Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förflyttning av Svea artilleriregemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1961-05-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förflyttning av Svea artilleriregemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 113—114
Statutskottets utlåtande nr 113 år 1961
1
Nr 113
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
förflyttning av Svea artilleriregemente m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 123 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 10 mars 1961,
föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen i förberörda
statsrådsprotokoll föreslagit rörande a) förläggning av vissa arméförband
m. m. och b) anordnande av ett skjutfält inom Älvdalens och Särna kommuner,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet
av erforderliga personalförändringar vidtaga särskilda övergångsåtgärder
enligt vad i samma statsrådsprotokoll angivits.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Einar Persson m. fl. (1:651) och den andra inom andra kammaren
av herr Eliasson i Sundborn m. fl. (II: 777), i vilka hemställts att frågan
om en förändring av gränserna för det föreslagna skjutfältet inom Älvdalens
och Särna kommuner prövas med beaktande av vad i motionerna närmare
anförts samt att behandlingen av frågan om skjutfältets läge eller — om
så av formella skäl befinnes erforderligt -— av proposition nr 123 i dess
helhet uppskjutes till höstsessionen vid årets riksdag,
dels en inom första kammaren av herrar öhman och Helmer Persson
väckt motion (1:645), vari hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts proposition nr 123,
dels en inom andra kammaren av herr Bohman och fru Kristensson
väckt motion (II: 775), vari hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts i propositionen under I. a) gjorda förslag i den mån detta avser förflyttning
av A 1 från nuvarande förläggning i Sundbyberg till Lv2:s anläggningar
i Linköping,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och
Hagberg väckt motion (11:776), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t som sin mening måtte uttala, att vid prövningen av Järvafältets
framtida användning som utgångspunkt angives att de militära förbanden
i sin helhet flyttas i syfte att möjliggöra områdets utnyttjande för
bostadsbyggande och andra civila ändamål.
1—2398 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 113—114
2
Statutskottets utlåtande nr 113 år 1961
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 777, 1:645, II: 775 och II: 776.
Departementschefens anförande återfinnes på s. 25—35 i propositionen.
Utskottet. I 1958 års försvarsbeslut underströks vikten av att kravet på
hög kvalitet på våra stridsmedel bleve tillgodosett. Betydande kostnader
nedläggas på anskaffning av kvalificerad vapenmateriel och annan modern
utrustning. Det är givetvis därför angeläget, att försvaret också ges förutsättningar
och möjligheter att utbildnings- och övningsmässigt kunna rätt
förvalta dessa investeringar.
Den moderna krigföringen nödvändiggör en utspridning av förbanden i
betydligt större utsträckning än hittills samtidigt som kraven på omgrupperingar
och eldöverflyttningar öka. Detta medför krav på betydligt större
övningsområden än tidigare. Vad arméartilleriet beträffar, varom här närmast
är fråga, ha verkställda utredningar visat, att skjutningar i tillämpad
form med flera divisioner icke kunna ske från nu befintliga skjutfält utan
att de tekniska och taktiska kraven i alltför hög grad eftersättas. Det har
också framgått, att det icke är möjligt att i någon nämnvärd utsträckning
utvidga nuvarande artilleriskjutfält. Mot bakgrunden härav är anskaffandet
av ett skjutfält, som medger artilleriskjutningar enligt moderna krav, ett
centralt önskemål.
Bristen på artilleriskjutfält för Svea artilleriregemente (A 1) har enligt
vad chefen för armén framhållit alltsedan slutet av 1940-talet allvarligt
försvårat regementets fältmässiga skjututbildning. Såsom också bestyrkts
i verkställda utredningar är det angeläget, att ett skjutfält anskaffas för
regementet. Det bör härvid nämnas, att skjutfältsutredningen funnit, att
utrymme på skjutfältet i Villingsberg icke kan beredas för A 1, såvida fältet
även skall utnyttjas av artilleriskjutskolan (ArtSS) och Bergslagens artilleriregemente
(A 9) i den omfattning som nu sker. Genom förvärv av ett nytt
artilleriskjutfält möjliggöres, att Järvafältet kan frigöras från artilleriskjutningar
och därigenom till viss del försäljas till exploatering för civila
ändamål.
