Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet samt till högre konstnärlig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.
1961-05-16 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:121, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet samt till högre konstnärlig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
1
Nr 121
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar om
vissa anslag för budgetåret 1961/62 under åttonde
huvudtiteln till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk
verksamhet samt till högre konstnärlig utbildning
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten
5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för den 3 januari 1961) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd åt
konstnärlig litterär och musikalisk verksamhet för budgetåret 1961/62 beräkna
ett anslag av 2 017 000 kronor.
I samband härmed har till behandling av utskottet hänvisats följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist in. fl. (I: 315) och den andra inom andra kammaren av herr
Rydén m. fl. (II: 314), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta 1. att
staten skall vid utförandet av offentliga byggnader avsätta en procent av
byggkostnaderna för konstnärlig utsmyckning samt 2. öka det i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln äskade anslaget till stöd åt »konstnärlig,
litterär och musikalisk verksamhet» med 200 000 kronor, så att anslaget
för budgetåret 1961/62 uppräknas till 2 217 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Schött (I: 424) och den andra inom andra kammaren
av herrar Björkman och Turesson (II: 465), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att av varje låntagare skall vid landsbibliotek, statsunderstödda
folkbibliotek samt skolbibliotek från den 1 januari 1962 uttagas
en avgift av två kronor per vuxen låntagare och 50 öre av barn och
skolungdom för ett obegränsat antal boklån under ett år;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (II: 375), vari hemställts, att riksdagen måtte i avbidan på särskild
proposition i ämnet till Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk
verksamhet för budgetåret 1961/62 beräkna ett anslag av 2 067 000 kronor.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 314, II: 465 och II: 375.
1 — Bihang till riksdagen protokoll 1001. 6 samt. Nr 121
2 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
Utskottet har i vederbörlig ordning'' inhämtat yttranden över motionerna
1:424 och 11:465 från statskontoret och styrelsen för Sveriges författarfond.
Härjämte har de fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation
FIA CO) inkommit med en skrift i anledning av ifrågavarande motioner.
Statskontoret har anfört följande.
Statskontoret vill erinra, att riksdagen 1954 och 1955 avslagit motionsvis
framförda förslag att författarnas ersättning skulle bestridas genom låntagaravgifter.
Statsutskottet erinrade i sitt utlåtande (nr 105) vid 1954 års
riksdag, att detta alternativ avvisats av samtliga sakkunnigutredningar,
som sysslat med denna fråga. Utskottet som vidare framhöll, att ett system
med låntagaravgifter skulle medföra en i många fall betungande administrativ
börda för biblioteken, ansåg för sin del icke anledning förefinnas att
för bestridande av ersättningen frångå den redan år 1930 stadfästa principen
att utlåningen skulle vara avgiftsfri.
^Enligt statskontorets mening ha i förevarande motioner icke förebragts
sadana skäl att det skulle vara påkallat att överväga en ändring av nuvarande
ersättningssystem. För övrigt torde motionerna icke lämna tillräckligt
underlag för ett beslut om uttagande av låntagaravgifter. På grund av
det anförda avstyrker ämbetsverket bifall till motionerna.
Styrelsen för Sveriges författarfond har avgivit följande yttrande.
Styrelsen vill inledningsvis uttala sin uppskattning av motionernas syfte
att bereda författarkåren en inkomstförstärkning och vill understryka riktigheten
av vad motionärerna yttrar om en eftersläpning i den ekonomiska
utvecklingen för denna grupp. Det är styrelsen så mycket mera angeläget
att framhålla detta, som styrelsen i fråga om det praktiska genomförandet
av tanken ser sig nödsakad att förorda andra vägar.
Det har i den sedan decennier förda diskussionen om en biblioteksersättning
åt författarna ofta föreslagits, att denna skulle genomföras i form av en
låntagaravgift. Det är dock viktigt att framhålla, att detta innebär en sammanblandning
av begrepp. Frågan om en biblioteksersättning till författarna
och frågan om en långtagaravgift på de offentliga bilioteken är två
helt skilda spörsmål som bör besvaras oberoende av varandra. Att lån på
biblioteken skall vara fria för allmänheten är alls ingen självklar sak; kommunala
inrättningar av olika slag upplåtes för allmänheten än mot avgift,
än utan. Men vad besökaren i förekommande fall betalar för är nyttjandet
av institutionen som helhet: lokalen, personalens tjänster, böckerna, inte
något speciellt inslag i detta, som t. ex. det arbete av författaren till den
lånade boken, som ytterst möjliggör det hela. Förf att arersättningen återigen
är att anse som en omkostnad bland andra för bibliotekets drivande, jämställd
med utgifter för löner, bokinköp, bokbindning, lokalkostnader och
annat. Förhållandet är praktiskt taget identiskt med att det är bokförlaget,
teaterföretaget, filminspelningsföretaget, radioföretaget som betalar upphovsmännen
grsättning för att deras verk utnyttjas, inte bokköparen, teater-
eller biografbesökaren, licensbetalaren.
Man kan mycket väl ha en låntagaravgift utan att författarna får någon
ersättning eller — som nu — en författarersättning utan låntagaravgift.
Det lär inte i något sammanhang förekomma att man av en »konsument»
uttager en avgift, som endast i ett visst hänseende skall utgöra ersättning
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961 3
för den nyttighet han får. Om man föresloge eu låntagaravgift speciellt
för att täcka bibliotekens utgifter till bokbindarna, skulle det underliga i
saken vara uppenbart för envar.
Det är därför en missuppfattning, då det i motionerna sägs att den nu
gällande ordningen för biblioteksersättning till författarna innebär en kompromiss
mellan principen om fria boklån och författarnas rätt till biblioteksersättning.
