergi i samarbete med Asea och Nohab. Som en riktpunkt siktar
man till ett idrifttagande under år 1967. Vid mitten av år 1961 skall erforderligt
underlag föreligga för ett slutligt ställningstagande till projektets
utformning och tidsplan. Vattenfallsstyrelsen har i underdånig framställning
anhållit om tillstånd att uppföra reaktorn, som numera avses förlagd
till Marviken i östra Vikbolandets kommun i Östergötlands län. Frågan
härom är för närvarande under beredning i vederbörande expertinstanser
och jag avser att sedermera anmäla ärendet för Kungl. Maj:ts avgörande.
I överensstämmelse med förslagen i petita torde för budgetåret 1961/62
till Ågesta kraftvärmeverk beräknas ett anslagsbehov av 6 milj. kronor för
AB Atomenergi och 20 milj. kronor för vattenfallsstyrelsen. Till projekteringsarbeten
m. m. för Marvikens kraftstation äskar vattenfallsstyrelsen för
nästa budgetår 10 milj. kronor. Med hänsyn till att slutlig ställning till projektet
icke kan tagas förrän efter den 1 juli 1961, torde frågan om ytterligare
medelsanvisning böra anmälas för riksdagen vid ett senare tillfälle.
Jag förutsätter dock att härigenom icke någon förskjutning i en eljest genomförbar
tidsplan skall behöva äga rum. Frågan om den sålunda förordade
medelsanvisningen till vattenfallsstyrelsen budgetåret 1961/62 med
20 milj. kronor för atomenergianläggningar kommer senare denna dag att
anmälas av chefen för kommunikationsdepartementet.
Forskningsresurserna inom AB Atomenergi expanderar under innevarande
och nästa budgetår avsevärt genom att forskningsstationen vid Studsvik
alltmer tages i bruk. Under år 1960 har den svenskbyggda nolleffektreaktorn
R 2-0 och den från utlandet inköpta stora materialprovningsreaktorn
R 2 tagits i drift i Studsvik. Därjämte har laboratoriet för radioaktiv metallurgi
färdigställts. Nu pågående byggnadsetapp upptar laboratorier för
kärnkemi, värmeteknik, strålskydd och hälsofysik samt för vissa experiment
i R 2. Dessutom ingår en anläggning för radioaktivt avfall, en värmekraftcentral
samt en isotopcentral. Denna skall bland annat betjäna det
laboratorium som uppföres i Studsvik åt forskningsråden för medel som
anslagits under ecklesiastikdepartementets kapitalbudget. Till fortsatt anläggningsarbete
i Studsvik förordar jag i enlighet med AB Atomenergis beräkningar
20 milj. kronor under budgetåret 1961/62, vilket innebär en
minskning med 2,8 milj. kronor jämfört med innevarande budgetårs anslag.
33
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Av övriga tidigare beslutade reaktorprojekt vid Studsvik har den s. k.
tryckzebran numera beställts hos ett svenskt industriföretag. Beträffande
den snabba nolleffektreaktorn, FR 0, pågår projekteringen inom atombolaget.
Vidare fortsätter bolaget utredningarna rörande en förra året anmald
större experimentreaktor för komponentutveckling, dock utan att medel
för närvarande äskas till uppförande av densamma.
Råvaruprogrammet domineras av det beslutade uranverket som uppföres
i Ranstad, medan arbetena beträffande tungt vatten och plutonium för narvarande
begränsar sig till utvecklingsarbete och förprojektering. Till Ranstad
har riksdagarna 1958—60 anvisat tillhopa 35 milj. kronor. For nasta
budgetår beräknar bolaget ett medelsbehov av 28 milj. kronor, varutover
disponeras 2 milj. kronor som anvisats för ett tills vidare uppskjutet uranraffinaderi.
Delegationen för atomenergifrågor har förordat dels en anslagsnedräkning
med 5 milj. kronor till 23 milj. kronor, dels att bolaget för att
kunna fullfölja verket till 1964/65 bör medges rätt att därutöver utlagga
beställningar om högst 25 milj. kronor. Jag biträder vad delegationen sålunda
förordat.
I detta sammanhang vill jag erinra om mitt uttalande i förra arets statsverksproposition,
att stora kostnader föranledes av önskemålet, att vårt
land av handelspolitiska skäl och beredskapsskäl åtminstone i begransad
skala uppbygger ett självständigt inhemskt atomenergiprogram, innefattande
bland annat uranverket i Ranstad som bas för bränsleförsörjningen
till den utvecklade reaktortypen. Vidare anförde jag, att det, trots de kostnader
det här är fråga om, av flera skäl ansetts motiverat att satsa på ett
atomenergiprogram av denna omfattning. Dels väntas vår energisituation
under 1970-talet komma att kräva en mycket omfattande utbyggnad av
atomkraftverk, dels har även den handlingsfrihet, som ett självständigt
atomenergiprogram medför, tillmätts ett avgörande värde i vår bedömning.
Dessa överväganden accepterades av 1960 års riksdag utan erinran.
I anslutning härtill torde jag få anmäla, att AB Atomenergi i underdånig
framställning den 16 november 1960 föreslagit att prissättningen på det
uran, som kommer att utvinnas i Ranstad och som skall ingå i bränsleelement
till svenska reaktorer, anknytes till det aktuella världsmarknadspriset.
Som stöd för sin framställning erinrar AB Atomenergi om att halten i skiffrarna
i Västergötland är låg jämfört med uranförekomster i utlandet. Produktionskostnaden
i Ranstad kommer därför — som redan från början
framhållits_ att ligga över de priser som för närvarande tillämpas i fråga
om uran på världsmarknaden. AB Atomenergi understryker angelägenheten
av att bedömningen av atomkraften i förhållande till andra energikällor
liksom avvägningen mellan olika atomkraftalternativ sker på ett ekonomiskt
rättvisande sätt. Härvid bör enligt bolagets mening merkostnaden for
uran från Ranstadsanläggningcn jämfört med annat uran på världsmarknaden
betraktas som en beredskapskostnad, vilken icke bor inverka på
prissättningen på bränsleelementen.
Utlåtande över AB Atomenergis framställning har avgivits av delegationen
II II i hanr/ till riksdagens protokoll 1961. 6 saml. Nr 10
34
Statsutskottets utlåtande nr JO år 196J
för atomenergifrågor som tillstyrker bolagets förslag, att merkostnaden för
Ranstads-uranet jämfört med det aktuella världsmarknadspriset icke belastar
kraftföretag eller liknande urankunder utan i stället såsom en allmän
beredskapskostnad i mån av behov täckes genom statsanslag till AB
Atomenergi.
Jag delar AB Atomenergis uppfattning, att bedömningen av atomkraften
i förhållande till andra energikällor liksom avvägningen mellan olika atomkraftalternativ
bör ske på ett ekonomiskt rättvisande sätt. Bolagets prissättning
på uran, som utvinnes i Ranstad, bör — därest riksdagen ej har
något att erinra däremot — ske med beaktande härav och med hänsvn till
det i förekommande fall tillämpliga världsmarknadspriset.
Sammanfattningsvis vill jag anföra, att jag finner AB Atomenergis program
väl utformat och koncentrerat på forsknings- och utvecklingsuppgifter,
som nära anknyter till den valda reaktortypen. Delegationen för
atomenergifrågor har vid sin granskning av bolagets beräkningar av anslagsbehovet
för budgetåret 1961/62 funnit sig — främst på grund av förväntade
förskjutningar i fråga om nyanställning av personal och leveranser
av materiel — böra räkna med en 10 respektive 6,8 milj. kronor lägre medelsförbrukning
under 1960/61 respektive 1961/62 än bolaget utgått från
i sina petita. Jag biträder delegationens beräkningar av anslagsbehovet och
förordar sålunda anslag för budgetåret 1961/62 till AB Atomenergi med
sammanlagt 122 milj. kronor, varav 102 milj. kronor torde anvisas under
förevarande anslag. Jag kommer senare denna dag att föreslå, att återstående
medelsbehov, 20 milj. kronor, anvisas AB Atomenergi under fonden
för låneunderstöd på kapitalbudgeten. Därutöver torde AB Atomenergi i
enlighet med förslag av delegationen för atomenergifrågor böra meddelas
bemyndigande att utlägga beställningar avseende uranverket i Ranstad om
ytterligare högst 25 milj. kronor.»
Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget
yrkat 143,8 miljoner kronor och vattenfallsstyrelsen 30 miljoner kronor till
atomenergiverksamhet. Vad angår atombolaget har delegationen för atomenergifrågor
i huvudsak tillstyrkt de förslag, som ligga till grund för yrkandena,
men ansett möjligt att minska medelstilldelningen till 122 miljoner
kronor, vilket även motsvarar departementschefens bedömning av medelsbehovet.
Såväl departementschefen som delegationen har vid sina ställningstaganden
förutsatt, att bolaget dessutom erhåller visst beställningsbemvndigande.
I fråga om vattenfallsstyrelsen har departementschefen tillstyrkt anvisning
av 20 miljoner kronor. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
riksdagen numera på kapitalbudgeten, under statens vattenfallsverks fond,
anvisat ett investeringsanslag å nämnda belopp.
Det arbetsprogram, som ligger till grund för atombolagets anslagsäskanden
för nästa budgetår, innebär endast fullföljande och drift av redan tidigare
beslutade anläggningar samt fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete.
Vad angår den närmare utformningen av programmet för det närmaste året,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
35
sådant det redovisats av departementschefen, har utskottet icke haft något
att erinra. Den yrkade medelsanvisningen avser bl. a. fortsatta anläggningsarbeten
och materielanskaffningar i anslutning till kraftvärmevärket R 3/
Adam i Ågesta, fortsatta anläggningsarbeten vid forskningsstationen i Studsvik
och fullföljande av Ranstadprojektet. I övrigt föranledes anslagsbehovet
av den fortlöpande verksamheten vid bolagets olika avdelningar, materieloch
instrumentanskaffningar av olika slag etc. Utskottet har icke något att
invända mot de gjorda medelsberäkningarna och tillstyrker, att i enlighet
med departementschefens förslag ett belopp av 122 miljoner kronor ställes
till atombolagets förfogande, varav 102 miljoner på driftbudgeten och 20
miljoner på kapitalbudgeten. Härutöver torde — som departementschefen
förutsatt — beställningsbemyndigande böra lämnas bolaget å 25 miljoner
kronor, vilket belopp hänför sig till uranverket i Ranstad.
Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer
att göra hemställan i sitt utlåtande nr 48, hemställer, såvitt angår här
förevarande anslag,
att riksdagen må
a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 102 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t medgiva Aktiebolaget Atomenergi
att därutöver utlägga beställningar av utrustning för
sammanlagt 25 000 000 kronor.
45 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 46, s. 131—133) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 100 000 kronor.
Delegationen för atomenergifrågor hemställer, att anslaget för nästa budgetår
höjes till 6 000 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att nya medel anvisas för en andra etapp
inom det s. k. Halden-projektet. Den är kostnadsberäknad till sammanlagt
drygt en milj. kronor, varav emellertid cirka 570 000 kronor redan
ställts till förfogande inom ramen för under anslaget för innevarande budgetår
tillgängliga medel.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört rörande värdet
av Sveriges deltagande i det internationella samarbetet på atomenergiområdet
och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
6 000 000 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Pris- och konkurrensförhållanden m. m.
46 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 47, s. 134), innebärande en uppräkning av anslaget med 15 500
kronor, varav 10 500 kronor hänför sig till höjning av ordförandens arvode
samt resp. 4 800 och 200 kronor till anslagsposterna rörligt tillägg och kompensation
för höjda folkpensionsavgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl Maj:t, förslagsvis.......................... 31 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 102 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 10 900
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
............................................. 2100
Summa kronor 146 000
b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 146 000 kronor.
47:o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 48, s. 134 och 135), som innebär en nedräkning av anslaget
med 3 200 kronor till följd av minskad belastning å posten till expenser,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
48 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 136—140) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för statens institut
för konsumentfrågor, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 882 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 707 000 kronor.
Mot bakgrund av konsumentrådets redovisade ställningstagande till frågan
om tvättforskningens lämpliga bedrivande finns det enligt departementschefen
ingen anledning längre att hålla svävande frågan huruvida
opaginerad Kontrollera mot PDF
37
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
hemtvättforskningen vid konsumentinstitutet bör ligga där den ligger eller
sammanföras med forskning på annat håll. Statsrådet anser det alltså mest
ändamålsenligt, att det till statens institut för konsumentfrågor knutna
laboratoriet, där arbetet hittills varit huvudsakligen inriktat på tvattfrågor,
från och med nästa budgetår fast inordnas under institutet. Då erforderliga
medel för laboratoriets drift redan beviljats av konsumentrådet
för tiden fram till och med den 31 januari 1962, torde institutets avlönings-
och omkostnadsanslag inte behöva uppräknas med mer än 5/12
av den beräknade totala årskostnaden för laboratoriet.