Med hänsyn till det anförda och till vad som i övrigt framkommit anser
utskottet sig böra tillstyrka, att ett nytt artilleriskjutfält förvärvas.
Synnerligen ingående undersökningar ha sedan länge verkställts i syfte
att finna lämpligt område för artilleriskjutfält. Sedan det därvid konstaterats,
att det icke befunnits möjligt att utan alltför stora olägenheter i sociala
och ekonomiska hänseenden anskaffa tillräckligt markområde i mellersta
och södra Sverige, har skjutfältsutredningens majoritet stannat för Älvdalsområdet
i Dalarna. Detta område, som omfattar cirka 54 000 hektar, utgöres
till cirka 51 000 hektar av kronopark. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser ha biträtt
Statutskottets utlåtande nr 113 år 1961
3
det i utredningen reservationsvis framförda förslaget, att det nya skjutfältet
bör anordnas inom Lillhärdalsområdet i Jämtland.
Efter att ha tagit närmare del av de verkställda undersökningarna anser
utskottet, som vid besök på platsen haft överläggningar med företrädare
för kommunala och andra berörda intressen, att Älvdalsområdet är ur både
militära, sociala och ekonomiska synpunkter att föredraga framför Lillhärdalsområdet.
Med hänsyn härtill och då det icke torde vara att förvänta,
att ytterligare utredning i ämnet kan ge nytt material utöver det redan
framkomna, finner utskottet sig höra tillstyrka, att det föreliggande behovet
av ett artilleriskjutfält tillgodoses genom ianspråktagande av Älvdalsområdet.
Det föreslagna skjutfältet med dess avlägsna belägenhet och förhållandevis
hårda klimat torde icke kunna utnyttjas effektivt utan tillgång till ett
läger, som medger förläggning inomhus av såväl befäl som manskap och
som innehåller rimliga serviceanordningar av skilda slag. Ett vid Trängslet
redan befintligt sådant läger, som uppförts i samband med ett kraftverksbygge
på platsen men icke längre är behövligt, anses kunna utnyttjas för
ändamålet. Utskottet, som icke har något att invända häremot, tillstyrker,
att Kungl. Maj :t får vidtaga åtgärder för förvärv av ifrågavarande läger.
Såsom i det föregående nämnts befinner sig den ojämförligt större delen
av den i det föreslagna skjutfältet i Älvdalen ingående marken i kronans
ägo. Kostnaderna för anordnande av skjutfältet beräknas till cirka 15 miljoner
kronor, varav 4,5 miljoner kronor för markförvärv och 6 miljoner
kronor för inköp och anordnande av nämnda läger. Kostnaderna för markförvärvet
samt av A 1 :s föreslagna förflyttning till Linköping föranledda
kostnader för markanskaffning beräknas kunna väl täckas genom möjliga
försäljningar av Järvafältet.
I samband med anskaffningen av skjulfältel föreslås, att artilleriskjutskolan
flyttas från Villingsherg till Älvdalen. Det har förutsatts, att även
Bergslagens artilleriregemente (A 9) skall förlägga vissa skjutningar till Älvdalsfältet.
Utskottet anser, att förslaget om artilleriskjutskolans förflyttning
innebär en rationell lösning med hänsyn till att Älvdalsfältet genom sin
storlek kommer att ge bättre utbildningsmöjligheter vid skolan samt möjligheter
samtidigt skapas alt lösa skjutfältsfrågan för A 1 genom utnyttjande
av Villingsbergs skjutfält. Det har förutsatts, att även Dalregementet (I 13)
skall beredas tillfälle att genomföra stridsskjutningar på Älvdalsfältet, varigenom
investeringskostnader om 5—6 miljoner kronor för ett för regementet
eljest erforderligt nytt skjulfält kunna undvikas.
