Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet samt till högre konstnärlig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.

1961-05-16 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:121, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet samt till högre konstnärlig utbildning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

1

Nr 121

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar om

vissa anslag för budgetåret 1961/62 under åttonde

huvudtiteln till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk

verksamhet samt till högre konstnärlig utbildning

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten

5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för den 3 januari 1961) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd åt

konstnärlig litterär och musikalisk verksamhet för budgetåret 1961/62 beräkna

ett anslag av 2 017 000 kronor.

I samband härmed har till behandling av utskottet hänvisats följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist in. fl. (I: 315) och den andra inom andra kammaren av herr

Rydén m. fl. (II: 314), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta 1. att

staten skall vid utförandet av offentliga byggnader avsätta en procent av

byggkostnaderna för konstnärlig utsmyckning samt 2. öka det i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln äskade anslaget till stöd åt »konstnärlig,

litterär och musikalisk verksamhet» med 200 000 kronor, så att anslaget

för budgetåret 1961/62 uppräknas till 2 217 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sveningsson och Schött (I: 424) och den andra inom andra kammaren

av herrar Björkman och Turesson (II: 465), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att av varje låntagare skall vid landsbibliotek, statsunderstödda

folkbibliotek samt skolbibliotek från den 1 januari 1962 uttagas

en avgift av två kronor per vuxen låntagare och 50 öre av barn och

skolungdom för ett obegränsat antal boklån under ett år;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (II: 375), vari hemställts, att riksdagen måtte i avbidan på särskild

proposition i ämnet till Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk

verksamhet för budgetåret 1961/62 beräkna ett anslag av 2 067 000 kronor.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 314, II: 465 och II: 375.

1 — Bihang till riksdagen protokoll 1001. 6 samt. Nr 121

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

Utskottet har i vederbörlig ordning'' inhämtat yttranden över motionerna

1:424 och 11:465 från statskontoret och styrelsen för Sveriges författarfond.

Härjämte har de fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation

FIA CO) inkommit med en skrift i anledning av ifrågavarande motioner.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret vill erinra, att riksdagen 1954 och 1955 avslagit motionsvis

framförda förslag att författarnas ersättning skulle bestridas genom låntagaravgifter.

Statsutskottet erinrade i sitt utlåtande (nr 105) vid 1954 års

riksdag, att detta alternativ avvisats av samtliga sakkunnigutredningar,

som sysslat med denna fråga. Utskottet som vidare framhöll, att ett system

med låntagaravgifter skulle medföra en i många fall betungande administrativ

börda för biblioteken, ansåg för sin del icke anledning förefinnas att

för bestridande av ersättningen frångå den redan år 1930 stadfästa principen

att utlåningen skulle vara avgiftsfri.

^Enligt statskontorets mening ha i förevarande motioner icke förebragts

sadana skäl att det skulle vara påkallat att överväga en ändring av nuvarande

ersättningssystem. För övrigt torde motionerna icke lämna tillräckligt

underlag för ett beslut om uttagande av låntagaravgifter. På grund av

det anförda avstyrker ämbetsverket bifall till motionerna.

Styrelsen för Sveriges författarfond har avgivit följande yttrande.

Styrelsen vill inledningsvis uttala sin uppskattning av motionernas syfte

att bereda författarkåren en inkomstförstärkning och vill understryka riktigheten

av vad motionärerna yttrar om en eftersläpning i den ekonomiska

utvecklingen för denna grupp. Det är styrelsen så mycket mera angeläget

att framhålla detta, som styrelsen i fråga om det praktiska genomförandet

av tanken ser sig nödsakad att förorda andra vägar.

Det har i den sedan decennier förda diskussionen om en biblioteksersättning

åt författarna ofta föreslagits, att denna skulle genomföras i form av en

låntagaravgift. Det är dock viktigt att framhålla, att detta innebär en sammanblandning

av begrepp. Frågan om en biblioteksersättning till författarna

och frågan om en långtagaravgift på de offentliga bilioteken är två

helt skilda spörsmål som bör besvaras oberoende av varandra. Att lån på

biblioteken skall vara fria för allmänheten är alls ingen självklar sak; kommunala

inrättningar av olika slag upplåtes för allmänheten än mot avgift,

än utan. Men vad besökaren i förekommande fall betalar för är nyttjandet

av institutionen som helhet: lokalen, personalens tjänster, böckerna, inte

något speciellt inslag i detta, som t. ex. det arbete av författaren till den

lånade boken, som ytterst möjliggör det hela. Förf att arersättningen återigen

är att anse som en omkostnad bland andra för bibliotekets drivande, jämställd

med utgifter för löner, bokinköp, bokbindning, lokalkostnader och

annat. Förhållandet är praktiskt taget identiskt med att det är bokförlaget,

teaterföretaget, filminspelningsföretaget, radioföretaget som betalar upphovsmännen

grsättning för att deras verk utnyttjas, inte bokköparen, teater-

eller biografbesökaren, licensbetalaren.