I enlighet med institutets i sina petita framförda önskemål föreslås att
den vid laboratoriet nu stadigvarande personalen under nasta budgetår erhåller
extra ordinarie tjänster i institutet med i huvudsak den lönegradsplacering,
som motsvarar nuvarande arvoden. Medel torde sålunda bora beräknas
för inrättande av tjänster för en förste intendent i Ae 24, en förste
assistent i Ae 21, tre assistenter i Ae 13 samt sju tekniska biträden, därav
två i Ae 9, två i Ae 7 och tre i Ae 5. Den härav betingade uppräkningen av
institutets avlöningsanslag uppgår för de fem sista månaderna av nasta
budgetår till 89 000 kronor. För extra personal och experter vid laboratoriet
bör °medel anvisas med 9 200 kronor, vilket svarar mot 22 000 kronor för
helt budgetår. För laboratoriets räkning nödvändiggörs även en anslagshöjning
med 400 kronor avseende vikariatsersättningar och med 1 900 kronor
avseende kompensation för höjda folkpensionsavgifter. Sammanlagt erfordras
alltså en ökning av förevarande anslag med 100 500 kronor i anledning
av det föreslagna inordnandet av laboratoriet under institutet, vilket belopp
sålunda avser tiden februari—juni 1962.
Vad beträffar institutets övriga äskanden föreslås ordinariesättning av
tjänsten som direktör och tillstyrkes därjämte höjning av anslagsposterna
Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter med respektive
65 800 och 4 100 kronor. Kostnaderna för författningsenliga loneklassuppflyttningar
m. m. kan uppskattas till 4 000 kronor, var jam te anslaget
bör uppräknas med 600 kronor, utgörande arvode till en orgamsationsföredragande
vid institutet.
Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens institut för konsumentfrågor,
som föranledas av vad departementschefen anfört
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för konsumentfrågor att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1961/62:
38
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 52 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 3 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 623 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 184 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .................................. 17 800
Summa kronor 882 000
c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 882 000
kronor.
49:o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 51, s. 140—142) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 307 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 222 000 kronor.
Omkostnaderna för konsumentinstitutets laboratorium uppskattas till
62 000 kronor för helt budgetår. Då medel för nästa budgetår erfordras endast
för tiden februari—juni 1962, torde förevarande anslag böra för detta
ändamål höjas med 26 000 kronor, varav för sjukvård 500 kronor, reseersättningar
likaledes 500 kronor, övriga expenser 10 000 kronor samt övriga utgifter
15 000 kronor.
Institutets publikationer, framför allt den periodiska tidskriften Råd och
Rön, har vunnit uppskattning hos konsumenterna. Antalet prenumeranter
har således ökat kontinuerligt från år till år och beräknas vid ingången av
nästa budgetår uppgå till 20 000. De härav föranledda trycknings- och distributionskostnaderna
kräver en anslagsökning om 50 000 kronor. För att underlätta
administrationen av och utgiftsredovisningen för tidskriften, vilken
är ekonomiskt självbärande, förordas att samtliga framställningskostnader
m. m. av expensnatur liksom distributionskostnaderna i fortsättningen
får betalas ur anslagsposten Publikationstryck.
I anledning av institutets övriga äskanden föreslås följande anslagshöjningar,
vilka huvudsakligen är av automatisk natur, nämligen höjning med
1 000 kronor för sjukvård och med 8 000 kronor för expenser, varav för
bränsle, Iyse och vatten 3 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen ma till Statens institut för konsumentfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 307 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
39
50:o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
52, s. 142 och 143) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 200 kronor.
Det är att räkna med att antalet ledamöter i rådets arbetsutskott kommer
att utökas från tre till fem. Med hänsyn härtill och till förutsatt ökning av
även antalet sammanträden, torde anslagsposten Arvoden åt ordförande och
ledamöter böra uppräknas med 2 400 kronor. Under delposten Övriga expenser
föreslås höjning med 700 kronor till löpande ändamål och med 6 000
kronor till anskaffning av möbler, m. in., i samband med flyttning till nya
lokaler. Slutligen torde anslagsposten Rörligt tillägg uppräknas med 3 700
kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.
51 ;o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 53, s. 144 och 145) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 800 000 kronor.
Under budgetåret 1959/60 har konsumentrådet genom bidrag möjliggjort
forskning och undersökningar i ett stort antal för konsumenterna betydande
spörsmål. Så har t. ex. rådet lämnat anslag till fortsatta studier av möbelfunktioner,
av hemtvättens problem och bostädernas förrådsutrymmen
samt till jämförande undersökningar av näringsvärdet hos färska och konserverade
livsmedel. Vidare har lämnats anslag till undersökningar om säkerhetsbälten
i bilar, till provningsnormer för textilier och möbler och till
upplysningsverksamhet, bl. a. om inrättandet av en giftinformationscentral
vid Karolinska sjukhuset. Även har anslag utgått till anordnandet av bostadsutslällningar
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.
I förra årets statsverksproposition uppskattades medelsbehovet till konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning för det nu löpande budgetåret
till 900 000 kronor, innebärande en i huvudsak oförändrad ram jämfört
med budgetåret 1959/60. I nämnda belopp ingick med omkring 270 000
kronor kostnaderna för konsumentinstitutets laboratorium. Departementschefen
har under en annan punkt föreslagit överflyttning av dessa kostnader
under nästa budgetår till anslagen för avlöningar och omkostnader vid
konsumentinstitutet. Den avlastning från anslaget, som laboratoriets utflyttning
därifrån innebär, motiverar i och för sig minskning av förevarande anslag
med beloppet 270 000 kronor till 630 000 kronor, vilket möjliggör oför
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
ändrad forskningsvolym. Emellertid vill statsrådet tillstyrka en utbyggnad
av rådets verksamhet och föreslår därför uppräkning av sistnämnda belopp
med 70 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kronor.
52 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, s. 145), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 195 000 kronor.
Sjöfart
Sjöfartsverket
53:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen
(punkt 55, s. 146—154) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels till Sjöfartsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 635 000 kronor,
dels ock lämna Kungl. Maj:t bemyndigande att under budgetåret 1961/
62 i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten för sjöfartsstyrelsen
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 893 200 kronor.
Med hänsyn till arbetsbelastningen inom fartygsbyrån och juridisk-sociala
byrån tillstyrker departementschefen inrättande av en tjänst som förste
skeppsmätningskontrollör i Ae 21 resp. beräkning av ett arvode av 14 000
kronor för anlitande av viss arbetskraft. Vidare föreslås inrättande av en
tjänst som kontorist i Ae 9 och två tjänster som kontorsbiträden i reglerad
befordringsgång för skötsel av det centrala sjömansregistret hos sjöfartsstyrelsen.
Departementschefen föreslår vidare, att tjänsten som överdirektör vid sjöfartsstyrelsen
från och med nästa budgetår uppflyttas i lönegrad från Bp 4
till Bp 5. Den härav föranledda merkostnaden beräknas till 3 000 kronor.
I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som assis
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 41
tent i Ao 13 uppflyttas i lönegrad till Ao 15 och en tjänst som biträde i reglerad
befordringsgång förändras till en tjänst som kanslibiträde i Ae 7
samt två tjänster som kartlitograf erhålla tjänstebenämningen kartograf. —
Inom sjöfartsstyrelsen finnes för närvarande sju byråingenjörer i lönegrad
A 21 och två förste byråingenjörer i samma lönegrad. Tjänstebenämningen
bör i samtliga dessa fall vara förste byråingenjör.
Departementschefen erinrar om det betänkande som avgivits angående
riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap organisation, vilket avses
föranleda proposition till 1961 års riksdag. Förslagen i betänkandet berör
sjöfartsstyrelsen så tillvida att viss uppgift inom riksnämnden tänkes överförd
dit. Om riksdagen icke har något att erinra häremot torde av en eventuell
omorganisation föranledda merutgifter för sjöfartsstyrelsens del få
täckas genom överskridande av berörda anslagsposter i styrelsens avlöningsoch
omkostnadsstater.
Till bestridande av kostnaderna för särskilda mönstringsförrättare och
sjömansnämnder beräknas 125 000 kronor. Sjöfartsstyrelsens förslag om särskilda
arvoden till isbrytardirektören och till organisationsföredragande
med 1 500 kronor resp. 1 200 kronor torde biträdas. Styrelsens äskanden i
övrigt gäller förändringar av automatisk karaktär och torde bifallas.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och departementschefens
förslag i övrigt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för sjöfartsstyrelsen, som föranledas av
vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 3 januari 1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis . . 2 045 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................... 7 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 2 140 200
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 195 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 1 161 900
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 85 700
Summa kronor 5 635 000
c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 5 635 000 kronor;
42
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1961/
62 i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten
för sjöfartsstyrelsen uppförda anslagsposten
Avlöningar till icke-ordinarie personal.
54:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 56, s. 155—157) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 175 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 056 700 kronor.
Departementschefen föreslår posten till sjukvård m. m. ökad med 5 000
kronor. För resekostnadsersättningar och traktamenten beräknas ytterligare
4 500 kronor, och för inköp av möbler och maskiner till nytillkommande lokaler
förordas en engångsanvisning av 20 000 kronor. Delposten till övriga
publikationer bör i anslutning till belastningen under sistförflutna budgetår
nedräknas med 3 000 kronor. Till den ifrågasatta kursverksamheten föreslås
anvisande av 10 000 kronor. I övrigt har departementschefen ingen erinran
mot sjöfartsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under de skilda posterna.
Anslaget för nästa budgetår bör då uppföras med sammanlagt
1 175 000 kronor. Rörande täckandet av eventuella merkostnader under budgetåret
1961/62 vid överflyttning från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
till sjöfartsstyrelsen av viss planläggning, torde få hänvisas
till vad därom anförts under närmast föregående anslag.
Utskottet bär icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och hemställer,
att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 175 000
kronor.
55:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 57, s. 157—162) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels lämna bemyndigande
att i mån av behov överföra ledigbliven ordinarie personal vid lotsoch
fyrstaten på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar
som kan bli erforderliga i anledning av i statsverkspropositionen redovisade
rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrstaten, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Lots- och
fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
25 052 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 23 374 800 kronor.
Rationaliseringsarbetet inom lots- och fyrväsendet fortsätter. I fråga om
lotsplatsorganisationen tillstyrker departementschefen för nästa budgetår
indragning av Romelsö och Skäggenäs lotsplatser och i samband därmed
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
43
förflyttning av Mönsterås lotsplats, sammanslagning av Hälsingborgs och
Råå lotsplatser samt personalminskning vid Öresunds norra och södra lotsplatser
och Väderöarnas lotsplats. Genom dessa rationaliseringar beräknas
sammanlagt 19 tjänster vid lotsstaten kunna indragas, vilket innebär en årlig
minskning av avlöningskostnaden med 278 000 kronor.
Moderniseringen av fyrväsendet möjliggör likaledes en betydande successiv
personalminskning, och departementschefen tillstyrker för nästa budgetår
indragning av sammanlagt 15 ordinarie och extra-ordinarie tjänster å
fyrstaten. Avlöningskostnaderna beräknas härigenom minska med tillhopa
omkring 240 000 kronor. — Sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande av två
tjänster som ingenjör i Ae 15 biträdes.
I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan
uppkomma svårigheter i vissa fall att omplacera överbliven personal etc.
Riksdagens bemyndigande bör därför inhämtas att i mån av behov överföra
ordinarie personal på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder
som kan befinnas erforderliga.
Sjöfartsstyrelsens övriga yrkanden under förevarande anslag avser utgiftsförändringar
av automatisk karaktär och föranleder ingen erinran från
departementschefens sida. För av 1960 års riksdag beslutade lönegradsuppflyttningar,
ändrad dyrortsgruppering och arvodesreglering torde sålunda
beräknas ökning med respektive 6 000, 44 000 och 150 000 kronor.
Kostnaden för tjänstetidsbefordringar beräknas öka med 8 200 kronor,
medan anslagsposten Särskilda löneförmåner etc. bör uppräknas med netto
173 200 kronor. Posten Rörligt tillägg bör uppräknas med 1 601 000 kronor.
Med anledning av vad sålunda föreslagits bör avlöningsanslaget för
lots- och fyrstaten ökas med sammanlagt 1 677 200 kronor till 25 052 000
kronor.
Utskottet. Som utskottet framhöll vid behandlingen av motsvarande punkt
i föregående års huvudtitel torde det vid det rationaliserings- och moderniseringsarbete,
som för närvarande bedrives inom lots- och fyrväsendet, visa
sig möjligt att uppnå betydande besparingar utan att sjöfartens och kustbefolkningens
intressen behöva eftersättas. För nästa budgetår har som resultat
av detta arbete förslag framlagts, som möjliggöra betydande personalminskningar.
Utskottet tillstyrker nämnda förslag med vad de innebära av
övergångsanordningar och ändringar i personalförteckningen för lots- och
fyrstaten. Vad i övrigt förordats i fråga om medelsanvisningen för nästa
budgetår — därvid fråga huvudsakligen är om utgiftsändringar av automatisk
karaktär — föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lots- och fyrstaten, som föranledas
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1961;
44
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov överföra
ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på
övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar,
som kunna bliva erforderliga i anledning av i nämnda
statsrådsprotokoll redovisade rationaliseringsåtgärder
inom lots- och fyrstaten;
c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 8 326 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 8 080 700
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
personal, förslagsvis ............. 4 219 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 4 096 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................... 330 000
Summa kronor 25 052 000
d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 25 052 000 kronor.
56:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 58, s. 162—164), som innebär att posterna Reparation och underhåll
av obevakade fyrar etc., Reseersättningar, Expenser och Resor i
samband med lotsning uppräknas med resp. 30 000, 13 000, 5 000 och 145 000
kronor och att posten Förbrukningsartiklar nedräknas med 10 000 kronor,
får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen utgör 183 000 kronor
— hemställa,
att riksdagen må till Lots- och fyr staten: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
5 728 000 kronor.
57 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 59, s. 164—166) att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för inspektionen att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Fartygsinspektionen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 517 000 kronor.
45
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 338 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande
vid Malmö fartygsinspektionsdistrikt av en tjänst som förste fartygsinspektör
i lönegraden Ao 23. Övriga förslag om nya tjänster vid inspektionen
torde lämnas utan bifall.
Styrelsens äskanden i övrigt gäller förändringar av automatisk karaktar
o''ch föranleder ingen erinran från departementschefens sida. För nästa
budgetår bör anslaget till fartygsinspektionens avlöningar i enlighet härmed
ökas med 179 000 kronor till sammanlagt 1 517 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
sålunda,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för fartygsinspektionen vidtaga den ändring, som föranledes
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t ..............................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................
Summa kronor
699 600
9 600
449 900
334 800
23100
1 517 000
c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 517 000 kronor.
58:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 60, s. 166 och 167), som innebär att delposterna till reseersättningar
och till övriga expenser uppräknas med resp. 7 000 och 3 200
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 207 000
kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
59:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 61, s. 167—169) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 300 000 kronor.
Departementschefen konstaterar, att moderniseringen och rationaliseringen
av säkerhetsanstalterna för sjöfarten under de senaste åren kunnat
fullföljas i snabb takt. Framför allt genom automatisering av fyrar och
fyrskepps ersättande med bottenfasta fyrar har en avsevärd personalreduktion
uppnåtts inom fyrstaten. Denna moderniseringsprocess är emellertid
långt ifrån avslutad. De medelsbehov som sjöfartsstyrelsen har anmält i
sin senaste petitaskrivelse avser huvudsakligen ett fortsättande av i styrelsens
långtidsplaner förutsedda ny- och ombyggnader av fyrar. Medel
äskas dessutom bl. a. till vissa för rationaliseringen av lotsplatsorganisationen
angelägna byggnadsföretag vid lotsplatserna.
Departementschefen är medveten om de rationaliseringsvinster, som på
längre sikt erhålles genom ett fullföljande av föreliggande planer, och anser
sjöfartsstyrelsens äskanden väl motiverade. Med hänsyn till nödvändigheten
att så vitt möjligt begränsa investeringarna och då departementschefen
under en särskild punkt föreslår en betydande medelsanvisning för
sjösäkerhetens förbättrande genom en radionavigeringsanläggning vid Norrlandskusten,
har han dock stannat för att förorda oförändrat anslag på
driftbudgeten. På kapitalbudgeten anser departementschefen med hänsyn
till förefintlig reservation en minskning med 300 000 kronor av anslaget
möjlig.
Därest riksdagen godtager den medelsanvisning som nu förordats, torde
det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma
anslagens användning. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha befogenhet
att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel, som
under budgetåret står till förfogande, icke förslår att täcka hela kostnaden.
Utskottet. Genom de medel, som under senare år tillförts sjöfartsstyrelsen
via drift- och kapitalbudgetsanslagen till säkerhetsanstalter för sjöfarten,
har en väsentlig upprustning av de marina säkerhetsanordningarna kommit
till stånd. Angelägna behov återstå för visso att tillgodose. Utskottet
anser dock, att den förordade anslagsramen av 3,3 miljoner kronor_var
av
2,3 miljoner kronor på driftbudgeten och 1 miljon kronor på kapitalbudgeten
— är sådan, att en fortsatt rimlig utbyggnads- och moderniseringstakt
blir möjlig. Förslaget till medelsanvisning tillstyrkes sålunda av
utskottet, som anser att för dispositionen av berörda anslag de riktlinjer
böra tillämpas, som angivits av departementschefen.
Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten
gör utskottet hemställan i sitt utlåtande nr 48.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
47
Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000
kronor.
60:o) Anläggning av radionavigeringssystem. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 62, s. 169—178) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Gustafson i Göteborg och Stenberg väckt motion
(II: 113), vari hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med sjöfartsstyrelsens
förslag besluta att 2 milj. kronor av kvarstående överskottsmedel
från krigsförsäkringen må disponeras för ifrågavarande anläggning och
att förevarande anslag sålunda uppföres med 3,8 miljoner kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Enligt departementschefen är det angeläget, att de nya navigeringshjälpmedlen
så snabbt som möjligt kan ställas till förfogande för sjöfarten vid
alla våra kuster. I de starkt trafikerade och svårnavigabla farvattnen i Bottenhavet—Bottenviken
med dess under långa tider av året svåra isförhållanden
är det särskilt angeläget att alla möjligheter till förbättring av navigeringsmöjligheterna
tillvaratas. Han är därför beredd medverka till att
för nästa budgetår medel anvisas för iordningställande längs norrlandskusten
av ett radionavigeringssystem med i huvudsak den utformning,
som föreslås av sjöfartsstyrelsen. Hela det erforderliga beloppet bör ställas
till förfogande genom medelsanvisning över riksstaten. Sjöf artsstyrelsens
förslag, att för ändamålet även måtte disponeras 2 milj. kronor av
överskottsmedel från statens krigsförsäkringsnämnd biträdes sålunda icke
I enlighet härmed bör för budgetåret 1961/62 anvisas ett särskilt reservationsanslag
om 5,8 milj. kronor till nämnda anläggning.
Som sjöfartsstyrelsen föreslår torde från och med den 1 juli 1961 den
Kronan tillhöriga östersjökedjan — såväl i vad avser däri ingående fastigheter
som instrument och apparater m. m. — överföras från marinförvaltningen
respektive fortifikationsförvaltningen till förvaltning av sjöfartsstyrelsen
och därav betingade ändringar, såvitt gäller redovisningen i berörda
fastighetsfonder, vidtagas.
Eljest förutsätter departementschefen att det skall få ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma i de skilda frågor rörande administrationen m. m. som
kommer att aktualiseras i samband med projektets genomförande, liksom
att bemyndiga sjöfartsstyrelsen att sluta i sammanhanget erforderliga överenskommelser.
I likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket anser
han att någon ersättning till marinen för dess tidigare investeringskostnader
för östersjökedjan icke bör ifrågakomma.
48
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Vad angår driften ansluter departementschefen sig till statskontorets mening,
att bidrag liksom hittills bör utgå även för statsägda deccamottagare.
Med tillägg av de bidrag till driften, som Deccabolaget enligt föreliggande
avtalsförslag utfäst sig att årligen erlägga till sjöfartsstyrelsen, blir de sammanlagda
inkomsterna under budgetåret 1961/62 cirka 550 000 kronor.
På utgiftssidan räknas med 850 000 kronor vid full utbyggnad. Med hänsyn
till att norrlandskedjan inte kommer att vara i gång under hela budgetåret
1961/62 beräknas de sammanlagda driftkostnaderna därunder att
uppgå till 650 000 kronor. Då departementschefen förutsätter att för driften
skall upprättas en inkomst- och utgiftsstat och att endast det belopp,
varmed utgifterna överstiger inkomsterna, skall belasta riksstaten, stannar
anslagsbehovet för budgetåret 1961/62 vid 100 000 kronor. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t — eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande
sjöfartsstyrelsen — att inom nämnda inkomst- och utgiftsstat anställa för
driften erforderlig personal ävensom bestämma lönegradsplaceringen m. m.
för densamma. Hemställan om anslag till driften göres under särskild anslagspunkt.
Utskottet finner det i likhet med departementschefen angeläget, att det
existerande radionavigeringssystemet utbygges att omfatta även Bottenhavet—Bottenviken.
Därmed skapas — genom en ökad framkomlighet i de
berörda farvattnen och genom en ökad sjösäkerhet över huvud — väsentligt
förbättrade förutsättningar för sjöfarten på Norrland och kompletteras
i ett betydelsefullt hänseende de säkerhetsanordningar i övrigt inom
området, som successivt byggts upp. I enlighet med denna sin inställning
är utskottet berett förorda, att medel ställas till förfogande för ändamålet.
Vad angår sättet för finansieringen har i motionen II: 113 föreslagits,
att av erforderliga 5,8 miljoner kronor viss del eller 2 miljoner kronor
måtte anvisas av resterande överskottsmedel från statens krigsförsäkringsnämnds
verksamhet. I anledning härav vill utskottet erinra om att Kungl.
Maj :t den 8 april 1960 föreskrivit, att kvarstående odisponerat överskott å
krigsförsäkringsnämndens rörelse skulle överföras till en tillfällig checkräkning
i Sveriges riksbank, vilken räkning skulle upphöra senast den 30 juni
1961. Sedermera har Kungl. Maj :t den 20 januari 1961 föreskrivit, att ifrågavarande
överskottsmedel skola tillföras budgeten. Med hänsyn till vad
sålunda förekommit, vilket står i överensstämmelse med statsmakternas år
1952 fattade beslut rörande dispositionen av dessa medel, avstyrkes motionen.
Vad i övrigt av departementschefen föreslagits i fråga om förvaltningen
av de existerande radionavigeringsanordningarna i Östersjön och beträffande
finansieringen av driften av radionavigeringssystemet över huvud föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 113, till Anläggning av ra
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
49
dionavigeringssystem för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 5 800 000 kronor.
61 :o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 63, s. 178) och i anslutning till sitt under föregående
punkt i utlåtandet gjorda ställningstagande till frågan om driften av
radionavigeringssystemet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
62:o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
64, s. 178 och 179), innebärande en uppräkning av anslaget med 150 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 900 000
kronor.
63 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 179 och 180), som innebär medelsanvisning
motsvarande behovet för underhåll och drift av befintliga fiskefyrar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 13 000 kronor.
64 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 180—182), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
65 :o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 67, s. 182—184), vilket innebär en anslagssänkning av 200 000 kronor
på grund av förväntad minskad belastning å anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.
06:o) Nytt isbrytarfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68,
s. 184—187) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. II samt. Nr 10
50
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr Gorthon väckt motion (1:390), vari hemställts,
att riksdagen måtte till Nytt isbrytarfartyg för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Antalet statsisbrytare är för närvarande fyra, nämligen Atle, Ymer, Thule
och Oden. De två sistnämnda är byggda under 1950-talet och motsvarar väl
de krav, som man i dag ställer på en god havsisbrytare. Atle byggdes år
1926 och Ymer 1932. I båda fallen innebär detta en för specialfartyg av förevarande
slag mycket hög ålder. Ymer har emellertid under de senaste åren
genomgått en omfattande modernisering och revidering och beräknas härigenom
kunna användas under ytterligare åtminstone tio år. Någon motsvarande
ombyggnad har av olika skäl ej ansetts motiverad för Atle, som nu
är i ett mycket dåligt skick och endast under några år till torde kunna fylla
sin uppgift. Bland annat är maskinanläggningen hårt nedsliten och förläggningsutrymmena
otidsenliga. Dessutom måste plåtarna i skrovet snarast bytas
ut, om fartyget skall kunna fullgöra ytterligare tjänst. De sammanlagda
kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten in. m. torde närma sig kostnaderna
för ett helt nytt fartyg av motsvarande storlek.
Det successivt ökade behovet av effektiv havsisbrytning längs norrlandskusten
får ses mot bakgrunden av den utbyggnad av industrien, som ägt
rum där under framför allt den senaste femårsperioden och som förväntas
komma att fortsätta under de närmaste åren. En nyligen företagen undersökning
visar att under tiden 1960—1965 produktionskapaciteten vid exempelvis
de massa- och pappersfabriker, som ligger från Gävle och norrut,
kommer att öka med sammanlagt inemot en miljon ton. Jämfört med nuvarande
produktionskapacitet är detta en ökning i storleksordningen 35 procent.
Det står under sådana förhållanden utan vidare klart, att varje förlängning
av skeppningssäsongen vintertid måste innebära betydande ekonomiska
fördelar för näringslivet. Samtidigt gör de nuvarande konkurrensförhållandena
på världsmarknaden det angeläget att i all tänkbar utsträckning
upprätthålla kontinuerliga leveranser.
Mot bakgrunden härav och med hänsyn till att Atle måste läggas i reserv
om några år, synes redan nu åtgärder böra vidtas i syfte att anskaffa en ny
statsisbrytare. I likhet med sjöfartsstyrelsen och marinförvaltningen har
departementschefen kommit till uppfattningen, att det nya fartyget bör
vara av ungefär samma storlek och ha samma maskinstyrka som Oden. Av
sysselsättningsskäl på sikt är han närmast inne på tanken att fartvget
bör byggas vid svenskt varv. De närmare förutsättningarna härför i ekonomiska
och andra avseenden måste emellertid först utrönas, innebärande
med nödvändighet ett relativt omfattande projekterings- och konstruktionsarbete.