Beträffande fältets avgränsning har skjutfältsutredningen framhållit, att
ett artilleriskjutfält, varom här är fråga, ''icke bör väsentligt understiga
30 km X 10 km, d. v. s. 30 000 hektar. EU nytt artilleriskjutfält bör dock enligt
utredningen, särskilt om det kan förläggas till av kronan ägd mark,
ges ett sådant ytinnehåll, att det motsvarar de anspråk, som kunna beräknas
komma att ställas på ett skjutfält under överskådlig tid.
4
Statutskottets utlåtande nr 113 dr 1961
I motionerna 1:651 och 11:777 har hemställts att frågan om en förändring
av gränserna för det föreslagna skjutfältet närmare bör prövas.
Denna prövning bör främst gälla möjligheterna att undantaga trakten kring
Rotälven och Rällån i nordöstra delen av Älvdalens kommun med dess särpräglade
natur i syfte att bevara detta som ett framtida fritidsreservat. Vidare
föreslås, att stridsskjutningsområdet för I 13 förlägges till annan plats
än Klittens utskog. Som kompensation för denna begränsning av skjutfältsområdet
bör det enligt motionärerna vara möjligt att utsträcka det
ytterligare åt nordväst genom ianspråktagande av ett något större område
inom Särna kommun och ett område inom Lillhärdals kommun.
Med anledning härav vill utskottet framhålla, att, såsom av propositionen
framgår, i främsta rummet de centrala delarna av Älvdalsfältet, vilka
till betydande del äro kalområden, komma att, så vitt nu kan bedömas, utnyttjas
som målområden vid artilleriskjutningar. Utskottet vill särskilt
understryka departementschefens uttalande, att de i områdets östra del
belägna, ur naturskyddssynpunkt särskilt värdefulla reservaten icke skola
utnyttjas som målområden samt att i övrigt största varsamhet i detta hänseende
iakttages. över huvud taget bör enligt utskottets mening eftersträvas,
att utnyttjandet av området kring och öster om Rotälven i möjligaste mån
begränsas. För handläggning av frågor i samband med Älvdalsområdets utnyttjande
som skjutfält räknar departementschefen med att ett samarbetsorgan
med lokal anknytning inrättas. Utskottet förutsätter, att det därvid
skall bli möjligt att mellan de militära myndigheterna och företrädarna för
ortsbefolkningen få till stånd en överenskommelse, som tillgodoser båda
sidornas berättigade intressen. Samråd bör därvid även tagas med, bland
andra, riksantikvarieämbetet och Svenska naturskyddsföreningen.
Under nu angivna förhållanden vill utskottet icke framställa någon erinran
mot den föreslagna avgränsningen av skjutfältet.
Utskottet övergår härefter till frågan om förflyttning av Al.
Om A 1 :s förflyttning skall ordnas med utnyttjande av befintliga etablissement
torde enligt departementschefen två alternativ kunna ifrågakomma,
nämligen fortsatt förläggning till nuvarande etablissement eller förflyttning
till de kaserner i Linköping, som friställas i samband med Östgöta luftvärnsregementes
(Lv2) indragning.
Vid bedömningen av dessa två alternativ synes den verkställda utredningen
ge vid handen, att den sistnämnda lösningen är att förorda av ekonomiska
skäl. Genom en förflyttning av A 1 skulle nämligen andra förläggningsbehov
i Stockholmsområdet kunna tillgodoses utan nybyggnad. Sålunda
skulle tygförvaltningsskolan och arméingenjörkadettskolan kunna
förläggas till A 1 :s lokaler. I sammanhanget vill utskottet understryka de
starka önskemål, som sedan lång tid föreligga om att i största möjliga utsträckning
få av försvaret disponerad mark på Järvafältet frilagd för bostadsbebyggelse
och andra civila ändamål. Departementschefen har också
Statutskottets utlåtande nr 113 år 1961
5
erinrat om att en förflyttning av regementet skulle ligga i linje med strävandena
att från Stockholmsområdet till andra delar av landet utflytta statliga
verk och inrättningar.
