Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1961-04-11 · 83 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 81 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(1 :a avd.)

Handelsdepartementet

l o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 1, s. 20 och 21 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1961) att dels godkänna

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1961/62, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 593 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 378 000 kronor.

I förra årets statsverksproposition anmälde departementschefen, att arbetsbelastningen

inom handelsdepartementet hade ökat och skulle komma

att öka än mer, framför allt med hänsyn till vårt lands deltagande i den

europeiska frihandelssammanslutningen. Han förutsatte att en eventuell

ökning av personalen inom departementets statssekreterare- och handelsavdelningar

skulle få tillgodoses genom anställande av extra personal inom

ramen för tillgängliga medel, varvid dubblering av tjänster kunde bli i viss

utsträckning erforderlig.

Kungl. Maj:t har sedermera förordnat en tjänsteman hos riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap att inom departementets handelsavdelning

från och med den 1 mars 1960 tills vidare bestrida göromål som ankommer

på byråchef i departementet samt föreskrivit, att förordnandet skall

vara vikariatslöneförordnande. Då arbetsbelastningen på handelsavdelningen

alltjämt tenderar att öka föreslår departementschefen inrättande från

och med nästa budgetår — i utbyte mot vikariatslöneförordnandet — av

en ordinarie byråchefstjänst i Br 2. Samtidigt bör nyinrättas en tjänst som

kanslibiträde i Ao 7.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Enligt vad som antyddes förra året berör den inom handelsdepartementets

verksamhetsområde ökade aktiviteten även statssekreteraravdelningens

budgetbyrå. För en förstärkning av personalen där förordas inrättande

från och med nästa budgetår av en ny tjänst som budgetsekreterare i

ABr 25.

Nu angivna förändringar motiverar i grundlönehänseende höjning av anslaget

med netto 36 300 kronor. Därutöver beräknas 4 100 kronor i anledning

av vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag vid anmälan

av For flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit om förändring

av tjänsten som förste kanslisekreterare i lönegraden Ao 23 vid lotterisektionen

till en tjänst som byrådirektör i lönegraden Ao 26.

För automatiska utgiftsökningar beräknas tillsammans 174 600 kronor,

huvudsakligen avseende rörligt tillägg och redan beslutad höjning av grundlönerna

inom löneplan B.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har i övrigt icke något att erinra mot de förordade personalförändringarna

och den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för handelsdepartementet, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3

januari 1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............ 51 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 657 400

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbets
-

kraft, förslagsvis .......................... 232 gQO

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 339 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...............................’ 21 800

Summa kronor 1 593 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 593 000 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Mai:ts

förslag (punkt 2, s. 21), innebärande att posterna till sjukvård och till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 3

publikationstryck uppräknas med 500 kronor respektive 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

75 000 kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 21 och 22),

innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 4, s. 22), innebärande en anslagsökning av 50 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

5:o) Extra utgifter. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 22),

innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1961/

62 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

Industri, hantverk och handel

6:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 6, s. 23—30) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för kominerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till

Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 4 229 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 588 200 kronor.

Departementschefen föreslår, att till förstärkning inom kommerskollegiets

industribyrå, som handlägger frågor om det statliga kreditstödet åt

hantverk och småindustri, under icke-ordinarieposten beräknas ett belopp

av 30 000 kronor.

Även statistiska byrån är i behov av personalförstärkning. Då emellertid

arbetsuppgifterna där enligt beslut av 1960 års riksdag kommer att under

budgetåret 1962/63 överflyttas till statistiska centralbyrån och personalförstärkningar

främst motiveras av vissa angelägna planläggnings- och utveck
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

lingsarbeten, bör nu endast ifrågakomma anställande av extra befattningshavare.

Departementschefen föreslår, att den särskilda anslagsposten Avlöningar

till tillfällig personal vid statistiska byrån uppräknas med 182 000

kronor.

Under posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, torde beräknas 1 200 kronor för arvode åt kollegiets organisationsföredragande.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet uttalat vid föredragning

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas sammanlagt

8 600 kronor för uppflyttning i lönegrad av följande tjänster på utrikes-

och utredningsbyrån, nämligen av två tjänster som förste byråsekreterare

från Ae 21 till Ae 23, av två tjänster som kanslibiträde från Ae 7 till

kontorist i Ae 9 samt av en tjänst som kontorsbiträde från reglerad befordringsgång

till kanslibiträde i Ae 7.

Departementschefen tillstyrker kollegiets förslag om anvisande av oförändrat

120 000 kronor till bestridande av kostnaderna för det fortsatta utredningsarbetet

angående den europeiska frihandelssammanslutningen och

förhandlingarna om ett vidare europeiskt ekonomiskt samarbete.

Härutöver beräknas — i anledning av automatiska lönegradsförändringar

och höjning av grundlönerna inom löneplan B — ökning av anslaget

med sammanlagt 73 900 kronor.

Slutligen torde under anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation

för höjda folkpensionsavgifter beräknas ytterligare respektive 339 700 kronor

och 5 000 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen eller

mot vad i övrigt förordats i fråga om ändringar i personalförteckningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för kommerskollegium, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 1 301 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 12 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

5

3. Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska

byrån, förslagsvis ......................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Summa kronor 4 229 000

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 4 229 000 kronor.

7:o) Kommerskollegium: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 31—33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 632 400 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslagsposten Sjukvård i anslutning till

belastningen under det sist förflutna budgetåret uppräknas med 4 000 kro
Till

publikationstryck kan icke förordas större höjning an med o2 700

kronor, varav 50 000 kronor avser den nya publiceringen kvartalsvis av utrikeshandelns

kombinerade fördelning på varor och länder.

Förevarande anslag bör från och med budgetåret 1961/62 belastas även

med kostnaderna för den Kronans gruvegendom, som står under kollegiets

förvaltning. Dessa kostnader bestrids för närvarande från det särskilda riksstatsanslaget

Vissa kostnader för statens gruvegendom. Till andamalet beräknas

i anslutning till kollegiets förslag 47 200 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader tor

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.

8:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

8, s. 33), innebärande en uppräkning av anslaget med 40 000 kronor till

följd av automatiska kostnadsökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 239 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 20 600

415 000

1 624 000

812 000

65 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 75 OOO

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 5 q00

Summa kronor 340 000

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 340 000 kronor.

9:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 9, s. 34), innebärande en uppräkning av anslagsposten till reseersättningar

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 kronor.

10:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 10, s. 34 och 35) att dels godkänna av departementschefen

forordad avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Sprängämnesinspektionen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 293 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 260 300 kronor.

För var och en av de två extraanställda ingenjörerna hos sprängämnesinspektionen

torde från och med nästa budgetår arvode böra beräknas efter

loneklass 21 på löneplan A. Detta motiverar uppräkning av icke-ordinarieposten

med 11 300 kronor. Förslaget om ändrad lönegradsplacering för

tjänsten som kanslibiträde lämnas utan bifall. Under anslagsposten Rörligt

tillagg beraknas ytterligare 21 400 kronor. Anslaget för nästa budgetår

blir därvid 293 000 kronor. 8

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med

året 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis..

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis...................

98 600

136 300

53 500

4 600

Summa kronor 293 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr iO år 1961 7

b) till Sprängämnesinspeklionen: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 293 000 kronor.

11 :o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 11, s. 35 och 36), innebärande en uppräkning av anslagsposten

till expenser med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

36 000 kronor.

12 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 36—39) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens hantverksinstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Statens

hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 778 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar

Bergh m. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren av herr Lassinantti

m. fl. (II: 276), i vilka hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel

för inrättande av en tjänst som kurskonsulent vid statens hantverksinstitut

i lönegrad Ae 21 med placering i Luleå samt i anledning därav höja anslaget

med erforderligt belopp.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 185.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 697 300 kronor.

För arvode åt biblioteksamanuensen på deltid torde enligt departementschefen

från och med nästa budgetår medel böra beräknas motsvarande lönegrad

15, löneklass 17 på löneplan A. Den erforderliga anslagshöjningen blir

2 900 kronor. Departementschefen beräknar därjämte ytterligare 4 800

kronor för automatiska löneklassändringar. Anslagsposterna Rörligt tillägg

och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter slutligen bör höjas med

sammanlagt 72 800 kronor.

Yrkandena om nya tjänster vid institutet, om ändrad lönegradsplacering

av befintliga tjänster där och om ytterligare medel till övertidsersättningar

torde lämnas utan bifall.

Avlöningsanslaget bör i enlighet härmed bestämmas till sammanlagt avrundat

778 000 kronor.

Utskottet. 1 motionerna I: 185 och II: 276 har yrkats, att medel måtte anvisas

för inrättande av en tjänst som kurskonsulent vid statens hantverksinstitut

med placering i Luleå. Det må i sammanhanget erinras om att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

hantverksinstitutet sedan flera år bedrivit en lokal kursverksamhet i nordligaste

Sverige med tyngdpunkten förlagd till Norrbotten. Ifrågavarande

verksamhet har omfattats med stort intresse av olika yrkeskategorier inom

området men har av ekonomiska skäl måst bedrivas i provisoriska former

och utan någon fast lokal ledning. Utskottet delar motionärernas uppfattning

om det angelägna i att permanenta och intensifiera kursarbetet till

gagn för sinåföretagsamheten och yrkeslivet över huvud i dessa delar av landet.

Ur denna synpunkt är det utan tvivel av stort värde att ha en fast lokal

administration, som kan anpassa kursverksamheten efter de speciella behoven

inom området och skapa de kontakter, som äro en förutsättning för att

densamma skall kunna ge det önskade utbytet.

Utskoltet förutsätter, att Kungl. Maj :t vid budgetbehandlingen inför nästa

års statsverksproposition beaktar de anförda synpunkterna och anser sig

därför nu kunna avstyrka de ifrågavarande motionerna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då i övrigt anledning till erinran

icke finnes mot departementschefens beräkning av anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 185 och II: 276,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 237 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........ 3 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 350 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 175 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 11 800

Summa kronor 778 000

b) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

778 000 kronor.

13 :o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 13, s. 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 69 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 70 000 kronor.

Enligt departementschefen torde anslagsposten till sjukvård med hänsyn

till belastningen under de två senaste budgetåren kunna nedräknas med

1 000 kronor. I övrigt räknas med oförändrat medelsbehov. Anslaget torde

därför uppföras med 69 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 9

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 69 000 kronor.

14 :o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 40—42) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson

m. fl. (I: 192) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m. fl.

(II: 283), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Statens hantverksinstitut:

Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 192.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 365 000 kronor.

Kostnaderna för kursverksamheten under budgetåret 1960/61 har i en av

institutets styrelse fastställd inkomst- och utgiftsstat upptagits till 2 005 000

kronor. Å inkomstsidan har upptagits, förutom riksstatsanslaget, 915 000

kronor i kursavgifter, 75 000 kronor i bidrag från näringsorganisationer samt

650 000 kronor i inkomster av informationsverksamhet och publikationstryck.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att för kursverksamheten

vid institutet under budgetåret 1961/62 anvisas ytterligare 300 000 kronor.

Härav hänför sig 148 000 kronor till ökade löne- och pensionskostnader

m. m. samt till uppräkning av anslaget i proportion till den stegrade verksamheten,

52 000 kronor till utvidgade verksamlietsuppgifter samt 100 000

kronor till upplysningsverksamhet om sparande av bränsle m. in.

Departementschefen tillstyrker för nästa budgetår höjning med sammanlagt

35 000 kronor. Därav framgår att han inte anser sig böra tillstyrka medelsanvisning

över riksstaten till den kurs- och upplysningsverksamhet om

sparande av bränsle, som hantverksinstitutet bedriver i samarbete med riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap. Anslag till ändamålet utgår för

närvarande av fondmedel. Departementschefen är beredd medverka till i annat

sammanhang att så sker även framgent, tills vidare under budgetåren

1961/64.

Utskottet, som är medvetet om betydelsen av den med stöd av bl. a. förevarande

anslag bedrivna kursverksamheten, anser sig dock icke böra förorda

någon uppräkning av anslaget utöver vad som förordats av Kungl. Maj :t.

Motionerna I: 192 och II: 283 avstyrkas sålunda.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr JO år J961

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 192 och II: 283, till Statens hantverksinstitut:

Bidrag till kursverksamheten m. m. för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

15 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 42 och 43) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson

m. fl. (I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren in. fl.

(II: 282), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla, att en utredning snarast verkställes beträffande behovet av

utrustning på längre sikt vid statens hantverksinstitut.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 193.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att till anskaffande

av utrustning vid institutet för nästa budgetår anvisas ytterligare 145 000

kronor, varav 100 000 kronor avser löpande anskaffningar för huvudsakligen

de tekniska avdelningarna, 30 000 kronor installation av en ny telefonväxel

samt 15 000 kronor utbyggnad av det elektriska ställverket.

Departementschefen beräknar för nästa budgetår 30 000 kronor för installation

inom hanlverksinstitutet av en ny telefonväxel. I övrigt torde för utrustning

och inredning böra som för innevarande budgetår anvisas 150 000

kronor.

Utskotiet. Det är givetvis angeläget, att hantverksinstitutet med hänsyn till

sin undervisnings- och instruktionsverksamhet förfogar över en utrustning,

som motsvarar utvecklingens krav och som kan ge den undervisning, som

meddelas en även i tekniskt hänseende förebildlig karaktär. Om också de

medel, som under senare år tillhandahållits institutet under förevarande

anslag, torde ha möjliggjort nyanskaffningar i viss omfattning, synes dock

som framhållits i angivna motioner — på en del områden en eftersläpning

råda, som är till olägenhet för verksamheten. Det torde i första hand

få ankomma pa hantverksinstitutet självt att göra en närmare översyn av

föreliggande upprustningsbehov och därefter till Kungl. Maj :t inkomma med

de förslag, som kunna föranledas därav. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj :t gör dessa förslag till föremål för närmare överväganden och — i anslutning

till en samlad redovisning av ulrustningsläget — till riksdagen

framför de äskanden, som kunna visa sig motiverade.

Under åberopande av det anförda och då förslaget till medelsanvisning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961

11

för nästa budget år icke föranleder någon erinran, hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor;

b) att motionerna I: 193 och 11:282 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

16 :o) Motioner om anslag till statens hantverksinstitut för resestipendier

åt lärare m. fl. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 191) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordgren m. fl. (II: 284) har hemställts, att riksdagen måtte

för budgetåret 1961/62 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor till Statens hantverksinstitut: Resestipendier åt lärare

m. fl. vid statens hantverksinstitut.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 284.

Utskottet vill framhålla, att kostnaderna för här i frågavarande ändamål

— för det fall det anses angeläget att tillgodose detsamma ur synpunkten av

kurslärarnas fortbildning — lämpligen torde kunna bestridas av de medel,

som hantverksinstitutet i annan ordning disponerar. I enlighet härmed

avstyrkas motionerna.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 191 och II: 284 icke må av riksdagen bifallas.

17 :o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 16, s. 43—48) att dels medgiva att statsgaranti för lån

till hantverks- och industriföretag m. m. må under budgetåret 1961/62 beviljas

intill ett belopp av 40 000 000 kronor, dels ock till Bidrag till företagareföreningar

m. fl. för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av

1 100 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Henry Hansson m. fl. (I: 302) och den andra inom andra kammaren

av herr Harlin m. fl. (II: 365), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta medgiva att statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

m. m. må under budgetåret 1961/62 beviljas intill ett belopp av 50 miljoner

kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Torsten Andersson m. fl. (I: 386) och den andra inom andra kammaren

av herr Antonsson m. fl. (II: 446), i vilka hemställts, att riksdagen med

ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte för budgetåret 1961/62 under anslaget

Bidrag till företagareföreningar m. fl. anvisa 1,5 miljon kronor till företagareföreningarnas

administrationskostnader,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Stefanson m. fl. (I: 398) och den andra inom andra kammaren av herr

Eliasson i Sundborn m. fl. (II: 447), i vilka hemställts, att riksdagen med

ändring av Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1961/62

under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. anvisa 1,3 miljon kronor

till företagareföreningarnas administrationskostnader,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Stefanson (I: 396) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nordgren och Stenberg (II: 457), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att under reservationsanslaget Bidrag till företagareföreningar in. fl.

behållna medel för risktäckningsändamål skall efter Kungl. Maj :ts prövning

fördelas mellan företagareföreningarna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 389) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 452), i vilka hemställts, att riksdagen måtte med ändring

av Kungl. Maj :ts förslag till Statens hantverks- och industrilånefond anvisa

ett investeringsanslag av 100 miljoner kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 397) och den andra inom andra kammaren av

herr Stenberg m. fl. (II: 455), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring

av Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1961/62 anvisa ett

investeringsanslag till förstärkning av Statens hantverks- och industrilånefond

med 15 miljoner kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 365,

I: 386, II: 447, I: 396, II: 452 och I: 397.

Anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är för innevarande budgetår

upptaget med 1 000 000 kronor.

För företagareföreningarnas verksamhet till gagn för hantverk och småindustri

ställes statsmedel till förfogande dels i form av lån från den till

statens utlåningsfonder från och med innevarande budgetår hörande statens

hantverks- och industrilånefond, dels i form av bidrag och subventioner

från nu förevarande anslag. En ytterligare form för statligt ekonomiskt

stöd på hithörande område är kreditgarantigivningen för lån till mindre

företag.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom lån till företagareföreningar har under Statens hantverks- och industrilånefond

för budgetåret 1960/61 anvisats 4 milj. kronor. Med tillägg

av hos föreningarna innestående odisponerade lånemedel samt av inflytande

amorteringar å tidigare utlämnade lån blir föreningarnas utlåningskapacitet

under det nu löpande budgetåret i runt tal 23 milj. kronor. Det är sannolikt

att en del av dessa pengar kommer alt stå kvar orörda den 1 juli 1961,

d. v. s. vid ingången av nästa budgetår. Storleken av en dylik reservation är

svår att uppskatta. Under budgetåret 1959/60 togs av tillgängliga lånemedel

omkring 18 milj. kronor i anspråk. Det är troligt att något mer kommer att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961

13

förbrukas under budgetåret 1960/61, kanske 21 milj. kronor. Då kommer 2

milj. kronor att finnas kvar för ny utlåning efter den 1 juli 1961. Härtill

bör läggas de under anslagsåret inflytande amorteringarna. Dessa uppskattas

till drygt 9 milj. kronor. För alt föreningarna under budgetåret 1961/62

skall ha tillgång till i huvudsak lika mycket nya lånemedel, 21 milj. kronor,

som beräknas komma att bli förbrukade under budgetåret 1960/61, behöver

under lånemedelsanslaget för nästa budgetår anvisas 10 milj. kronor, innebärande

eu ökning av anslaget med 6 milj. kronor. Jag anser mig böra förorda

en lånemedelsanvisning för budgetåret 1961/62 av denna omfattning

och vill i det följande under vederbörande punkt på kapitalbudgeten göra

hemställan därom. Av anslaget bör, i likhet med vad som gäller för närvarande,

en del hållas i beredskap och användas för lån i sådana fall, då

detta är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.

Ramen för statlig kreditgaranti åt hantverks- och småindustriföretag är

för innevarande budgetår bestämd till 35 milj. kronor, varav 3 milj. kronor

beräknats för turisthotellnäringen. Under hänvisning till vad jag flera gånger

tidigare uttalat om kreditgarantisystemet såsom en ur såväl företagareföreningarnas

som statens synpunkter ändamålsenlig form för ekonomiskt stöd

åt hantverks- och industriföretag hemställer jag, i likhet med kommerskollegium,

att bemyndiganderamen för budgetåret 1961/62 uppskrives till 40

milj. kronor, varav på samma sätt som nu en mindre del, omkring 3 milj.

kronor, bör reserveras för i första hand turisthotellnäringen. Skulle det mot

slutet av budgetåret visa sig att sistnämnda belopp inte i sin helhet behöver

användas för hotellföretag, förutsätter jag att överskjutande belopp får tas i

anspråk i den sedvanliga kreditgarantiverksamheten.

Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är för innevarande

budgetår till administrationskostnader beräknade 700 000 kronor. Kommerskollegium

hemställer för budgetåret 1961/62 om ökning därav med 645 000

kronor.

Föreningarna själva uppskattar det samlade medelsbehovet för administrationsändamål

under budgetåret 1961/62 till i det närmaste 4 milj. kronor.