Man kan mycket väl ha en låntagaravgift utan att författarna får någon

ersättning eller — som nu — en författarersättning utan låntagaravgift.

Det lär inte i något sammanhang förekomma att man av en »konsument»

uttager en avgift, som endast i ett visst hänseende skall utgöra ersättning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961 3

för den nyttighet han får. Om man föresloge eu låntagaravgift speciellt

för att täcka bibliotekens utgifter till bokbindarna, skulle det underliga i

saken vara uppenbart för envar.

Det är därför en missuppfattning, då det i motionerna sägs att den nu

gällande ordningen för biblioteksersättning till författarna innebär en kompromiss

mellan principen om fria boklån och författarnas rätt till biblioteksersättning.

De två sakerna är inte motsatta, de har inte alls med varandra

att göra, man kan inte tala om en kompromiss mellan dem.

Men även om det nu förhåller sig så som här sagts, kunde likväl inte eu

sådan anordning, låt vara utan motsvarighet i något annat sammanhang,

vara en praktisk lösning av en angelägen fråga? Mot tanken på en låntagaravgift

finns emellertid sedan gammalt ett starkt motstånd. Under den långa

tid, då det svenska folkbiblioteksväsendet byggts upp, med betydande insatser

av enskilda och från det allmänna, har det varit en obruten tradition

och en som betydelsefull ansedd princip att allmänhetens tillgång till folkbiblioteken

var helt fri. Från bibliotekshåll har starkt understrukits att

bibliotekens möjligheter att fullfölja sina folkbildande uppgifter och vinna

nya läsare är beroende av den fria lånerätten. Så gammal är i varje fall

denna tradition, att det skulle medföra en del svårigheter att bryta den.

Utan att taga ställning i sak till denna tvistefråga måste styrelsen befara,

att den djupt rotade oviljan mot låntagaravgifter skulle så att säga färga

av sig på författarersättningen, om de båda skulle kopplas samman; frågan

om författarnas ersättning skulle få en psykologisk belastning som den inte

förtjänar och som kunde bli ödesdiger.

Enligt styrelsens mening är man på rätt väg med den nu av statsmedel

utgående ersättningen, och man bör gå vidare på den vägen. Det är beklagligt

att systemet inte fullföljes så att åtminstone ersättningens realvärde

bibehålies, men styrelsen är inte beredd att förorda övergång till ett nytt

system för ersättning, i stället för eller till komplettering av det nuvarande.

På grund härav avstyrker styrelsen motionerna.

FLYCO har framhållit bland annat följande.

Rent principiellt finner FLYCO ej anledning att motsätta sig en övergång

till avgiftssystemet. När detta nu föreslås infört vid sidan om den statliga

biblioteksersättningen åt författarna, varvid denna skulle användas

helt — i stället för som nu delvis — till stöd och stipendier, så åsyftar motionärerna

en betydande »inkomstförstärkning till de svenska författarna»

med hänsyn till kårens »ogynnsamma ekonomiska betingelser», något som

FLYCO finner värt erkännande.

Av flera skäl måste dock FLYCO i nuvarande läge bestämt avstyrka

det föreliggande förslaget.

En av de erkända olägenheterna med biblioteksersättningen är den kostsamma

och krävande uträkningen av författarpenningen, den individuellt

utgående delen av anslaget. Vid övergång till lantagaravgift skulle uppgiften

att fördela kvarstå och i mån av högre ersättning kräva större precision;

motionärernas förslag om lägre avgift för barn och skolungdom skulle

vidare resa problemet lika eller olika stor ersättning för utlåning av barnoch

ungdomslitteratur respektive övrig litteratur.

FLYCO delar inte heller motionärernas optimism i fråga om de avgiftsbelagda

låntagarkortens framgång hos allmänheten utan befarar dels eu

nedgång av länefrekvensen, dels en gentemot författarna ogynnsam reaktion.

i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

I vart fall synes en kombination av avgiftssystem med den statliga biblioteksersättningen

ägnad att hämma den senares vidare utveckling. Sedan

motionen väckts har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen införande av s. k.

översättarpenning som en utbyggnad av biblioteksersättningen, hittills avsedd

endast för orginalförfattare. FLYCO har länge betraktat denna påbyggnad

som mycket angelägen och har vidare sedan sin tillkomst verkat

för att bibliotekspenningen höjes åtminstone till vad som förutsattes i

Bokutredningens ursprungliga förslag i ämnet, nämligen till 5 öre per volym

emot hittills endast 3 öre. Då FLYCO alltjämt bedömer det som en närliggande

utsikt, att det nuvarande ersättningssystemet — som vi anser ha

slagit väl ut i sin tillämpning genom Sveriges författarfond, frånsett dess

begränsning — blir väsentligt utbyggt, finner FLYCO inte tiden inne att

förorda förslag om att komplettera biblioteksersättningen enligt principiellt

andra grunder.