Departementschefen föreslår att det uppdras åt marinförvaltningen
att ansvara för detta arbete, vilket bör äga rum i intimt samarbete med
sjöfartsstyrelsen och med företrädare för den svenska varvsindustrien. Han
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
51
förutsätter nämligen att lösningen av de många skilda tekniska problem,
som fortlöpande kommer att aktualiseras, i så stor utsträckning som möjligt
anförtros sådana varvs- och andra industriföretag, där den speciella sakkunskapen
är till finnandes. Därvid torde den erforderliga personalförstärkningen
vid marinförvaltningen kunna hållas inom relativt snäva gränser.
De sammanlagda kostnaderna för här åsyftade projekterings- och konstruktionsarbeten
har uppskattats till 4 milj. kronor, varav hälften bör anvisas
för nästa budgetår och återstoden för budgetåret 1962/63.
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit får det sdccessivt ökade
behovet av effektiv havsisbrytning längs norrlandskusten ses mot bakgrunden
av den utbyggnad av industrien, som ägt rum där, och som förväntas
komma att fortsätta än snabbare under de närmaste åren. Med hänsyn
härtill och då statsisbrytaren Atle, som byggdes år 1926, endast med viss
tvekan kan användas för havsisbrytning, finner utskottet angeläget, att,
såsom departementschefen föreslår, åtgärder nu vidtagas i syfte att anskaffa
en ny statsisbrytare. Anförda skäl synas tala för att det nya fartyget blir av
samma huvudtyp som Oden, även om under senare år vunna erfarenheter
och gjorda vetenskapliga och praktiska rön tala för vissa modifikationer i
denna. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, synas dessa emellertid
icke vara av mer genomgripande art än att behövliga specifikationer utan
större tidsutdräkt inom vederbörliga myndigheter kunna sammanställas,
med stöd av vilka därefter förfrågningar med begäran om offert på ny statsisbrytare
utan dröjsmål torde kunna göras till inländska och utländska
varv. Utskottet fäster stor vikt vid tidsfaktorn i detta sammanhang. För i
synnerhet det norrländska näringslivets konkurrenskraft förefaller det nämligen
icke endast vara av största vikt, att skeppningssäsongen redan de
närmaste åren kan göras så lång som möjligt. Starka skäl synas därutöver
tala för uppfattningen, att just åren 1964, 1965 och 1966 äro av speciell betydelse
med hänsyn till möjligheterna för svensk skogsindustri att hävda
sig på marknaderna. Byggnadstiden för en ny statsisbrytare torde kunna
beräknas till tre år. Utskottet kan icke dela den meningen, att byggandet
av den nya statsisbrytaren utan vidare bör förbehållas svenskt varv. Genom
att samtidigt begära offerter av såväl svenska som utländska varv
torde fördelaktigare priser och leveranstider kunna ernås. Som motiv för
tanken att ställa utländska varv utanför möjligheterna att konkurrera om
den beställning, det här gäller, har åberopats arbetsmarknadsskäl. Till detta
vill utskottet endast anföra, att hänsyn också bör tagas till önskvärdheten
av att underbygga en hög och jämn sysselsättning i de norrländska industrierna
och hamnarna. Det är därför väsentligt, att något onödigt dröjsmål
ej uppkommer vid byggandet av den nya statsisbrytaren, om vars nödvändighet
ur denna synpunkt alla parter äro överens.
Av det anförda torde framgå alt utskottet icke vill föreslå riksdagen att
begränsa Kungl. Maj:ts rätt att utnyttja det under denna punkt begärda anslaget
till att gälla konstruktionsarbeten. Enligt utskottets mening bör det
4f Iiihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10
52
Statsutskottets utlåtande nr 10 år I96t
tvärtom till den del, det icke erfordras för färdigställande av för förfrågningar
nödvändiga huvudspecifikationer, utnyttjas i samband med utläggande
av beställning på ny statsisbrytare av Odens huvudtyp. I den mån ytterligare
medelsanvisning för likviden i samband med själva beställningen
blir nödvändig redan under närmaste budgetår, torde äskande därom
framställas på tilläggsstat.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionen I: 390, i vad den avser medelsanvisningen, till
Nytt isbrytarfartyg för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor;
b) i anledning av motionen 1: 390, i vad den icke behandlats
under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.
67 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 69, s. 187—191) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 060 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 473 000 kronor.
Utskottet har vid olika tillfällen understrukit behovet av att en effektivisering
av sjömätningsverksamheten kommer till stånd. En ökning av anslagsramen
har också skett under senare år, som möjliggjort en förstärkning
av mätningskapaciteten och en successiv förnyelse i fråga om materiel
och utrustning. Då utskottet i likhet med departementschefen anser, att
mälningsarbetet i möjlig mån bör påskyndas, har utskottet icke något att
erinra mot den förordade uppräkningen av anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 1 550 000 kronor.
Hamnar och farleder
68 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 70, s. 191—193) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 kronor.
Utskottet. Vad beträffar frågan om utbyggnad av Visby hamn vill utskottet
erinra om att enligt gällande bestämmelser kan till ett arbete av detta
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
53
slag utgå statsbidrag med 2/3 av de beräknade kostnaderna. Vid sin behandling
av motsvarande punkt föregående år framhöll utskottet, att, vad beträffar
utbyggnaden av nämnda hamn, vissa skäl torde kunna anföras för en
högre bidragsandel. Utskottet erinrade i sammanhanget om att även sjöfartsstyrelsen
funnit dylika skäl föreligga och att enligt styrelsen bidraget
borde utgå med 9/10 av de godkända byggnadskostnaderna. Sjöfartsstyrelsen
har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår ånyo gjort framställning
härom. Utskottet förutsätter, att Ivungl. Maj:t slutligt prövar statsbidragsfrågan,
så snart en definitiv överblick över arbetenas omfattning föreligger.
Utskottet utgår härvid från att så skall bli möjligt utan längre dröjsmål.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
69 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
71, s. 193—195) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 125 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att en rad farledsprojekt f. n. är under
utredning. En del av dessa projekt är väl ägnade att komma till utförande
i sysselsättningsbefrämjande syfte i ett försämrat konjunkturläge och bör
därlör upptas i investeringsreserven. En förutsättning härför är emellertid,
att projekteringen förts fram så långt att arbetena vid behov kan påbörjas
utan tidsutdräkt. För att möjliggöra slutförande av vissa pågående projekteringar
och farledsförbättringar tillstyrkes ökning av medelsanvisningen
under förevarande anslag med 75 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.
70 ro) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 72, s. 195 och 196) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.
Departementschefen är medveten om att den pågående rationaliseringen
av fiskerinäringen reser krav på förbättringar av hamnförhållandena på
många platser. Åtskilliga fiskehamnsarbeten har också kommit till utförande
under de senaste åren. Därvid har även arbetsmarknadsstyrelsen i
sysselsättningsbefrämj ande syfte ställt medel till förfogande (5 milj. kronor
under en treårsperiod). — Inom sjöfartsstyrelsen har under senare år
54
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
en översyn skett av upprustningsbehovet på förevarande område, och resultatet
därav har överlämnats till handelsdepartementet. I avvaktan på Kungl.
Maj :ts prövning därav synes anslaget för nästa budgetår böra upptas med
oförändrat belopp.
Utskottet har icke något att invända mot anslagsberäkningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
71 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 197), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kronor.
72 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 74, s. 197 och 198) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Dahl
m. fl. (I: 186) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i
öckerö m. fl. (II: 281), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 milj. kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:281.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.
Sjöfartsstyreslen erinrar om den år 1957 överlämnade utredningen rörande
storleken av de kvantiteter bensin, som årligen förbrukas av den
mindre sjöfarten. Utredningen visade att de kvantiteter bensin, som då
förbrukades av den mindre sjöfarten, svarade mot en bensinskatt, vilken
uppskattades till 6,8 milj. kronor per år. Den utveckling mot ökat antal motorbåtar
och ökning av motorernas effekter, som sedan dess ägt rum, torde
ha medfört en påtaglig ökning av detta skattebelopp. Den del av bensinskatten,
som kommer den mindre motorbåtstrafiken till godo, är sålunda
mycket liten i jämförelse med vad som inbetalas. Styrelsen anser att man
måste beakta småbåtstrafikens betydelse som kommunikationsmedel särskilt
för de stora fritidsområden som finnes i landets skärgårdar. Mot bak
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
55
grunden härav samt det stora behovet av hamnbyggnader för dessa mindre
båtar, synes det sjöfartsstyrelsen skäligt att anslaget väsentligt höjes.
Departementschefen är icke beredd att förorda någon höjning av anslaget.
Utskottet är väl medvetet om det stora behovet av hamnbyggnader för
den mindre motorbåtstrafiken men anser sig icke för närvarande böra förorda
någon uppräkning av förevarande anslag. De i ämnet väckta motionerna
avstyrkas sålunda.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag av motionerna I: 186 och 11:281, till Bidrag
till byggande och underhåll av mindre hamnar och
farleder för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sjöbefälsskolorna
73:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 75, s. 198—202) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Sjöbefälsskolorna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
2 756 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 321 600 kronor.
Då 1959 års riksdag beslutade en effektivisering av undervisningen vid
sjöbefälsskolorna förutsattes, att utbildningen skulle omläggas successivt
och skolorna i takt därmed tillföras den personal och de materiella resurser,
som omorganisationen motiverade. Sjöfartsstyrelsens nu framlagda
förslag om medelsanvisning till sjöbefälsskolorna för nästa budgetår ansluter
därtill och till den av Kungl. Maj :t förra året beslutade omläggningen
av den lägre nautiska och maskintekniska utbildningen.
Med hänsyn bland annat till att sjöbefälsskolorna för närvarande inte
har det elevantal, som förutsattes vid omorganisationen — det är framför
allt på den maskintekniska sidan, som tillströmningen av elever har
blivit mindre än väntat — synes sjöfartsstyrelsens förslag om nya lärartjänster
böra biträdas endast i så måtto, att vid sjöbefälsskolorna från
och med nästa budgetår nyinrättas två tjänster som lektor i Ao 24, båda i
elektroteknik, samt två tjänster som adjunkt i Ao 23 i maskinteknik m. m.
Härför inräknas i ordinarieposlen 98 000 kronor. Inom ramen för gällande
kursplaner ytterligare uppkommande behov av lärarkrafter torde få tillgodoses
genom anställande av timlärare. Detsamma gäller det lärarbehov,
56
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
som följer av att vissa klasser inrättas under kalenderåret 1961 enligt övergångsbestämmelserna
i sjöbefälsskolestadgan. Till timlärararvoden beräknas
i enlighet därmed höjning av icke-ordinarieposten med 92 600 kronor.
Sistnämnda post bör därjämte uppräknas från och med nästa budgetår med
10 500 kronor för en ny tjänst som institutionstekniker i Ae 9 samt med
12 000 kronor i ökade kostnader för privatistexamina.
Kostnaderna för en extra sjökaptensklass II och en eventuell dylik klass
I vid Göteborgsskolan, i båda fallen under läsåret 1961/62, synes tills vidare
kunna betalas av fondmedel.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag anfört
vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås uppflyttning
i lönegrad av fem tjänster som adjunkt från Ao 21 till Ao 23. Merkostnaderna
härför under ordinarieposten blir 13 900 kronor.
I övrigt tillstyrker departementschefen, med hänsyn till redan genomförda
arvodeshöjningar m. m., uppräkning av den särskilda arvodesposten
med 1 200 kronor samt beräknar för löneklassändringar ytterligare 7 100 kronor.
Anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
torde vidare böra höjas med respektive 196 400 kronor och 2 700
kronor.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts bör sjöbefälsskolornas avlöningsanslag
för nästa budgetår upptas med sammanlagt 2 756 000 kronor,
vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 434 400
kronor.
Utskottet. De av departementschefen framförda förslagen syfta till en personalmässig
förstärkning av sjöbefälsskolorna och få ses som ett led i den
successiva anpassningen till den sjöbefälsskoleorganisation, som godkändes
av 1959 års riksdag. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka de föreslagna
nya tjänsterna — liksom därav föranledda ändringar i personalförteckningen
— och har ej heller i övrigt något att invända mot vad departementschefen
förordat. Utskottet vill slutligen i sammanhanget erinra om att riksdagen
numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,
såvitt nu är i fråga.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, som föranledas
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/
62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 302 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 13 200
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
57
3.
4.
5.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................
Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................
Summa kronor
977 100
437 800
25 300
2 756 000
c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1961/
62 anvisa ett förslagsanslag av 2 756 000 kronor.
74:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 76, s. 203 och 204), som innebär dels att utgiftsposterna till
reseersättningar och till övriga expenser uppräknas med resp. 2 700 och
27 300 kronor och dels att inkomstposten för hyror och hyresersättningar hojes
med 1 100 kronor, får utskottet — under erinran om att anslagsökningen
utgör 28 900 kronor — hemställa,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader for
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.