De två sakerna är inte motsatta, de har inte alls med varandra
att göra, man kan inte tala om en kompromiss mellan dem.
Men även om det nu förhåller sig så som här sagts, kunde likväl inte eu
sådan anordning, låt vara utan motsvarighet i något annat sammanhang,
vara en praktisk lösning av en angelägen fråga? Mot tanken på en låntagaravgift
finns emellertid sedan gammalt ett starkt motstånd. Under den långa
tid, då det svenska folkbiblioteksväsendet byggts upp, med betydande insatser
av enskilda och från det allmänna, har det varit en obruten tradition
och en som betydelsefull ansedd princip att allmänhetens tillgång till folkbiblioteken
var helt fri. Från bibliotekshåll har starkt understrukits att
bibliotekens möjligheter att fullfölja sina folkbildande uppgifter och vinna
nya läsare är beroende av den fria lånerätten. Så gammal är i varje fall
denna tradition, att det skulle medföra en del svårigheter att bryta den.
Utan att taga ställning i sak till denna tvistefråga måste styrelsen befara,
att den djupt rotade oviljan mot låntagaravgifter skulle så att säga färga
av sig på författarersättningen, om de båda skulle kopplas samman; frågan
om författarnas ersättning skulle få en psykologisk belastning som den inte
förtjänar och som kunde bli ödesdiger.
Enligt styrelsens mening är man på rätt väg med den nu av statsmedel
utgående ersättningen, och man bör gå vidare på den vägen. Det är beklagligt
att systemet inte fullföljes så att åtminstone ersättningens realvärde
bibehålies, men styrelsen är inte beredd att förorda övergång till ett nytt
system för ersättning, i stället för eller till komplettering av det nuvarande.
På grund härav avstyrker styrelsen motionerna.
FLYCO har framhållit bland annat följande.
Rent principiellt finner FLYCO ej anledning att motsätta sig en övergång
till avgiftssystemet. När detta nu föreslås infört vid sidan om den statliga
biblioteksersättningen åt författarna, varvid denna skulle användas
helt — i stället för som nu delvis — till stöd och stipendier, så åsyftar motionärerna
en betydande »inkomstförstärkning till de svenska författarna»
med hänsyn till kårens »ogynnsamma ekonomiska betingelser», något som
FLYCO finner värt erkännande.
Av flera skäl måste dock FLYCO i nuvarande läge bestämt avstyrka
det föreliggande förslaget.
En av de erkända olägenheterna med biblioteksersättningen är den kostsamma
och krävande uträkningen av författarpenningen, den individuellt
utgående delen av anslaget. Vid övergång till lantagaravgift skulle uppgiften
att fördela kvarstå och i mån av högre ersättning kräva större precision;
motionärernas förslag om lägre avgift för barn och skolungdom skulle
vidare resa problemet lika eller olika stor ersättning för utlåning av barnoch
ungdomslitteratur respektive övrig litteratur.
FLYCO delar inte heller motionärernas optimism i fråga om de avgiftsbelagda
låntagarkortens framgång hos allmänheten utan befarar dels eu
nedgång av länefrekvensen, dels en gentemot författarna ogynnsam reaktion.
i
4
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
I vart fall synes en kombination av avgiftssystem med den statliga biblioteksersättningen
ägnad att hämma den senares vidare utveckling. Sedan
motionen väckts har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen införande av s. k.
översättarpenning som en utbyggnad av biblioteksersättningen, hittills avsedd
endast för orginalförfattare. FLYCO har länge betraktat denna påbyggnad
som mycket angelägen och har vidare sedan sin tillkomst verkat
för att bibliotekspenningen höjes åtminstone till vad som förutsattes i
Bokutredningens ursprungliga förslag i ämnet, nämligen till 5 öre per volym
emot hittills endast 3 öre. Då FLYCO alltjämt bedömer det som en närliggande
utsikt, att det nuvarande ersättningssystemet — som vi anser ha
slagit väl ut i sin tillämpning genom Sveriges författarfond, frånsett dess
begränsning — blir väsentligt utbyggt, finner FLYCO inte tiden inne att
förorda förslag om att komplettera biblioteksersättningen enligt principiellt
andra grunder.
Kungl. Maj:t har vidare i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln
(punkterna 249—255) föreslagit riksdagen att anvisa vissa anslag till högre
konstnärlig utbildning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i anslutning
till respektive anslagspunkter i det följande redovisade motioner.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 56, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17
februari 1961, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 under åttonde
huvudtiteln anvisa
till Statens konstråd ett anslag av 20 000 kronor,
till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag
av 400 000 kronor,
till Stipendier åt utövande konstnärer ett reservationsanslag av 230 000
kronor,
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
ett förslagsanslag av 1 180 000 kronor,
till Stipendier åt utövande tonsättare ett reservationsanslag av 230 000
kronor.
I samband med propositionen nr 56 har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist m. fl. (1:564) och den andra inom andra kammaren av herrar
Rydén och Nyberg (II: 678), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
1. besluta att staten vid utförandet av offentliga byggnader skall avsätta
en procent av byggkostnaderna för konstnärlig utsmyckning samt
2. för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa
till Statens konstråd ett anslag av 20 000 kronor,
till Stipendier åt utövande konstnärer ett reservationsanslag av 230 000
kronor,
5
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
ett förslagsanslag av 1 507 000 kronor,
till Stipendier åt utövande tonsättare ett reservationsanslag av 230 000
kronor,
till Stipendier åt andra konstnärer ett reservationsanslag av 150 000
kronor,
till Ersättning åt svenska tonsättare för beställningsarbeten ett anslag av
40 000 kronor,
till Ersättning åt svenska dramatiker för beställningsarbeten ett anslag
av 40 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Svenmgsson (I: 565) och den andra inom andra kammaren av herr
Björkman och fröken Wetterström (II: 677), i vilka, under hänvisning jämväl
till de i det föregående redovisade motionerna I: 424 och II: 465, hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln
anvisa
till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag
av 600 000 kronor,
till Stipendier år utövande konstnärer ett reservationsanslag av 400 000
kronor,
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
ett förslagsanslag av 1 640 000 kronor,
till Stipendier åt utövande tonsättare ett reservationsanslag av 400 000
kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.
väckt motion (II: 679), vari hemställts, att riksdagen med bifall till propositionen
nr 56 skall hemställa till regeringen om förslag om skyndsamt inrättande
av en central, statlig kulturfond, som handhar administrationen
och fördelningen av de olika understödsformerna för det fria kulturarbetet
och skapande konstnärlig verksamhet.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 678, II: 677 och II: 679.