Det innebär en ökning av organisationen med omkring 0,5 milj. kronor

i förhållande till beräkningarna för det nu löpande budgetåret och med 1,1

milj. kronor i förhållande till den faktiska förbrukningen under kalenderåret

1959. För att täcka administrationskostnader om i runt tal 4 milj. kronor

under nästa budgetår står till föreningarnas förfogande löpande inkomster

om cirka 2,7 milj. kronor. Därjämte kommer den 1 juli 1961 att ute

hos föreningarna finnas besparingar från nettoränteinkomster å statslåncmedel

till belopp av cirka 2,5 milj. kronor, vilka inkomster enligt tidigare

beslut av riksdagen — bland annat år 1958 men även tidigare — skall kunna

användas som bidrag till föreningarnas administrationskostnader. Med

hänsyn härtill anser jag mig böra för nästa budgetår förorda att administralionsposten

för nästa budgetår bestäms till 800 000 kronor. Det innebär höjning

av medelsanvisningen till förevarande ändamål med 100 000 kronor.

Vad härefter gäller medelsbehovet till subventioner, d. v. s. vad som fram
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

över kan komma att behövas för att täcka föreningarnas förluster i utlåningsverksamheten,

må först behandlas kommerskollegiets förslag, att föreningarna

skall tillföras risktäckningskapital, motsvarande fem procent av

utestående lånemedel. Vid bifall härtill skulle hos föreningarna skapas risktäckningsfonder

till ett sammanlagt belopp av mellan 4 och 5 milj. kronor.

För uppbyggnad av dylika fonder skulle användas i första hand cdisponerade

subventionsmedel hos föreningarna och dessutom de förenämnda besparingarna

av nettoränteinkomster å statslånemedel ävensom viss del av

hos Kungl. Maj:t innestående subventionsmedel. Jag vill i anledning av

detta förslag erinra om att riksdagen så sent som år 1958 gjorde uttalanden

av innebörd i huvudsak, att det är mindre ändamålsenligt att utan behovsprövrting

dela ut till företagareföreningarna anvisade subventionsmedel.

Bland annat visar erfarenheten att förlusterna fördelar sig ojämnt mellan

föreningarna med påföljd att brist uppstår på vissa håll och överskott på

andra. Riksdagen förutsatte därför — i likhet med föredragande departementschefen

och på av denne anförda skäl — att de av riksdagen årligen

amisade subventionsmedlen skulle i viss utsträckning stå kvar under reservationsanslaget,

intill dess de olika föreningarnas behov av medel för förlusttäckning

kunde med någon högre grad av säkerhet bedömas. Detta system

har sedermera tillämpats och visat sig fungera väl. Jag finner det vara

mindre välbetänkt att nu återgå till en ordning med utdelning till företagareföreningarna

efter schematiska beräkningsgrunder av tillgängliga subventionsmedel

och avstyrker alltså kollegiets förslag härutinnan.

Ett risktäckningskapital av ifrågasatt storlek, mellan 4 och 5 milj. kronor,

kan ej heller anses stå i väl avvägd proportion till de beräknade faktiska

förlusterna. För nästa budgetar uppskattas dessa av föreningarna

själva till 1,1 milj. kronor, motsvarande mindre än 1,7 procent av utlämnat

lånekapital. Häremot stod den 1 juli 1960 anvisade men icke ianspråklagna

subventionsmedel till belopp av sammanlagt 3,3 milj. kronor. Även om en

viss del därav förbrukas under innevarande budgetår kommer ändå — med

god marginal och utan att fonderade nettoränteinkomster behöver till någon

del tas i anspråk för förlusttäckning — medel att finnas tillgängliga för under

budgetåret 1961/62 uppkommande förluster i låneverksamheten. För att

få jämnhet i anslagsgivningen torde emellertid även för nästa budgetår

särskilda subventionsmedel böra beräknas under anslaget och jag upptar

härför, i likhet med kommerskollegium, oförändrat 300 000 kronor.

Med hänsyn härtill och till vad tidigare sagts om föreningarnas behov av

administrationsbidrag torde anslaget Bidrag till företagareföreningar in. fl.

för budgetåret 1961/62 uppföras med sammanlagt 1,1 milj. kronor, eller

med 0,1 milj. kronor mer än som är anvisat för närvarande.»

Utskottet. Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår

bestämd till 35 miljoner kronor. Departementschefen har föreslagit en

utvidgning av ramen för nästa budgetår till 40 miljoner kronor, vilket mot
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

15

svarar vad kommerskollegiuin förordat i sin petitaskrivelse. I motionerna

I: 302 och II: 365 har emellertid en ytterligare utvidgning av ramen ansetts

motiverad eller intill ett belopp av 50 miljoner kronor. — Utskottet har vid

sina överväganden av frågan om de statliga insatserna på förevarande område

såtillvida delat motionärernas uppfattning, att utskottet funnit en viss

ytterligare ökning av garantiramen i förhållande till departementschefens

förslag önskvärd. Härför tala främst de växande lånebehov, som uppstå för

den mindre företagsamheten i samband med dess omställning och anpassning

till successivt ändrade marknadsförhållanden. Med hänsyn härtill och

då kreditgarantisystemet utgör en ur såväl företagareföreningarnas som

statens synpunkter ändamålsenlig form för ekonomiskt stöd förordar utskottet,

att garantiramen för nästa budgetår bestämmes till 45 miljoner kronor.

I fråga om lånemedelsanslaget på kapitalbudgeten kan konstateras, att den

faktiska utlåningen från företagareföreningarna under budgetåret 1958/59

utgjorde drygt 14 miljoner kronor och 1959/60 ca 18 miljoner kronor. För

innevarande budgetår har departementschefen beräknat, att föreningarnas

utlåning kommer att stiga till ungefär 21 miljoner kronor, vilken nivå han

även tagit som utgångspunkt vid bedömningen av anslagsbehovet för nästa

budgetår. Till täckande av ett lånebehov av nämnda storleksordning skulle

då enligt departementschefen i första hand stå till förfogande inflytande

amorteringar å drygt 9 miljoner kronor samt resterande lånemedel från innevarande

budgetår å ca 2 miljoner kronor eller tillhopa drygt 11 miljoner

kronor. Härutöver skulle erfordras ett tillskott av nytt kapital om 10 miljoner

kronor, vilket belopp föreslås anvisat i form av investeringsanslag å kapitalbudgeten.

Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan haft att beakta de i motionerna

I: 389 och II: 452 samt I: 397 och II: 455 framförda yrkandena om

en ytterligare tilldelning av lånemedel. Utskottet har emellertid med hänsyn

till den i det föregående förordade utvidgningen av garantiramen ansett sig

kunna godtaga, att avsättningen till hantverks- och industrilånefonden begränsas

till det av departementschefen föreslagna beloppet, vartill utskottet

återkommer i sitt utlåtande nr 48.

I anslutning till det föregående vill utskottet fästa uppmärksamheten på

de riktlinjer för garanti- och lånegivningen, som antogos av fjolårets riksdag.

Utskottet förutsätter, alt Kungl. Maj :t beaktar det behov, som kan

föreligga att tid efter annan ompröva nämnda riktlinjer ur synpunkten alt ge

det samlade lånestödet en ändamålsenlig inriktning. Bl. a. synes det utskottet

höra övervägas, om icke med hänsyn till den successivt ökade garantiramen

en sänkning av den nedre gränsen för utställande av lånegarantier bör

övervägas. l)ct torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva denna

fråga och för riksdagen framlägga de förslag, som kunna föranledas därav.

Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. ha för innevarande

budgetår till administrationskostnader beräknats 700 000 kronor och till

subventioner 300 000 kronor eller tillhopa 1 000 000 kronor. Departements
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

chefen föreslår för nästa budgetår en uppräkning av administrationsdelen

till 800 000 kronor, innebärande att anslaget i sin helhet upptages med

1 100 000 kronor.

Företagareföreningarna själva beräkna sina administrationskostnader för

nästa budgetår till 4 miljoner kronor. De löpande inkomsterna, statsbidraget

oräknat, anges till 2,7 miljoner kronor. Såväl föreningarna som kommerskollegium

anse i princip, att hela mellanskillnaden skall täckas med statsbidrag.

Åt en sådan uppfattning ger även motionerna I: 398 och II: 447 samt

I: 386''och II: 446 uttryck. I de båda förstnämnda motionerna yrkas sålunda

till administrationskostnaderna ett belopp av 1,3 miljon kronor och i de

båda senare ett belopp av 1,5 miljon kronor. I motionerna erinras i sammanhanget

om den minskning i föreningarnas inkomster, som blivit följden av

att dels viss tidigare räntefrihet för föreningarna upphört, dels statsräntan

för dessas lånemedel ökat. Inkomstminskningen tvingar enligt motionärerna

föreningarna att taga i anspråk för risktäckningsändamål avsatta kapitalmedel

samtidigt som de nödgas avstå från erforderliga organisationsförstärkningar.

Utskottet är för sin del medvetet om behovet av att successivt förstärka

företagareföreningarnas organisation med hänsyn till de ökade anspråk,

som efter band ställas på denna. Utskottet vill emellertid också erinra om

att en successiv förstärkning under senare år möjliggjorts genom de ökade

medel, som föreningarna kunnat disponera för administrationsändamål. Endast

för ett par år sedan uppgick sålunda de beräknade årskostnaderna för

föreningarnas organisation till 2 miljoner kronor. För innevarande budgetår

uppskattas ifrågavarande kostnader till ca 3,5 miljoner kronor; för nästa

budgetår utgår man vid anslagsberäkningen från en totalkostnad av 4 miljoner

kronor. För att täcka sistnämnda kostnad står i första hand till föreningarnas

förfogande löpande inkomster, som — statsbidraget oräknat

—- uppskattas till 2,7 miljoner kronor. Lägges härtill det av departementschefen

förordade statsbidraget å 0,8 miljon kronor, skulle därvid tillhopa 3,5

miljoner kronor stå till föreningarnas disposition. Härutöver förfoga föreningarna

över besparingar från tidigare nettoränleinkomster å statslånemedel

till belopp om ca 2,5 miljoner kronor, vilka inkomster enligt beslut av

riksdagen skola kunna användas som bidrag till föreningarnas administrationskostnader.

I enlighet med det anförda anser sig utskottet böra avstyrka

motionerna och tillstyrka bifall till departementschefens förslag till medelsanvisning

för ändamålet.

Vad angår medelsbehovet till subventioner synes detta i enlighet med departementschefens

förslag böra beräknas till 300 000 kronor. I sammanhanget

vill utskottet erinra om att i motionerna I: 396 och II: 457 yrkats, att

den del av subventionsmedlen, som Kungl. Maj :t brukar ha innestående som

en reservation under förevarande anslag, måtte fördelas mellan föreningarna.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som

1958 gjorde uttalanden av innebörd i huvudsak, att det vore mindre ändamålsenligt

att utan behovsprövning dela ut till företagareföreningarna anvi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 är 1961

17

sade subventionsmedel. Bl. a. visade erfarenheten att förlusterna fördelade

sig ojämnt mellan föreningarna, vilket även motiverade att en viss del av

subventionerna stode kvar under reservationsanslaget, intill dess de olika

föreningarnas behov av medel för förlusttäckning kunde med någon grad av

säkerhet bedömas. Utskottet ser åtminstone icke för det närvarande någon

anledning att frångå angivna ställningstagande och avstyrker sålunda bifall

till motionerna.

Beträffande anslaget till hantverks- och industrilånefonden gör utskottet

hemställan i sitt utlåtande nr 48.

Under åberopande av vad sålunda uttalats hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 302 och II: 365, medgiva, att statsgaranti

för lån till hantverks- och industriföretag m. m. må under

budgetåret 1961/62 beviljas intill ett belopp av 45 000 000

kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 386 och II: 446 samt I:

398 och 11:447, till Bidrag till företagareföreningar m. fl.

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

1 100 000 kronor;

III. att motionerna 1:396 och 11:457 icke må av riksdagen

bifallas.

18 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till

hantverks- och industriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 17, s. 48 och 49) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning,

som innebär en anslagshöjning av 200 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning

av statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

500 000 kronor.

19 :o) Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 49 och 50), som innebär att anslaget —

bortsett från en mindre tekniskt betingad avrundning uppåt — upptages

med oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av

566 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

20 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 19 och 20, s. 50—52), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor.

21 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21, s. 52—62) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000

kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bengtson

(I: 388) och den andra inom andra kammaren av herr Hansson i Skegrie

(II. 450), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Åtgärder för främjande

av varuutbytet med främmande länder för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 2 100 000 kronor, varav 750 000 kronor skulle disponeras

för mässor och utställningar i utlandet till främjande av ökad export i

enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 450.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 200 000 kronor.

Enligt departementschefen kan handelssekreterareorganisationen för nästa

budgetår med nuvarande omfattning, sju sekreterare, beräknas draga en

kostnad av sammanlagt ca 1 110 000 kronor. Som han framhöll vid anmälan

av förevarande anslag i förra årets statsverksproposition, finner han i och

för sig en större organisation än den nuvarande motiverad. Med hänsyn till

att den s. k. exportstödsberedningen ännu ej avslutat sin pågående översyn

av den svenska kommersiella utlandsrepresentationen, är han dock icke för

nästa budgetår beredd förorda medelsanvisning för en utbyggnad av organisationen.

Den av småindustriens exportbyrå och exportråd bedrivna verksamheten

är icke minst i nuvarande europeiska marknadsläge av värde för den svenska

småindustri, som strävar att vidga sina affärskontakter till att omfatta även

utlandet. Med hänsyn härtill och till att erfarenheterna av verksamheten varit

goda, är departementschefen beredd tillstyrka, att anslaget uppräknas med

40 300 kronor för nämnda ändamål, för vilket därvid kan disponeras sammanlagt

143 900 kronor.

I likhet med utställningsberedningen finner departementschefen, att planläggningen

av statens stöd åt den kommersiella mäss- och utställningsverksamheten

i utlandet förutsätter, att det planerande organet, d. v. s. beredningen

själv, ges möjligheter att överblicka vilka medel som står till buds för

ändamålet. En finansiering av detta statliga stöd över riksstaten innebär därför

i sig en fördel i jämförelse med den hittillsvarande finansieringen ge
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

19

nom anlitande av fondmedel. Departementschefen ansluter sig också till tanken

att statsbidrag bör kunna utgå såväl till framträdanden av numera traditionell

art, d. v. s. till informationskontor vid olika internationella mässor

och utställningar, som i samband med större, mera samlade svenska framträdanden

under en längre tid i ett visst land. Erfarenheterna rörande kostnaderna

och de lämpliga formerna för framträdanden av detta slag är begränsade.

Medelsbehovet påverkas av bl. a. sådana frågor som avvägningen mellan

statens och näringslivets insatser och möjligheterna till en effektiv samordning

i Sverige av olika berörda parters medverkan. Departementschefen är

därför icke nu beredd att biträda utställningsberedningens förslag om medelstilldelning

av ca 750 000 kronor utan stannar för att föreslå, att under

anslaget uppföres ett belopp av 250 000 kronor för utställnings- och mässverksamheten.

Till statsbidrag för genomförande av marknadsundersökningar utomlands

och till utrikeshandelsstipendier m. m. beräknas ett medelsbehov av 96 100

kronor.

Liksom tidigare torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare

bestämmelser om användningen av dessa medel ävensom att vid behov

göra jämkningar mellan olika ändamål.

Utskottet vill understryka den successivt ökade betydelse, som till följd av

den pågående utvecklingen mot marknadsintegration och multilateralisering

av världshandeln måste tillmätas de olika verksamheter, som bedrivas med

stöd av medel från förevarande och närmast följande anslag. Detta gäller i

första hand handelssekreterareverksamheten, som på de marknader den omfattar

utgör ett värdefullt kommersiellt komplement till den ordinarie utrikesrepresentationen.

Det gäller vidare den verksamhet, som bedrives av de

svenska handelskamrarna utomlands, och de insatser, som fortlöpande göras

för att manifestera de svenska exportintressena på utländska mässor och

utställningar. Även den verksamhet, som utövas av småindustriens exportbyrå

och exportråd som stöd åt den mindre företagsamhetens exportplanering,

bör här nämnas. Värdet av ifrågavarande verksamheter motiverar, att

de ekonomiskt underbyggas i rimlig utsträckning.

Vad angår mäss- och utställningsverksamheten har i motionerna 1:388

och II: 450 yrkats, att för ändamålet beräknas förutom de av departementschefen

förordade 250 000 kronorna ytterligare ett belopp av 500 000 kronor.

En sådan medelstilldelning skulle motsvara utställningsberedningens bedömning

av anslagsbehovet. Utskottet delar för sin del i och för sig motionärernas

uppfattning om betydelsen i dagens läge av den kommersiella utställningsverksamheten.

Utskottet anser dock i likhet med departementschefen,

att en ytterligare utvidgning av medelsramen bör anstå i avvaktan pa erfarenheterna

av den nya uppläggning, som man i viss utsträckning ämnar ge

de svenska utställningsframträdandcna. I enlighet härmed avstyrkas motionerna.

Under hänvisning till det anförda vill utskottet biträda den under lörevarande

punkt äskade medelsanvisningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 388 och II: 450, till Åtgärder

för främjande av varuutbytet med främmande länder

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

1 600 000 kronor.

22 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 22, s. 62—65) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

Sedan många ar har medel årligen anvisats över riksstaten till svenska

handelskammare utomlands, från och med budgetåret 1944/45 med oförändrat

102 000 kronor. Därutöver har sedan länge och i stigande omfattning

de olika kamrarna beviljats ytterligare årliga statsbidrag ur handels- och

sjöfartsfonden. Bidragen utgår för kalenderår, vare sig det är fråga om medel

över riksstaten eller fondmedel.

Ramen för det sammanlagda statliga stödet till de nio ifrågakommande

svenska handelskamrarna i utlandet har under år 1960 legat vid omkring

700 000 kronor. För år 1961 har förutsetts ungefär samma belopp. Ehuru

budgetberäkningar och anslagsäskanden för år 1962 icke ingivits av handelskamrarna,

har exportstödsberedningen ansett det rimligt antaga, att statens

stöd även för detta år bör kunna utgå inom en oförändrad totalram.

Finansieringen genom fondmedel synes emellertid då icke längre möjlig.

Beredningen föreslår därför, att statsbidragen för år 1962 i sin helhet anvisas

över riksstaten för budgetåret 1961/62. Det torde därvid få ankomma på

Kungl. Maj :t att inom den givna ramen fördela statsbidragen med utgångspunkt

från de vid fördelningstillfället aktuella behoven.

Departementschefen ansluter sig till vad exportstödsberedningen sålunda

föreslagit och förordar, att under särskilt reservationsanslag för budgetåret

1961/62 till berörda ändamål anvisas 700 000 kronor.

Utskottet, som i sammanhanget erinrar om sitt uttalande under föregående

punkt, har icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar

i utlandet för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 66—69) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska

undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlö
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

21

ningsstat för undersökningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62, dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 637 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 384 500 kronor.

För järnmalmsundersökningar i Norrbotten tillstyrker departementschefen

inrättande från och med nästa budgetår av en tjänst som statsgeolog i

Ae 25. Medelsbehovet under anslaget ökar härigenom med 24 300 kronor.

För arvode åt geologiska undersökningens föredragande i organisationsfrågor

bör i anslaget inräknas 1 200 kronor. Verksamheten vid undersökningen

är försöksvis organiserad på byråer och sektioner, därvid tilläggsarvoden

utgår till de tjänstemän, som inom ramen för försöksverksamheten leder arbetet

på resp. byråer och sektioner. Till detta ändamål föreslås ytterligare

17 400 kronor, vilket yrkande sammanhänger med höjningen av chefstjänstemännens

löner. I övrigt torde medel anvisas för höjda grundlöner och lönegradsuppflyttningar

samt för löneklassändringar med resp. 13 800 och 13 000

kronor, vidare för rörligt tillägg med 181 100 kronor och för kompensation

för höjda folkpensionsavgifter med 1 700 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen

liksom ej heller mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning uppföra ytterligare en

tjänst som statsgeolog i Ae 25;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 506 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200

3. Avlöningar till extra personal, förslagsvis .... 777 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 909 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 399 500

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 44 000

Summa kronor 2 637 000

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 2 637 000

kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

24:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 69 och 70), som innebär att posterna

till bränsle, elektrisk energi och vatten, till övriga expenser samt till inköp

och underhåll av materiel uppräknas med resp. 5 100, 6 000 och 5 000 kronor

samt alt posterna till omkostnader i anledning av uppdrag och till

publikationstryck nedräknas med resp. 70 000 och 10 000 kronor, får utskottet

— under erinran om att anslagsminskningen utgör 63 900 kronor__ hem
ställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 1 011 000 kronor.

