Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående partiell tjänstledighet eller deltidstjänstgöring för folkoch småskollärare.

1961-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:102, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående partiell tjänstledighet eller deltidstjänstgöring för folkoch småskollärare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 102—103

Statsutskottets utlåtande nr 102 år 1961

1

Nr 102

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående partiell tjänstledighet

eller deltidstjänstgöring för folk- och småskollärare.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Eskilsson (I: 202) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson

m. fl. (11:353), har föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte hemställa att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder, att partiell

tjänstledighet eller deltidstjänstgöring kan beviljas folk- och småskollärare.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen II: 353.

över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen, som anfört följande.

De möjligheter att bereda lärare i folkskolan och på försöksskolans lågoch

mellanstadier nedsättning i föreskriven undervisningsskyldighet, vilka

för närvarande står till buds, är angivna i 196 § folkskolestadgan.

Frågan om partiell tjänstledighet och deltidsanställning för folkskollärare

har tidigare främst uppmärksammats av 1944 års deltidstjänstutredning

(SOU 1946: 71). De sakkunniga fann, att frånsett vissa särskilda fall bestämmelser

om deltidsanställning och deltidstjänstgöring borde tillämpas

inom folkskolan åtminstone ifråga om undervisningen i den egentliga folkskolan

vid skolform A och i vissa fall även vid Bl- och B2-skolor. För medgivande

till deltidstjänstgöring borde enligt de sakkunniga fordras, att läraren

vore i behov därav, att medgivandet kunde lämnas utan men för undervisningen

samt att kompetent vikarie kunde erhållas. Om så erfordrades,

borde som villkor för medgivande kunna föreskrivas, att undervisningen

för den deltidstjänstgörande skulle minskas till hälften av full undervisningsskyldighet,

så att vikarien skulle kunna erhålla deltidsanställning som

extra ordinarie. Som giltiga skäl för medgivande av deltidstjänstgöring ansåg

de sakkunniga endast kunna godtagas dels vård av hemmavarande barn,

dels studier, som vore av värde för lärarens arbete inom folkskolan eller avsåge

förvärvande av behörighet för tjänstgöring inom andra skolformer.

I sitt den 11 december 1946 avgivna utlåtande över deltidstjänstutredningens

betänkande fann överstyrelsen sig icke ha något att erinra mot detsamma.

överstyrelsen vill i detta sammanhang erinra dels därom att 1945 års lönekommitté

i sitt betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente

m. m. (SOU 1947: 23) anmälde, att den icke tagit ställning till frågan

huruvida deltidsanställning eller nedsättning av tjänstgöringstiden skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1961. (i sand. Nr 102—103

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 102 år 1961

kunna förekomma beträffande lärarpersonal, dels också därom att vid avlåtandet

till 1947 års riksdag av propositionen med förslag till statens löneplansförordning

in. m. (1947:281) föredragande departementschefen förklarade

sig icke vara beredd förorda några genomgripande förändringar beträffande

deltidsanställning och partiell tjänstledighet för lärare, samt att

såväl statsutskottet som riksdagen anslöt sig till detta uttalande.

1948 års avlöningsreglemente för folkskolan (Arf) inrymmer ej bestämmelser

om partiell tjänstledighet eller deltidstjänst. Möjlighet till sådan ledighet

respektive anställningsform för folkskollärare synes icke föreligga

(jfr prop. 1947: 281 s. 24—25 och 32, SU 1947: 233 s. 23, R.skr. 1947: 442

s. 3 och prop. 1950: 234 s. 33). Den enda form av deltidstjänstgöring, som

kan förekomma enligt gällande avlöningsreglemente, är tjänstgöring såsom

timlärare.

överstyrelsen har i olika sammanhang haft anledning taga ställning till

förevarande problem. I underdånigt utlåtande den 13 oktober 1953 över

framställningar från Malmö stads folkskolestyrelse, Stockholms folkskoledirektion

och Yrkesskolrektorernas riksförbund angående partiell tjänstledighet

för folkskollärare ansåg sig överstyrelsen böra upptaga frågan om

avkortad tjänstgöring för folkskollärare till behandling under en vidare

synvinkel. Överstyrelsen anförde därvid i huvudsak följande.