Utskottet kommer att under punkterna 1—7 behandla vissa anslag till
konstnärlig utbildning och under punkten 8 vissa anslag till stöd åt konstnärlig,
litterär och musikalisk verksamhet.
l:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln
(punkt 249, s. 544 och 545 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för den
3 januari 1961) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga den ändring i personalförteckningen för akademien för de fria
konsterna med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen
6
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Akademien för de fria
konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa
ett förslagsanslag av 599 000 kronor eller 83 300 kronor mer än för innevarande
budgetår.
Kungl., Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom
automatiska utgiftsökningar — inrättande av ytterligare en professur
i skulptur i ABq 23, ökning av medelsanvisningen till undervisningen i
trädgårdskonst med 2 000 kronor samt anvisande av ett arvode av 2 000
kronor till en litografisk tryckare.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande
punkt, hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ..................................... 345 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 65 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 64 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 116 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 8 200
Summa kronor 599 000
c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 599 000 kronor.
2:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 545 och
546), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 109 000 kronor.
7
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
3:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
251, s. 546—548), vilket avser sammanförande med nu förevarande reservationsanslag
av medel till elevernas studieresor och till kostbidrag åt
mindre bemedlade elever — för vilka ändamål nu finns uppförda två särskilda
anslagsposter under reservationsanslaget till Akademien för de fria
konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. — samt i anslagshänseende
innebär en höjning med 8 200 kronor i jämförelse med den sammanlagda
medelsanvisningen under förevarande reservationsanslag och de båda
anslagsposterna för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m . m. för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.
4ro) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 252, s. 548—552) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
musikaliska akademien med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för musikaliska akademien med musikhögskolan, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Musikaliska
akademien med musikhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 2 027 000 kronor eller 351 000 kronor mer än
för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Bengtson och
Lundström (I: 197) och den andra inom andra kammaren av herr Kellgren
in. fl. (II: 324), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte
besluta att för Musikaliska akademien med musikhögskolan för budgetåret
1961/62 1) till Förbättring och utökning av undervisningen m.m. vid musikhögskolan
höja avlöningsstaten med ett belopp av 65 900 kronor, 2) till
Utbyte av två med årsarvoden förenade lärartjänster, den ena i musikens
historia med estetik, den andra i musikalisk formlära med undervisningsskyldighet
i musikhistoria, mot en lektorstjänst i Ae 24 i musikhistoria och
musikalisk formlära höja avlöningsstaten med 7 319 kronor, 3) till ersättning
för Examination enligt de för arvoden åt biträdande lärare gällande
grunderna höja avlöningsstaten med 15 500 kronor.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen 11:324.
8
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom
automatiska utgiftsökningar — i huvudsak följande:
1) ändring av anställningsformen för en lärare i harmonilära samt musikoch
gehörslära, en lärare i pianopedagogik och en lärare i rytmik och
solfége från biträdande lärare till extra ordinarie lärare, dock med visst
förbehåll för tillsättningen av tjänsten i harmonilära samt musik- och
gehörslära,
2) förstärkning av musikhögskolans kontorspersonal med en tjänst som
kontorsbiträde i reglerad befordringsgång,
3) uppräkning av medelsanvisningen till den praktisk-pedagogiska utbildningen
med i runt tal 3 000 kronor,
4) anvisande av i runt tal 103 000 kronor för utbildning av musikfurirer
till musikunderofficerare (kostnad vid full utbyggnad i runt tal 265 000
kronor),
5) beräknande av medel för en för doktor philosophiae Ernst Emsheimer
personlig tjänst i lönegrad Ae 26 som föreståndare för musikhistoriska
museet.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt och har alltså icke ansett sig böra biträda yrkandet i motionerna
1:197 och II: 324 om ytterligare anslagshöjning för skilda ändamål med
sammanlagt 88 719 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 197 och II: 324, såvitt här
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för musikaliska akademien med musikhögskolan,
som föranledes av vad departementschefen
anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1961/62:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 709 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 6 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 956 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 325 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 30 400
Summa kronor 2 027 000
9
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 2 027 000 kronor.
5:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 552), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett
förslagsanslag av 107 000 kronor.
6:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
Kungl. Maj:t har (punkt 254, s. 552 och 553) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 51 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 4 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
4 redovisade motionerna I: 197 och II: 324, i vilka, såvitt här är
i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att för musikaliska
akademien med musikhögskolan för budgetåret 1961/62 till Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument utöver
vad som i årets statsverksproposition föreslagits höja anslaget med
4 500 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 324.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och
har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 197 och
II: 324, såvitt här är i fråga, gjorda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 197 och II: 324, såvitt här
är i fråga, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll
och vård av instrument för budgetåret 1961/62 anvisa
ett reservationsanslag av 51 000 kronor.
7:o) Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg. Kungl. Maj:t bär
(punkt 255, s. 553 och 554) föreslagit riksdagen att till Bidrag till musikkonservatoriet
i Göteborg för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av
135 000 kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår.