25 :o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 70), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Resor och fältarbeten för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 154 000 kronor.

26:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 26, s. 70 och 71), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Utrustning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

27 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 71—76) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 991 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 516 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att han vid flera tidigare tillfällen framhållit

det stora värdet av geologiska undersökningens malmletningsverksamhet.

Exempelvis kan i dag konstateras, att legodriftsgruvorna i Västerbottens

län, vilka började brytas år 1940, efter avdrag för samtliga investeringskostnader

och erlagda kommunalskatter har tillfört staten netto omkring

40 milj. kronor. Det innebär ett tiofaldigt utbyte på nedlagda kostnader.

Vid de i geologiska undersökningens regi under senare år utförda undersökningarna

i Svappavaara inom östra delen av Kiruna stad har påvisats

jarnmalmstillgångar av även för lappländska förhållanden betydande storlek.

De pågående undersökningarna i Stekenjokk lovar likaledes gott Hittills

har där påvisats tillgångar om cirka 10 milj. ton kopparzinkmalm med

goda utsikter till ytterligare fynd.

Vid bedömning av värdet av malmletningsverksamheten må även beaktas,

att tillkommande gruvdrift ger arbetstillfällen och över huvud taget

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

23

skapar underlag för ökad livaktighet i bygder, som eljest på grund av sitt

isolerade läge har ett svagt utvecklat näringsliv. I synnerhet de norrländska

malmfyndigheterna ligger ofta i sådana trakter.

Med hänsyn bland annat härtill har den statliga malmletningsverksamheten

i geologiska undersökningens regi successivt utbyggts, och för budgetåret

1960/61 är till ändamålet anvisade under förevarande anslag drygt 1,5

milj. kronor. För fortsatt effektivisering och utbyggnad av verksamheten

bör under budgetåret 1961/62 ytterligare medel ställas till geologiska undersökningens

förfogande. Departementschefen uppskattar det ökade anslagsbehovet

till 475 000 kronor, varav 300 000 kronor avses för de geofysiska

flygmätningarna. Av återstoden torde en viss del behöva tas i anspråk för

att täcka automatiska kostnadsökningar, men departementschefen förutsätter

att genom anslagsförstärkningen också någon utvidgning av diamantborrningsarbetet

skall kunna åstadkommas.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört om värdet

av geologiska undersökningens malmletningsverksamhet och behovet av att

successivt effektivisera densamma, har icke något att erinra mot den förordade

medelsanvisningen för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 991 000 kronor.

Teknisk provnings- och försöksverksamhet

28:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Statens provningsanstalt: Omkostnader.

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Statens provningsanstalt:

Utrustning. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag

till ifrågavarande ändamål (punkt 28, proposition nr 41) har riksdagen redan

fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 121), varom utskottet velat här

erinra.

29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 29, s. 77—94) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels

ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 775 800 kronor.

Departementschefen redovisar ett av flygtekniska rådet avgivet betänkande,

kallat Mål och medel för svensk flygforskning, jämte remissyttranden

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

däröver. I betänkandet lämnas en närmare redogörelse för den förväntade

flygtekniska utvecklingen framöver och understrykes mot bakgrund härav

angelägenheten av att en förstärkning kommer till stånd av de materiella

och personella resurserna på flygforskningsområdet. Särskilt betonas nödvändigheten

av att flygtekniska försöksanstaltens arbetsbetingelser förbättras.

En väsentlig ökning av den där anställda forskningspersonalen bör

sålunda möjliggöras. Det statliga tillskottet för anstaltens egen forskning,

den s. k. nettoutgiften, förutsättes i sammanhanget under en treårsperiod

stiga fiån 1,2 till 2,8 milj. kronor. Samtidigt räknar rådet med avsevärt

ökade statliga insatser för utrustningsändamål. Flygtekniska försöksanstalten

har i sin petitaskrivelse för budgetåret 1961/62 anslutit sig till förslagen

i betänkandet.

Departementschefen redovisar närmare sina överväganden i anslutning till

det framlagda betänkandet. Bl. a. konstaterar han, att flygindustrien i de

flesta länder •— även i vårt — f. n. befinner sig i ett omställningsskede av

genomgripande natur med svåra anpassningsproblem. Den aktuella situationen

för flygtekniken rymmer därför många osäkerhetsfaktorer. Härtill

kommer vid bedömningen av förslaget, att prognoserna för luftfartens utveckling

icke enbart kan vara avgörande, då det gäller att pröva frågan om

ökade statliga insatser för svensk flygforskning. En avvägning måste här

ske mot andra angelägna forsknings- och utvecklingsuppgifter.

De anförda övervägandena har lett departementschefen till den uppfattningen,

att några mera kostnadskrävande utökningar av anstalten inte bör

under nuvarande förhållanden ifrågakomma. Bland annat bör anstaltens nettoutgift

bibehållas vid oförändrat 1,2 milj. kronor och eljest ökat utrymme

beredas för i huvudsak endast automatiska kostnadsförändringar. Dock torde

i anledning av yrkandena för nästa budgetår om förstärkning av forskarstaben

medel böra anvisas för 4 nya tjänster som laborator i lönegraden

Be 1 i utbyte mot ett lika stort antal tjänster som förste forskningsingenjör

i lönegraden Ae 26. Merkostnaderna för ifrågavarande utbyte av tjänster blir

29 700 kronor. Departementschefen tillstyrker också under anslagsposten

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökade medel för extra-ordinariesättning

av vissa f. n. extra tjänster. Härför beräknas 86 000 kronor. Arvodesposten

föreslås ökad med 600 kronor. Därutöver beräknas för beslutade

lönegradsuppflyttningar och grundlöneändringar samt för löneklassändringar

höjning med sammanlagt 45 000 kronor. Till rörligt tillägg bör anvisas

ytterligare 394 900 kronor och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

ytterligare 3 200 kronor. — De förordade uppräkningarna uppgår

sammanlagt till drygt 824 000 kronor.

Utskottet anser sig kunna ansluta sig till de synpunkter och ställningstaganden,

som redovisats av departementschefen i anslutning till det av flygtekniska

rådet avgivna betänkandet, och finner på de av departementschefen

anförda skälen motiverat att icke nu medverka till någon mera kostnadskrävande

utvidgning av verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

25

De förändringar i tj än stehän seende för vissa befattningshavare liksom de anslagsuppräkningar

— huvudsakligen av automatisk karaktär som förordats,

ha icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten, som

föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 221 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 18 600

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis---- 2 178 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 2 239 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 893 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 49 300

Summa kronor 5 600 000

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.

30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj ris förslag (punkt 30, s. 94—96), som innebär en uppräkning av anslagsposterna

till ersättningar vid utrikes resor, till publikationstryck och till

bibliotek med resp. 12 000, 3 000 och 10 000 kronor samt till övriga expenser

med 51 000 kronor, får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen

med viss avrundning utgör 76 700 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 000 kronor.

31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj ris förslag (punkt 31, s. 96—99), som grundas på den under punkten

29 redovisade bedömningen av anstaltens verksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

32 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 32, s. 99—101) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62,

dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 922 100 kronor.

För delvis nya arbetsuppgifter av kvalificerad art inom det hydromekaniska

området föreslås inrättande från och med nästa budgetår vid statens

skeppsprovningsanstalt av en tjänst som förste forskningsingenjör i lönegraden

Ae 26 och indragning i samband därmed av en dylik tjänst i lönegraden

Ae 24. Kostnadsökningen blir 2 900 kronor. Under den särskilda arvodesposten

bör därjämte upptas 600 kronor för arvode åt anstaltens organisationsföredragande.

Vidare torde för automatiska löneklassändringar och

tjänstetidsbefordringar samt för redan beslutad höjning av grundlönerna

inom löneplan B böra anvisas ytterligare sammanlagt 12 300 kronor. Anslagsposterna

Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

slutligen uppräknas med respektive 64 700 och 400 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör anslaget för nästa budgetår ökas

med sammanlagt 80 900 kronor till 1 003 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

som föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 2 600

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis____ 318 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 443 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 155 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 10 400

Summa kronor 1 003 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

27

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 003 000

kronor.

33 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 33, s. 102 och 103), som innebär att delposten för

verktyg, förbrukningsartiklar och provningsanordningar m. m. uppräknas

med 15 000 kronor och att för vissa engångsanskaffningar av expensnatur

anvisas särskilda medel om 10 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 144 000 kronor.

Teknisk forskning

34:o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 34, s. 104 och 105) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 144 600 kronor.

Departementschefen erinrar om att anslaget — för anpassning av tekniska

forskningsrådets administration till den ökade bidragsgivningen —

förra året höjdes med i runt tal 20 000 kronor. I anledning av forskningsrådets

yrkanden om ytterligare förstärkning av administrationen tillstyrkes

för nästa budgetår uppräkning av anslaget med i ett för allt 17 400 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.

35 :o) Teknisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,

s.105—107), innebärande en uppräkning av anslaget med 500 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 5 600 000 kronor.

36 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 36, s. 107—109) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 260 000 kronor.

Staten lämnar Ingenjörsvetenskapsakademien ekonomiskt stöd över i

första hand de särskilda riksstatsanslagen till Akademien och till Tekniskt
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961

vetenskaplig och industriell representation i utlandet. Dessa anslag är för

innevarande budgetår uppförda med respektive 200 300 och 57 600 kronor.

Dessutom uppbär akademien i sin verksamhet ej oväsentliga bidrag genom

statens tekniska forskningsråd. Storleken härav har under de senaste

åren successivt ökat och var budgetåret 1959/60 av storleksordningen 350 000

kronor.

För nästa budgetår anser departementschefen sig inte böra tillstyrka någon

bidragsökning över de två särskilda riksstatsanslagen för Ingenjörsvetenskapsakademien.

Dessa torde dock sammanföras till ett anslag med

rubriken Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, vilket uppföres med ett

till 260 000 kronor avrundat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 260 000

kronor.

37 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 37, s. 110—112) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 473 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 340 700 kronor.

Departementschefen erinrar om att de ekonomiska förutsättningarna för

verksamheten vid träforskningsinstitutet regleras av ett den 4 mars 1959

mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk träforskning träffat avtal.

Kungl. Maj :t har under hösten 1960 godkänt viss omorganisation av institutets

träteknäska avdelning och i det sammanhanget träffat överenskommelse

med nämnda stiftelse om vissa jämkningar i avtalet. Omorganisationen

innebär i korthet, att — i likhet med vad som f. n. gäller på de träkemiska

och papperstekniska områdena — den tillämpade forskningen på

det trätekniska området i fortsättningen skall handhas av ett fristående trätekniskt

centrallaboratorium, drivet av en för ändamålet bildad stiftelse,

Stiftelsen Svensk träteknisk forskning. Däremot skall alltjämt grundforskningen

på det trätekniska området ligga kvar hos institutet. Den trätekniska

avdelningen inom detta kommer vid en sådan ordning att taga i anspråk

ett något mindre belopp av statsbidraget än som förutsattes i 1959

års avtal. — Vad angår det nya centrallaboratoriet har Kungl. Maj:t av tillgängliga

prisutjämningsavgiftsmedel avsatt 300 000 kronor att successivt

ställas till förfogande för dess verksamhet under i första hand budgetåren

1960/61—1964/65.

För nästa budgetår föreslår departementschefen under förevarande anslag,

i anslutning till avtalets numera gällande lydelse, en höjning av statsbidraget

med dels 4 284 kronor, motsvarande redan beslutad ökning av

grundlönen för vissa befattningshavare, dels 128 000 kronor i rörligt tillägg.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 29

I enlighet härmed bör anslaget för nästa budgetår uppföras med avrundat

1 473 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 1 473 000 kronor.

38 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 38, s. 112), som innebär en uppräkning av anslaget

med 20 000 kronor till följd av avtalsenligt ökade kostnader för rörligt tilllägg,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 270 000 kronor.

39:o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39, s. 112 och 113), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 22 000

kronor.

40:o) Bidrag till institutet för optisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 41, s. 113 och 114) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 144 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 130 400 kronor.

Enligt departementschefen bör i enlighet med avtalets gällande lydelse

posten avseende lön åt institutets föreståndare höjas med 1 572 kronor,

motsvarande redan beslutad ökning av grundlönen. För rörligt tillägg upptages

ytterligare 12 000 kronor. Anslaget bör därvid för nästa budgetår uppföras

med avrundat 144 000 kronor.

Vid anmälan av 1960 års avtal om driften av optiska institutet anförde

departementschefen (prop. 99/1960 s. 9) att frågan om anskaffande av nya

lokaler för institutet borde framdeles, när olika alternativ övervägts, upptas

till särskild behandling. Någon slutlig lösning av detta spörsmål har ännu

icke nåtts. Det är emellertid möjligt att flyttning till nya, provisoriska lokaler

kommer till stånd redan under nästa budgetår. I anledning av flyttningen

uppkommande kostnader torde, efter särskild prövning av Kungl.

Maj:t, få bestridas från förevarande anslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag eller vad departementschefen

i samband därmed anfört och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk forskning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

144 000 kronor.

41 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. Beträffande Kungl.

Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 42, proposition

nr 40) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr

120), varom utskottet velat här

erinra.

42 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 115), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

Atomenergiverksamhet

43:o) Delegationen för atomenergifrågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 44, s. 116 och 117) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa

personalförteckning för delegationen för atomenergifrågor, dels ock

till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 150 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 130 000 kronor.

Aktiebolaget Atomenergi har i sin under nästa anslagspunkt refererade

petitaskrivelse framhållit önskvärdheten av att tillsynsmyndigheterna på

atomenergiområdet förses med ytterligare expertis. Delegationen för atomenergifrågor

anser att antalet heltidsanställda tekniker för tillsyns- och

inspektionsverksamhet under innevarande och nästa budgetår bör öka från

en till tre. Departementschefen ansluter sig härtill och förordar därför bifall

till delegationens yrkande om ett anslag för nästa budgetår av 150 000

kronor. Inom ramen härför torde, med hänsyn till uppgifternas permanenta

karaktär, en tjänst som reaktorinspektör i lönegraden Ae 26 böra inrättas

vid delegationen.

Utskottet har icke något att erinra mot den begärda personalförstärkningen

och tillstyrker, att Kungl. Maj :t bemyndigas fastställa personalförteckning

för delegationen för atomenergifrågor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

31

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för delegationen för atomenergifrågor;

b) till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret

1901/62 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

44:o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 117—131) att dels till Atomenergiverksamhet

inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1961/62 anvisa ett

reservationsanslag av 102 000 000 kronor, dels bemyndiga Kungl. Maj :t medgiva

Aktiebolaget Atomenergi att därutöver utlägga beställningar av utrustning

för sammanlagt 25 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 98 100 000 kronor.

Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes riksdagen

år 1956 och lämnades därvid utan erinran. En viss omläggning av

atomenergiprogrammet godkändes av 1958 års B-riksdag. — Riksdagarna

åren 1957—1960 har till fullföljande av programmet anvisat sammanlagt

428.7 milj. kronor till Aktiebolaget Atomenergi och 50,0 milj. kronor till

vattenfallsstyrelsen. Atomenergiverksamheten utgör en del av det investeringsprogram

på energiområdet, som ingick i motiveringen till den av 1957

års riksdag beslutade allmänna energiskatten.

Aktiebolaget Atomenergi hemställer, att förevarande anslag höjes med

25.7 milj. kronor till 123,8 milj. kronor. Å kapitalbudgeten begäres oförändrat

20 milj. kronor. Bolaget äskar sålunda för nästa budgetår sammanlagt

143,8 milj. kronor.

Delegationen för atomenergifrågor tillstyrker för nästa budgetår anslag

för det svenska atomenergiprogrammet om tillhopa 152 milj. kronor, varav

å driftbudgeten till Aktiebolaget Atomenergi 102 milj. kronor och å kapitalbudgeten

30 milj. kronor till vattenfallsstyrelsen och 20 milj. kronor till bolaget.

Därjämte förordar delegationen att bolaget erhåller ett beställningsbemyndigande

om högst 25 milj. kronor gällande uranverket i Ranstad.

Departementschefen har anfört bl. a. följande.

»Riktlinjer för arbetsfördelningen på atomenergiområdet underställdes

1956 års riksdag. Därvid erhöll AB Atomenergi huvudansvaret för utvecklingsarbetet,

som förutsattes till helt övervägande del finansieras med statsmedel.

På atombolaget skulle ankomma att dels själv utföra vissa arbeten,

dels lägga ut beställningar på olika industriföretag.

Inom AB Atomenergi, som uppbyggts med såväl statligt som enskilt och

kommunalt inflytande i företagets styrelse, har intressenterna dels år 1956

ingått en alltjämt delvis gällande aktieägaröverenskommelse, dels i mars

1960 inom bolagets styrelse antagit principiella riktlinjer beträffande företagets

arbetsuppgifter och dess samarbete med industrien och med kraftproducenterna.

För dessa riktlinjer har en redogörelse lämnats i det föregående

liksom tidigare av statsutskottet (SU 1960: 10 s. 34 f.), som tagit

kännedom om den nyssnämnda överenskommelsen. För egen del vill jag

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961

anmäla, att jag, liksom utskottet i sitt här citerade utlåtande, finner de

nämnda riktlinjerna innefatta ett fullföljande av 1956 års intentioner samt

utgöra en godtagbar avvägning av arbetsfördelningen på atomenergiområdet.

I sina petita för budgetåret 1961/62 framför AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen

ej några nya projekt. Äskade anslag avser enbart fullföljande

och drift av redan tidigare beslutade anläggningar samt fortsatt utredningsoch

utvecklingsarbete.

Reaktorprogrammet innefattar närmast ett färdigställande till år 1963 av

Ågesta kraftvärmeverk. Dess uppförande fortskrider enligt den tidsplan och

kostnadskalkyl som anmäldes i förra årets statsverksproposition. Utrednings-

och konstruktionsarbetet beträffande kraftreaktorn R 4 fullföljes av

AB Atomenergi i samarbete med Asea och Nohab. Som en riktpunkt siktar

man till ett idrifttagande under år 1967. Vid mitten av år 1961 skall erforderligt

underlag föreligga för ett slutligt ställningstagande till projektets

utformning och tidsplan. Vattenfallsstyrelsen har i underdånig framställning

anhållit om tillstånd att uppföra reaktorn, som numera avses förlagd

till Marviken i östra Vikbolandets kommun i Östergötlands län. Frågan

härom är för närvarande under beredning i vederbörande expertinstanser

och jag avser att sedermera anmäla ärendet för Kungl. Maj:ts avgörande.

I överensstämmelse med förslagen i petita torde för budgetåret 1961/62

till Ågesta kraftvärmeverk beräknas ett anslagsbehov av 6 milj. kronor för

AB Atomenergi och 20 milj. kronor för vattenfallsstyrelsen. Till projekteringsarbeten

m. m. för Marvikens kraftstation äskar vattenfallsstyrelsen för

nästa budgetår 10 milj. kronor. Med hänsyn till att slutlig ställning till projektet

icke kan tagas förrän efter den 1 juli 1961, torde frågan om ytterligare

medelsanvisning böra anmälas för riksdagen vid ett senare tillfälle.

Jag förutsätter dock att härigenom icke någon förskjutning i en eljest genomförbar

tidsplan skall behöva äga rum. Frågan om den sålunda förordade

medelsanvisningen till vattenfallsstyrelsen budgetåret 1961/62 med

20 milj. kronor för atomenergianläggningar kommer senare denna dag att

anmälas av chefen för kommunikationsdepartementet.