Utskottet vill erinra om att arméchefen tillstyrkt en förflyttning av A 1
till Linköping under förutsättning, att Älvdalsfältet anskaffas och ArtSS
därvid förlägges till detta fält. Vidare förutsätter utskottet i likhet
med arméchefen, att kompensationsmark anskaffas, därest delar av
Linköpings garnisons handövningsfält avstås till Östergötlands läns landsting
och Linköpings stad och att handövningsfältet därutöver utvidgas
med cirka 100 hektar. Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslagen
beträffande Älvdalsfältets förvärvande och ArtSS :s förläggning till Älvdalen.
Såsom departementschefen erinrat är frågan om anskaffning av
mark såsom kompensation för de områden av handövningsfältet, som
kunna komma att avstås till nämnda landsting och Linköpings stad, föremål
för utredning. Vidare har innevarande års riksdag beslutat viss utvidgning
av Linköpings garnisons övningsfält söder om Linköping.
Det är uppenbart, att förflyttningar till nya förläggningsorter ofta medföra
för de enskilda befattningshavarna betydande svårigheter av både
psykologisk och ekonomisk natur. Vid bedömande av hithörande spörsmål
måste emellertid en avvägning ske mellan dessa olägenheter och de fördelar
för statsverket, som kunna uppstå. I förevarande fall föreligga enligt utskottets
mening ur sistnämnda synpunkt så starka skäl för en förflyttning
av A 1 till Linköping, att utskottet anser sig böra tillstyrka det föreliggande
förslaget. Motionen II: 775 avstyrkes alltså.
Sedan A 1 flyttat till Linköping, disponeras Järvafältet av bland andra
Svea Livgarde (It) och Svea ingenjörkår (Ingl). Enligt departementschefens
mening komma dessa förband även framdeles, såvitt nu kan förutses,
att för sina övningar vara beroende av Järvafältet, därest ej annan
lämplig mark kan anskaffas för ändamålet. Avsikten är emellertid att närmare
låta undersöka Järvafältets framtida utnyttjande. Med hänsyn till vad
sålunda framhållits torde motionen II: 776 icke böra till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Av det anförda framgår, att utskottet även avstyrker motionen 1: 645,
i vilken yrkas avslag på förslagen om såväl anskaffning av Älvdalsfältet
som A 1 :s förflyttning.
Utskottet tillstyrker, att Kungl. Maj :t bemyndigas att i anslutning till
genomförandet av erforderliga personalförändringar vidtaga föreslagna
övergångsåtgärder.
Vad departementschefen i övrigt i den föreliggande propositionen anfört,
har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
6
Statutskottets utlåtande nr 113 år 1961
I. att motionerna I: 651 och II: 777, i vad de avse uppskov
till höstsessionen, icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 645, såvitt nu är fråga, och
II: 775, godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 10 mars 1961 föreslagits rörande förläggning av
vissa arméförband m. m.;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:651 och 11:777 samt
I: 645, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 10 mars
1961 föreslagits rörande anordnande av ett skjutfält inom
Älvdalens och Särna kommuner;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majts förslag
och med avslag å motionen I: 645, såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet av
erforderliga personalförändringar vidtaga särskilda övergångsåtgärder
enligt vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 10 mars 1961 angivits;
V. att motionen II: 776 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 12 maj 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman,
Holmqvist, Per Jacobsson, Fritz Persson, Ragnar Bergh, Anders
Johansson, Edström och Eric Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Malmborg, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Eliasson i Sundborn, fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, fröken
Olsson, herrar Wedén, Lassinantti, Gustafsson i Uddevalla och Heckscher.