10 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Mattson m.fl.
{I: 319) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m.fl.
(II: 370), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till musikkonservatoriet
i Göteborg för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 205 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få
hänvisas till motionen II: 370.
Utskottet. Statsmakternas beslut förra året om rätt för bland andra
ele\erna vid musikkonservatoriet i Göteborg till naturastipendier och till
räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier har uppenbarligen
för denna elevkategori varit av stort värde liksom det betytt och kommer
att betyda en icke oväsentlig ökning av den statliga medelsanvisningen för
berörda ändamål. Genom den likaledes förra året beslutade höjningen avhär
ifrågavarande bidragsanslag har i viss mån tillskapats möjligheter till
konsolidering och utvidgning av verksamheten vid konservatoriet. Utskottet
är emellertid medvetet om att en ytterligare höjning — med hänsyn
framför allt till lärarnas nuvarande lönevillkor — kan befinnas motiverad.
L tskottet har likväl icke funnit sig böra förorda en förstärkning av anslaget
till konservatoriet redan för nästa budgetar, varför utskottet avstvrker bifall
till det i motionerna I: 319 och II: 370 framställda yrkandet. Anslaget
bör följaktligen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföras med ett oförändrat
belopp av 135 000 kronor. Utskottet utgår emellertid från att
Kungl. Maj:t, helst till nästa års riksdag, skall finna möjlighet att föreslå
den höjning av anslaget, som kan befinnas lämplig och skälig.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 319 och II: 370, till Bidrag
till musikkonservatoriet i Göteborg för budgetåret 1961/62
anvisa ett anslag av 135 000 kronor.
8:°) Vissa anslag till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk
verksamhet. Beträffande innehållet i propositionen nr 56 torde i huvudsak
få hänvisas till propositionen. Här skall endast redovisas den i propositionen
i särskild tablå intagna sammanfattningen av statens nuvarande insatser
mom de ersättnings- och stödformer, som behandlats i propositionen, ävensom
i huvuddrag vad departementschefen anfört i ämnet (s. 20—28).
Av förutnämnda tabla inhämtas följande beträffande nuvarande ersättnings-
och stödformer till konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961 11
Ändamål Belopp
I. Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek
a) 3 öre/ersättningsberättigat boklån med nu beräknad utlåningsfrekvens 900 000
b) 12 öre/ersättningsberättigat referensexemplar med nuvarande antal
sådana ........................................................ 120 000
II. Stipendier
Stipendier åt utövande konstnärer
a) 10 arbetsstipendier ä 3 000 ...................................... 30 000
b) större stipendier än 3 000, tillhopa................................ 50 000
c) 3 resestipendier å 7 200 .......................................... 21 600
Stipendier åt utövande tonsättare
a) pensioner + resestipendier (4 respektive 2 stycken) = 16 000 + 15 000 31 000
b) stipendier (lägst 5 000, högst 10 000), tillhopa...................... 49 000
III. Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.
a) utsmyckningen ........................ 200 000
b) administrationen ............................................... 14 800
Summa kronor 1 416 400
Efter att först ha redovisat vissa principiella synpunkter på frågan om
det allmännas engagemang inom den sektor av kulturlivet, som omfattar
det konstnärliga skapandet (s. 20 och 21), framhåller departementschefen
följande.
De faktorer som jag här pekat på är enligt min mening ägnade att belysa
och markera samhällets ansvar på ett visserligen begränsat men mycket
betydelsefullt område av kulturlivet. Att ange en bestämd gräns, exempelvis
i fråga om storleksordningen av de ekonomiska engagemang staten på
längre sikt bör ikläda sig, finner jag föga meningsfullt. Såsom jag framhöll i
fjol vid anmälan av frågan om ökade anslag till konst och musik bör statens
insatser kunna ske i många former; de bör dock genomföras successivt och
därvid med koncentration på ett mindre antal åtgärder åt gången.
Departementschefen framlägger härefter ett konkret program för statens
handlande på det aktuella området av kulturlivet. Innebörden av ett sådant
program antyddes redan vid departementschefens behandling i fjol av
ifrågavarande anslag. Sammanfattningsvis anges huvudpunkterna i programmet
sålunda.
Den första punkten gäller stöd i skilda former åt blivande utövare av
konstnärliga yrken under deras utbildning. Jag vill erinra om att statsmakterna
genom beslut i fjol delvis tillgodosett denna punkt; jag torde i det
följande få rekapitulera innebörden av ifrågavarande åtgärder.
Den andra punkten avser ett förstärkt stöd åt utövare av konstnärliga
yrken dels genom ökning av antalet stipendier, i första hand arbetsstipendier,
dels genom en sådan avvägning av stipendiebelopp och villkor, att
stipendierna i tillfredsställande grad kan fylla uppgiften att främja innehavarens
önskan om samling inför en uppgift, studier, resor etc.
12
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
Den tredje punkten gäller insatser för att öka den offentliga konsumtionen
av konstnärlig produktion av olika slag, i första hand genom förstärkning
av inköps- och beställningsanslag.
Som en ytterligare central punkt i ett mera långsiktigt handlingsprogram
på detta område ser jag naturligtvis en förstärkning av de krafter, som
syftar till en breddning av kulturmiljön och en effektiv kulturdistribution
över huvud taget. I blickfältet kommer härvid skolans, det högre utbildningsväsendets
och det fria bildningsarbetets utveckling, särskilt i fråga om
initiativ för främjande av den estetiska fostran. Givetvis är också strävanden
att förbättra de instrument för kulturdistributionen, som utgöres avvåra
teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner med kulturförmedlande
uppgifter, ett viktigt led i detta samhällsarbete på lång sikt. Har
man inte även denna punkt i programmet klart i sikte, så riskerar den
konstnärliga verksamheten att mer eller mindre isoleras och därmed bli ett
självändamål.