Forskningsresurserna inom AB Atomenergi expanderar under innevarande

och nästa budgetår avsevärt genom att forskningsstationen vid Studsvik

alltmer tages i bruk. Under år 1960 har den svenskbyggda nolleffektreaktorn

R 2-0 och den från utlandet inköpta stora materialprovningsreaktorn

R 2 tagits i drift i Studsvik. Därjämte har laboratoriet för radioaktiv metallurgi

färdigställts. Nu pågående byggnadsetapp upptar laboratorier för

kärnkemi, värmeteknik, strålskydd och hälsofysik samt för vissa experiment

i R 2. Dessutom ingår en anläggning för radioaktivt avfall, en värmekraftcentral

samt en isotopcentral. Denna skall bland annat betjäna det

laboratorium som uppföres i Studsvik åt forskningsråden för medel som

anslagits under ecklesiastikdepartementets kapitalbudget. Till fortsatt anläggningsarbete

i Studsvik förordar jag i enlighet med AB Atomenergis beräkningar

20 milj. kronor under budgetåret 1961/62, vilket innebär en

minskning med 2,8 milj. kronor jämfört med innevarande budgetårs anslag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Av övriga tidigare beslutade reaktorprojekt vid Studsvik har den s. k.

tryckzebran numera beställts hos ett svenskt industriföretag. Beträffande

den snabba nolleffektreaktorn, FR 0, pågår projekteringen inom atombolaget.

Vidare fortsätter bolaget utredningarna rörande en förra året anmald

större experimentreaktor för komponentutveckling, dock utan att medel

för närvarande äskas till uppförande av densamma.

Råvaruprogrammet domineras av det beslutade uranverket som uppföres

i Ranstad, medan arbetena beträffande tungt vatten och plutonium för narvarande

begränsar sig till utvecklingsarbete och förprojektering. Till Ranstad

har riksdagarna 1958—60 anvisat tillhopa 35 milj. kronor. For nasta

budgetår beräknar bolaget ett medelsbehov av 28 milj. kronor, varutover

disponeras 2 milj. kronor som anvisats för ett tills vidare uppskjutet uranraffinaderi.

Delegationen för atomenergifrågor har förordat dels en anslagsnedräkning

med 5 milj. kronor till 23 milj. kronor, dels att bolaget för att

kunna fullfölja verket till 1964/65 bör medges rätt att därutöver utlagga

beställningar om högst 25 milj. kronor. Jag biträder vad delegationen sålunda

förordat.

I detta sammanhang vill jag erinra om mitt uttalande i förra arets statsverksproposition,

att stora kostnader föranledes av önskemålet, att vårt

land av handelspolitiska skäl och beredskapsskäl åtminstone i begransad

skala uppbygger ett självständigt inhemskt atomenergiprogram, innefattande

bland annat uranverket i Ranstad som bas för bränsleförsörjningen

till den utvecklade reaktortypen. Vidare anförde jag, att det, trots de kostnader

det här är fråga om, av flera skäl ansetts motiverat att satsa på ett

atomenergiprogram av denna omfattning. Dels väntas vår energisituation

under 1970-talet komma att kräva en mycket omfattande utbyggnad av

atomkraftverk, dels har även den handlingsfrihet, som ett självständigt

atomenergiprogram medför, tillmätts ett avgörande värde i vår bedömning.

Dessa överväganden accepterades av 1960 års riksdag utan erinran.

I anslutning härtill torde jag få anmäla, att AB Atomenergi i underdånig

framställning den 16 november 1960 föreslagit att prissättningen på det

uran, som kommer att utvinnas i Ranstad och som skall ingå i bränsleelement

till svenska reaktorer, anknytes till det aktuella världsmarknadspriset.

Som stöd för sin framställning erinrar AB Atomenergi om att halten i skiffrarna

i Västergötland är låg jämfört med uranförekomster i utlandet. Produktionskostnaden

i Ranstad kommer därför — som redan från början

framhållits_ att ligga över de priser som för närvarande tillämpas i fråga

om uran på världsmarknaden. AB Atomenergi understryker angelägenheten

av att bedömningen av atomkraften i förhållande till andra energikällor

liksom avvägningen mellan olika atomkraftalternativ sker på ett ekonomiskt

rättvisande sätt. Härvid bör enligt bolagets mening merkostnaden for

uran från Ranstadsanläggningcn jämfört med annat uran på världsmarknaden

betraktas som en beredskapskostnad, vilken icke bor inverka på

prissättningen på bränsleelementen.

Utlåtande över AB Atomenergis framställning har avgivits av delegationen

II II i hanr/ till riksdagens protokoll 1961. 6 saml. Nr 10

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr JO år 196J

för atomenergifrågor som tillstyrker bolagets förslag, att merkostnaden för

Ranstads-uranet jämfört med det aktuella världsmarknadspriset icke belastar

kraftföretag eller liknande urankunder utan i stället såsom en allmän

beredskapskostnad i mån av behov täckes genom statsanslag till AB

Atomenergi.

Jag delar AB Atomenergis uppfattning, att bedömningen av atomkraften

i förhållande till andra energikällor liksom avvägningen mellan olika atomkraftalternativ

bör ske på ett ekonomiskt rättvisande sätt. Bolagets prissättning

på uran, som utvinnes i Ranstad, bör — därest riksdagen ej har

något att erinra däremot — ske med beaktande härav och med hänsvn till

det i förekommande fall tillämpliga världsmarknadspriset.

Sammanfattningsvis vill jag anföra, att jag finner AB Atomenergis program

väl utformat och koncentrerat på forsknings- och utvecklingsuppgifter,

som nära anknyter till den valda reaktortypen. Delegationen för

atomenergifrågor har vid sin granskning av bolagets beräkningar av anslagsbehovet

för budgetåret 1961/62 funnit sig — främst på grund av förväntade

förskjutningar i fråga om nyanställning av personal och leveranser

av materiel — böra räkna med en 10 respektive 6,8 milj. kronor lägre medelsförbrukning

under 1960/61 respektive 1961/62 än bolaget utgått från

i sina petita. Jag biträder delegationens beräkningar av anslagsbehovet och

förordar sålunda anslag för budgetåret 1961/62 till AB Atomenergi med

sammanlagt 122 milj. kronor, varav 102 milj. kronor torde anvisas under

förevarande anslag. Jag kommer senare denna dag att föreslå, att återstående

medelsbehov, 20 milj. kronor, anvisas AB Atomenergi under fonden

för låneunderstöd på kapitalbudgeten. Därutöver torde AB Atomenergi i

enlighet med förslag av delegationen för atomenergifrågor böra meddelas

bemyndigande att utlägga beställningar avseende uranverket i Ranstad om

ytterligare högst 25 milj. kronor.»

Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget

yrkat 143,8 miljoner kronor och vattenfallsstyrelsen 30 miljoner kronor till

atomenergiverksamhet. Vad angår atombolaget har delegationen för atomenergifrågor

i huvudsak tillstyrkt de förslag, som ligga till grund för yrkandena,

men ansett möjligt att minska medelstilldelningen till 122 miljoner

kronor, vilket även motsvarar departementschefens bedömning av medelsbehovet.

Såväl departementschefen som delegationen har vid sina ställningstaganden

förutsatt, att bolaget dessutom erhåller visst beställningsbemvndigande.

I fråga om vattenfallsstyrelsen har departementschefen tillstyrkt anvisning

av 20 miljoner kronor. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

riksdagen numera på kapitalbudgeten, under statens vattenfallsverks fond,

anvisat ett investeringsanslag å nämnda belopp.

Det arbetsprogram, som ligger till grund för atombolagets anslagsäskanden

för nästa budgetår, innebär endast fullföljande och drift av redan tidigare

beslutade anläggningar samt fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete.

Vad angår den närmare utformningen av programmet för det närmaste året,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

35

sådant det redovisats av departementschefen, har utskottet icke haft något

att erinra. Den yrkade medelsanvisningen avser bl. a. fortsatta anläggningsarbeten

och materielanskaffningar i anslutning till kraftvärmevärket R 3/

Adam i Ågesta, fortsatta anläggningsarbeten vid forskningsstationen i Studsvik

och fullföljande av Ranstadprojektet. I övrigt föranledes anslagsbehovet

av den fortlöpande verksamheten vid bolagets olika avdelningar, materieloch

instrumentanskaffningar av olika slag etc. Utskottet har icke något att

invända mot de gjorda medelsberäkningarna och tillstyrker, att i enlighet

med departementschefens förslag ett belopp av 122 miljoner kronor ställes

till atombolagets förfogande, varav 102 miljoner på driftbudgeten och 20

miljoner på kapitalbudgeten. Härutöver torde — som departementschefen

förutsatt — beställningsbemyndigande böra lämnas bolaget å 25 miljoner

kronor, vilket belopp hänför sig till uranverket i Ranstad.

Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer

att göra hemställan i sitt utlåtande nr 48, hemställer, såvitt angår här

förevarande anslag,

att riksdagen må

a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 102 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t medgiva Aktiebolaget Atomenergi

att därutöver utlägga beställningar av utrustning för

sammanlagt 25 000 000 kronor.

45 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 46, s. 131—133) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 100 000 kronor.

Delegationen för atomenergifrågor hemställer, att anslaget för nästa budgetår

höjes till 6 000 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att nya medel anvisas för en andra etapp

inom det s. k. Halden-projektet. Den är kostnadsberäknad till sammanlagt

drygt en milj. kronor, varav emellertid cirka 570 000 kronor redan

ställts till förfogande inom ramen för under anslaget för innevarande budgetår

tillgängliga medel.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört rörande värdet

av Sveriges deltagande i det internationella samarbetet på atomenergiområdet

och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

6 000 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Pris- och konkurrensförhållanden m. m.

46 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 47, s. 134), innebärande en uppräkning av anslaget med 15 500

kronor, varav 10 500 kronor hänför sig till höjning av ordförandens arvode

samt resp. 4 800 och 200 kronor till anslagsposterna rörligt tillägg och kompensation

för höjda folkpensionsavgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl Maj:t, förslagsvis.......................... 31 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 102 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 10 900

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

............................................. 2100

Summa kronor 146 000

b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 146 000 kronor.

47:o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 48, s. 134 och 135), som innebär en nedräkning av anslaget

med 3 200 kronor till följd av minskad belastning å posten till expenser,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

48 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 136—140) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens institut

för konsumentfrågor, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62, dels ock till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 882 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 707 000 kronor.

Mot bakgrund av konsumentrådets redovisade ställningstagande till frågan

om tvättforskningens lämpliga bedrivande finns det enligt departementschefen

ingen anledning längre att hålla svävande frågan huruvida

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

hemtvättforskningen vid konsumentinstitutet bör ligga där den ligger eller

sammanföras med forskning på annat håll. Statsrådet anser det alltså mest

ändamålsenligt, att det till statens institut för konsumentfrågor knutna

laboratoriet, där arbetet hittills varit huvudsakligen inriktat på tvattfrågor,

från och med nästa budgetår fast inordnas under institutet. Då erforderliga

medel för laboratoriets drift redan beviljats av konsumentrådet

för tiden fram till och med den 31 januari 1962, torde institutets avlönings-

och omkostnadsanslag inte behöva uppräknas med mer än 5/12

av den beräknade totala årskostnaden för laboratoriet.

I enlighet med institutets i sina petita framförda önskemål föreslås att

den vid laboratoriet nu stadigvarande personalen under nasta budgetår erhåller

extra ordinarie tjänster i institutet med i huvudsak den lönegradsplacering,

som motsvarar nuvarande arvoden. Medel torde sålunda bora beräknas

för inrättande av tjänster för en förste intendent i Ae 24, en förste

assistent i Ae 21, tre assistenter i Ae 13 samt sju tekniska biträden, därav

två i Ae 9, två i Ae 7 och tre i Ae 5. Den härav betingade uppräkningen av

institutets avlöningsanslag uppgår för de fem sista månaderna av nasta

budgetår till 89 000 kronor. För extra personal och experter vid laboratoriet

bör °medel anvisas med 9 200 kronor, vilket svarar mot 22 000 kronor för

helt budgetår. För laboratoriets räkning nödvändiggörs även en anslagshöjning

med 400 kronor avseende vikariatsersättningar och med 1 900 kronor

avseende kompensation för höjda folkpensionsavgifter. Sammanlagt erfordras

alltså en ökning av förevarande anslag med 100 500 kronor i anledning

av det föreslagna inordnandet av laboratoriet under institutet, vilket belopp

sålunda avser tiden februari—juni 1962.

Vad beträffar institutets övriga äskanden föreslås ordinariesättning av

tjänsten som direktör och tillstyrkes därjämte höjning av anslagsposterna

Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter med respektive

65 800 och 4 100 kronor. Kostnaderna för författningsenliga loneklassuppflyttningar

m. m. kan uppskattas till 4 000 kronor, var jam te anslaget

bör uppräknas med 600 kronor, utgörande arvode till en orgamsationsföredragande

vid institutet.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens institut för konsumentfrågor,

som föranledas av vad departementschefen anfört

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för konsumentfrågor att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1961/62:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 52 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 3 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 623 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 184 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................. 17 800

Summa kronor 882 000

c) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 882 000

kronor.

49:o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 51, s. 140—142) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 307 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 222 000 kronor.

Omkostnaderna för konsumentinstitutets laboratorium uppskattas till

62 000 kronor för helt budgetår. Då medel för nästa budgetår erfordras endast

för tiden februari—juni 1962, torde förevarande anslag böra för detta

ändamål höjas med 26 000 kronor, varav för sjukvård 500 kronor, reseersättningar

likaledes 500 kronor, övriga expenser 10 000 kronor samt övriga utgifter

15 000 kronor.

Institutets publikationer, framför allt den periodiska tidskriften Råd och

Rön, har vunnit uppskattning hos konsumenterna. Antalet prenumeranter

har således ökat kontinuerligt från år till år och beräknas vid ingången av

nästa budgetår uppgå till 20 000. De härav föranledda trycknings- och distributionskostnaderna

kräver en anslagsökning om 50 000 kronor. För att underlätta

administrationen av och utgiftsredovisningen för tidskriften, vilken

är ekonomiskt självbärande, förordas att samtliga framställningskostnader

m. m. av expensnatur liksom distributionskostnaderna i fortsättningen

får betalas ur anslagsposten Publikationstryck.

I anledning av institutets övriga äskanden föreslås följande anslagshöjningar,

vilka huvudsakligen är av automatisk natur, nämligen höjning med

1 000 kronor för sjukvård och med 8 000 kronor för expenser, varav för

bränsle, Iyse och vatten 3 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen ma till Statens institut för konsumentfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 307 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

39

50:o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

52, s. 142 och 143) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 200 kronor.

Det är att räkna med att antalet ledamöter i rådets arbetsutskott kommer

att utökas från tre till fem. Med hänsyn härtill och till förutsatt ökning av

även antalet sammanträden, torde anslagsposten Arvoden åt ordförande och

ledamöter böra uppräknas med 2 400 kronor. Under delposten Övriga expenser

föreslås höjning med 700 kronor till löpande ändamål och med 6 000

kronor till anskaffning av möbler, m. in., i samband med flyttning till nya

lokaler. Slutligen torde anslagsposten Rörligt tillägg uppräknas med 3 700

kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

51 ;o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 53, s. 144 och 145) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 800 000 kronor.

Under budgetåret 1959/60 har konsumentrådet genom bidrag möjliggjort

forskning och undersökningar i ett stort antal för konsumenterna betydande

spörsmål. Så har t. ex. rådet lämnat anslag till fortsatta studier av möbelfunktioner,

av hemtvättens problem och bostädernas förrådsutrymmen

samt till jämförande undersökningar av näringsvärdet hos färska och konserverade

livsmedel. Vidare har lämnats anslag till undersökningar om säkerhetsbälten

i bilar, till provningsnormer för textilier och möbler och till

upplysningsverksamhet, bl. a. om inrättandet av en giftinformationscentral

vid Karolinska sjukhuset. Även har anslag utgått till anordnandet av bostadsutslällningar

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

I förra årets statsverksproposition uppskattades medelsbehovet till konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning för det nu löpande budgetåret

till 900 000 kronor, innebärande en i huvudsak oförändrad ram jämfört

med budgetåret 1959/60. I nämnda belopp ingick med omkring 270 000

kronor kostnaderna för konsumentinstitutets laboratorium. Departementschefen

har under en annan punkt föreslagit överflyttning av dessa kostnader

under nästa budgetår till anslagen för avlöningar och omkostnader vid

konsumentinstitutet. Den avlastning från anslaget, som laboratoriets utflyttning

därifrån innebär, motiverar i och för sig minskning av förevarande anslag

med beloppet 270 000 kronor till 630 000 kronor, vilket möjliggör oför
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

ändrad forskningsvolym. Emellertid vill statsrådet tillstyrka en utbyggnad

av rådets verksamhet och föreslår därför uppräkning av sistnämnda belopp

med 70 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

52 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 145), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 195 000 kronor.

Sjöfart

Sjöfartsverket

53:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen

(punkt 55, s. 146—154) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels till Sjöfartsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 635 000 kronor,

dels ock lämna Kungl. Maj:t bemyndigande att under budgetåret 1961/

62 i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten för sjöfartsstyrelsen

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 893 200 kronor.

Med hänsyn till arbetsbelastningen inom fartygsbyrån och juridisk-sociala

byrån tillstyrker departementschefen inrättande av en tjänst som förste

skeppsmätningskontrollör i Ae 21 resp. beräkning av ett arvode av 14 000

kronor för anlitande av viss arbetskraft. Vidare föreslås inrättande av en

tjänst som kontorist i Ae 9 och två tjänster som kontorsbiträden i reglerad

befordringsgång för skötsel av det centrala sjömansregistret hos sjöfartsstyrelsen.

Departementschefen föreslår vidare, att tjänsten som överdirektör vid sjöfartsstyrelsen

från och med nästa budgetår uppflyttas i lönegrad från Bp 4

till Bp 5. Den härav föranledda merkostnaden beräknas till 3 000 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som assis
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 41

tent i Ao 13 uppflyttas i lönegrad till Ao 15 och en tjänst som biträde i reglerad

befordringsgång förändras till en tjänst som kanslibiträde i Ae 7

samt två tjänster som kartlitograf erhålla tjänstebenämningen kartograf. —

Inom sjöfartsstyrelsen finnes för närvarande sju byråingenjörer i lönegrad

A 21 och två förste byråingenjörer i samma lönegrad. Tjänstebenämningen

bör i samtliga dessa fall vara förste byråingenjör.

Departementschefen erinrar om det betänkande som avgivits angående

riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap organisation, vilket avses

föranleda proposition till 1961 års riksdag. Förslagen i betänkandet berör

sjöfartsstyrelsen så tillvida att viss uppgift inom riksnämnden tänkes överförd

dit. Om riksdagen icke har något att erinra häremot torde av en eventuell

omorganisation föranledda merutgifter för sjöfartsstyrelsens del få

täckas genom överskridande av berörda anslagsposter i styrelsens avlöningsoch

omkostnadsstater.

Till bestridande av kostnaderna för särskilda mönstringsförrättare och

sjömansnämnder beräknas 125 000 kronor. Sjöfartsstyrelsens förslag om särskilda

arvoden till isbrytardirektören och till organisationsföredragande

med 1 500 kronor resp. 1 200 kronor torde biträdas. Styrelsens äskanden i

övrigt gäller förändringar av automatisk karaktär och torde bifallas.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och departementschefens

förslag i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för sjöfartsstyrelsen, som föranledas av

vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 3 januari 1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis . . 2 045 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 7 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 2 140 200

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 1 161 900

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 85 700

Summa kronor 5 635 000

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 5 635 000 kronor;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1961/

62 i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten

för sjöfartsstyrelsen uppförda anslagsposten

Avlöningar till icke-ordinarie personal.

54:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 56, s. 155—157) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 175 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 056 700 kronor.

Departementschefen föreslår posten till sjukvård m. m. ökad med 5 000

kronor. För resekostnadsersättningar och traktamenten beräknas ytterligare

4 500 kronor, och för inköp av möbler och maskiner till nytillkommande lokaler

förordas en engångsanvisning av 20 000 kronor. Delposten till övriga

publikationer bör i anslutning till belastningen under sistförflutna budgetår

nedräknas med 3 000 kronor. Till den ifrågasatta kursverksamheten föreslås

anvisande av 10 000 kronor. I övrigt har departementschefen ingen erinran

mot sjöfartsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under de skilda posterna.