Statutskottets utlåtande nr 113 år 1961
7
Reservation
av herrar Einar Persson, Eric Carlsson och Eliasson i Sundborn, vilka i
fråga om anordnande av ett skjutfält inom Älvdalens och Särna kommuner
ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3, som börjar med »Efter att»
och slutar med »av Älvdalsområdet», bort ha följande lydelse:
»Efter att ha tagit närmare del av de verkställda undersökningarna anser
sig utskottet, som vid besök på platsen haft överläggningar med företrädare
för kommunala och andra berörda intressen, böra tillstyrka att det föreliggande
behovet av ett artilleriskjutfält tillgodoses genom ianspråktagande
av Älvdalsområdet.»
dels den del av utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Med anledning»
och slutar med »av skjutfältet», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Utskottet delar den uppfattning, som framförts såväl i motionerna
1:651 och II: 777 som av företrädare för kommunala och andra berörda
intressen vid utskottets besök i Älvdalen, att området kring och öster om
Rotälven i nordöstra delen av Älvdalens kommun icke bör ingå i skjutfältet.
Härför talar bl. a. att inom ifrågavarande område finnas betydande
marker i enskild ägo samt flera viktiga flottleder jämte tillfartsvägar, vilka
måste vara tillgängliga varje dag under flottningssäsongen.
Ett förhållande, som även enligt utskottets mening måste tillmätas
stor vikt, är att Älvdalsområdet har en säregen karaktär av lättillgänglig
ödemark med stora attraktionsvärden icke minst för vårt lands snabbt
ökande tätortsbefolkning. Områdets natur med orörd vildmark och naturformationer
av ovanligt slag gör det angeläget att allmänhetens möjligheter
att få tillträde till området icke begränsas. Såsom framhållits under
remissbehandlingen föreligga också planer på att framdeles göra vildmarksområdet,
vartill motsvarighet saknas i Mellansverige, till ett fritidsoch
semesterområde i högre grad än som nu är fallet. Svenska naturskyddsföreningen
har anfört, att under alla omständigheter skjutfältsområdet bör
begränsas på så sätt att området kring och öster om Rotälven undantages.
Vidare anser utskottet, i likhet med motionärerna, det icke erforderligt
att ta i anspråk enskild mark å Klittens utskog för att bereda 113 möjlighet
till stridsskjutningsövningar. Det bör vara möjligt att för detta ändamål
utnyttja skjutfältsområdet väster om Rotälven.
Vid en begränsning av skjutfältet, varigenom området kring och öster
om Rotälven undantages, minskas det föreslagna artilleriskjutfältet med
ca 17 000 hektar till ca 37 000 hektar. Ehuru även sistnämnda areal väsentligt
överstiger vad skjutfältsutredningen ansett utgöra ett minimum i nuvarande
läge, vill utskottet — i likhet med motionärerna — framhålla att
kompensation för området kring och öster om Rotälven kan erhållas genom
8
Statutskottets utlåtande nr 113 år 1961
att ytterligare utsträcka skjutfältet åt nordväst genom att taga i anspråk
ett något större område inom Särna kommun och ett område inom Lillhärdals
kommun. Ifrågavarande marker ägas inom Särna kommun av Kronan
och vissa enskilda jordägare och inom Lillhärdals kommun av Stora
Kopparbergs Bergslags AB (i stor utsträckning kalmarker). Med fördel
böra markbyten kunna ske mellan Kronan och jordägarna resp. bolaget.
Utskottet förordar att Kungl. Maj:t får vidtaga åtgärder för förvärv av
ifrågavarande område.
För handläggning av frågor i samband med Älvdalsområdets utnyttjande
som skjutfält räknar departementschefen med att ett samarbetsorgan med
lokal anknytning inrättas. Utskottet förutsätter, att de militära myndigheterna
skola eftersträva överenskommelser, som i största möjliga utsträckning
tillgodoser ortsbefolkningens intressen. Samråd bör därvid även
tagas med bl. a. riksantikvarieämbetet och Svenska naturskyddsföreningen.»
dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :t förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:651 och 11: 777 samt
med avslag å motionen 1: 645, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, godkänna vad utskottet föreslagit rörande anordnande
av ett skjutfält inom Älvdalens och Särna kommuner;»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående förflyttning av Svea artilleriregemente m. m. a1 i texten