Fjolårets av statsmakterna fattade beslut om ökat stöd åt konst och
musik kan, framhåller departementschefen, betraktas som en första etapp
av det förut angivna handlingsprogrammet. De ökade resurser för budgetåret
1961/62 — innebärande höjningar av nu utgående anslag med i runt
tal sammanlagt 650 000 kronor — som departementschefen i propositionen
nr 56 förordar för insatser i form av en andra etapp i överensstämmelse
med det skisserade handlingsprogrammet, bör enligt departementschefens
uppfattning helt koncentreras till programmets andra och tredje punkter.
Beträffande programmets första punkt erinras om att frågan om det studiesociala
stödet för närvarande överväges av särskilda sakkunniga.
Vid avvägningen mellan olika tänkbara alternativ för fördelning av den
antydda anslagsförstärkningen har departementschefen kommit till det resultatet
i huvudsak, att i denna etapp en väsentlig del av förstärkningen
bör avse arbetsstipendier för utövande tonsättare samt konstnärer inom
de bildande konsternas område. Härtill bör komma s. k. biblioteksersättning
åt en kategori utövare av litterär verksamhet, som hittills stått utanför
gällande ersättningssystem, nämligen översättarna. Därjämte bör en
väsentlig del disponeras för förstärkning av det anslag, som användes för
den konstnärliga utsmyckningen av statliga byggnader.
I detta sammanhang understryker departementschefen det angelägna i
att statsmakterna under kommande år söker avdela ytterligare resurser för
ändamål av den karaktär som det här är fråga om och anför därom följande.
Av vad jag nyss angivit om den huvudsakliga fördelningen av den föreslagna
anslagshöjningen för nästa budgetår framgår att jag nu inte — frånsett
översättarna — gått utanför de kategorier av utövare av konstnärliga
yrken, som i dag kan få stöd eller ersättning av här avsett slag. Det är
uppenbart, att ytterligare grupper inom den fria sektorn i framtiden bör
kunna inrymmas i ett stipendiesystem och att den offentliga konsumtionen
bör kunna inriktas också på annan konstnärlig produktion än den som avses
13
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
med nuvarande anslag. Jag behöver endast som exempel nämna dramatiker,
koreografer, illustratörer, filmskapare, regissörer, skådespelare och tonkonstnärer
för att därmad ha antytt den önskvärda breddningen.
I den mån ytterligare resurser framdeles kan komma att disponeras för
skilda stödåtgärder på detta område synes det angeläget att frågan om den
praktiska fördelningen och administrationen av de samlade resurserna
omprövas. För närvarande ombesörjes utdelningen av stipendier m. m. ur
den fria delen av författarfonden av fondens styrelse. De större tonsättarstipendierna
liksom motsvarande stipendier inom måleri m.m. utdelas av
Kungl. Maj:t efter förslag av musikaliska akademien respektive konstakademien.
Utsmyckningsanslaget disponeras av statens konstråd. Allteftersom
de disponibla resurserna för dessa och liknande ändamål kan öka,
kan det antas att de nuvarande institutionerna kommer attvisa sig mindre
ändamålsenliga för de mångskiftande uppgifter, som det da blir fråga om.
Departementschefens förslag till åtgärder till stöd åt konstnärlig, litterär
och musikalisk verksamhet för budgetåret 1961/62 kan sammanfattas
på följande sätt.
Förslag framlägges om ersättning åt översättare för utlåning av deras
verk genom bibliotek. Ersättningen, som avses utgå med ett öre per lån
av översatt verk och fyra öre per översatt referensexemplar, föreslås tillfalla
författarfondens s.k. fria del. Den sammanlagda utgiftsökningen härför
uppgår till i runt tal 200 000 kronor.
Vidare föreslås en avsevärd förstärkning av det hittillsvarande stipendiestödet
åt utövande tonsättare och konstnärer inom måleri m. m. med tyngdpunkten
lagd på större arbetsstipendier. Kostnadsökningarna uppgår till
respektive 150 000 kronor och 128 400 kronor.
Slutligen framlägges förslag om en fördubbling av anslaget till Konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader. Anslaget föreslås sålunda nästa
budgetår bli uppfört med 400 0Ö0 kronor. Det särskilda anslaget till statens
konstråd föreslås i samband härmed höjt till 20 000 kronor.
Den erforderliga sammanlagda anslagsökningen för de sålunda föreslagna
åtgärderna beräknas till 644 000 kronor, varvid hänsyn också tagits till
automatiska utgiftsförändringar under anslaget till Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek.
Utskottet finner det mycket tillfredsställande att förslag kunnat framläggas
om en väsentlig ökning av de statliga insatserna för främjande av
den konstnärliga, litterära och musikaliska verksamheten i vårt land. De nu
förordade åtgärderna kompletterar enligt utskottets mening väl den första
utbyggnadsetapp för innevarande budgetår, till vilken grunden lades genom
fjolårets riksdagsbeslut om ökat stöd åt konst och musik. Av särskilt värde
är, att den statliga kulturpolitiken på hithörande fält genom det handlingsprogram,
som i propositionen utformats, fatt en fast och målmedveten inriktning.
Självfallet kan emellertid åsikterna om i vilken takt och i vilken
form ett sådant handlingsprogram skall förverkligas diskuteras. Detta
framgår inte minst av det stora antal motionsvis framställda förslag som
vid årets riksdag väckts i ämnet.
14 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
Utskottet redovisar till en början sina ställningstaganden till de olika
motionsyrkandena samt, i den män desamma hänför sig till bestämda
punkter i Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår, även till dessa förslag.