Anslaget för nästa budgetår bör då uppföras med sammanlagt

1 175 000 kronor. Rörande täckandet av eventuella merkostnader under budgetåret

1961/62 vid överflyttning från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

till sjöfartsstyrelsen av viss planläggning, torde få hänvisas

till vad därom anförts under närmast föregående anslag.

Utskottet bär icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 175 000

kronor.

55:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 57, s. 157—162) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels lämna bemyndigande

att i mån av behov överföra ledigbliven ordinarie personal vid lotsoch

fyrstaten på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar

som kan bli erforderliga i anledning av i statsverkspropositionen redovisade

rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrstaten, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Lots- och

fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

25 052 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 23 374 800 kronor.

Rationaliseringsarbetet inom lots- och fyrväsendet fortsätter. I fråga om

lotsplatsorganisationen tillstyrker departementschefen för nästa budgetår

indragning av Romelsö och Skäggenäs lotsplatser och i samband därmed

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

43

förflyttning av Mönsterås lotsplats, sammanslagning av Hälsingborgs och

Råå lotsplatser samt personalminskning vid Öresunds norra och södra lotsplatser

och Väderöarnas lotsplats. Genom dessa rationaliseringar beräknas

sammanlagt 19 tjänster vid lotsstaten kunna indragas, vilket innebär en årlig

minskning av avlöningskostnaden med 278 000 kronor.

Moderniseringen av fyrväsendet möjliggör likaledes en betydande successiv

personalminskning, och departementschefen tillstyrker för nästa budgetår

indragning av sammanlagt 15 ordinarie och extra-ordinarie tjänster å

fyrstaten. Avlöningskostnaderna beräknas härigenom minska med tillhopa

omkring 240 000 kronor. — Sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande av två

tjänster som ingenjör i Ae 15 biträdes.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan

uppkomma svårigheter i vissa fall att omplacera överbliven personal etc.

Riksdagens bemyndigande bör därför inhämtas att i mån av behov överföra

ordinarie personal på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder

som kan befinnas erforderliga.

Sjöfartsstyrelsens övriga yrkanden under förevarande anslag avser utgiftsförändringar

av automatisk karaktär och föranleder ingen erinran från

departementschefens sida. För av 1960 års riksdag beslutade lönegradsuppflyttningar,

ändrad dyrortsgruppering och arvodesreglering torde sålunda

beräknas ökning med respektive 6 000, 44 000 och 150 000 kronor.

Kostnaden för tjänstetidsbefordringar beräknas öka med 8 200 kronor,

medan anslagsposten Särskilda löneförmåner etc. bör uppräknas med netto

173 200 kronor. Posten Rörligt tillägg bör uppräknas med 1 601 000 kronor.

Med anledning av vad sålunda föreslagits bör avlöningsanslaget för

lots- och fyrstaten ökas med sammanlagt 1 677 200 kronor till 25 052 000

kronor.

Utskottet. Som utskottet framhöll vid behandlingen av motsvarande punkt

i föregående års huvudtitel torde det vid det rationaliserings- och moderniseringsarbete,

som för närvarande bedrives inom lots- och fyrväsendet, visa

sig möjligt att uppnå betydande besparingar utan att sjöfartens och kustbefolkningens

intressen behöva eftersättas. För nästa budgetår har som resultat

av detta arbete förslag framlagts, som möjliggöra betydande personalminskningar.

Utskottet tillstyrker nämnda förslag med vad de innebära av

övergångsanordningar och ändringar i personalförteckningen för lots- och

fyrstaten. Vad i övrigt förordats i fråga om medelsanvisningen för nästa

budgetår — därvid fråga huvudsakligen är om utgiftsändringar av automatisk

karaktär — föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lots- och fyrstaten, som föranledas

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1961;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov överföra

ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på

övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar,

som kunna bliva erforderliga i anledning av i nämnda

statsrådsprotokoll redovisade rationaliseringsåtgärder

inom lots- och fyrstaten;

c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 8 326 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 8 080 700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

personal, förslagsvis ............. 4 219 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 4 096 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................... 330 000

Summa kronor 25 052 000

d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 25 052 000 kronor.

56:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 58, s. 162—164), som innebär att posterna Reparation och underhåll

av obevakade fyrar etc., Reseersättningar, Expenser och Resor i

samband med lotsning uppräknas med resp. 30 000, 13 000, 5 000 och 145 000

kronor och att posten Förbrukningsartiklar nedräknas med 10 000 kronor,

får utskottet — under erinran om att anslagshöjningen utgör 183 000 kronor

— hemställa,

att riksdagen må till Lots- och fyr staten: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

5 728 000 kronor.

57 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 59, s. 164—166) att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för inspektionen att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Fartygsinspektionen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 517 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 338 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande

vid Malmö fartygsinspektionsdistrikt av en tjänst som förste fartygsinspektör

i lönegraden Ao 23. Övriga förslag om nya tjänster vid inspektionen

torde lämnas utan bifall.

Styrelsens äskanden i övrigt gäller förändringar av automatisk karaktar

o''ch föranleder ingen erinran från departementschefens sida. För nästa

budgetår bör anslaget till fartygsinspektionens avlöningar i enlighet härmed

ökas med 179 000 kronor till sammanlagt 1 517 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för fartygsinspektionen vidtaga den ändring, som föranledes

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ..............................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Summa kronor

699 600

9 600

449 900

334 800

23100

1 517 000

c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 517 000 kronor.

58:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 60, s. 166 och 167), som innebär att delposterna till reseersättningar

och till övriga expenser uppräknas med resp. 7 000 och 3 200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 207 000

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

59:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 61, s. 167—169) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 300 000 kronor.

Departementschefen konstaterar, att moderniseringen och rationaliseringen

av säkerhetsanstalterna för sjöfarten under de senaste åren kunnat

fullföljas i snabb takt. Framför allt genom automatisering av fyrar och

fyrskepps ersättande med bottenfasta fyrar har en avsevärd personalreduktion

uppnåtts inom fyrstaten. Denna moderniseringsprocess är emellertid

långt ifrån avslutad. De medelsbehov som sjöfartsstyrelsen har anmält i

sin senaste petitaskrivelse avser huvudsakligen ett fortsättande av i styrelsens

långtidsplaner förutsedda ny- och ombyggnader av fyrar. Medel

äskas dessutom bl. a. till vissa för rationaliseringen av lotsplatsorganisationen

angelägna byggnadsföretag vid lotsplatserna.

Departementschefen är medveten om de rationaliseringsvinster, som på

längre sikt erhålles genom ett fullföljande av föreliggande planer, och anser

sjöfartsstyrelsens äskanden väl motiverade. Med hänsyn till nödvändigheten

att så vitt möjligt begränsa investeringarna och då departementschefen

under en särskild punkt föreslår en betydande medelsanvisning för

sjösäkerhetens förbättrande genom en radionavigeringsanläggning vid Norrlandskusten,

har han dock stannat för att förorda oförändrat anslag på

driftbudgeten. På kapitalbudgeten anser departementschefen med hänsyn

till förefintlig reservation en minskning med 300 000 kronor av anslaget

möjlig.

Därest riksdagen godtager den medelsanvisning som nu förordats, torde

det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma

anslagens användning. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha befogenhet

att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel, som

under budgetåret står till förfogande, icke förslår att täcka hela kostnaden.

Utskottet. Genom de medel, som under senare år tillförts sjöfartsstyrelsen

via drift- och kapitalbudgetsanslagen till säkerhetsanstalter för sjöfarten,

har en väsentlig upprustning av de marina säkerhetsanordningarna kommit

till stånd. Angelägna behov återstå för visso att tillgodose. Utskottet

anser dock, att den förordade anslagsramen av 3,3 miljoner kronor_var
av

2,3 miljoner kronor på driftbudgeten och 1 miljon kronor på kapitalbudgeten

— är sådan, att en fortsatt rimlig utbyggnads- och moderniseringstakt

blir möjlig. Förslaget till medelsanvisning tillstyrkes sålunda av

utskottet, som anser att för dispositionen av berörda anslag de riktlinjer

böra tillämpas, som angivits av departementschefen.

Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten

gör utskottet hemställan i sitt utlåtande nr 48.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

47

Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000

kronor.

60:o) Anläggning av radionavigeringssystem. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 62, s. 169—178) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Gustafson i Göteborg och Stenberg väckt motion

(II: 113), vari hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med sjöfartsstyrelsens

förslag besluta att 2 milj. kronor av kvarstående överskottsmedel

från krigsförsäkringen må disponeras för ifrågavarande anläggning och

att förevarande anslag sålunda uppföres med 3,8 miljoner kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Enligt departementschefen är det angeläget, att de nya navigeringshjälpmedlen

så snabbt som möjligt kan ställas till förfogande för sjöfarten vid

alla våra kuster. I de starkt trafikerade och svårnavigabla farvattnen i Bottenhavet—Bottenviken

med dess under långa tider av året svåra isförhållanden

är det särskilt angeläget att alla möjligheter till förbättring av navigeringsmöjligheterna

tillvaratas. Han är därför beredd medverka till att

för nästa budgetår medel anvisas för iordningställande längs norrlandskusten

av ett radionavigeringssystem med i huvudsak den utformning,

som föreslås av sjöfartsstyrelsen. Hela det erforderliga beloppet bör ställas

till förfogande genom medelsanvisning över riksstaten. Sjöf artsstyrelsens

förslag, att för ändamålet även måtte disponeras 2 milj. kronor av

överskottsmedel från statens krigsförsäkringsnämnd biträdes sålunda icke

I enlighet härmed bör för budgetåret 1961/62 anvisas ett särskilt reservationsanslag

om 5,8 milj. kronor till nämnda anläggning.

Som sjöfartsstyrelsen föreslår torde från och med den 1 juli 1961 den

Kronan tillhöriga östersjökedjan — såväl i vad avser däri ingående fastigheter

som instrument och apparater m. m. — överföras från marinförvaltningen

respektive fortifikationsförvaltningen till förvaltning av sjöfartsstyrelsen

och därav betingade ändringar, såvitt gäller redovisningen i berörda

fastighetsfonder, vidtagas.

Eljest förutsätter departementschefen att det skall få ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma i de skilda frågor rörande administrationen m. m. som

kommer att aktualiseras i samband med projektets genomförande, liksom

att bemyndiga sjöfartsstyrelsen att sluta i sammanhanget erforderliga överenskommelser.

I likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket anser

han att någon ersättning till marinen för dess tidigare investeringskostnader

för östersjökedjan icke bör ifrågakomma.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Vad angår driften ansluter departementschefen sig till statskontorets mening,

att bidrag liksom hittills bör utgå även för statsägda deccamottagare.

Med tillägg av de bidrag till driften, som Deccabolaget enligt föreliggande

avtalsförslag utfäst sig att årligen erlägga till sjöfartsstyrelsen, blir de sammanlagda

inkomsterna under budgetåret 1961/62 cirka 550 000 kronor.

På utgiftssidan räknas med 850 000 kronor vid full utbyggnad. Med hänsyn

till att norrlandskedjan inte kommer att vara i gång under hela budgetåret

1961/62 beräknas de sammanlagda driftkostnaderna därunder att

uppgå till 650 000 kronor. Då departementschefen förutsätter att för driften

skall upprättas en inkomst- och utgiftsstat och att endast det belopp,

varmed utgifterna överstiger inkomsterna, skall belasta riksstaten, stannar

anslagsbehovet för budgetåret 1961/62 vid 100 000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t — eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande

sjöfartsstyrelsen — att inom nämnda inkomst- och utgiftsstat anställa för

driften erforderlig personal ävensom bestämma lönegradsplaceringen m. m.

för densamma. Hemställan om anslag till driften göres under särskild anslagspunkt.

Utskottet finner det i likhet med departementschefen angeläget, att det

existerande radionavigeringssystemet utbygges att omfatta även Bottenhavet—Bottenviken.

Därmed skapas — genom en ökad framkomlighet i de

berörda farvattnen och genom en ökad sjösäkerhet över huvud — väsentligt

förbättrade förutsättningar för sjöfarten på Norrland och kompletteras

i ett betydelsefullt hänseende de säkerhetsanordningar i övrigt inom

området, som successivt byggts upp. I enlighet med denna sin inställning

är utskottet berett förorda, att medel ställas till förfogande för ändamålet.

Vad angår sättet för finansieringen har i motionen II: 113 föreslagits,

att av erforderliga 5,8 miljoner kronor viss del eller 2 miljoner kronor

måtte anvisas av resterande överskottsmedel från statens krigsförsäkringsnämnds

verksamhet. I anledning härav vill utskottet erinra om att Kungl.

Maj :t den 8 april 1960 föreskrivit, att kvarstående odisponerat överskott å

krigsförsäkringsnämndens rörelse skulle överföras till en tillfällig checkräkning

i Sveriges riksbank, vilken räkning skulle upphöra senast den 30 juni

1961. Sedermera har Kungl. Maj :t den 20 januari 1961 föreskrivit, att ifrågavarande

överskottsmedel skola tillföras budgeten. Med hänsyn till vad

sålunda förekommit, vilket står i överensstämmelse med statsmakternas år

1952 fattade beslut rörande dispositionen av dessa medel, avstyrkes motionen.

Vad i övrigt av departementschefen föreslagits i fråga om förvaltningen

av de existerande radionavigeringsanordningarna i Östersjön och beträffande

finansieringen av driften av radionavigeringssystemet över huvud föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 113, till Anläggning av ra
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

49

dionavigeringssystem för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 5 800 000 kronor.

61 :o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 63, s. 178) och i anslutning till sitt under föregående

punkt i utlåtandet gjorda ställningstagande till frågan om driften av

radionavigeringssystemet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

62:o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

64, s. 178 och 179), innebärande en uppräkning av anslaget med 150 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 900 000

kronor.

63 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 179 och 180), som innebär medelsanvisning

motsvarande behovet för underhåll och drift av befintliga fiskefyrar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning

för fiskefartyg för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 13 000 kronor.

64 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 180—182), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

65 :o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 67, s. 182—184), vilket innebär en anslagssänkning av 200 000 kronor

på grund av förväntad minskad belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.

06:o) Nytt isbrytarfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68,

s. 184—187) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. II samt. Nr 10

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herr Gorthon väckt motion (1:390), vari hemställts,

att riksdagen måtte till Nytt isbrytarfartyg för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Antalet statsisbrytare är för närvarande fyra, nämligen Atle, Ymer, Thule

och Oden. De två sistnämnda är byggda under 1950-talet och motsvarar väl

de krav, som man i dag ställer på en god havsisbrytare. Atle byggdes år

1926 och Ymer 1932. I båda fallen innebär detta en för specialfartyg av förevarande

slag mycket hög ålder. Ymer har emellertid under de senaste åren

genomgått en omfattande modernisering och revidering och beräknas härigenom

kunna användas under ytterligare åtminstone tio år. Någon motsvarande

ombyggnad har av olika skäl ej ansetts motiverad för Atle, som nu

är i ett mycket dåligt skick och endast under några år till torde kunna fylla

sin uppgift. Bland annat är maskinanläggningen hårt nedsliten och förläggningsutrymmena

otidsenliga. Dessutom måste plåtarna i skrovet snarast bytas

ut, om fartyget skall kunna fullgöra ytterligare tjänst. De sammanlagda

kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten in. m. torde närma sig kostnaderna

för ett helt nytt fartyg av motsvarande storlek.

Det successivt ökade behovet av effektiv havsisbrytning längs norrlandskusten

får ses mot bakgrunden av den utbyggnad av industrien, som ägt

rum där under framför allt den senaste femårsperioden och som förväntas

komma att fortsätta under de närmaste åren. En nyligen företagen undersökning

visar att under tiden 1960—1965 produktionskapaciteten vid exempelvis

de massa- och pappersfabriker, som ligger från Gävle och norrut,

kommer att öka med sammanlagt inemot en miljon ton. Jämfört med nuvarande

produktionskapacitet är detta en ökning i storleksordningen 35 procent.

Det står under sådana förhållanden utan vidare klart, att varje förlängning

av skeppningssäsongen vintertid måste innebära betydande ekonomiska

fördelar för näringslivet. Samtidigt gör de nuvarande konkurrensförhållandena

på världsmarknaden det angeläget att i all tänkbar utsträckning

upprätthålla kontinuerliga leveranser.

Mot bakgrunden härav och med hänsyn till att Atle måste läggas i reserv

om några år, synes redan nu åtgärder böra vidtas i syfte att anskaffa en ny

statsisbrytare. I likhet med sjöfartsstyrelsen och marinförvaltningen har

departementschefen kommit till uppfattningen, att det nya fartyget bör

vara av ungefär samma storlek och ha samma maskinstyrka som Oden. Av

sysselsättningsskäl på sikt är han närmast inne på tanken att fartvget

bör byggas vid svenskt varv. De närmare förutsättningarna härför i ekonomiska

och andra avseenden måste emellertid först utrönas, innebärande

med nödvändighet ett relativt omfattande projekterings- och konstruktionsarbete.

Departementschefen föreslår att det uppdras åt marinförvaltningen

att ansvara för detta arbete, vilket bör äga rum i intimt samarbete med

sjöfartsstyrelsen och med företrädare för den svenska varvsindustrien. Han

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

51

förutsätter nämligen att lösningen av de många skilda tekniska problem,

som fortlöpande kommer att aktualiseras, i så stor utsträckning som möjligt

anförtros sådana varvs- och andra industriföretag, där den speciella sakkunskapen

är till finnandes. Därvid torde den erforderliga personalförstärkningen

vid marinförvaltningen kunna hållas inom relativt snäva gränser.

De sammanlagda kostnaderna för här åsyftade projekterings- och konstruktionsarbeten

har uppskattats till 4 milj. kronor, varav hälften bör anvisas

för nästa budgetår och återstoden för budgetåret 1962/63.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit får det sdccessivt ökade

behovet av effektiv havsisbrytning längs norrlandskusten ses mot bakgrunden

av den utbyggnad av industrien, som ägt rum där, och som förväntas

komma att fortsätta än snabbare under de närmaste åren. Med hänsyn

härtill och då statsisbrytaren Atle, som byggdes år 1926, endast med viss

tvekan kan användas för havsisbrytning, finner utskottet angeläget, att,

såsom departementschefen föreslår, åtgärder nu vidtagas i syfte att anskaffa

en ny statsisbrytare. Anförda skäl synas tala för att det nya fartyget blir av

samma huvudtyp som Oden, även om under senare år vunna erfarenheter

och gjorda vetenskapliga och praktiska rön tala för vissa modifikationer i

denna. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, synas dessa emellertid

icke vara av mer genomgripande art än att behövliga specifikationer utan

större tidsutdräkt inom vederbörliga myndigheter kunna sammanställas,

med stöd av vilka därefter förfrågningar med begäran om offert på ny statsisbrytare

utan dröjsmål torde kunna göras till inländska och utländska

varv. Utskottet fäster stor vikt vid tidsfaktorn i detta sammanhang. För i

synnerhet det norrländska näringslivets konkurrenskraft förefaller det nämligen

icke endast vara av största vikt, att skeppningssäsongen redan de

närmaste åren kan göras så lång som möjligt. Starka skäl synas därutöver

tala för uppfattningen, att just åren 1964, 1965 och 1966 äro av speciell betydelse

med hänsyn till möjligheterna för svensk skogsindustri att hävda

sig på marknaderna. Byggnadstiden för en ny statsisbrytare torde kunna

beräknas till tre år. Utskottet kan icke dela den meningen, att byggandet

av den nya statsisbrytaren utan vidare bör förbehållas svenskt varv. Genom

att samtidigt begära offerter av såväl svenska som utländska varv

torde fördelaktigare priser och leveranstider kunna ernås. Som motiv för

tanken att ställa utländska varv utanför möjligheterna att konkurrera om

den beställning, det här gäller, har åberopats arbetsmarknadsskäl. Till detta

vill utskottet endast anföra, att hänsyn också bör tagas till önskvärdheten

av att underbygga en hög och jämn sysselsättning i de norrländska industrierna

och hamnarna. Det är därför väsentligt, att något onödigt dröjsmål

ej uppkommer vid byggandet av den nya statsisbrytaren, om vars nödvändighet

ur denna synpunkt alla parter äro överens.

