Utlåtande i anledning av väckta motioner angående partiell tjänstledighet eller deltidstjänstgöring för folkoch småskollärare.
1961-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:102, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående partiell tjänstledighet eller deltidstjänstgöring för folkoch småskollärare.
Dokumentets text
Nr 102—103
Statsutskottets utlåtande nr 102 år 1961
1
Nr 102
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående partiell tjänstledighet
eller deltidstjänstgöring för folk- och småskollärare.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Eskilsson (I: 202) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson
m. fl. (11:353), har föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte hemställa att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder, att partiell
tjänstledighet eller deltidstjänstgöring kan beviljas folk- och småskollärare.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 353.
över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen, som anfört följande.
De möjligheter att bereda lärare i folkskolan och på försöksskolans lågoch
mellanstadier nedsättning i föreskriven undervisningsskyldighet, vilka
för närvarande står till buds, är angivna i 196 § folkskolestadgan.
Frågan om partiell tjänstledighet och deltidsanställning för folkskollärare
har tidigare främst uppmärksammats av 1944 års deltidstjänstutredning
(SOU 1946: 71). De sakkunniga fann, att frånsett vissa särskilda fall bestämmelser
om deltidsanställning och deltidstjänstgöring borde tillämpas
inom folkskolan åtminstone ifråga om undervisningen i den egentliga folkskolan
vid skolform A och i vissa fall även vid Bl- och B2-skolor. För medgivande
till deltidstjänstgöring borde enligt de sakkunniga fordras, att läraren
vore i behov därav, att medgivandet kunde lämnas utan men för undervisningen
samt att kompetent vikarie kunde erhållas. Om så erfordrades,
borde som villkor för medgivande kunna föreskrivas, att undervisningen
för den deltidstjänstgörande skulle minskas till hälften av full undervisningsskyldighet,
så att vikarien skulle kunna erhålla deltidsanställning som
extra ordinarie. Som giltiga skäl för medgivande av deltidstjänstgöring ansåg
de sakkunniga endast kunna godtagas dels vård av hemmavarande barn,
dels studier, som vore av värde för lärarens arbete inom folkskolan eller avsåge
förvärvande av behörighet för tjänstgöring inom andra skolformer.
I sitt den 11 december 1946 avgivna utlåtande över deltidstjänstutredningens
betänkande fann överstyrelsen sig icke ha något att erinra mot detsamma.
överstyrelsen vill i detta sammanhang erinra dels därom att 1945 års lönekommitté
i sitt betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente
m. m. (SOU 1947: 23) anmälde, att den icke tagit ställning till frågan
huruvida deltidsanställning eller nedsättning av tjänstgöringstiden skulle
Bihang till riksdagens protokoll 1961. (i sand. Nr 102—103
2
Statsutskottets utlåtande nr 102 år 1961
kunna förekomma beträffande lärarpersonal, dels också därom att vid avlåtandet
till 1947 års riksdag av propositionen med förslag till statens löneplansförordning
in. m. (1947:281) föredragande departementschefen förklarade
sig icke vara beredd förorda några genomgripande förändringar beträffande
deltidsanställning och partiell tjänstledighet för lärare, samt att
såväl statsutskottet som riksdagen anslöt sig till detta uttalande.
1948 års avlöningsreglemente för folkskolan (Arf) inrymmer ej bestämmelser
om partiell tjänstledighet eller deltidstjänst. Möjlighet till sådan ledighet
respektive anställningsform för folkskollärare synes icke föreligga
(jfr prop. 1947: 281 s. 24—25 och 32, SU 1947: 233 s. 23, R.skr. 1947: 442
s. 3 och prop. 1950: 234 s. 33). Den enda form av deltidstjänstgöring, som
kan förekomma enligt gällande avlöningsreglemente, är tjänstgöring såsom
timlärare.
överstyrelsen har i olika sammanhang haft anledning taga ställning till
förevarande problem. I underdånigt utlåtande den 13 oktober 1953 över
framställningar från Malmö stads folkskolestyrelse, Stockholms folkskoledirektion
och Yrkesskolrektorernas riksförbund angående partiell tjänstledighet
för folkskollärare ansåg sig överstyrelsen böra upptaga frågan om
avkortad tjänstgöring för folkskollärare till behandling under en vidare
synvinkel. Överstyrelsen anförde därvid i huvudsak följande.