Beträffande anslaget till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader
har Kungl. Maj:t föreslagit en fördubbling av anslagsmedlen, motsvarande
en anslagsökning med 200 000 kronor. I motionerna I: 315 och II: 314 har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att staten vid utförandet av offentliga
byggnader skall avsätta en procent av byggnadskostnaderna för konstnärlig
utsmyckning. I motionerna I: 564 och II: 678 har i förevarande avseende
samma förslag framförts.
Utskottet hyser i och för sig förståelse för motionärernas krav på en väsentlig
ökning av statens insatser på förevarande område. Utskottet har
emellertid vid sina överväganden kommit till den uppfattningen, att en successiv
höjning av det nuvarande riksstatsanslaget för ändamålet är att föredraga
framför en återgång till enprocentregeln. Utskottet, som förutsätter
att det skall visa sig möjligt för Kungl. Maj:t att efter fortsatta medelsavvägningar
framlägga förslag härom, avstyrker alltså bifall till yrkandena i
motionerna I: 315 och II: 314 samt I: 564 och II: 678 i nu förevarande hänseende.
Utskottet har icke heller funnit sig böra tillstyrka bifall till yrkandet
i motionerna I: 565 och II: 677 om anvisande av ett reservationsanslag av
600 000 kronor till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Denna
ytterligare höjning med 200 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag skulle
enligt motionärerna ernås genom en motsvarande reduktion av det av
Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek.
Förslaget i motionerna I: 315 och II: 314 beträffande medelsanvisningen
till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader överensstämmer med
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 56 framställda förslag och bör alltså icke
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Till stipendier åt envar av kategorierna utövande konstnärer respektive
utövande tonsättare har i motionerna I: 565 och II: 677 föreslagits anvisande
av ett reservationsanslag av 400 000 kronor eller 170 000 kronor mer
än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet, som får erinra om att Kungl.
Maj :ts förslag innebär en höjning av anslagsmedlen till stipendier åt ifrågavarande
utövande konstnärer och tonsättare med inte mindre än 128 400
kronor respektive 150 000 kronor, biträder Kungl. Maj:ts förslag härutinnan
och avstyrker alltså bifall till motionerna I: 565 och II: 677 i nu berörda
delar.
I motionerna I: 424 och II: 465 har förslag framlagts, att riksdagen skulle
besluta införa en låntagaravgift för allmänheten vid boklån från landsbibliotek,
statsunderstödda folkbibliotek och skolbibliotek, varigenom enligt
motionärerna uppskattningsvis för helt år 2 000 000 kronor skulle kunna
tillföras författarna utöver till dem nu utgående statsanslag. Riksdagen har
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
15
både 1954 och 1955 avvisat motionsvis framförda förslag om att ersättningen
till författarna skulle bestridas genom låntagaravgifter. Statsutskottet
erinrade, som statskontoret i sitt tidigare redovisade remissyttrande
påpekat, i utlåtandet nr 105 vid 1954 års riksdag om att detta alternativ
avvisats av samtliga sakkunnigutredningar, som sysslat med denna fråga.
Utskottet framhöll därvid bland annat, att ett system med låntagaravgifter
skulle medföra en i många avseenden betungande administrativ börda
för biblioteken, och ansåg för sin del icke anledning förefinnas att för
bestridande av ersättningen frångå den redan år 1930 stadfästa principen,
att utlåningen skulle vara avgiftsfri. Även om motionärerna nu åsyftar icke
främst att ersätta men väl att komplettera gängse form för den statliga
ersättningen åt författarna har utskottet emellertid icke funnit skäl ändra
sin i nyssnämnda utlåtande 1954: 105 intagna ståndpunkt. Utskottet får
även erinra om att berörda författarorganisationer i avgivna yttranden icke
ansett sig böra tillstyrka motionsyrkandet. Utskottet avstyrker alltså bifall
till motionerna I: 424 och II: 465.
I motionerna I: 564 och II: 678 har förslag framlagts om en höjning av
anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek med 327 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Höjningen
hänför sig till en ökning av ersättningen till författare med ett öre per boklån
och motsvarande ersättning för utnyttjande av referensböcker.
Vidare har i motionerna I: 565 och II: 677, under hänvisning jämväl till
de nyssnämnda motionerna I: 424 och II: 465 och den i dem förordade låntagaravgiften,
bland annat föreslagits anvisande av ett 460 000 kronor
högre anslag till ersättning åt ifrågavarande författare in. fl. än vad Kungl.
Maj:t föreslagit för nästa budgetår. Höjningen ernås enligt motionärerna
genom att i låntagaravgifter tänkes inflyta 1 000 000 kronor från den 1
januari 1962 under det att riksstatsanslaget, sådant det föreslagits av
Kungl. Maj:t, minskas med 540 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om en förstärkning av anslagsmedlen
för förevarande ändamål med 160 000 kronor och avstyrker alltså
bifall till motionerna I: 564 och II: 678 samt I: 565 och II: 677 i nu berörda
delar.
De ytterligare förslag till anslag, avsedda för stipendier åt »andra konstnärer»
(koreografer, filmskapare, skådespelare, konsthantverkare in. fl.)
samt för ersättning åt svenska tonsättare och svenska dramatiker för beställningsarbeten,
vilka framlagts i motionerna I: 564 och II: 678, är i och
för sig samtliga värda beaktande. Utskottet får emellertid erinra om att
departementschefen själv ansett det vara uppenbart, att ytterligare grupper
av utövare av konstnärliga yrken framdeles bör inrymmas i ett stipendiesystem
och att den offentliga konsumtionen bör kunna inriktas på annan
konstnärlig produktion än den som avses med nuvarande anslag. Utskottet,
som delar departementschefens sålunda redovisade uppfattning, har icke
16
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
ansett sig böra tillstyrka bifall till förslagen i motionerna I: 564 och II: 678
om anslag för ifrågavarande ändamål redan från och med nästa budgetår.