Av det anförda torde framgå alt utskottet icke vill föreslå riksdagen att

begränsa Kungl. Maj:ts rätt att utnyttja det under denna punkt begärda anslaget

till att gälla konstruktionsarbeten. Enligt utskottets mening bör det

4f Iiihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år I96t

tvärtom till den del, det icke erfordras för färdigställande av för förfrågningar

nödvändiga huvudspecifikationer, utnyttjas i samband med utläggande

av beställning på ny statsisbrytare av Odens huvudtyp. I den mån ytterligare

medelsanvisning för likviden i samband med själva beställningen

blir nödvändig redan under närmaste budgetår, torde äskande därom

framställas på tilläggsstat.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionen I: 390, i vad den avser medelsanvisningen, till

Nytt isbrytarfartyg för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor;

b) i anledning av motionen 1: 390, i vad den icke behandlats

under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört.

67 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 69, s. 187—191) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 060 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 473 000 kronor.

Utskottet har vid olika tillfällen understrukit behovet av att en effektivisering

av sjömätningsverksamheten kommer till stånd. En ökning av anslagsramen

har också skett under senare år, som möjliggjort en förstärkning

av mätningskapaciteten och en successiv förnyelse i fråga om materiel

och utrustning. Då utskottet i likhet med departementschefen anser, att

mälningsarbetet i möjlig mån bör påskyndas, har utskottet icke något att

erinra mot den förordade uppräkningen av anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 550 000 kronor.

Hamnar och farleder

68 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 70, s. 191—193) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 kronor.

Utskottet. Vad beträffar frågan om utbyggnad av Visby hamn vill utskottet

erinra om att enligt gällande bestämmelser kan till ett arbete av detta

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

53

slag utgå statsbidrag med 2/3 av de beräknade kostnaderna. Vid sin behandling

av motsvarande punkt föregående år framhöll utskottet, att, vad beträffar

utbyggnaden av nämnda hamn, vissa skäl torde kunna anföras för en

högre bidragsandel. Utskottet erinrade i sammanhanget om att även sjöfartsstyrelsen

funnit dylika skäl föreligga och att enligt styrelsen bidraget

borde utgå med 9/10 av de godkända byggnadskostnaderna. Sjöfartsstyrelsen

har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår ånyo gjort framställning

härom. Utskottet förutsätter, att Ivungl. Maj:t slutligt prövar statsbidragsfrågan,

så snart en definitiv överblick över arbetenas omfattning föreligger.

Utskottet utgår härvid från att så skall bli möjligt utan längre dröjsmål.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

69 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

71, s. 193—195) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att en rad farledsprojekt f. n. är under

utredning. En del av dessa projekt är väl ägnade att komma till utförande

i sysselsättningsbefrämjande syfte i ett försämrat konjunkturläge och bör

därlör upptas i investeringsreserven. En förutsättning härför är emellertid,

att projekteringen förts fram så långt att arbetena vid behov kan påbörjas

utan tidsutdräkt. För att möjliggöra slutförande av vissa pågående projekteringar

och farledsförbättringar tillstyrkes ökning av medelsanvisningen

under förevarande anslag med 75 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

70 ro) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 72, s. 195 och 196) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.

Departementschefen är medveten om att den pågående rationaliseringen

av fiskerinäringen reser krav på förbättringar av hamnförhållandena på

många platser. Åtskilliga fiskehamnsarbeten har också kommit till utförande

under de senaste åren. Därvid har även arbetsmarknadsstyrelsen i

sysselsättningsbefrämj ande syfte ställt medel till förfogande (5 milj. kronor

under en treårsperiod). — Inom sjöfartsstyrelsen har under senare år

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

en översyn skett av upprustningsbehovet på förevarande område, och resultatet

därav har överlämnats till handelsdepartementet. I avvaktan på Kungl.

Maj :ts prövning därav synes anslaget för nästa budgetår böra upptas med

oförändrat belopp.

Utskottet har icke något att invända mot anslagsberäkningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor.

71 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 197), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor.

72 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 74, s. 197 och 198) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Dahl

m. fl. (I: 186) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i

öckerö m. fl. (II: 281), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 2 milj. kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:281.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Sjöfartsstyreslen erinrar om den år 1957 överlämnade utredningen rörande

storleken av de kvantiteter bensin, som årligen förbrukas av den

mindre sjöfarten. Utredningen visade att de kvantiteter bensin, som då

förbrukades av den mindre sjöfarten, svarade mot en bensinskatt, vilken

uppskattades till 6,8 milj. kronor per år. Den utveckling mot ökat antal motorbåtar

och ökning av motorernas effekter, som sedan dess ägt rum, torde

ha medfört en påtaglig ökning av detta skattebelopp. Den del av bensinskatten,

som kommer den mindre motorbåtstrafiken till godo, är sålunda

mycket liten i jämförelse med vad som inbetalas. Styrelsen anser att man

måste beakta småbåtstrafikens betydelse som kommunikationsmedel särskilt

för de stora fritidsområden som finnes i landets skärgårdar. Mot bak
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

55

grunden härav samt det stora behovet av hamnbyggnader för dessa mindre

båtar, synes det sjöfartsstyrelsen skäligt att anslaget väsentligt höjes.

Departementschefen är icke beredd att förorda någon höjning av anslaget.

Utskottet är väl medvetet om det stora behovet av hamnbyggnader för

den mindre motorbåtstrafiken men anser sig icke för närvarande böra förorda

någon uppräkning av förevarande anslag. De i ämnet väckta motionerna

avstyrkas sålunda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag av motionerna I: 186 och 11:281, till Bidrag

till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöbefälsskolorna

73:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 75, s. 198—202) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Sjöbefälsskolorna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

2 756 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 321 600 kronor.

Då 1959 års riksdag beslutade en effektivisering av undervisningen vid

sjöbefälsskolorna förutsattes, att utbildningen skulle omläggas successivt

och skolorna i takt därmed tillföras den personal och de materiella resurser,

som omorganisationen motiverade. Sjöfartsstyrelsens nu framlagda

förslag om medelsanvisning till sjöbefälsskolorna för nästa budgetår ansluter

därtill och till den av Kungl. Maj :t förra året beslutade omläggningen

av den lägre nautiska och maskintekniska utbildningen.

Med hänsyn bland annat till att sjöbefälsskolorna för närvarande inte

har det elevantal, som förutsattes vid omorganisationen — det är framför

allt på den maskintekniska sidan, som tillströmningen av elever har

blivit mindre än väntat — synes sjöfartsstyrelsens förslag om nya lärartjänster

böra biträdas endast i så måtto, att vid sjöbefälsskolorna från

och med nästa budgetår nyinrättas två tjänster som lektor i Ao 24, båda i

elektroteknik, samt två tjänster som adjunkt i Ao 23 i maskinteknik m. m.

Härför inräknas i ordinarieposlen 98 000 kronor. Inom ramen för gällande

kursplaner ytterligare uppkommande behov av lärarkrafter torde få tillgodoses

genom anställande av timlärare. Detsamma gäller det lärarbehov,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

som följer av att vissa klasser inrättas under kalenderåret 1961 enligt övergångsbestämmelserna

i sjöbefälsskolestadgan. Till timlärararvoden beräknas

i enlighet därmed höjning av icke-ordinarieposten med 92 600 kronor.

Sistnämnda post bör därjämte uppräknas från och med nästa budgetår med

10 500 kronor för en ny tjänst som institutionstekniker i Ae 9 samt med

12 000 kronor i ökade kostnader för privatistexamina.

Kostnaderna för en extra sjökaptensklass II och en eventuell dylik klass

I vid Göteborgsskolan, i båda fallen under läsåret 1961/62, synes tills vidare

kunna betalas av fondmedel.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag anfört

vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås uppflyttning

i lönegrad av fem tjänster som adjunkt från Ao 21 till Ao 23. Merkostnaderna

härför under ordinarieposten blir 13 900 kronor.

I övrigt tillstyrker departementschefen, med hänsyn till redan genomförda

arvodeshöjningar m. m., uppräkning av den särskilda arvodesposten

med 1 200 kronor samt beräknar för löneklassändringar ytterligare 7 100 kronor.

Anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

torde vidare böra höjas med respektive 196 400 kronor och 2 700

kronor.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts bör sjöbefälsskolornas avlöningsanslag

för nästa budgetår upptas med sammanlagt 2 756 000 kronor,

vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 434 400

kronor.

Utskottet. De av departementschefen framförda förslagen syfta till en personalmässig

förstärkning av sjöbefälsskolorna och få ses som ett led i den

successiva anpassningen till den sjöbefälsskoleorganisation, som godkändes

av 1959 års riksdag. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka de föreslagna

nya tjänsterna — liksom därav föranledda ändringar i personalförteckningen

— och har ej heller i övrigt något att invända mot vad departementschefen

förordat. Utskottet vill slutligen i sammanhanget erinra om att riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition,

såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, som föranledas

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/

62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 302 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 13 200

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

57

3.

4.

5.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Summa kronor

977 100

437 800

25 300

2 756 000

c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 2 756 000 kronor.

74:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 76, s. 203 och 204), som innebär dels att utgiftsposterna till

reseersättningar och till övriga expenser uppräknas med resp. 2 700 och

27 300 kronor och dels att inkomstposten för hyror och hyresersättningar hojes

med 1 100 kronor, får utskottet — under erinran om att anslagsökningen

utgör 28 900 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader for

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.

75:o) Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya skollokaler. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 204 och 205) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

På orter med sjöbefälsskola åvilar det sedan gammalt vederbörande kommun

att hålla undervisningslokalerna, medan staten svarar för inventarieanskaffningen.

Den av riksdagen för ett par år sedan beslutade nya sjobefälsutbildningen

innebar bland annat en ej oväsentlig ökning av antalet

klassavdelningar och förutsatte därjämte större och modernare laboratorieutrymmen

än som finns för närvarande. De ökade lokalbehoven avses väsentligen

skola täckas genom nybyggnader, och sådana är nu under uppförande

i sjöbefälsskolestäderna. Med understrykande av svårigheterna att på

nuvarande stadium närmare ange storleken av utgifterna för erforderliga

inventarieinköp har sjöfartsstyrelsen — enligt vad departementschefen under

hand inhämtat — uppskattat hela omfattningen därav till 700 000 kronor.

Av detta belopp skulle drygt hälften, eller 400 000 kronor, behöva anvisas

för nästa budgetår. Denna uppskattning torde i och för sig böra lämnas

utan erinran. Till ändamålet förordar departementschefen därför anvisande

för budgetåret 1961/62 av 400 000 kronor under särskilt reservationsanslag.

Del bör emellertid ankomma på sjöfartsstyrelsen att — när respektive

byggnationer närmar sig sin fullbordan och säkrare underlag finns att bedöma

storleken av kostnaderna för inköp av de nödvändiga inventarierna —

göra hemställan till Kungl. Maj:t om erforderlig medelsanvisning från anslaget.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Inventarier till

nya skollokaler för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

76:o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 78, s. 205 och 206), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor.

77:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl

Maj :ts förslag (punkt 79, s. 206—208), innebärande en anslagshöjning av

15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

78:o) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker m. m. I enhghet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 208 och 209), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare

av läroböcker m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Övriga sjöfartsändamål

79:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 81, s. 209 och 210) att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för handelsflottans pensionsanstalt, att

tillampas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels till Handelsflottans

pensionsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 74 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att under nämnda

budgetår i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten för

pensionsanstalten uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 69 100 kronor.

I propositionen nr 92 till 1960 års riksdag anmäldes att hela frågan om

handelsflottans pensionsanstalts ställning och verksamhet efter genomförande

av den allmänna tilläggspensioneringen var föremål för utredning.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

59

Bland annat hade ett i ämnet framlagt betänkande efter vederbörlig remissbehandling

ansetts böra underkastas ny översyn. Så har numera skett inom

handelsdepartementet. Resultatet därav redovisas i en i november 1960 upprättad

promemoria, vilken remissbehandlats. Promemorian torde komma

att föranleda särskild proposition till 1961 års riksdag.

Såvitt gäller anstaltens personella organisation påkallar enligt departementschefen

de i promemorian framlagda förslagen, så långt nu kan bedömas,

inga egentliga ändringar. För att kunna tillgodose det behov av tillfällig

personalförstärkning, som kan komma att uppstå vid förslagens genomförande,

torde emellertid bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Maj :t att i

erforderlig mån medgiva överskridande av den i pensionsanstaltens avlöningsstat

uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Kungl. Maj :t har den 3 juni 1960 (nr 487) utfärdat kungörelse om befäl å

svenska handelsfartyg m. m. (sjöbefälskungörelse). I denna kungörelse finnes

ingen motsvarighet till den i närmast föregående författning på området

meddelade bestämmelsen, att hälften av vissa enligt författningen

ådömda böter skall tillfalla handelsflottans pensionsanstalt. På grund härav

bör den i avlöningsstaten för anstalten under rubriken Särskilda uppbördsmedel

uppförda posten Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar

i fortsättningen benämnas Räntor å förvaltningskostnadsfonden.

Anslaget till avlöningar torde för ändringar av automatisk natur böra

ökas med 4 900 kronor till 74 000 kronor.

I avbidan på förenämnda proposition till 1961 års riksdag torde statens

bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt

böra i statsverkspropositionen för nästa budgetår beräknas till 700 000 kronor.

Hemställan om bidraget göres under tolfte huvudtiteln.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och tillstyrker, att Kungl. Maj :t erhåller begärt bemyndigande att överskrida

den i avlöningsstaten upptagna posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 35 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... 24 800

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 16 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

............................................. 1 200

Summa kronor 83 000

Särskilda uppbördsmedel

Räntor å förvaltningskostnadsfonden................. 9 000

Nettoutgift kronor 74 000

b) till Handelsflottans pensionsans fält: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 kronor;
c)

bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1961/62

i mån av behov medgiva överskridande av den i avlöningsstaten

för handelsflottans pensionsanstalt uppförda anslagsposten

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

80 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 82, s. 211), som innebär en uppräkning av anslaget

med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 9 000 kronor.

81 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 83, s. 211—213) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens sjöhistoriska museum att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Statens sjöhistoriska

museum: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 338 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 285 800 kronor.

Enligt departementschefen torde för vissa automatiska förändringar beräknas

höjningar om sammanlagt avrundat 8 200 kronor. Vidare bör för vikariats-

och övertidsersättningar samt för obekvämhetstillägg räknas med

ytterligare 1 100 kronor. Anslagsposterna till rörligt tillägg och till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter slutligen torde ökas med resp.

31 400 och 300 kronor.

Departementschefen tillstyrker en ny tjänst som museivakt i lönegraden

Ae 7. Härför beräknas under icke-ordinarieposten höjning med 10 600 kronor.

Därjämte bör för arvode åt museets organisationsföredragande under

särskild anslagspost upptas ett belopp av 600 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

61

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 118 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.............. 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 143 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 70 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 5 200

Summa kronor 338 000

b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 338 000 kronor.

82ro) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 84, s. 213 och 214), innebärande att posten till bränsle,

lyse och vatten nedräknas med 5 000 kronor och att posten till övriga expenser

uppräknas med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 46 000 kronor.

83:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj ris förslag (punkt 85, s. 214 och 215), innebärande

en uppräkning av anslaget med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

84 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj ris förslag

(punkt 86, s. 215 och 216), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

85:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I enlighet

med Kungl. Maj ris förslag (punkt 87, s. 216), innebärande en upp
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

räkning av anslaget med 5 000 kronor med hänsyn till en väntad ökning av

belastningen å detsamma, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader för

sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 85 000 kronor.

86 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 88, s. 216 och 217), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 340 000 kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

87:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 90, s. 218—223) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

verket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels

ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 9 106 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 822 800 kronor.

Departementschefen förordar, att patentverket får ökade möjligheter att

på patentanmälningsavdelningarna anställa tillfällig personal och inräknar

för arvoden till dylik personal ett belopp av 50 000 kronor. — Förra årets

riksdag beslutade för patentanmälningsavdelningarna tio nya tjänster, avsedda

för läroverksutbildade ingenjörer och lönegradsplacerade jämlikt den

i kommunikationsverken tillämpade befordringsgången. I enlighet med vad

chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar

gemensamma frågor bör sex av dessa tjänster ändras till tjänster

som byråingenjör i Ae 19. Kostnadsökningen blir 52 250 kronor. — Med hänsyn

till den nuvarande tillströmningen av bolagsärenden beräknas för bolagsavdelningen

ökning med sammanlagt 39 280 kronor för ett förordnande

att bestrida göromål, som ankommer på byrådirektör i A 24 och för inrättande

av en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Besvärsavdelningen

fungerar fr. o. m. den 1 januari 1961 som mellaninstans i varumärkesärenden.

För att möjliggöra förstärkning av avdelningens personal föreslås

inrättande av eu extra tjänst som byråchef i Bg 1. Härför beräknas 32 960

kronor. Därutöver tillstyrkes inrättande av en tjänst som biträde i reglerad

befordringsgång, en tjänst som eldare i Ao 7 och en tjänst som expeditionsvakt

likaledes i Ao 7. Merkostnaderna blir 29 030 kronor. — Under hänvisning

till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

63

flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas 4 210 kronor för uppflyttning

i lönegrad av följande tjänster, nämligen av en tjänst som förste

byråsekreterare från Ae 23 till Ae 24 med tjänstebenämningen byrådirektör,

av två tjänster som kanslibiträden från Ao 7 till Ao 9 med tjänstebenämningen

kontorist samt av en tjänst som föreståndare från Ao 8 till Ao

9 med tjänstebenämningen fotograf. — Sex kontorsbiträdestjänster i Ao 5

förändras till dylika tjänster i reglerad befordringsgång. — Ytterligare beräknas

för löneklassändringar, lönegrads- och grundlöneändringar m. m.,

rörligt tillägg samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter ökningar

med tillhopa 1 074 300 kronor. För visst arvodesuppdrag beräknas 1 200

kronor.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit kommer avlöningsanslaget

att öka med 1 283 200 kronor till 9 106 000 kronor. Häremot

svarar ökningar om ca 800 000 kronor av patentverkets inkomster i verksamheten,

varigenom inkomsttiteln i sin helhet kommer att för nästa budgetår

vara uppförd med 14 800 000 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen och de

förordade ändringarna i personalförteckningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket, som

föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1961;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 3 443 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t.......... 4 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 3 510 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 008 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 139 400

Summa kronor 9 106 000

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 9 106 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

88:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 223 och 224), innebärande en anslagshöjning

av 131 500 kronor, varav 100 000 kronor hänför sig till publikationstryck,

5 000 kronor till reproduktionsverksamhet, 1 000 kronor till postavgifter

in. m., 500 kronor till reseersättningar och 40 000 kronor till övriga expenser,

varjämte vid beräkningen av anslaget hänsyn tagits till en ökning av särskilda

uppbördsmedel med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

1 417 000 kronor.

89:o) Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av ny flygel

till ämbetsbyggnaden m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

92, s. 224 och 225) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Patentverket yrkade i förra årets petita 283 000 kronor för ifrågavarande

ändamål. I statsverkspropositionen lämnades ämbetsverkets beräkningar i

stort sett utan erinringar. Dock förutsattes att vissa anskaffningar kunde anstå

till sommaren 1961. Anslaget begränsades därför till 225 000 kronor.

För nästa budgetår torde anvisas resterande belopp (283 000 — 225 000 =)

58 000 kronor jämte 12 000 kronor för anskaffning av armatur och för vissa

kostnadsfördyringar.

Till utskottet har under hand överlämnats en inom handelsdepartementet

upprättad, av statssekreteraren i departementet med skrivelse den 22

mars 1961 överlämnad promemoria angående ytterligare medelsbehov för

budgetåret 1961/62 till möbelanskaffning m. m. vid patent- och registreringsverket.

I skrivelsen framhålles följande:

I anslutning till utskottets behandling av tionde huvudtiteln har jag

ansett mig böra bringa till utskottets kännedom frågan om visst medelsbehov

för iordningställande av några nyligen till patentverket upplåtna

tjänstelokaler. Slutligt ställningstagande i frågan har icke kunnat ske i

sådan tid att det varit möjligt att redovisa ärendet i någon av vårens tillläggsstater.

Då emellertid ett uppskov i anslagsfrågan kan medföra att de

ifrågavarande lokalerna står outnyttjade under en längre tid, har jag för

utskottets beaktande låtit utarbeta bifogade promemoria. — Jag vill i sammanhanget

meddela, att i ärendet gemensam beredning ägt rum med finansdepartementet,

som icke haft något att erinra mot storleken av det i

promemorian anmälda medelsbehovet eller mot att promemorian överlämnas

till utskottet.