75:o) Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya skollokaler. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 204 och 205) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
På orter med sjöbefälsskola åvilar det sedan gammalt vederbörande kommun
att hålla undervisningslokalerna, medan staten svarar för inventarieanskaffningen.
Den av riksdagen för ett par år sedan beslutade nya sjobefälsutbildningen
innebar bland annat en ej oväsentlig ökning av antalet
klassavdelningar och förutsatte därjämte större och modernare laboratorieutrymmen
än som finns för närvarande. De ökade lokalbehoven avses väsentligen
skola täckas genom nybyggnader, och sådana är nu under uppförande
i sjöbefälsskolestäderna. Med understrykande av svårigheterna att på
nuvarande stadium närmare ange storleken av utgifterna för erforderliga
inventarieinköp har sjöfartsstyrelsen — enligt vad departementschefen under
hand inhämtat — uppskattat hela omfattningen därav till 700 000 kronor.
Av detta belopp skulle drygt hälften, eller 400 000 kronor, behöva anvisas
för nästa budgetår. Denna uppskattning torde i och för sig böra lämnas
utan erinran. Till ändamålet förordar departementschefen därför anvisande
för budgetåret 1961/62 av 400 000 kronor under särskilt reservationsanslag.
Del bör emellertid ankomma på sjöfartsstyrelsen att — när respektive
byggnationer närmar sig sin fullbordan och säkrare underlag finns att bedöma
storleken av kostnaderna för inköp av de nödvändiga inventarierna —
göra hemställan till Kungl. Maj:t om erforderlig medelsanvisning från anslaget.
58
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Inventarier till
nya skollokaler för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
76:o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 78, s. 205 och 206), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor.
77:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl
Maj :ts förslag (punkt 79, s. 206—208), innebärande en anslagshöjning av
15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
78:o) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker m. m. I enhghet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 208 och 209), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare
av läroböcker m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
Övriga sjöfartsändamål
79:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 81, s. 209 och 210) att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för handelsflottans pensionsanstalt, att
tillampas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels till Handelsflottans
pensionsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 74 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att under nämnda
budgetår i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten för
pensionsanstalten uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 69 100 kronor.
I propositionen nr 92 till 1960 års riksdag anmäldes att hela frågan om
handelsflottans pensionsanstalts ställning och verksamhet efter genomförande
av den allmänna tilläggspensioneringen var föremål för utredning.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
59
Bland annat hade ett i ämnet framlagt betänkande efter vederbörlig remissbehandling
ansetts böra underkastas ny översyn. Så har numera skett inom
handelsdepartementet. Resultatet därav redovisas i en i november 1960 upprättad
promemoria, vilken remissbehandlats. Promemorian torde komma
att föranleda särskild proposition till 1961 års riksdag.
Såvitt gäller anstaltens personella organisation påkallar enligt departementschefen
de i promemorian framlagda förslagen, så långt nu kan bedömas,
inga egentliga ändringar. För att kunna tillgodose det behov av tillfällig
personalförstärkning, som kan komma att uppstå vid förslagens genomförande,
torde emellertid bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Maj :t att i
erforderlig mån medgiva överskridande av den i pensionsanstaltens avlöningsstat
uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Kungl. Maj :t har den 3 juni 1960 (nr 487) utfärdat kungörelse om befäl å
svenska handelsfartyg m. m. (sjöbefälskungörelse). I denna kungörelse finnes
ingen motsvarighet till den i närmast föregående författning på området
meddelade bestämmelsen, att hälften av vissa enligt författningen
ådömda böter skall tillfalla handelsflottans pensionsanstalt. På grund härav
bör den i avlöningsstaten för anstalten under rubriken Särskilda uppbördsmedel
uppförda posten Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar
i fortsättningen benämnas Räntor å förvaltningskostnadsfonden.
Anslaget till avlöningar torde för ändringar av automatisk natur böra
ökas med 4 900 kronor till 74 000 kronor.
I avbidan på förenämnda proposition till 1961 års riksdag torde statens
bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt
böra i statsverkspropositionen för nästa budgetår beräknas till 700 000 kronor.
Hemställan om bidraget göres under tolfte huvudtiteln.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och tillstyrker, att Kungl. Maj :t erhåller begärt bemyndigande att överskrida
den i avlöningsstaten upptagna posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 35 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............... 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... 24 800
60
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 16 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
............................................. 1 200
Summa kronor 83 000
Särskilda uppbördsmedel
Räntor å förvaltningskostnadsfonden................. 9 000
Nettoutgift kronor 74 000
b) till Handelsflottans pensionsans fält: Avlöningar för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 kronor;
c)
bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1961/62
i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten
för handelsflottans pensionsanstalt uppförda anslagsposten
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
80 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 82, s. 211), som innebär en uppräkning av anslaget
med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 9 000 kronor.
81 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 83, s. 211—213) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens sjöhistoriska museum att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Statens sjöhistoriska
museum: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 338 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 285 800 kronor.
Enligt departementschefen torde för vissa automatiska förändringar beräknas
höjningar om sammanlagt avrundat 8 200 kronor. Vidare bör för vikariats-
och övertidsersättningar samt för obekvämhetstillägg räknas med
ytterligare 1 100 kronor. Anslagsposterna till rörligt tillägg och till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter slutligen torde ökas med resp.
31 400 och 300 kronor.
Departementschefen tillstyrker en ny tjänst som museivakt i lönegraden
Ae 7. Härför beräknas under icke-ordinarieposten höjning med 10 600 kronor.
Därjämte bör för arvode åt museets organisationsföredragande under
särskild anslagspost upptas ett belopp av 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
61
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 118 500
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.............. 600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 143 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 70 700
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................. 5 200
Summa kronor 338 000
b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 338 000 kronor.
82ro) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 84, s. 213 och 214), innebärande att posten till bränsle,
lyse och vatten nedräknas med 5 000 kronor och att posten till övriga expenser
uppräknas med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 46 000 kronor.
83:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj ris förslag (punkt 85, s. 214 och 215), innebärande
en uppräkning av anslaget med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1961/62
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor.
84 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj ris förslag
(punkt 86, s. 215 och 216), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
85:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I enlighet
med Kungl. Maj ris förslag (punkt 87, s. 216), innebärande en upp
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
räkning av anslaget med 5 000 kronor med hänsyn till en väntad ökning av
belastningen å detsamma, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader för
sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 85 000 kronor.
86 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 88, s. 216 och 217), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 340 000 kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
87:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 90, s. 218—223) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
verket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels
ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 9 106 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 822 800 kronor.
Departementschefen förordar, att patentverket får ökade möjligheter att
på patentanmälningsavdelningarna anställa tillfällig personal och inräknar
för arvoden till dylik personal ett belopp av 50 000 kronor. — Förra årets
riksdag beslutade för patentanmälningsavdelningarna tio nya tjänster, avsedda
för läroverksutbildade ingenjörer och lönegradsplacerade jämlikt den
i kommunikationsverken tillämpade befordringsgången. I enlighet med vad
chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar
gemensamma frågor bör sex av dessa tjänster ändras till tjänster
som byråingenjör i Ae 19. Kostnadsökningen blir 52 250 kronor. — Med hänsyn
till den nuvarande tillströmningen av bolagsärenden beräknas för bolagsavdelningen
ökning med sammanlagt 39 280 kronor för ett förordnande
att bestrida göromål, som ankommer på byrådirektör i A 24 och för inrättande
av en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Besvärsavdelningen
fungerar fr. o. m. den 1 januari 1961 som mellaninstans i varumärkesärenden.
För att möjliggöra förstärkning av avdelningens personal föreslås
inrättande av eu extra tjänst som byråchef i Bg 1. Härför beräknas 32 960
kronor. Därutöver tillstyrkes inrättande av en tjänst som biträde i reglerad
befordringsgång, en tjänst som eldare i Ao 7 och en tjänst som expeditionsvakt
likaledes i Ao 7. Merkostnaderna blir 29 030 kronor. — Under hänvisning
till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
63
flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas 4 210 kronor för uppflyttning
i lönegrad av följande tjänster, nämligen av en tjänst som förste
byråsekreterare från Ae 23 till Ae 24 med tjänstebenämningen byrådirektör,
av två tjänster som kanslibiträden från Ao 7 till Ao 9 med tjänstebenämningen
kontorist samt av en tjänst som föreståndare från Ao 8 till Ao
9 med tjänstebenämningen fotograf. — Sex kontorsbiträdestjänster i Ao 5
förändras till dylika tjänster i reglerad befordringsgång. — Ytterligare beräknas
för löneklassändringar, lönegrads- och grundlöneändringar m. m.,
rörligt tillägg samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter ökningar
med tillhopa 1 074 300 kronor. För visst arvodesuppdrag beräknas 1 200
kronor.
Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit kommer avlöningsanslaget
att öka med 1 283 200 kronor till 9 106 000 kronor. Häremot
svarar ökningar om ca 800 000 kronor av patentverkets inkomster i verksamheten,
varigenom inkomsttiteln i sin helhet kommer att för nästa budgetår
vara uppförd med 14 800 000 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och de
förordade ändringarna i personalförteckningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket, som
föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1961;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 3 443 300
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 4 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 3 510 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 008 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 139 400
Summa kronor 9 106 000
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 9 106 000 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
88:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 223 och 224), innebärande en anslagshöjning
av 131 500 kronor, varav 100 000 kronor hänför sig till publikationstryck,
5 000 kronor till reproduktionsverksamhet, 1 000 kronor till postavgifter
in. m., 500 kronor till reseersättningar och 40 000 kronor till övriga expenser,
varjämte vid beräkningen av anslaget hänsyn tagits till en ökning av särskilda
uppbördsmedel med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
1 417 000 kronor.
89:o) Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av ny flygel
till ämbetsbyggnaden m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
92, s. 224 och 225) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
Patentverket yrkade i förra årets petita 283 000 kronor för ifrågavarande
ändamål. I statsverkspropositionen lämnades ämbetsverkets beräkningar i
stort sett utan erinringar. Dock förutsattes att vissa anskaffningar kunde anstå
till sommaren 1961. Anslaget begränsades därför till 225 000 kronor.
För nästa budgetår torde anvisas resterande belopp (283 000 — 225 000 =)
58 000 kronor jämte 12 000 kronor för anskaffning av armatur och för vissa
kostnadsfördyringar.
Till utskottet har under hand överlämnats en inom handelsdepartementet
upprättad, av statssekreteraren i departementet med skrivelse den 22
mars 1961 överlämnad promemoria angående ytterligare medelsbehov för
budgetåret 1961/62 till möbelanskaffning m. m. vid patent- och registreringsverket.
I skrivelsen framhålles följande:
I anslutning till utskottets behandling av tionde huvudtiteln har jag
ansett mig böra bringa till utskottets kännedom frågan om visst medelsbehov
för iordningställande av några nyligen till patentverket upplåtna
tjänstelokaler. Slutligt ställningstagande i frågan har icke kunnat ske i
sådan tid att det varit möjligt att redovisa ärendet i någon av vårens tillläggsstater.
Då emellertid ett uppskov i anslagsfrågan kan medföra att de
ifrågavarande lokalerna står outnyttjade under en längre tid, har jag för
utskottets beaktande låtit utarbeta bifogade promemoria. — Jag vill i sammanhanget
meddela, att i ärendet gemensam beredning ägt rum med finansdepartementet,
som icke haft något att erinra mot storleken av det i
promemorian anmälda medelsbehovet eller mot att promemorian överlämnas
till utskottet.
Promemorian är av följande innehåll:
Från ett för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln uppfört reservationsanslag
Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av
ny flygel till ämbetsbyggnaden m. m. har genom beslut av Kungl. Maj :t den
3 juni 1960 225 000 kronor ställts till patentverkets förfogande. I årets tionde
huvudtitel föreslås anvisande till ändamålet av ytterligare 70 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
65
Båda beloppen avser den östra av två flygelbyggnader under uppförande. Lokalerna
i byggnaden blir tillgängliga för patentverket under våren 1961.
I skrivelse den 24 februari 1961 har patent- och registreringsverket anmält,
att byggnadsstyrelsen numera räknar med att kunna ställa även de
två översta våningarna i den västra flygeln till patentverkets disposition.
Också bottenvåningen i sistnämnda flygel torde komma att få helt utnyttjas
av patentverket.
Patentverket saknar medel för utrustning av de sålunda nytillkomna utrymmena
i västra flygeln. Kostnaderna för gardiner, elektrisk armatur, mattor,
hyllutrustning, förvaringsskåp samt övriga möbler och inventarier till
de två översta våningarna i västra flygeln uppskattas av patentverket till
61 000 kronor. För motsvarande utrustning av bottenvåningen beräknas
30 500 kronor.
Vad beträffar de i västra flygeln belägna s. k. undervåningen och källarvåningen
är det ännu ovisst vem som skall disponera dessa. Patentverket anser
det emellertid rationellt att i samband med övriga beställningar för utrustning
av byggnaden även beställs gardiner och elektrisk armatur för sistnämnda
utrymmen. Kostnaderna härför uppskattas till 5 500 kronor.