I motionen II: 375 har framställts yrkande om beräknande av ett anslag
av 2 067 000 kronor till Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet
»i avbidan på proposition i ämnet», innebärande en höjning av det
i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 5, beräknade
anslaget för ändamålet med 50 000 kronor, avsedda för understöd till dramatiska
författare av hög kvalitet. Då detta yrkande sedermera i anledning
av propositionen nr 56 icke förnyats torde motionen II: 375 icke böra till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
I motionen II: 679 har förslag framlagts, som syftar till att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa, att en central statlig kulturfond
med uppgift att administrera och fördela de olika understödsformerna
för det fria kulturarbetet och den skapande konstnärliga verksamheten
skyndsamt skall inrättas. Utskottet får med anledning härav framhålla, att
departementschefen, såsom i det föregående redovisats, uppmärksammat
detta spörsmål och påvisat angelägenheten av att frågan om den praktiska
fördelningen och administrationen av de samlade resurserna för skilda
stödåtgärder omprövas. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall
till det i motionen II: 679 gjorda yrkandet.
Utskottet biträder vad i propositionen nr 56 i övrigt föreslagits, innefattande
bland annat anvisande av ett anslag av 20 000 kronor till Statens
konstråd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1961/62 anvisa ett anslag av 20 000 kronor;
II. att motionerna I: 315 och II: 314 samt I: 564 och
II: 678, sistnämnda båda motioner i vad de avse tillämpning
av den s. k. enprocentregeln vid konstnärlig utsmyckning
av offentliga byggnader, icke må av riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, i vad
de avse medelstilldelningen till konstnärlig utsmyckning avstatliga
byggnader, till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, i vad
de avse medelstilldelningen till stipendier åt utövande
konstnärer, till Stipendier åt utövande konstnärer för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 230000
kronor;
V. att motionerna I: 424 och II: 465 icke må av riksdagen
bifallas;
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
17
VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 564 och II: 678
samt I: 565 och II: 677, samtliga motioner i vad de avse
medelstilldelningen till ersättning åt författare m. fl., till
Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag
av 1 180 000 kronor;
VII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag samt med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, i
vad de avse medelstilldelningen till stipendier åt utövande
tonsättare, till Stipendier åt utövande tonsättare för budgetåret
1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 230 000
kronor;
VIII. att motionerna I: 564 och II: 678, i vad de avse ett
särskilt reservationsanslag till stipendier åt andra konstnärer,
icke må av riksdagen bifallas;
IX. att motionerna I: 564 och II: 678, i vad de avse ett
särskilt anslag till ersättning åt svenska tonsättare för beställningsarbeten,
icke må av riksdagen bifallas;
X. att motionerna I: 564 och II: 678, i vad de avse ett
särskilt anslag till ersättning åt svenska dramatiker för beställningsarbeten,
icke må av riksdagen bifallas;
XI. att motionen II: 375 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
XII. att motionen II: 679 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 maj 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Ivar Johansson,
Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman, Holmqvist,
Rikard Svensson, Anders Johansson, Söderberg, Edström, Lundström,
Sundin och Kaijser; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Ståhl, Nilsson i Göingegården,
fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Iledenäset,
fru Holmberg, herrar Blomkvist, Löfroth och Berg.
Reservationer
1) vid punkten 7 (Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg) av herr
Bergman och fröken Elmén.
18
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
2) vid punkten 8 (Vissa anslag till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk
verksamhet) av herrar Anders Johansson och Edström samt fröken
Elmén, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utskottet
hyser» och slutar med »genom bibliotek», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Motionärerna har i nämnda hänseende åberopat det beslut, riksdagen i
enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 1937: 157 fattade beträffande
den konstnärliga utsmyckningen av offentliga byggnader. Detta beslut innebar,
att riksdagen vid beviljandet av anslag till statliga byggnader regelmässigt
i anslaget skulle inbegripa ett icke alltför ringa belopp för konstnärlig
utsmyckning, i allmänhet ej understigande en procent av byggnadskostnaderna.
Av skäl, som närmare redovisats i propositionen nr 56, har
emellertid de av 1937 års riksdag godkända principerna för anslagsgivningen
på förevarande område sedermera övergivits.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den hittillsvarande formen
för anslagsgivning till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader i dagens
läge icke kan anses helt tillfredsställande. Det synes därför utskottet
angeläget, att staten övergår till en bidragsform, som bättre än den nuvarande
tillgodoser det dubbla syftet att öka konstnärernas arbetsuppgifter
och att tillskapa nya, konstnärliga värden. Därvidlag synes den i motionerna
föreslagna återgången till den tidigare tillämpade procentregeln erbjuda
en utväg. Visserligen kan, som motionärerna själva framhållit, en procentuell
beräkningsmetod innebära vissa svårigheter i fråga om tillämpningen.
Utskottet har emellertid för sin del kommit till den slutsatsen, att dessa
svårigheter likväl inte är större, än att de efter närmare överväganden
i samråd med konstnärsorganisationerna och statens konstråd bör kunna
lösas pa ett tillfredsställande sätt. Utskottet får därför föreslå riksdagen att
i anledning av motionerna I: 315 och II: 314 samt I: 564 och II: 678 i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till nästa års riksdag i den riktning,
motionärerna angivit. Utskottet vill i detta sammanhang uttala, att
det synes både möjligt och lämpligt, att till grund för beräkningen av den
totala statliga insatsen för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader
lägga en procent av de för året uppförda investeringsanslagen för dylika
byggnader, utan att man därför behöver binda anslagsgivningen på sådant
sätt, att varje enskilt byggnadsobjekt erhåller utsmyckning, som kostnadsmässigt
svarar mot exakt en procent av dess produktionskostnad. Utskottet
finner det även angeläget, att en procentregel icke utformas så, att utsmyckningen
nödvändigtvis sker i direkt samband med själva byggnadskroppen.