Promemorian är av följande innehåll:

Från ett för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln uppfört reservationsanslag

Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av

ny flygel till ämbetsbyggnaden m. m. har genom beslut av Kungl. Maj :t den

3 juni 1960 225 000 kronor ställts till patentverkets förfogande. I årets tionde

huvudtitel föreslås anvisande till ändamålet av ytterligare 70 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

65

Båda beloppen avser den östra av två flygelbyggnader under uppförande. Lokalerna

i byggnaden blir tillgängliga för patentverket under våren 1961.

I skrivelse den 24 februari 1961 har patent- och registreringsverket anmält,

att byggnadsstyrelsen numera räknar med att kunna ställa även de

två översta våningarna i den västra flygeln till patentverkets disposition.

Också bottenvåningen i sistnämnda flygel torde komma att få helt utnyttjas

av patentverket.

Patentverket saknar medel för utrustning av de sålunda nytillkomna utrymmena

i västra flygeln. Kostnaderna för gardiner, elektrisk armatur, mattor,

hyllutrustning, förvaringsskåp samt övriga möbler och inventarier till

de två översta våningarna i västra flygeln uppskattas av patentverket till

61 000 kronor. För motsvarande utrustning av bottenvåningen beräknas

30 500 kronor.

Vad beträffar de i västra flygeln belägna s. k. undervåningen och källarvåningen

är det ännu ovisst vem som skall disponera dessa. Patentverket anser

det emellertid rationellt att i samband med övriga beställningar för utrustning

av byggnaden även beställs gardiner och elektrisk armatur för sistnämnda

utrymmen. Kostnaderna härför uppskattas till 5 500 kronor.

Under hänvisning till det anförda har patentverket hemställt att ett belopp

av 97 000 kronor anslås för inredning och utrustning av västra flygelbyggnaden.

Antalet befattningshavare hos patent- och registreringsverket har okat

avsevärt under senare år med lokalsvårigheter som följd. År 1959 räknades

med att dessa svårigheter i huvudsak skulle bli avhjälpta genom att patentverket

fick disponera den östra av de två flyglar till ämbetsbyggnaden, vilka

för närvarande är under uppförande. Under den senaste tiden bär emellertid

genom ansvällning av arbetsuppgifterna ytterligare personal måst tillföras

patentverket, främst dess bolagsavdelning men även patentanmälmngsavdelningarna.

För att tillgodose det i samband därmed ökade lokalbehovet har

byggnadsstyrelsen nyligen ställt tre vaningar i den västra flygelbyggnaden

till förfogande för patentverket. Inflyttning beräknas kunna ske under våren

1961. Blir så inte fallet uppstår olägenheter, inte bara för patentverket utan

även för vissa andra statliga institutioner, som avses skola överta lokaler,

vilka patentverket för närvarande använder utanför ämbetsbyggnaden.

Med hänsyn till nämnda olägenheter har handelsministern, sedan patentverkets

skrivelse föredragits för honom, ifrågasatt om inte åtgärder bör vidtas

i syfte att snarast ställa erforderliga medel för inredning och utrustning

av västra flygelbyggnaden till patentverkets förfogande. Patentverkets bedömningar

av medelsbehovet har av handelsministern lämnats utan erinran.

Handelsministern anser tillräckligt, att de för ytterligare utrustningsändamål

erforderliga medlen finns tillgängliga för patentverket från och med den

1 juli 1961 därvid emellertid förutsätts att patentverket redan under våren,

efter riksdagens behandling av frågan, får lägga ut beställningar av möbler

in. in.

Utskottet. Kungl. Maj:t har under förevarande punkt äskat ett anslag av

70 000 kronor för inredning in. in. av den östra av de två flyglar till ämbetsbyggnaden,

som är under uppförande. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag till medelsanvisning.

Under utskottets behandling av tionde huvudtiteln har i en till utskottet

med skrivelse den 22 mars 1961 överlämnad, inom handelsdepartementet

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

uPPgjord promemoria, som redovisats i det föregående, framhållits, att byggnadsstyrelsen

numera räknar med att kunna ställa ytterligare lokaler i den

västra flygelbyggnaden till patentverkets disposition. Kostnaderna för härför

erforderlig möbelanskaffning m. m. ha i promemorian beräknats till 97 000

kronor. Utskottet vill med anledning härav erinra om den ordning, enligt vilken

anslag enligt grundlagen skola äskas, och finner det alltså icke tillfredsställande,

alt framställning om initiativ från utskottets sida göres på sätt här

skett. Av departementets förenämnda skrivelse och promemoria framgår

emellertid, att slutligt ställningstagande till frågan om iordningställande

av dessa nya tjänstelokaler icke kunnat ske i sådan tid, att det varit möjligt

att redovisa ärendet i någon av vårens tilläggsstater. Med hänsyn härtill

och till de lokalsvårigheter, som bli en följd av ansvällningen av verkets

arbetsuppgifter med därav föranledd utökning av personalen, samt då ett

uppskov i anslagsfrågan kan medföra, att dessa lokaler komma att stå outnyttjade

under en längre tid, vill utskottet icke motsätta sig att riksdagen

nu upptager denna fråga till behandling. Mot det anmälda nya medelsbehovet

synes utskottet icke något vara att erinra. Utskottet föreslår alltså, att

anslaget under nu ifrågavarande punkt upptages med (70 000 + 97 000=)

167 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning

av ny flygel till ämbetsbyggnaden m. m. för budgetåret 1961/

62 anvisa ett reservationsanslag av 167 000 kronor.

90:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 225 och 226) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 193 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Torsten Mattsson (I: 393) och den andra inom andra kammaren av heriar

Hansson i Skegrie och Wahlund (II: 451), har, såvitt nu är i fråga, hemställts,

att riksdagen måtte till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 375 000 kronor.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 393.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 163 000 kronor.

Svenska uppfinnarkontoret hemställer, att anslaget uppräknas med 56 000

kronor till 219 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att anslaget innevarande budgetår höjdes

med 10 000 kronor. Med hänsyn till det ekonomiska värdet på sikt av uppfinnarkontorets

verksamhet anser han sig böra för nästa budgetår föreslå

ytterligare höjning och beräknar det ökade medelsbehovet till 30 000 kronor.

Departementschefen förutsätter därvid att även från privathåll mera medel

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

67

— i form av ökade bidrag från industrien och höjda avgifter vid rådfrågning

— kommer att ställas till uppfinnarkontorets förfogande för bestridande

av administrationskostnaderna.

Utskottet tillstyrker den av Ivungl. Maj :t förordade höjningen, som —

särskilt om den kombineras med en motsvarande ökning av bidragen från

enskilda intressenter — innebär en relativt sett icke obetydlig utvidgning

av ramen för verksamheten. Ställningstagandet innebär, att motionerna I:

393 och II: 451 avstyrkas. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att det

belopp, som i motionerna föreslås anvisat, väsentligt överstiger, vad uppfinnarkontoret

självt yrkar i sin petitaframställning för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 393 och II: 451, såvitt nu är i fråga,

till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 193 000 kronor.

91 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 226 och 227) att dels till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

85 000 kronor, dels ock medgiva att vissa staten tillkommande kapital- och

räntefordringar å Ardo Aktiebolag må avskrivas.

Vidare har i de båda under föregående punkt omnämnda likalydande motionerna

1:393 av herr Torsten Mattsson och 11:451 av herrar Hansson i

Skegrie och Wahlund hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till

Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 85 000 kronor.

Svenska uppfinnarkontoret hemställer om en höjning av anslaget med

15 000 kronor, medan departementschefen förordar oförändrad medelsanvisning.

I sammanhanget anmäler departementschefen en särskild framställning

från Ardo Aktiebolag angående befrielse från utestående kapital- och ränteskulder

å två bolaget åren 1941 och 1945 beviljade lån å tillhopa 35 000

kronor från reservationsanslaget Exploatering av vissa uppfinningar. Amorteringar

har hittills skett med sammanlagt 3 000 kronor och räntebetalningar

med 18 800 kronor. Under senare år har bolaget regelmässigt årligen medgivits

uppskov med inbetalning av amorteringar och förfallna räntebelopp.

Ifrågavarande lån har använts huvudsakligen till patentkostnader för vissa

konstruktioner, vilka aldrig kommit att industriellt utnyttjas. Departementschefen,

som i ärendet inhämtat yttranden från Svenska uppfinnarkontoret

och statskontoret, anser att bolagets framställning bör bifallas.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

därför det i motionerna gjorda yrkandet om ökad medelsanvisning. Utskottet

vill här — liksom under föregående punkt — framhålla, att det

belopp, som föreslås anvisat i motionerna, betydligt överstiger uppfinnarkontorets

egen redovisade bedömning av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Departementschefens förslag i fråga om befrielse från viss betalningsskyldighet

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:393 och 11:451, såvitt nu är i fråga, till

Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet för

budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 85 000

kronor;

b) medgiva, att statens i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 3 januari 1961 angivna kapital- och

räntefordringar å Ardo Aktiebolag må avskrivas.

92 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 95, s. 227 och 228), innebärande en av belastningen

föranledd anslagshöjning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 455 000 kronor.

93:o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 96, s. 228—230) att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för försäkringsinspektionen, alt tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens

fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 632 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 440 300 kronor.

Avsättningen till försäkringsinspektionens fond utgöres av bidrag från

försäkringsbolagen, vissa understödsföreningar och staten. Försäkringsbolagens

bidrag skall täcka kostnaderna för inspektionens bolagsavdelning. I

fonden fanns vid ingången av innevarande budgetår avsatta 668 000 kronor,

utgörande överskott å avdelningens verksamhet under tidigare år. Kostnaderna

för inspektionens understödsförenings- och stiftelseavdelning täckes

av bidrag från berörda understödsföreningar och av statsmedel. Det statliga

bidraget utgår med ett belopp motsvarande skillnaden mellan inflytande bidrag

och avdelningens verkliga kostnader. I fonden fanns vid ingången av

budgetåret 1960/61 odisponerade av tidigare anvisade statsanslag 261 000

kronor. Vid utgången av nämnda budgetår beräknas 96 000 kronor kvarstå.

För budgetåret 1961/62 räknar försäkringsinspektionen (skr. 31/8 1960)

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

69

med 1 130 000 kronor i bidrag från försäkringsbolagen och 170 000 kronor från

understödsföreningarna. De faktiskt inflytande bidragen kan dock komma

att understiga de beräknade till följd av minskade premieintäkter i samband

med den allmänna tjänstepensioneringens genomförande. Vid ingången av

budgetåret 1961/62 kvarstående tillgodohavanden i fonden anses emellertid

täcka en sådan inkomstminskning.

Då inspektionens förslag till utgiftsstat för understödsförenings- och stiftelseavdelningen

för budgetåret 1961/62 slutar på 501 400 kronor — däri inräknade

oförändrat 15 000 kronor, utgörande avdelningens andel i inspektionens

gemensamma kostnader — skulle statsbidraget för budgetåret 1961/

62 behöva utgå med (501 400— 170 000 =) 331 400 kronor. För avsättning

till försäkringsinspektionens fond förordar alltså inspektionen en avsättning

med (1 130 000 + 170 000 -f 331 400 =) 1 631 400 kronor.

I fråga om inspektionens utgiftsstat föreslår inspektionen sådana närmare

redovisade förändringar, att nettoutgiften ökar med 174 900 kronor.

Enligt departementschefen bör — vad angår inspektionens utgiftsstat —- yrkandet om förstärkning av biträdespersonalen lämnas utan bifall. Under

anslagsposterna till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

bör därvid beräknas ökningar med resp. 120 500 och 500 kronor.

Övriga av inspektionen framförda yrkanden — huvudsakligen berörande

automatiska utgiftsförändringar — torde biträdas. Därutöver beräknas

under posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, ett belopp av 600 kronor, avseende arvode till organisationsföredragande.

Inspektionens beräkningar av avsättningen till försäkringsinspektionens

fond föranleder ingen annan erinran än alt statsbidraget bör beräknas till ett

avrundat belopp av 332 000 kronor. Avsättningen blir då (1 130 000 +

170 000 + 332 000 =) 1 632 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Stat

U tf/ i fler

Avlöningar och pensioner:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 537 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............... 9 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................... 429 900

5 liihnng till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 10

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 290 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis..................... 19 400

6. Pensioner, förslagsvis.................. 131 300 1 417 600

Omkostnader:

1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjuk
-

försäkringen m. m., förslagsvis.......... 7 300

2. Sjukvård m. m., förslagsvis............ 4 000

3. Reseersättningar, förslagsvis........... 33 000

4. Expenser, förslagsvis.................. 84 400

5. Hyror, förslagsvis..................... 49 800

6. Publikationstryck, förslagsvis.......... 34 000 212 500

Summa kronor 1 630 100

Särskilda uppbördsmedel

1. Registreringsavgifter, förslagsvis........ 7 000

2. Försålda publikationer, förslagsvis...... 600 7 600

Nettoutgift kronor 1 622 500

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 632 000

kronor.

Ekonomisk försvarsberedskap

94:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 98, s. 231—233) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 31 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 27 490 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget

för nästa budgetår höjes med 4 025 000 kronor, varav 2 500 000 kronor hänför

sig till ökade räntekostnader och 1 525 000 kronor till ökade kostnader i

övrigt för lagerhållningen. — Nämnden föreslår i sammanhanget, att vissa

tjänster vid cisternförvaltningen extraordinariesättes.

Enligt departementschefen torde riksnämndens beräkningar av medelsbehovet

under anslaget kunna lämnas utan erinran och anslaget uppföras

med ett till 31 500 000 kronor avrundat belopp. Beträffande den föreslagna

extraordinariesättningen av vissa tjänster är departementschefen icke beredd

att förorda densamma.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1961

71

Utskottet bär icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

in. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 31 500 000 kronor.

Diverse

95 :o) Statens handelslicensnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 99, s. 234), innebärande en sänkning av anslaget med 150 000

kronor, vilken föranletts av en beräknad minskning av personalen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

700 000 kronor.

96:o) Statens handelslicensnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 100, s. 234), innebärande en anslagsminskning med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

83 000 kronor.

97:o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 235), som innebär att anslaget — från

vilket bestridas avlöningskostnaderna för vissa extra ordinarie tjänstemän

vid statens krisorgan vilkas tjänstgöring vid krisförvaltningen upphört utan

att de kunnat beredas annan fast anställning — uppräknas med 14 000 kronor

till följd av automatiska lönehöjningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till

viss personal för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 119 000 kronor.

98 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 102 och 103, s. 235

och 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens del fond ett förslagsanslag av 2 139 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 736 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

99:o.) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 104, s. 236—250) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 1 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 550 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att han med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande

i januari 1959 tillkallade särskilda utredningsmän med uppgift

att i rationaliseringssyfte undersöka möjligheterna att till gemensamma

lokaler sammanföra organen på området för upplysningsverksamhet

i utlandet, främst Svenska turisttrafikförbundet och Svenska institutet

för kulturellt utbyte i utlandet. Utredningsmännen skulle också närmare

granska turisttrafikförbundets verksamhet och finansiering.

1 juli 1960 avlämnade utredningen sitt betänkande. Lokalfrågan förutsättes

där skola lösas genom en nybyggnad på för närvarande delvis statsägd

tomtmark, Blanche-tomten, i hörnet av Västra Trädgårdsgatan och Hamngatan

i Stockholm. Rörande Svenska turisttrafikförbundets verksamhet och

finansiering föreslås en kraftig successiv höjning av de statliga bidragen till

förbundet. Dessa utgör för det nu löpande budgetåret drygt 1,1 milj. kronor,

varav 550 000 kronor betalas från förevarande anslag och återstoden från

handels- och sjöfartsfonden. Som jämförelse nämnes att de årliga bidragen

från enskilt håll är mellan 400 000 och 500 000 kronor. Utredningen föreslår

att det samlade statsbidraget till förbundets verksamhet för budgetåret

1961/62 bestämmes till 1,5 milj. kronor, främst för att ge förbundet ökade

möjligheter att tillgodose den snabbt växande efterfrågan i utlandet på turistinformation

om Sverige. — De över betänkandet hörda myndigheterna

har i allmänhet intagit en positiv inställning till utredningsförslaget.

Vad då först gäller turisttrafikförbundet har departementschefen i likhet

med utredningen blivit övertygad om att med nuvarande mycket snabba

utveckling på det internationella reselivets område alla ansträngningar måste

göras för att vårt land skall kunna vidmakthålla och helst höja sin andel

i turistströmmen. Ansvaret för den turistvärvande verksamheten åvilar

turisttrafikförbundet, som emellertid under de senaste åren av ekonomiska

skäl haft svårt att tillgodose de ökade kraven utifrån på upplysningar

om vårt land. Sålunda har bl. a. publikationsverksamheten — som

är den måhända värdefullaste propagandaformen — på grund av medelsbrist

måst hållas nere. En ökning av resurserna för upplysningsändamål

finner departementschefen under sådana förhållanden i hög grad befogad.

— En utbyggd propagandaverksamhet kommer givetvis att påverka arbetsbelastningen

vid såväl förbundets huvudkontor i Stockholm som vid dess

utlandskontor. Utlandsorganisationen torde redan nu vara underdimensionerad

i förhållande till arbetsuppgifterna. Än mera kommer detta att bli

fallet vid en intensifiering av upplysningsverksamheten. Förstärkning av

utlandskontorens personella och andra resurser är därför erforderlig. Även

huvudkontoret i Stockholm behöver upprustas, i första hand givetvis med

hänsyn till de förutsatta vidgade kontakterna med utlandskontoren men

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

73

även för en effektivisering av den löpande kontaktverksamheten inåt och

utåt, däribland tillhandahållande av turistiskt informationsmaterial åt såväl

utländsk som svensk press och radio.

Av vad nu sagts framgår att departementschefen är beredd medverka till

en utbyggnad av upplysningsverksamheten på utlandet, främst genom att

ge Svenska turisttrafikförbundet de ekonomiska resurserna att möta den

efterfrågan på information om Sverige, som han menar att det ur skilda

synpunkter är ett svenskt intresse att tillgodose. Med hänsyn härtill och

till vad i annat sammanhang anförts om överflyttning från handels- och

sjöfartsfonden till riksstaten av vissa statliga utgifter av kontinuerlig karaktär,

vill departementschefen föreslå att bidragsanslaget till Svenska turisttrafikförbundet

för nästa budgetår upptas med ett belopp av 1 500 000

kronor, ett belopp som i förhållande till de sammanlagda statliga bidragen

för innevarande budgetår innebär en höjning med drygt 350 000 kronor.

Avgörande för departementschefens ställningstagande till en så väsentlig

ökning av det statliga stödet på hithörande område har varit turismens

ej minst samhällsekonomiska betydelse. Det är dock därvidlag icke enbart

staten, som tjänar på densamma. Olika delar av näringslivet, främst hotellbranschen

men också detaljhandeln och de privata kommunikationsföretagen,

behåller en ej ringa del av de pengar, som de utländska turisterna

använder här i landet. Skäl talar för att dessa av turismen mer eller

mindre beroende näringsgrenar i större utsträckning än f. n. lämnar ekonomisk

hjälp till turisttrafikförbundets verksamhet. Sålunda torde åtminstone

någon del av de av departementschefen för nästa budgetår förordade ökade

statliga insatserna till turismen böra motsvaras av en ökning också av de

privata bidragen. Departementschefen föreslår, att för utbetalning av ett

belopp av högst 200 000 kronor av anslaget skall gälla, att turisttrafikförbundet

styrker att från enskilt håll — utöver vad förbundet verksamhetsåret

1959/60 uppbar från dylikt håll — har lämnats bidrag till motsvarande

belopp.

Vad härefter gäller det s. k. Sverige-huset betonar departementschefen

sin positiva inställning till tanken på en gemensam byggnad för flera av

organen för upplysningsverksamhet på utlandet och framhåller, att ifrågavarande

spörsmål nu är föremål för prövning inom handelsdepartementet.

Han räknar med att efter slutförande härav och efter erforderliga projekteringsarbeten

och kostnadsberäkningar föreslå Kungl. Maj :t, att frågan

skall underställas riksdagens prövning.