Under hänvisning till det anförda har patentverket hemställt att ett belopp
av 97 000 kronor anslås för inredning och utrustning av västra flygelbyggnaden.
Antalet befattningshavare hos patent- och registreringsverket har okat
avsevärt under senare år med lokalsvårigheter som följd. År 1959 räknades
med att dessa svårigheter i huvudsak skulle bli avhjälpta genom att patentverket
fick disponera den östra av de två flyglar till ämbetsbyggnaden, vilka
för närvarande är under uppförande. Under den senaste tiden bär emellertid
genom ansvällning av arbetsuppgifterna ytterligare personal måst tillföras
patentverket, främst dess bolagsavdelning men även patentanmälmngsavdelningarna.
För att tillgodose det i samband därmed ökade lokalbehovet har
byggnadsstyrelsen nyligen ställt tre vaningar i den västra flygelbyggnaden
till förfogande för patentverket. Inflyttning beräknas kunna ske under våren
1961. Blir så inte fallet uppstår olägenheter, inte bara för patentverket utan
även för vissa andra statliga institutioner, som avses skola överta lokaler,
vilka patentverket för närvarande använder utanför ämbetsbyggnaden.
Med hänsyn till nämnda olägenheter har handelsministern, sedan patentverkets
skrivelse föredragits för honom, ifrågasatt om inte åtgärder bör vidtas
i syfte att snarast ställa erforderliga medel för inredning och utrustning
av västra flygelbyggnaden till patentverkets förfogande. Patentverkets bedömningar
av medelsbehovet har av handelsministern lämnats utan erinran.
Handelsministern anser tillräckligt, att de för ytterligare utrustningsändamål
erforderliga medlen finns tillgängliga för patentverket från och med den
1 juli 1961 därvid emellertid förutsätts att patentverket redan under våren,
efter riksdagens behandling av frågan, får lägga ut beställningar av möbler
in. in.
Utskottet. Kungl. Maj:t har under förevarande punkt äskat ett anslag av
70 000 kronor för inredning in. in. av den östra av de två flyglar till ämbetsbyggnaden,
som är under uppförande. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag till medelsanvisning.
Under utskottets behandling av tionde huvudtiteln har i en till utskottet
med skrivelse den 22 mars 1961 överlämnad, inom handelsdepartementet
66
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
uPPgjord promemoria, som redovisats i det föregående, framhållits, att byggnadsstyrelsen
numera räknar med att kunna ställa ytterligare lokaler i den
västra flygelbyggnaden till patentverkets disposition. Kostnaderna för härför
erforderlig möbelanskaffning m. m. ha i promemorian beräknats till 97 000
kronor. Utskottet vill med anledning härav erinra om den ordning, enligt vilken
anslag enligt grundlagen skola äskas, och finner det alltså icke tillfredsställande,
alt framställning om initiativ från utskottets sida göres på sätt här
skett. Av departementets förenämnda skrivelse och promemoria framgår
emellertid, att slutligt ställningstagande till frågan om iordningställande
av dessa nya tjänstelokaler icke kunnat ske i sådan tid, att det varit möjligt
att redovisa ärendet i någon av vårens tilläggsstater. Med hänsyn härtill
och till de lokalsvårigheter, som bli en följd av ansvällningen av verkets
arbetsuppgifter med därav föranledd utökning av personalen, samt då ett
uppskov i anslagsfrågan kan medföra, att dessa lokaler komma att stå outnyttjade
under en längre tid, vill utskottet icke motsätta sig att riksdagen
nu upptager denna fråga till behandling. Mot det anmälda nya medelsbehovet
synes utskottet icke något vara att erinra. Utskottet föreslår alltså, att
anslaget under nu ifrågavarande punkt upptages med (70 000 + 97 000=)
167 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning
av ny flygel till ämbetsbyggnaden m. m. för budgetåret 1961/
62 anvisa ett reservationsanslag av 167 000 kronor.
90:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 225 och 226) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 193 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Torsten Mattsson (I: 393) och den andra inom andra kammaren av heriar
Hansson i Skegrie och Wahlund (II: 451), har, såvitt nu är i fråga, hemställts,
att riksdagen måtte till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 375 000 kronor.
Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 393.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 163 000 kronor.
Svenska uppfinnarkontoret hemställer, att anslaget uppräknas med 56 000
kronor till 219 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att anslaget innevarande budgetår höjdes
med 10 000 kronor. Med hänsyn till det ekonomiska värdet på sikt av uppfinnarkontorets
verksamhet anser han sig böra för nästa budgetår föreslå
ytterligare höjning och beräknar det ökade medelsbehovet till 30 000 kronor.
Departementschefen förutsätter därvid att även från privathåll mera medel
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
67
— i form av ökade bidrag från industrien och höjda avgifter vid rådfrågning
— kommer att ställas till uppfinnarkontorets förfogande för bestridande
av administrationskostnaderna.
Utskottet tillstyrker den av Ivungl. Maj :t förordade höjningen, som —
särskilt om den kombineras med en motsvarande ökning av bidragen från
enskilda intressenter — innebär en relativt sett icke obetydlig utvidgning
av ramen för verksamheten. Ställningstagandet innebär, att motionerna I:
393 och II: 451 avstyrkas. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att det
belopp, som i motionerna föreslås anvisat, väsentligt överstiger, vad uppfinnarkontoret
självt yrkar i sin petitaframställning för nästa budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 393 och II: 451, såvitt nu är i fråga,
till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 193 000 kronor.
91 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 226 och 227) att dels till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
85 000 kronor, dels ock medgiva att vissa staten tillkommande kapital- och
räntefordringar å Ardo Aktiebolag må avskrivas.
Vidare har i de båda under föregående punkt omnämnda likalydande motionerna
1:393 av herr Torsten Mattsson och 11:451 av herrar Hansson i
Skegrie och Wahlund hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till
Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 85 000 kronor.
Svenska uppfinnarkontoret hemställer om en höjning av anslaget med
15 000 kronor, medan departementschefen förordar oförändrad medelsanvisning.
I sammanhanget anmäler departementschefen en särskild framställning
från Ardo Aktiebolag angående befrielse från utestående kapital- och ränteskulder
å två bolaget åren 1941 och 1945 beviljade lån å tillhopa 35 000
kronor från reservationsanslaget Exploatering av vissa uppfinningar. Amorteringar
har hittills skett med sammanlagt 3 000 kronor och räntebetalningar
med 18 800 kronor. Under senare år har bolaget regelmässigt årligen medgivits
uppskov med inbetalning av amorteringar och förfallna räntebelopp.
Ifrågavarande lån har använts huvudsakligen till patentkostnader för vissa
konstruktioner, vilka aldrig kommit att industriellt utnyttjas. Departementschefen,
som i ärendet inhämtat yttranden från Svenska uppfinnarkontoret
och statskontoret, anser att bolagets framställning bör bifallas.
68
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
därför det i motionerna gjorda yrkandet om ökad medelsanvisning. Utskottet
vill här — liksom under föregående punkt — framhålla, att det
belopp, som föreslås anvisat i motionerna, betydligt överstiger uppfinnarkontorets
egen redovisade bedömning av anslagsbehovet för nästa budgetår.
Departementschefens förslag i fråga om befrielse från viss betalningsskyldighet
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:393 och 11:451, såvitt nu är i fråga, till
Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet för
budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 85 000
kronor;
b) medgiva, att statens i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1961 angivna kapital- och
räntefordringar å Ardo Aktiebolag må avskrivas.
92 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 95, s. 227 och 228), innebärande en av belastningen
föranledd anslagshöjning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 455 000 kronor.
93:o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 96, s. 228—230) att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för försäkringsinspektionen, alt tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 632 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 440 300 kronor.
Avsättningen till försäkringsinspektionens fond utgöres av bidrag från
försäkringsbolagen, vissa understödsföreningar och staten. Försäkringsbolagens
bidrag skall täcka kostnaderna för inspektionens bolagsavdelning. I
fonden fanns vid ingången av innevarande budgetår avsatta 668 000 kronor,
utgörande överskott å avdelningens verksamhet under tidigare år. Kostnaderna
för inspektionens understödsförenings- och stiftelseavdelning täckes
av bidrag från berörda understödsföreningar och av statsmedel. Det statliga
bidraget utgår med ett belopp motsvarande skillnaden mellan inflytande bidrag
och avdelningens verkliga kostnader. I fonden fanns vid ingången av
budgetåret 1960/61 odisponerade av tidigare anvisade statsanslag 261 000
kronor. Vid utgången av nämnda budgetår beräknas 96 000 kronor kvarstå.
För budgetåret 1961/62 räknar försäkringsinspektionen (skr. 31/8 1960)
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
69
med 1 130 000 kronor i bidrag från försäkringsbolagen och 170 000 kronor från
understödsföreningarna. De faktiskt inflytande bidragen kan dock komma
att understiga de beräknade till följd av minskade premieintäkter i samband
med den allmänna tjänstepensioneringens genomförande. Vid ingången av
budgetåret 1961/62 kvarstående tillgodohavanden i fonden anses emellertid
täcka en sådan inkomstminskning.
Då inspektionens förslag till utgiftsstat för understödsförenings- och stiftelseavdelningen
för budgetåret 1961/62 slutar på 501 400 kronor — däri inräknade
oförändrat 15 000 kronor, utgörande avdelningens andel i inspektionens
gemensamma kostnader — skulle statsbidraget för budgetåret 1961/
62 behöva utgå med (501 400— 170 000 =) 331 400 kronor. För avsättning
till försäkringsinspektionens fond förordar alltså inspektionen en avsättning
med (1 130 000 + 170 000 -f 331 400 =) 1 631 400 kronor.
I fråga om inspektionens utgiftsstat föreslår inspektionen sådana närmare
redovisade förändringar, att nettoutgiften ökar med 174 900 kronor.
Enligt departementschefen bör — vad angår inspektionens utgiftsstat —- yrkandet om förstärkning av biträdespersonalen lämnas utan bifall. Under
anslagsposterna till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
bör därvid beräknas ökningar med resp. 120 500 och 500 kronor.
Övriga av inspektionen framförda yrkanden — huvudsakligen berörande
automatiska utgiftsförändringar — torde biträdas. Därutöver beräknas
under posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, ett belopp av 600 kronor, avseende arvode till organisationsföredragande.
Inspektionens beräkningar av avsättningen till försäkringsinspektionens
fond föranleder ingen annan erinran än alt statsbidraget bör beräknas till ett
avrundat belopp av 332 000 kronor. Avsättningen blir då (1 130 000 +
170 000 + 332 000 =) 1 632 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:
Stat
U tf/ i fler
Avlöningar och pensioner:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 537 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............... 9 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................... 429 900
5 liihnng till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10
70
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 290 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis..................... 19 400
6. Pensioner, förslagsvis.................. 131 300 1 417 600
Omkostnader:
1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjuk
-
försäkringen m. m., förslagsvis.......... 7 300
2. Sjukvård m. m., förslagsvis............ 4 000
3. Reseersättningar, förslagsvis........... 33 000
4. Expenser, förslagsvis.................. 84 400
5. Hyror, förslagsvis..................... 49 800
6. Publikationstryck, förslagsvis.......... 34 000 212 500
Summa kronor 1 630 100
Särskilda uppbördsmedel
1. Registreringsavgifter, förslagsvis........ 7 000
2. Försålda publikationer, förslagsvis...... 600 7 600
Nettoutgift kronor 1 622 500
b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 632 000
kronor.
Ekonomisk försvarsberedskap
94:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 98, s. 231—233) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 31 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 27 490 000 kronor.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget
för nästa budgetår höjes med 4 025 000 kronor, varav 2 500 000 kronor hänför
sig till ökade räntekostnader och 1 525 000 kronor till ökade kostnader i
övrigt för lagerhållningen. — Nämnden föreslår i sammanhanget, att vissa
tjänster vid cisternförvaltningen extraordinariesättes.
Enligt departementschefen torde riksnämndens beräkningar av medelsbehovet
under anslaget kunna lämnas utan erinran och anslaget uppföras
med ett till 31 500 000 kronor avrundat belopp. Beträffande den föreslagna
extraordinariesättningen av vissa tjänster är departementschefen icke beredd
att förorda densamma.
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961
71
Utskottet bär icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
in. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 31 500 000 kronor.
Diverse
95 :o) Statens handelslicensnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 99, s. 234), innebärande en sänkning av anslaget med 150 000
kronor, vilken föranletts av en beräknad minskning av personalen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
700 000 kronor.
96:o) Statens handelslicensnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 100, s. 234), innebärande en anslagsminskning med
2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av
83 000 kronor.
97:o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 235), som innebär att anslaget — från
vilket bestridas avlöningskostnaderna för vissa extra ordinarie tjänstemän
vid statens krisorgan vilkas tjänstgöring vid krisförvaltningen upphört utan
att de kunnat beredas annan fast anställning — uppräknas med 14 000 kronor
till följd av automatiska lönehöjningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till
viss personal för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 119 000 kronor.