Förklaringen till att gällande bestämmelser lägger hinder i vägen för en
avkortad tjänstgöring för folkskollärare, medan möjligheter därtill finnes
för lärarkategorier, för vilka Saar gäller, eller för övningslärare, torde vara
att söka i det klasslärarsystem, som vunnit tillämpning inom folkskolan.
Från pedagogiska synpunkter anses detta system ha en stor betydelse inom
folkskolan, särskilt för undervisningen i småskolan och de båda första årskurserna
i den egentliga folkskolan. Utvecklingen hade emellertid under
senare tid gått i sådan riktning att särskilt i de större skoldistrikten klasslärarsystemet
i väsentliga hänseenden uppluckrats. Facklärare anlitas sålunda
allmänt i övningsämnen, varvid vederbörande klasslärare i stället
övertager undervisning i annan klass. Vidare förekommer i ganska betydande
utsträckning fyllnadstjänstgöring i annan klass än den egna, varjämte
ämnesbyten olika lärare emellan särskilt i engelska, där särskild behörighet
kräves, blir allt vanligare. Sådana ämnesbyten torde få anses pedagogiskt
mycket lämpliga i folkskolans högre årskurser, då det kan tänkas,
att de ämnesbytande lärarnas insikter och undervisningsförmåga genom bytet
bättre utnyttjas.
överstyrelsen uttalade som sin mening, att klasslärarsystemet icke i och
för sig borde lägga hinder i vägen för möjlighet att medgiva folkskollärare
partiell tjänstledighet. Å andra sidan vore fördelarna med detta system,
särskilt i folkskolans lägre årskurser, så väsentliga, att skäl knappast förelåge
att under alla förhållanden medgiva folkskollärare sådan ledighet.
Förutsättningarna för dylik ledighet borde därför bedömas mera restriktivt
än för övriga lärarkategorier och möjligheterna till ledighet i denna ordning
begränsas till fall, där icke blott lärarens utan även undervisningsväsendets
intressen på ett påtagligt sätt dominerade.
överstyrelsens syn på förevarande spörsmål är alltjämt i stort sett densamma
som kommer till uttryck i nu refererade utlåtande. Det må framhållas,
att ytterligare anledningar till ämnesbyten och fyllnadstjänstgöring
tillkommit, exempelvis förstärkningsanordningar i engelska och matematik.
Överstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att speciellt för lands
-
Statsutskottets utlåtande nr 102 år 1961
3
bygdskommunerna svårigheterna att erhålla behöriga vikarier för partiellt
tjänstlediga lärare torde kunna bedömas som betydande.
De i motionerna väckta spörsmålen har sålunda såväl organisatoriska
som pedagogiska aspekter. Enligt vad överstyrelsen har sig bekant kommer
1957 års skolberedning att inom en nära framtid framlägga förslag om
bl. a. organisationen av låg- och mellanstadierna samt om arbetsmetodiken
på dessa stadier. Med hänsyn därtill synes det överstyrelsen, att med en
mera ingående prövning av frågan om partiell tjänstledighet eller deltidstjänstgöring
för folk- och småskollärare bör anstå i avvaktan på beredningens
förslag.
Utskottet. Med tanke på den med statstjänstemän i stort sett likartade
ställning som folk- och småskollärare intar skulle måhända betänkligheter
i och för sig inte behöva möta mot åtgärder i det syfte motionerna avser.
Emellertid är, såsom skolöverstyrelsen framhållit, den väckta frågan delvis
av organisatorisk natur. Med hänsyn härtill och då frågan torde falla under
1957 års skolberednings utredningsuppdrag, är utskottet inte berett att tillstyrka
någon åtgärd i motionernas syfte.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionerna 1:202 och 11:353 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 5 maj 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Thun,
Bergman, Holmqvist, Per Jacobsson, Bengtson, Ragnar Bergh, Rikard Svensson,
Mårtensson och Eric Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Johansson
i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, fröken Karlsson, herrar Blomkvist
och Nelander.
Reservation
av fröken Karlsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.