Det synes från flera synpunkter önskvärt, att de ifrågavarande anslagen
även anlitas för att i en mindre direkt anslutning till byggnaderna skapa en
för allmänheten tilltalande och konstnärligt värdefull miljö, exempelvis
genom skulpturala verk.
För nästa budgetår synes i avvaktan på enprocentregelns tillämpning
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
19
den av Kungl. Maj:ts förordade anslagshöjningen av nu förevarande anslag
böra godtagas. Utskottet tillstyrker alltså bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och har icke funnit sig böra förorda bifall till yrkandet i motionerna I: 565
och II: 677 om anvisande av ett reservationsanslag av 600 000 kronor till
konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Denna ytterligare höjning
med 200 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag skulle enligt motionärerna
ernås genom en motsvarande reduktion av det av Kungl. Maj:t föreslagna
anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek.»
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »I motionerna»
och på s. 16 slutar med »nästa budgetår», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»I motionerna I: 564 och II: 678 har förslag framlagts om en höjning av
anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek med 327 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Höjningen
hänför sig till en ökning av ersättningen till författare med ett öre per
boklån och motsvarande ersättning för utnyttjande av referensböcker,
d. v. s. från 12 till 16 öre per volym, varav 10 öre bör gå till författarna och
6 öre till fonden.
Kungl. Maj:t har visserligen beträffande nu ifrågavarande anslag framlagt
ett förslag, som tillgodoser ett gammalt önskemål från styrelsen för
Sveriges författarfond, nämligen om införande av en biblioteksersättning till
översättare, vilket förslag utskottet biträder. Lika angeläget är emellertid
enligt utskottets mening att biblioteksersättningen nu höjes. Utskottet
får erinra om att utskottet i sitt av riksdagen förra året godkända utlåtande
1960: 8 i anledning av då väckta motioner om en höjning av denna ersättning
från tre till fem öre fann starka skäl tala för att detta krav i görligaste
mån bleve tillgodosett. Utskottet, som funnit den i motionerna I: 564 och
II: 678 föreslagna höjningen till fyra öre i nuvarande läge väl avvägd, tillstyrker
bifall till detta förslag. Däremot har utskottet icke ansett sig böra
tillstyrka bifall till motionerna I: 565 och II: 677, i vilka påyrkats en anslagshöjning
genom tillskott av låntagaravgifter. Reservationsanslaget till
ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
bör — med vederbörlig hänsyn till automatiska utgiftsförändringar — med
hänsyn till vad utskottet nu förordat för nästa budgetår uppföras med
(1 020 000 + 160 000 + 327 000 =) 1 507 000 kronor.
Utskottet delar departementschefens i propositionen framförda uppfattning,
att samhällets kulturpolitiska uppgift bör syfta till ökat stöd åt konstnärlig
verksamhet av olika slag. Därvid bör hänsyn tagas till det förhållandet,
att flera konstnärsgrupper befinner sig i eu ekonomisk situation,
fullt jämförbar med den, som gäller för andra konstniirskategorier, vilka
tidigare kommit i åtnjutande av stöd från samhällets sida. Utskottet tillstyrker
därför bifall till det i motionerna I: 564 och II: 678 föreslagna särskilda
reservationsanslaget av 150 000 kronor till stipendier åt andra konst
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961
närer, d. v. s. koreografer, filmskapare, regissörer, skådespelare, exekutörer
på det musikaliska området, dansare och konsthantverkare. Fördelningen
av detta anslag bör enligt utskottets mening tills vidare ske genom en särskild
stipendienämnd. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda
närmare föreskrifter beträffande stipendiernas fördelning och utdelning
ävensom de bestämmelser i övrigt, som må befinnas erforderliga.
Utskottet anser även att möjligheterna till avsättning av konstnärliga
produkter bör ökas. Härvidlag har i de nyssnämnda motionerna I: 564 och
II: 678 framlagts förslag, som enligt utskottets mening är värda beaktande.
Sålunda har där föreslagits, att staten genom beställningar av svensk dramatik
och svensk musik borde stödja svenska författare och tonsättare.
Utskottet förordar i enlighet med yrkanden i motionerna, att för vardera
kategorien anvisas ett särskilt anslag av 40 000 kronor för beställningsarbeten
genom teatrar och konsertgivande institutioner. Fördelningen av
dessa belopp bör ske efter ansökan från vederbörande institution genom
teaterrådet respektive musikaliska akademien.»
dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 315
och II: 314 samt I: 564 och II: 678, sistnämnda båda motioner
i vad de avse tillämpning av den s. k. enprocentregeln,
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till
nästa års riksdag om tillämpning av nämnda regel;
VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 564 och II: 678 ävensom
med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, samtliga
motioner i vad de avse medelstilldelningen till ersättning åt
författare m. fl., till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek för budgetåret 1961/62
anvisa ett förslagsanslag av 1 507 000 kronor;
VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 564
och II: 678, såvitt här är i fråga, till Stipendier åt andra
konstnärer för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor;
IX. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 564
och II: 678, såvitt här är i fråga, till Ersättning åt svenska
tonsättare för beställningsarbeten för budgetåret 1961/62
anvisa ett anslag av 40 000 kronor;
X. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 564
och II: 678, såvitt här är i fråga, till Ersättning åt svenska
dramatiker för beställningsarbeten för budgetåret 1961/62
anvisa ett anslag av 40 000 kronor;»
Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1961
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa organisationsfrågor inom skolväsendet m. m. a1 i texten