98 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 102 och 103, s. 235
och 236) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens del fond ett förslagsanslag av 2 139 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 736 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
99:o.) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 104, s. 236—250) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 1 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 550 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att han med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande
i januari 1959 tillkallade särskilda utredningsmän med uppgift
att i rationaliseringssyfte undersöka möjligheterna att till gemensamma
lokaler sammanföra organen på området för upplysningsverksamhet
i utlandet, främst Svenska turisttrafikförbundet och Svenska institutet
för kulturellt utbyte i utlandet. Utredningsmännen skulle också närmare
granska turisttrafikförbundets verksamhet och finansiering.
1 juli 1960 avlämnade utredningen sitt betänkande. Lokalfrågan förutsättes
där skola lösas genom en nybyggnad på för närvarande delvis statsägd
tomtmark, Blanche-tomten, i hörnet av Västra Trädgårdsgatan och Hamngatan
i Stockholm. Rörande Svenska turisttrafikförbundets verksamhet och
finansiering föreslås en kraftig successiv höjning av de statliga bidragen till
förbundet. Dessa utgör för det nu löpande budgetåret drygt 1,1 milj. kronor,
varav 550 000 kronor betalas från förevarande anslag och återstoden från
handels- och sjöfartsfonden. Som jämförelse nämnes att de årliga bidragen
från enskilt håll är mellan 400 000 och 500 000 kronor. Utredningen föreslår
att det samlade statsbidraget till förbundets verksamhet för budgetåret
1961/62 bestämmes till 1,5 milj. kronor, främst för att ge förbundet ökade
möjligheter att tillgodose den snabbt växande efterfrågan i utlandet på turistinformation
om Sverige. — De över betänkandet hörda myndigheterna
har i allmänhet intagit en positiv inställning till utredningsförslaget.
Vad då först gäller turisttrafikförbundet har departementschefen i likhet
med utredningen blivit övertygad om att med nuvarande mycket snabba
utveckling på det internationella reselivets område alla ansträngningar måste
göras för att vårt land skall kunna vidmakthålla och helst höja sin andel
i turistströmmen. Ansvaret för den turistvärvande verksamheten åvilar
turisttrafikförbundet, som emellertid under de senaste åren av ekonomiska
skäl haft svårt att tillgodose de ökade kraven utifrån på upplysningar
om vårt land. Sålunda har bl. a. publikationsverksamheten — som
är den måhända värdefullaste propagandaformen — på grund av medelsbrist
måst hållas nere. En ökning av resurserna för upplysningsändamål
finner departementschefen under sådana förhållanden i hög grad befogad.
— En utbyggd propagandaverksamhet kommer givetvis att påverka arbetsbelastningen
vid såväl förbundets huvudkontor i Stockholm som vid dess
utlandskontor. Utlandsorganisationen torde redan nu vara underdimensionerad
i förhållande till arbetsuppgifterna. Än mera kommer detta att bli
fallet vid en intensifiering av upplysningsverksamheten. Förstärkning av
utlandskontorens personella och andra resurser är därför erforderlig. Även
huvudkontoret i Stockholm behöver upprustas, i första hand givetvis med
hänsyn till de förutsatta vidgade kontakterna med utlandskontoren men
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
73
även för en effektivisering av den löpande kontaktverksamheten inåt och
utåt, däribland tillhandahållande av turistiskt informationsmaterial åt såväl
utländsk som svensk press och radio.
Av vad nu sagts framgår att departementschefen är beredd medverka till
en utbyggnad av upplysningsverksamheten på utlandet, främst genom att
ge Svenska turisttrafikförbundet de ekonomiska resurserna att möta den
efterfrågan på information om Sverige, som han menar att det ur skilda
synpunkter är ett svenskt intresse att tillgodose. Med hänsyn härtill och
till vad i annat sammanhang anförts om överflyttning från handels- och
sjöfartsfonden till riksstaten av vissa statliga utgifter av kontinuerlig karaktär,
vill departementschefen föreslå att bidragsanslaget till Svenska turisttrafikförbundet
för nästa budgetår upptas med ett belopp av 1 500 000
kronor, ett belopp som i förhållande till de sammanlagda statliga bidragen
för innevarande budgetår innebär en höjning med drygt 350 000 kronor.
Avgörande för departementschefens ställningstagande till en så väsentlig
ökning av det statliga stödet på hithörande område har varit turismens
ej minst samhällsekonomiska betydelse. Det är dock därvidlag icke enbart
staten, som tjänar på densamma. Olika delar av näringslivet, främst hotellbranschen
men också detaljhandeln och de privata kommunikationsföretagen,
behåller en ej ringa del av de pengar, som de utländska turisterna
använder här i landet. Skäl talar för att dessa av turismen mer eller
mindre beroende näringsgrenar i större utsträckning än f. n. lämnar ekonomisk
hjälp till turisttrafikförbundets verksamhet. Sålunda torde åtminstone
någon del av de av departementschefen för nästa budgetår förordade ökade
statliga insatserna till turismen böra motsvaras av en ökning också av de
privata bidragen. Departementschefen föreslår, att för utbetalning av ett
belopp av högst 200 000 kronor av anslaget skall gälla, att turisttrafikförbundet
styrker att från enskilt håll — utöver vad förbundet verksamhetsåret
1959/60 uppbar från dylikt håll — har lämnats bidrag till motsvarande
belopp.
Vad härefter gäller det s. k. Sverige-huset betonar departementschefen
sin positiva inställning till tanken på en gemensam byggnad för flera av
organen för upplysningsverksamhet på utlandet och framhåller, att ifrågavarande
spörsmål nu är föremål för prövning inom handelsdepartementet.
Han räknar med att efter slutförande härav och efter erforderliga projekteringsarbeten
och kostnadsberäkningar föreslå Kungl. Maj :t, att frågan
skall underställas riksdagens prövning.
Utskottet är liksom departementschefen övertygat om att med nuvarande
mycket snabba utveckling på reselivets område alla ansträngningar böra
göras för att vårt land skall kunna vidmakthålla och helst höja sin andel
i turistströmmen.
För löpande budgetår har för ifrågavarande ändamål medel även anvisats
från handels- och sjöfartsfonden. Utskottet finner liksom departementschefen
riktigt att beträffande bl. a. här avsett slag av utgifter överflyttning
74
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
sker från fonden till riksstaten. Utskottet tillstyrker, att anslaget för nästa
budgetår bestämmes till 1 500 000 kronor, vilket belopp i förhållande till
de sammanlagda statliga bidragen för innevarande budgetår innebär en
höjning med drygt 350 000 kronor. Utskottet ansluter sig även i övrigt till
vad departementschefen i sammanhanget förordat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 1 500 000
kronor.
100 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 105, s. 250), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 104 000
kronor.
101 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 251 och 252) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 12 100 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Segerstedt Wiberg m. fl. (I: 190) och den andra inom andra kammaren
av herr Hamrin i Jönköping (II: 275), i vilka hemställts, att riksdagen
i anslutning till behandlingen av anslaget till fonden för idrottens främjande
måtte besluta, att ingen del av detta anslag får användas för stöd
åt boxningssporten,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Schött m. fl. (I: 307) och den andra inom andra kammaren av herr
Allard m. fl. (II: 367), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1961/62
anvisa ett belopp av 14 500 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.
väckt motion (II: 29), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1961/62 anvisa
ett belopp av 19 247 600 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 275,
II: 367 och II: 29.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 500 000 kronor.
Idrottens betydelse för folkhälsan är allmänt erkänd liksom dess ungdomsfostrande
värde. Samhällets ekonomiska insatser till förmån för
idrottsorganisationerna har också successivt ökat. Till idrottsfonden har
för innevarande budgetår avsatts 11,5 milj. kronor. Motsvarande siffra för
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
75
budgetåret 1950/51, d. v. s. för tio år sedan, var 4 milj. kronor. Väsentligen
motiveras ökningen av att antalet medlemmar inom de till riksidrottsförbundet
anslutna föreningarna oavbrutet växt. Enbart för det senaste året
registrerar sålunda förbundet 105 000 nya medlemmar.
Bland annat med hänsyn till den roll som idrottsutövandet spelar, när det
gäller hela frågan om en lösning av ungdomsproblemen, framstår ökade
statliga insatser till gagn för idrottsrörelsen som naturliga och riktiga, och
departementschefen föreslår för nästa budgetår uppräkning av anslaget
med 600 000 kronor till 12 100 000 kronor. Därvid må observeras att av
anslaget för innevarande budgetår omkring 700 000 kronor disponerades
för förberedelser och deltagande i de olympiska spelen. För budgetåret
1961/62 räknas för olympiska förberedelsearbeten med 400 000 kronor. Ett
anslag av 12 100 000 kronor innebär alltså i realiteten en ökning med
900 000 kronor av de medel, som kommer att under nästa budgetår ställas
till idrottsorganisationernas förfogande.
Utskoitei. Successivt ökade medel ha under senare år ställts till förfogande
för olika idrottsändamål under förevarande anslag. Trots detta har medelstilldelningen
icke på långt när kunnat tillgodose de växande anspråk,
som rests av idrottsorganisationerna och som främst betingats av en oavbruten
stegring av medlemsanslutningen till dessa. Ytterligare uppräkning
av anslaget ter sig därför motiverad. Mot den av departementschefen föreslagna
höjningen har utskottet icke något att erinra. Såsom departementschefen
framhållit innebär detta i verkligheten en anslagsökning av 900 000
kronor. Någon medelstilldelning därutöver är utskottet icke berett medverka
till. Motionerna I: 307 och II: 367 samt II: 29 avstyrkas sålunda.
Beträffande det motionsvis framförda yrkandet att boxningssporten icke
måtte komma i åtnjutande av någon del av anslaget, vill utskottet erinra
om sitt av 1957 års riksdag godkända utlåtande i anledning av då föreliggande
motioner rörande boxningssporten. Utskottet uttalade därvid, att riksdagen
icke lämpligen borde uttala sig angående vilka idrottsgrenar som borde
ifrågakomma för erhållande av bidrag från idrottsanslaget. Utskottet
vill också i sammanhanget — liksom i fjol — erinra om att en statlig utredning
genom särskilt tillkallad sakkunnig för närvarande pågår angående frågan
om boxningssportens skadeverkningar, vilket utredningsarbete förväntas
slutfört under år 1961. Under hänvisning härtill avstyrkas motionerna
I: 190 och II: 275.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 307 och II: 367 samt II:
29, till Avsättning till fonden för idrottens främjande för
budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 12 100 000 kronor;
b) att motionerna I: 190 och II: 275 icke må av riksdagen
bifallas.
76
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
102 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 252—262) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 1 600 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 400 000 kronor.
Anspråken på fonden har — framhåller departementschefen — ökat undan
för undan och överstiger nu de tillgängliga resurserna. Bakom ligger
flera faktorer. En av dessa är de för närvarande växande ungdomskullarna.
Men kanske framför allt är det den ökade fritiden, som medfört krav på även
större ekonomiska insatser från samhällets sida till friluftslivets gagn.
Familjeberedningen har i en promemoria tagit upp några ändamål, som
den anser hör ifrågakoinma för ökade bidrag från staten. Det gäller vissa
semestertormer, som anses särskilt lämpade för barnfamiljerna, i första
hand semesterbyarna och den s. k. bygdesemestern, men också campingen
har tagits upp i detta sammanhang. De ökade statliga insatserna skulle enligt
beredningen åstadkommas dels genom en höjning av avsättningen till
fonden för friluftslivets främjande, dels genom inrättande av en lånefond
för semesteranläggningar. Förslaget om höjning av friluftsfonden tillstyrkes
i allmänhet av remissinstanserna. Däremot möter förslaget om lån för semesteranläggningar
kritik från flera håll.
Departementschefen ansluter sig till vad familjeberedningen allmänt uttalat
om behovet och värdet av ökade statliga insatser till nytta för familjesemestern.
Framför allt de nyssnämnda stugbyarna fyller på ett mycket bra
sätt behovet av goda och samtidigt prisbilliga inkvarteringsmöjligheter på
självhushållsbasis. Efterfrågan på bidrag för dylika anläggningar har också
ökat kontinuerligt, och det går inte med nuvarande anslagstilldelning att tillgodose
alla inkommande, väl motiverade ansökningar. Under den senaste
tioårsperioden har dock omkring tre milj. kronor av fondens medel ställts
till förfogande som bidrag till anläggande av semesterbyar. Även bygdesemestern
förtjänar att vinna större spridning. Statens bidrag är där begränsat
till utgifterna för den fortlöpande inventeringen av tillgängliga semesterbostadsutrymmen.
Vad slutligen campingen beträffar har denna på senare
tid blivit en mycket anlitad semesterform, och det är givetvis önskvärt
att kunna öka den statliga bidragsgivningen till förmån för densamma.