Förklaringen till att gällande bestämmelser lägger hinder i vägen för en

avkortad tjänstgöring för folkskollärare, medan möjligheter därtill finnes

för lärarkategorier, för vilka Saar gäller, eller för övningslärare, torde vara

att söka i det klasslärarsystem, som vunnit tillämpning inom folkskolan.

Från pedagogiska synpunkter anses detta system ha en stor betydelse inom

folkskolan, särskilt för undervisningen i småskolan och de båda första årskurserna

i den egentliga folkskolan. Utvecklingen hade emellertid under

senare tid gått i sådan riktning att särskilt i de större skoldistrikten klasslärarsystemet

i väsentliga hänseenden uppluckrats. Facklärare anlitas sålunda

allmänt i övningsämnen, varvid vederbörande klasslärare i stället

övertager undervisning i annan klass. Vidare förekommer i ganska betydande

utsträckning fyllnadstjänstgöring i annan klass än den egna, varjämte

ämnesbyten olika lärare emellan särskilt i engelska, där särskild behörighet

kräves, blir allt vanligare. Sådana ämnesbyten torde få anses pedagogiskt

mycket lämpliga i folkskolans högre årskurser, då det kan tänkas,

att de ämnesbytande lärarnas insikter och undervisningsförmåga genom bytet

bättre utnyttjas.

överstyrelsen uttalade som sin mening, att klasslärarsystemet icke i och

för sig borde lägga hinder i vägen för möjlighet att medgiva folkskollärare

partiell tjänstledighet. Å andra sidan vore fördelarna med detta system,

särskilt i folkskolans lägre årskurser, så väsentliga, att skäl knappast förelåge

att under alla förhållanden medgiva folkskollärare sådan ledighet.

Förutsättningarna för dylik ledighet borde därför bedömas mera restriktivt

än för övriga lärarkategorier och möjligheterna till ledighet i denna ordning

begränsas till fall, där icke blott lärarens utan även undervisningsväsendets

intressen på ett påtagligt sätt dominerade.

överstyrelsens syn på förevarande spörsmål är alltjämt i stort sett densamma

som kommer till uttryck i nu refererade utlåtande. Det må framhållas,

att ytterligare anledningar till ämnesbyten och fyllnadstjänstgöring

tillkommit, exempelvis förstärkningsanordningar i engelska och matematik.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att speciellt för lands
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102 år 1961

3

bygdskommunerna svårigheterna att erhålla behöriga vikarier för partiellt

tjänstlediga lärare torde kunna bedömas som betydande.

De i motionerna väckta spörsmålen har sålunda såväl organisatoriska

som pedagogiska aspekter. Enligt vad överstyrelsen har sig bekant kommer

1957 års skolberedning att inom en nära framtid framlägga förslag om

bl. a. organisationen av låg- och mellanstadierna samt om arbetsmetodiken

på dessa stadier. Med hänsyn därtill synes det överstyrelsen, att med en

mera ingående prövning av frågan om partiell tjänstledighet eller deltidstjänstgöring

för folk- och småskollärare bör anstå i avvaktan på beredningens

förslag.

Utskottet. Med tanke på den med statstjänstemän i stort sett likartade

ställning som folk- och småskollärare intar skulle måhända betänkligheter

i och för sig inte behöva möta mot åtgärder i det syfte motionerna avser.

Emellertid är, såsom skolöverstyrelsen framhållit, den väckta frågan delvis

av organisatorisk natur. Med hänsyn härtill och då frågan torde falla under

1957 års skolberednings utredningsuppdrag, är utskottet inte berett att tillstyrka

någon åtgärd i motionernas syfte.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1:202 och 11:353 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Thun,

Bergman, Holmqvist, Per Jacobsson, Bengtson, Ragnar Bergh, Rikard Svensson,

Mårtensson och Eric Carlsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Blidfors, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Johansson

i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, fröken Karlsson, herrar Blomkvist

och Nelander.

Reservation

av fröken Karlsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.