Utskottet är liksom departementschefen övertygat om att med nuvarande

mycket snabba utveckling på reselivets område alla ansträngningar böra

göras för att vårt land skall kunna vidmakthålla och helst höja sin andel

i turistströmmen.

För löpande budgetår har för ifrågavarande ändamål medel även anvisats

från handels- och sjöfartsfonden. Utskottet finner liksom departementschefen

riktigt att beträffande bl. a. här avsett slag av utgifter överflyttning

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

sker från fonden till riksstaten. Utskottet tillstyrker, att anslaget för nästa

budgetår bestämmes till 1 500 000 kronor, vilket belopp i förhållande till

de sammanlagda statliga bidragen för innevarande budgetår innebär en

höjning med drygt 350 000 kronor. Utskottet ansluter sig även i övrigt till

vad departementschefen i sammanhanget förordat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 1 500 000

kronor.

100 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 105, s. 250), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta

stater för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 104 000

kronor.

101 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 251 och 252) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 12 100 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Segerstedt Wiberg m. fl. (I: 190) och den andra inom andra kammaren

av herr Hamrin i Jönköping (II: 275), i vilka hemställts, att riksdagen

i anslutning till behandlingen av anslaget till fonden för idrottens främjande

måtte besluta, att ingen del av detta anslag får användas för stöd

åt boxningssporten,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Schött m. fl. (I: 307) och den andra inom andra kammaren av herr

Allard m. fl. (II: 367), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1961/62

anvisa ett belopp av 14 500 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.

väckt motion (II: 29), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1961/62 anvisa

ett belopp av 19 247 600 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 275,

II: 367 och II: 29.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 500 000 kronor.

Idrottens betydelse för folkhälsan är allmänt erkänd liksom dess ungdomsfostrande

värde. Samhällets ekonomiska insatser till förmån för

idrottsorganisationerna har också successivt ökat. Till idrottsfonden har

för innevarande budgetår avsatts 11,5 milj. kronor. Motsvarande siffra för

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

75

budgetåret 1950/51, d. v. s. för tio år sedan, var 4 milj. kronor. Väsentligen

motiveras ökningen av att antalet medlemmar inom de till riksidrottsförbundet

anslutna föreningarna oavbrutet växt. Enbart för det senaste året

registrerar sålunda förbundet 105 000 nya medlemmar.

Bland annat med hänsyn till den roll som idrottsutövandet spelar, när det

gäller hela frågan om en lösning av ungdomsproblemen, framstår ökade

statliga insatser till gagn för idrottsrörelsen som naturliga och riktiga, och

departementschefen föreslår för nästa budgetår uppräkning av anslaget

med 600 000 kronor till 12 100 000 kronor. Därvid må observeras att av

anslaget för innevarande budgetår omkring 700 000 kronor disponerades

för förberedelser och deltagande i de olympiska spelen. För budgetåret

1961/62 räknas för olympiska förberedelsearbeten med 400 000 kronor. Ett

anslag av 12 100 000 kronor innebär alltså i realiteten en ökning med

900 000 kronor av de medel, som kommer att under nästa budgetår ställas

till idrottsorganisationernas förfogande.

Utskoitei. Successivt ökade medel ha under senare år ställts till förfogande

för olika idrottsändamål under förevarande anslag. Trots detta har medelstilldelningen

icke på långt när kunnat tillgodose de växande anspråk,

som rests av idrottsorganisationerna och som främst betingats av en oavbruten

stegring av medlemsanslutningen till dessa. Ytterligare uppräkning

av anslaget ter sig därför motiverad. Mot den av departementschefen föreslagna

höjningen har utskottet icke något att erinra. Såsom departementschefen

framhållit innebär detta i verkligheten en anslagsökning av 900 000

kronor. Någon medelstilldelning därutöver är utskottet icke berett medverka

till. Motionerna I: 307 och II: 367 samt II: 29 avstyrkas sålunda.

Beträffande det motionsvis framförda yrkandet att boxningssporten icke

måtte komma i åtnjutande av någon del av anslaget, vill utskottet erinra

om sitt av 1957 års riksdag godkända utlåtande i anledning av då föreliggande

motioner rörande boxningssporten. Utskottet uttalade därvid, att riksdagen

icke lämpligen borde uttala sig angående vilka idrottsgrenar som borde

ifrågakomma för erhållande av bidrag från idrottsanslaget. Utskottet

vill också i sammanhanget — liksom i fjol — erinra om att en statlig utredning

genom särskilt tillkallad sakkunnig för närvarande pågår angående frågan

om boxningssportens skadeverkningar, vilket utredningsarbete förväntas

slutfört under år 1961. Under hänvisning härtill avstyrkas motionerna

I: 190 och II: 275.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 307 och II: 367 samt II:

29, till Avsättning till fonden för idrottens främjande för

budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 12 100 000 kronor;

b) att motionerna I: 190 och II: 275 icke må av riksdagen

bifallas.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

102 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 252—262) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av 1 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 400 000 kronor.

Anspråken på fonden har — framhåller departementschefen — ökat undan

för undan och överstiger nu de tillgängliga resurserna. Bakom ligger

flera faktorer. En av dessa är de för närvarande växande ungdomskullarna.

Men kanske framför allt är det den ökade fritiden, som medfört krav på även

större ekonomiska insatser från samhällets sida till friluftslivets gagn.

Familjeberedningen har i en promemoria tagit upp några ändamål, som

den anser hör ifrågakoinma för ökade bidrag från staten. Det gäller vissa

semestertormer, som anses särskilt lämpade för barnfamiljerna, i första

hand semesterbyarna och den s. k. bygdesemestern, men också campingen

har tagits upp i detta sammanhang. De ökade statliga insatserna skulle enligt

beredningen åstadkommas dels genom en höjning av avsättningen till

fonden för friluftslivets främjande, dels genom inrättande av en lånefond

för semesteranläggningar. Förslaget om höjning av friluftsfonden tillstyrkes

i allmänhet av remissinstanserna. Däremot möter förslaget om lån för semesteranläggningar

kritik från flera håll.

Departementschefen ansluter sig till vad familjeberedningen allmänt uttalat

om behovet och värdet av ökade statliga insatser till nytta för familjesemestern.

Framför allt de nyssnämnda stugbyarna fyller på ett mycket bra

sätt behovet av goda och samtidigt prisbilliga inkvarteringsmöjligheter på

självhushållsbasis. Efterfrågan på bidrag för dylika anläggningar har också

ökat kontinuerligt, och det går inte med nuvarande anslagstilldelning att tillgodose

alla inkommande, väl motiverade ansökningar. Under den senaste

tioårsperioden har dock omkring tre milj. kronor av fondens medel ställts

till förfogande som bidrag till anläggande av semesterbyar. Även bygdesemestern

förtjänar att vinna större spridning. Statens bidrag är där begränsat

till utgifterna för den fortlöpande inventeringen av tillgängliga semesterbostadsutrymmen.

Vad slutligen campingen beträffar har denna på senare

tid blivit en mycket anlitad semesterform, och det är givetvis önskvärt

att kunna öka den statliga bidragsgivningen till förmån för densamma.

Men det finns även andra ändamål, som enligt departementschefen bör

ifrågakoinma för ett verksammare ekonomiskt stöd från statens sida. Dit

räknar han friluftsgårdarna, däribland anläggningar till underlättande av

skid- och fotvandringar i den svenska fjällvärlden. I sistnämnda hänseende

tänker han inte så mycket på de stora turistanläggningarna — de

måste förutsättas vara ekonomiskt självbärande — utan mera på behovet av

fjällstationer och övernattningsstugor såsom replipunkter vid strövturer

uppe på fjället. Till dylika anläggningar har bidrag ur fonden hittills lämnats

i rätt begränsad omfattning.

Det sist sagda gäller även en annan viktig sektor av statens fritidsnämnds

verksamhetsområde, nämligen den som gäller säkerställande av för frilufts
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

77

ändamål lämpliga områden. Departementschefen är dock medveten om att

kapitalinsatserna därvidlag oftast är så stora, att det inte är möjligt att

inom ramen för en fondavsättning om mellan en och två miljoner kronor

tillgodose annat än i mycket begränsad utsträckning förekommande önskemål

om bidrag till markförvärv. I likhet med statens fritidsnämnd anser

han det emellertid vara ur olika synpunkter värdefullt, att en inventering

i riket av för friluftsändamål lämpliga områden åstadkommes och vill medverka

till att så sker.

Av det anförda framgår att departementschefen är positivt inställd till

ökad statlig bidragsgivning till flera av de ändamål, som står på statens fritidsnämnds

program. För att möjliggöra en utvidgning av verksamheten vill

han i anledning av betänkandet och av nämndens petitaskrivelse föreslå att

avsättningen för nästa budgetår till fonden för friluftslivets främjande bestämmes

till 1 600 000 kronor, innebärande en höjning med 200 000 kronor.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om det angelägna i att

ekonomiskt stödja olika ifrågakommande fritidsändamål och tillstyrker, att

anslaget i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag uppräknas med 200 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av

1 600 000 kronor.

103:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 108, s. 262—264) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1961/62 anvisa ett anslag av 25 600 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Källqvist och Edström (I: 305) och den andra inom andra kammaren

av herr Christenson i Malmö m. fl. (II: 286), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till lotterimedelsfonden för budgetåret 1961/62 avsätta

ett anslag av 26 600 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 387) och den andra inom andra kammaren

av herr Wahlund m. fl. (11:459), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, dels om åtgärder och förslag snarast

till genomförande av kulturfondsutredningens principbetänkande beträffande

lotterimcdlens användning och fördelning, dels om förslag därvid

att den föreslagna fonden för särskilda kulturella ändamål skall erhålla

ett väsentligt förhöjt grundbelopp, eventuellt genom ett engångslotteri, samt

om alt — därest en dylik fond inrättas — densamma i likhet med teater- och

musikfonden skall administreras av ecklesiastikdepartementet, dels om framläggande

av förslag till nästa års riksdag om avsättning till Iotterimedelsfonden

av minst 25 % av lotteriinkomsterna, att fördelas till den föreslagna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

teater- och musikfonden samt till fonden för särskilda kulturella ändamål,

dels ock om överförande — under alla förhållanden — av fondmedlens förvaltning

och fördelning från handels- till ecklesiastikdepartementet.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 286

och I: 387.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 24 100 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att huvudparten av de medel, som över

detta anslag tillföres lotterimedelsfonden, används för bidrag till teatrar

och orkestrar. Större delen av dessa bidrag avser löne- och pensionskostnader.

Fonden belastas härigenom varje år med betydande automatiska kostnadsökningar.

Storleken av dessa måste i första hand beaktas vid bedömning

av anslagsbehovet för nästa budgetår. Samtidigt framstår det som ett

önskemål att i om möjligt vidgad utsträckning kunna bevilja bidrag för tillfälliga

kulturella och andra ändamål. Anspråken därvidlag på fonden

är betydande och kan för närvarande tillgodoses i endast begränsad utsträckning.

Den årliga avsättningen till fonden har likväl under den senaste

tioårsperioden ökat väsentligt, nämligen från 9,5 milj. kronor till för innevarande

budgetår drygt 24 milj. kronor. För budgetåret 1961/62 anser departementschefen

sig böra förorda en ytterligare höjning med 1,5 milj. kronor,

varvid anslaget i sin helhet kommer att uppföras med 25,6 milj. kronor.

I detta sammanhang torde bringas till riksdagens kännedom att Kungl.

Maj :t genom beslut den 25 november 1960 medgivit att Svenska penninglotteriet

aktiebolag får under 1961, liksom tidigare år, anordna ett särskilt

lotteri till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, omfattande

högst 165 000 lotter å 100 kronor.

Utskottet är berett att jämväl för nästa budgetår medverka till en höjning

av förevarande anslag. Departementschefen har förordat en uppräkning av

detsamma med 1,5 miljon kronor, vilket förslag utskottet med hänsyn till

de betydande anspråk, som ställas på fonden, anser sig böra biträda. En höjning

därutöver, som yrkats i motionerna I: 305 och II: 286, anser sig utskottet

däremot icke kunna förorda.

I detta sammanhang vill utskottet liksom förra året erinra om att 1948

års kulturfondsutredning redan år 1955 framlade sitt betänkande i ämnet.

Något ställningstagande till de i detsamma framförda förslagen har ännu

icke skett från Kungl. Maj :ts sida, bl. a. i avvaktan på slutförandet av vissa

utredningar. Utskottet, som tidigare funnit motiven härför bärande, vill

likväl nu framhålla, att utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t utan längre

dröjsmål prövar hela detta frågekomplex och för riksdagen framlägger de

förslag, som denna prövning kan leda till. 1 avvaktan härpå anser sig utskottet

böra avstyrka motionerna I: 387 och II: 459.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra framhålla följande.

Av propositionen nr 23 till innevarande års riksdag angående ytterligare

medeisanvisning till ombyggnad och reparation av operahuset i Stockholm

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961 79

framgår, att departementschefen beräknat, att behållningen från ett år

1961 anordnat särskilt lotteri skulle komma att behöva disponeras för

vissa av honom angivna ändamål. Enligt vad utskottet har sig bekant föreligger

för prövning av Kungl. Maj:t jämväl en framställning om anvisande av

bl. a. erforderligt belopp för med anordnande av brandskydd å Drottningholms

slottsteater förenade kostnader. Med hänsyn till angelägenheten av

att denna kulturhistoriska byggnad erhåller det skydd, som kräves i all

synnerhet om teaterverksamheten därstädes skall utan alltför stor risk kunna

i fortsättningen upprätthållas, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj :t har

sin uppmärksamhet riktad på nyssnämnda spörsmål i samband med att

Kungl. Maj :t till närmare prövning upptager de frågor, som stå i samband

med dispositionen av omförmälda lotterimedel.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 305 och II: 286, till Avsättning

till lotterimedelsfonden för budgetåret 1961/62 anvisa

ett anslag av 25 600 000 kronor;

b) att motionerna 1:387 och 11:459 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

104:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 109, s. 264 och 265), som innebär att anslaget — vilket för

nästa budgetår jämväl belastas med kostnaderna för oljeskyddsrådet —

uppräknas med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 48 000

kronor.

105 :o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 110, s. 265—267) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 282 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 259 000 kronor.

Enligt departementschefen torde från och med nästa budgetår jämväl

Sveriges medlemsavgift i den internationella kommissionen i Bryssel för

sjöfartskongresser böra bestridas från förevarande anslag. Departementschefen

uppskattar medelsbehovet härför till 500 kronor. Anslaget bör vidare

uppräknas med 800 kronor för den internationella valfangstkommissionen

och med 3 700 kronor för den internationella studiegruppen för blyoch

zinkfrågor. — Yrkandet om en avsevärd höjning av Sveriges andel i

kostnaderna för det kombinerade livräddnings- och väderleksfartyget i

Nordsjön torde bifallas. Höjningen uppgår till 18 000 kronor. För övriga

ändamål räknas med oförändrat medelsbehov.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

m. m. för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 282 000 kronor.

106 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 111, s. 267 och 268) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för svenska delegationen och svenska

kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete, svenska kommittén för

nordiska patent samt för Sveriges deltagande i dels Nordiska kommittén

för konsumentfrågor, dels tre nordiska kommittéer rörande hälsotjänst för

sjöfolk (Nordiska rådets rekommendation nr 32/1958).

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår beräknas stiga. Bland

annat har det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet fått avsevärt ökade

arbetsuppgifter sedan Nordiska rådets åttonde session i Reykjavik i juli

1960. Vidare förutsättes arbetet inom svenska kommittén för nordiska patent

komma att intensifieras under budgetåret 1961/62. Mot bakgrunden

bland annat härav beräknas det totala medelsbehovet för budgetåret 1961/

62 till 200 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Uppskjutna frågor

107 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 40: Bidrag till institutet för konserveringsforskning,

punkten 49: Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. Statens

pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader,

punkten 89: Understöd åt skärgårdsrederier m. m. samt

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

punkten 97: Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 11 april 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman, Per

Jacobsson, Fritz Persson, Ragnar Bergh, Söderberg, Svärd, Bengt Gustavsson,

Lundström och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Almgren, Ståhl, Nilsson i Goingegården,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmen, herrar

Arvidson, Gustafsson i Skellefteå, Andersson i Knäred och Fagerlund.

Reservationer

1) vid punkten 17 (Bidrag till företagareföreningar in. fl.)

a) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,

Söderberg, Lundström, Thorsten Larsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, fröken

Elmén, herrar Gustafsson i Skellefteå och Andersson i Knäred, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 398 och II: 447 och att darfor

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Utskottet

är» och slutar med »för ändamålet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill för sin del helt allmänt understryka angelägenheten av

att en successiv upprustning kommer till stånd av företagareföreningarnas

personalmässiga och administrativa resurser. Föreningarna måste sålunda

ges möjligheter att vid sidan av sin långivning i ökad utsträckning

kunna bedriva en rådgivande och konsulterande verksamhet, som är ägnad

att hjälpa den mindre företagsamheten i dess strävanden att rationalisera

och anpassa sin produktion och att utveckla sitt försäljningsarbete med

hänsyn till de efter hand ändrade marknadsbetingelserna. Det må emellertid

konstateras, att samtidigt som kraven på en effektiv organisation

hos föreningarna skärpts dessas förutsättningar att med egna medel finansiera

en upprustning minskat, främst då genom det bortfall av ränteinkomster,

som blivit en följd av de ändrade villkoren för den statliga utlåningen

till föreningarna. Ett ökat statsbidrag till administrationskostna
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

der är därför erforderligt, om föreningarna icke skola tvingas att för ändamålet

taga i anspråk kapitalmedel, som rimligen böra hållas reserverade

för risktäckningsändamål. I enlighet med det anförda anser sig utskottet

böra tillstyrka bifall till motionerna I: 398 och II: 447.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 386 och II: 446 samt med bifall till motionerna

1:398 och 11:447, till Bidrag till företagareföreningar

m. fl. för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 1 600 000 kronor;»

b) av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Eliasson i Sundborn och

Andersson i Knäred, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 389 och II: 452 och att därför den del av utskottets yttrande på s. 15, som

börjar med »Utskottet har» och slutar med »föranledas därav», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet anser för sin del den av departementschefen förordade avsättningen

till hantverks- och industrilånefonden helt otillräcklig i nuvarande

läge. Kapitalinsatser av en betydligt större omfattning krävas sålunda,

om den mindre företagsamheten skall kunna genomföra den upprustning

och anpassning av sin produktions- och försäljningsapparat, som

är en oundgänglig förutsättning för att den skall kunna hävda sig i det

successivt ändrade marknadsläget. Beaktas bör att ifrågavarande företagarekategoriers

möjligheter att självfinansiera erforderliga investeringar

äro begränsade liksom deras möjligheter att utnyttja de långfristiga kreditformer,

som stå de större företagen till buds. Målsättningen bör här

vara, att den mindre företagsamheten icke bara skall kunna behålla sin

nuvarande ställning inom svenskt näringsliv utan även utveckla sin verksamhet

med utnyttjande av de fördelar, som följa med handelns gradvisa

frigörelse och tillskapandet av större marknader. I enlighet med det anförda

anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till den i motionerna I: 389

och 11:452 förordade uppräkningen av anslaget till hantverks- och industrilånefonden

till 100 000 000 kronor.

Ett kapitaltillskott av denna storleksordning kräver med nödvändighet en

ändring av de riktlinjer för garanti- och långivningen, som antogos av fjolårets

riksdag. Sålunda bör en lämplig höjning av lånegränserna för den direkta

långivningen komma till stånd. Utskottet förordar sålunda, att den

övre gränsen generellt höjes till 80 000 kronor med möjligheter att i undantagsfall

gå upp till 100 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att utfärda närmare bestämmelser i sådan riktning.»

2) vid punkten 20 (Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen)

av fru Lewén-Eliasson beträffande sistnämnda anslag.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1961

83

3) vid punkten 72 (Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder) av herr Staxäng.

4) vid punkten 101 (Avsättning till fonden för idrottens främjande) av

fröken Elmén.

5) vid punkten 103 (Avsättning till lotterimedelsfonden)

a) av herr Bergman;

b) av herr Lundström;

c) av herr Eliasson i Sundborn;

d) av herr Arvidson.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

610881

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1961/62 und s. 1 i texten