Men det finns även andra ändamål, som enligt departementschefen bör
ifrågakoinma för ett verksammare ekonomiskt stöd från statens sida. Dit
räknar han friluftsgårdarna, däribland anläggningar till underlättande av
skid- och fotvandringar i den svenska fjällvärlden. I sistnämnda hänseende
tänker han inte så mycket på de stora turistanläggningarna — de
måste förutsättas vara ekonomiskt självbärande — utan mera på behovet av
fjällstationer och övernattningsstugor såsom replipunkter vid strövturer
uppe på fjället. Till dylika anläggningar har bidrag ur fonden hittills lämnats
i rätt begränsad omfattning.
Det sist sagda gäller även en annan viktig sektor av statens fritidsnämnds
verksamhetsområde, nämligen den som gäller säkerställande av för frilufts
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
77
ändamål lämpliga områden. Departementschefen är dock medveten om att
kapitalinsatserna därvidlag oftast är så stora, att det inte är möjligt att
inom ramen för en fondavsättning om mellan en och två miljoner kronor
tillgodose annat än i mycket begränsad utsträckning förekommande önskemål
om bidrag till markförvärv. I likhet med statens fritidsnämnd anser
han det emellertid vara ur olika synpunkter värdefullt, att en inventering
i riket av för friluftsändamål lämpliga områden åstadkommes och vill medverka
till att så sker.
Av det anförda framgår att departementschefen är positivt inställd till
ökad statlig bidragsgivning till flera av de ändamål, som står på statens fritidsnämnds
program. För att möjliggöra en utvidgning av verksamheten vill
han i anledning av betänkandet och av nämndens petitaskrivelse föreslå att
avsättningen för nästa budgetår till fonden för friluftslivets främjande bestämmes
till 1 600 000 kronor, innebärande en höjning med 200 000 kronor.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om det angelägna i att
ekonomiskt stödja olika ifrågakommande fritidsändamål och tillstyrker, att
anslaget i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag uppräknas med 200 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av
1 600 000 kronor.
103:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 108, s. 262—264) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1961/62 anvisa ett anslag av 25 600 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och Edström (I: 305) och den andra inom andra kammaren
av herr Christenson i Malmö m. fl. (II: 286), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till lotterimedelsfonden för budgetåret 1961/62 avsätta
ett anslag av 26 600 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 387) och den andra inom andra kammaren
av herr Wahlund m. fl. (11:459), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, dels om åtgärder och förslag snarast
till genomförande av kulturfondsutredningens principbetänkande beträffande
lotterimcdlens användning och fördelning, dels om förslag därvid
att den föreslagna fonden för särskilda kulturella ändamål skall erhålla
ett väsentligt förhöjt grundbelopp, eventuellt genom ett engångslotteri, samt
om alt — därest en dylik fond inrättas — densamma i likhet med teater- och
musikfonden skall administreras av ecklesiastikdepartementet, dels om framläggande
av förslag till nästa års riksdag om avsättning till Iotterimedelsfonden
av minst 25 % av lotteriinkomsterna, att fördelas till den föreslagna
78
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
teater- och musikfonden samt till fonden för särskilda kulturella ändamål,
dels ock om överförande — under alla förhållanden — av fondmedlens förvaltning
och fördelning från handels- till ecklesiastikdepartementet.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 286
och I: 387.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 24 100 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att huvudparten av de medel, som över
detta anslag tillföres lotterimedelsfonden, används för bidrag till teatrar
och orkestrar. Större delen av dessa bidrag avser löne- och pensionskostnader.
Fonden belastas härigenom varje år med betydande automatiska kostnadsökningar.
Storleken av dessa måste i första hand beaktas vid bedömning
av anslagsbehovet för nästa budgetår. Samtidigt framstår det som ett
önskemål att i om möjligt vidgad utsträckning kunna bevilja bidrag för tillfälliga
kulturella och andra ändamål. Anspråken därvidlag på fonden
är betydande och kan för närvarande tillgodoses i endast begränsad utsträckning.
Den årliga avsättningen till fonden har likväl under den senaste
tioårsperioden ökat väsentligt, nämligen från 9,5 milj. kronor till för innevarande
budgetår drygt 24 milj. kronor. För budgetåret 1961/62 anser departementschefen
sig böra förorda en ytterligare höjning med 1,5 milj. kronor,
varvid anslaget i sin helhet kommer att uppföras med 25,6 milj. kronor.
I detta sammanhang torde bringas till riksdagens kännedom att Kungl.
Maj :t genom beslut den 25 november 1960 medgivit att Svenska penninglotteriet
aktiebolag får under 1961, liksom tidigare år, anordna ett särskilt
lotteri till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, omfattande
högst 165 000 lotter å 100 kronor.
Utskottet är berett att jämväl för nästa budgetår medverka till en höjning
av förevarande anslag. Departementschefen har förordat en uppräkning av
detsamma med 1,5 miljon kronor, vilket förslag utskottet med hänsyn till
de betydande anspråk, som ställas på fonden, anser sig böra biträda. En höjning
därutöver, som yrkats i motionerna I: 305 och II: 286, anser sig utskottet
däremot icke kunna förorda.
I detta sammanhang vill utskottet liksom förra året erinra om att 1948
års kulturfondsutredning redan år 1955 framlade sitt betänkande i ämnet.
Något ställningstagande till de i detsamma framförda förslagen har ännu
icke skett från Kungl. Maj :ts sida, bl. a. i avvaktan på slutförandet av vissa
utredningar. Utskottet, som tidigare funnit motiven härför bärande, vill
likväl nu framhålla, att utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t utan längre
dröjsmål prövar hela detta frågekomplex och för riksdagen framlägger de
förslag, som denna prövning kan leda till. 1 avvaktan härpå anser sig utskottet
böra avstyrka motionerna I: 387 och II: 459.
I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra framhålla följande.
Av propositionen nr 23 till innevarande års riksdag angående ytterligare
medeisanvisning till ombyggnad och reparation av operahuset i Stockholm
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 79
framgår, att departementschefen beräknat, att behållningen från ett år
1961 anordnat särskilt lotteri skulle komma att behöva disponeras för
vissa av honom angivna ändamål. Enligt vad utskottet har sig bekant föreligger
för prövning av Kungl. Maj:t jämväl en framställning om anvisande av
bl. a. erforderligt belopp för med anordnande av brandskydd å Drottningholms
slottsteater förenade kostnader. Med hänsyn till angelägenheten av
att denna kulturhistoriska byggnad erhåller det skydd, som kräves i all
synnerhet om teaterverksamheten därstädes skall utan alltför stor risk kunna
i fortsättningen upprätthållas, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj :t har
sin uppmärksamhet riktad på nyssnämnda spörsmål i samband med att
Kungl. Maj :t till närmare prövning upptager de frågor, som stå i samband
med dispositionen av omförmälda lotterimedel.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 305 och II: 286, till Avsättning
till lotterimedelsfonden för budgetåret 1961/62 anvisa
ett anslag av 25 600 000 kronor;
b) att motionerna 1:387 och 11:459 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
104:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 109, s. 264 och 265), som innebär att anslaget — vilket för
nästa budgetår jämväl belastas med kostnaderna för oljeskyddsrådet —
uppräknas med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 48 000
kronor.
105 :o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 110, s. 265—267) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 282 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 259 000 kronor.
Enligt departementschefen torde från och med nästa budgetår jämväl
Sveriges medlemsavgift i den internationella kommissionen i Bryssel för
sjöfartskongresser böra bestridas från förevarande anslag. Departementschefen
uppskattar medelsbehovet härför till 500 kronor. Anslaget bör vidare
uppräknas med 800 kronor för den internationella valfangstkommissionen
och med 3 700 kronor för den internationella studiegruppen för blyoch
zinkfrågor. — Yrkandet om en avsevärd höjning av Sveriges andel i
kostnaderna för det kombinerade livräddnings- och väderleksfartyget i
Nordsjön torde bifallas. Höjningen uppgår till 18 000 kronor. För övriga
ändamål räknas med oförändrat medelsbehov.
80
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 282 000 kronor.
106 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 111, s. 267 och 268) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.
Från anslaget bestrides kostnaderna för svenska delegationen och svenska
kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete, svenska kommittén för
nordiska patent samt för Sveriges deltagande i dels Nordiska kommittén
för konsumentfrågor, dels tre nordiska kommittéer rörande hälsotjänst för
sjöfolk (Nordiska rådets rekommendation nr 32/1958).
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår beräknas stiga. Bland
annat har det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet fått avsevärt ökade
arbetsuppgifter sedan Nordiska rådets åttonde session i Reykjavik i juli
1960. Vidare förutsättes arbetet inom svenska kommittén för nordiska patent
komma att intensifieras under budgetåret 1961/62. Mot bakgrunden
bland annat härav beräknas det totala medelsbehovet för budgetåret 1961/
62 till 200 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Uppskjutna frågor
107 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 40: Bidrag till institutet för konserveringsforskning,
punkten 49: Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar.
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. Statens
pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader,
punkten 89: Understöd åt skärgårdsrederier m. m. samt
81
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
punkten 97: Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 11 april 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. ST AXÄNG
Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per
Jacobsson, Fritz Persson, Ragnar Bergh, Söderberg, Svärd, Bengt Gustavsson,
Lundström och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Almgren, Ståhl, Nilsson i Goingegården,
Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmen, herrar
Arvidson, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred och Fagerlund.
Reservationer
1) vid punkten 17 (Bidrag till företagareföreningar in. fl.)
a) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,
Söderberg, Lundström, Thorsten Larsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, fröken
Elmén, herrar Gustafsson i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 398 och II: 447 och att darfor
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Utskottet
är» och slutar med »för ändamålet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill för sin del helt allmänt understryka angelägenheten av
att en successiv upprustning kommer till stånd av företagareföreningarnas
personalmässiga och administrativa resurser. Föreningarna måste sålunda
ges möjligheter att vid sidan av sin långivning i ökad utsträckning
kunna bedriva en rådgivande och konsulterande verksamhet, som är ägnad
att hjälpa den mindre företagsamheten i dess strävanden att rationalisera
och anpassa sin produktion och att utveckla sitt försäljningsarbete med
hänsyn till de efter hand ändrade marknadsbetingelserna. Det må emellertid
konstateras, att samtidigt som kraven på en effektiv organisation
hos föreningarna skärpts dessas förutsättningar att med egna medel finansiera
en upprustning minskat, främst då genom det bortfall av ränteinkomster,
som blivit en följd av de ändrade villkoren för den statliga utlåningen
till föreningarna. Ett ökat statsbidrag till administrationskostna
-
82 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
der är därför erforderligt, om föreningarna icke skola tvingas att för ändamålet
taga i anspråk kapitalmedel, som rimligen böra hållas reserverade
för risktäckningsändamål. I enlighet med det anförda anser sig utskottet
böra tillstyrka bifall till motionerna I: 398 och II: 447.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 386 och II: 446 samt med bifall till motionerna
1:398 och 11:447, till Bidrag till företagareföreningar
m. fl. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 1 600 000 kronor;»
b) av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn och
Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 389 och II: 452 och att därför den del av utskottets yttrande på s. 15, som
börjar med »Utskottet har» och slutar med »föranledas därav», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Utskottet anser för sin del den av departementschefen förordade avsättningen
till hantverks- och industrilånefonden helt otillräcklig i nuvarande
läge. Kapitalinsatser av en betydligt större omfattning krävas sålunda,
om den mindre företagsamheten skall kunna genomföra den upprustning
och anpassning av sin produktions- och försäljningsapparat, som
är en oundgänglig förutsättning för att den skall kunna hävda sig i det
successivt ändrade marknadsläget. Beaktas bör att ifrågavarande företagarekategoriers
möjligheter att självfinansiera erforderliga investeringar
äro begränsade liksom deras möjligheter att utnyttja de långfristiga kreditformer,
som stå de större företagen till buds. Målsättningen bör här
vara, att den mindre företagsamheten icke bara skall kunna behålla sin
nuvarande ställning inom svenskt näringsliv utan även utveckla sin verksamhet
med utnyttjande av de fördelar, som följa med handelns gradvisa
frigörelse och tillskapandet av större marknader. I enlighet med det anförda
anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till den i motionerna I: 389
och 11:452 förordade uppräkningen av anslaget till hantverks- och industrilånefonden
till 100 000 000 kronor.
Ett kapitaltillskott av denna storleksordning kräver med nödvändighet en
ändring av de riktlinjer för garanti- och långivningen, som antogos av fjolårets
riksdag. Sålunda bör en lämplig höjning av lånegränserna för den direkta
långivningen komma till stånd. Utskottet förordar sålunda, att den
övre gränsen generellt höjes till 80 000 kronor med möjligheter att i undantagsfall
gå upp till 100 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att utfärda närmare bestämmelser i sådan riktning.»
2) vid punkten 20 (Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen)
av fru Lewén-Eliasson beträffande sistnämnda anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961
83
3) vid punkten 72 (Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder) av herr Staxäng.
4) vid punkten 101 (Avsättning till fonden för idrottens främjande) av
fröken Elmén.
5) vid punkten 103 (Avsättning till lotterimedelsfonden)
a) av herr Bergman;
b) av herr Lundström;
c) av herr Eliasson i Sundborn;
d) av herr Arvidson.
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
610881
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 und s. 1 i texten