Kungl. Maj:t har vidare i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln

(punkterna 249—255) föreslagit riksdagen att anvisa vissa anslag till högre

konstnärlig utbildning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i anslutning

till respektive anslagspunkter i det följande redovisade motioner.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 56, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17

februari 1961, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1961/62 under åttonde

huvudtiteln anvisa

till Statens konstråd ett anslag av 20 000 kronor,

till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag

av 400 000 kronor,

till Stipendier åt utövande konstnärer ett reservationsanslag av 230 000

kronor,

till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

ett förslagsanslag av 1 180 000 kronor,

till Stipendier åt utövande tonsättare ett reservationsanslag av 230 000

kronor.

I samband med propositionen nr 56 har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist m. fl. (1:564) och den andra inom andra kammaren av herrar

Rydén och Nyberg (II: 678), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

1. besluta att staten vid utförandet av offentliga byggnader skall avsätta

en procent av byggkostnaderna för konstnärlig utsmyckning samt

2. för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa

till Statens konstråd ett anslag av 20 000 kronor,

till Stipendier åt utövande konstnärer ett reservationsanslag av 230 000

kronor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

ett förslagsanslag av 1 507 000 kronor,

till Stipendier åt utövande tonsättare ett reservationsanslag av 230 000

kronor,

till Stipendier åt andra konstnärer ett reservationsanslag av 150 000

kronor,

till Ersättning åt svenska tonsättare för beställningsarbeten ett anslag av

40 000 kronor,

till Ersättning åt svenska dramatiker för beställningsarbeten ett anslag

av 40 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Svenmgsson (I: 565) och den andra inom andra kammaren av herr

Björkman och fröken Wetterström (II: 677), i vilka, under hänvisning jämväl

till de i det föregående redovisade motionerna I: 424 och II: 465, hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln

anvisa

till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag

av 600 000 kronor,

till Stipendier år utövande konstnärer ett reservationsanslag av 400 000

kronor,

till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

ett förslagsanslag av 1 640 000 kronor,

till Stipendier åt utövande tonsättare ett reservationsanslag av 400 000

kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.

väckt motion (II: 679), vari hemställts, att riksdagen med bifall till propositionen

nr 56 skall hemställa till regeringen om förslag om skyndsamt inrättande

av en central, statlig kulturfond, som handhar administrationen

och fördelningen av de olika understödsformerna för det fria kulturarbetet

och skapande konstnärlig verksamhet.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 678, II: 677 och II: 679.

Utskottet kommer att under punkterna 1—7 behandla vissa anslag till

konstnärlig utbildning och under punkten 8 vissa anslag till stöd åt konstnärlig,

litterär och musikalisk verksamhet.

l:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln

(punkt 249, s. 544 och 545 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för den

3 januari 1961) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga den ändring i personalförteckningen för akademien för de fria

konsterna med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för akademien

för de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Akademien för de fria

konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa

ett förslagsanslag av 599 000 kronor eller 83 300 kronor mer än för innevarande

budgetår.

Kungl., Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom

automatiska utgiftsökningar — inrättande av ytterligare en professur

i skulptur i ABq 23, ökning av medelsanvisningen till undervisningen i

trädgårdskonst med 2 000 kronor samt anvisande av ett arvode av 2 000

kronor till en litografisk tryckare.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande

punkt, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 345 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 65 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 64 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 116 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 8 200

Summa kronor 599 000

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 599 000 kronor.

2:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 545 och

546), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 109 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

3:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

251, s. 546—548), vilket avser sammanförande med nu förevarande reservationsanslag

av medel till elevernas studieresor och till kostbidrag åt

mindre bemedlade elever — för vilka ändamål nu finns uppförda två särskilda

anslagsposter under reservationsanslaget till Akademien för de fria

konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. — samt i anslagshänseende

innebär en höjning med 8 200 kronor i jämförelse med den sammanlagda

medelsanvisningen under förevarande reservationsanslag och de båda

anslagsposterna för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m . m. för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

4ro) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 252, s. 548—552) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

musikaliska akademien med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för musikaliska akademien med musikhögskolan, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1961/62, dels ock till Musikaliska

akademien med musikhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 2 027 000 kronor eller 351 000 kronor mer än

för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Bengtson och

Lundström (I: 197) och den andra inom andra kammaren av herr Kellgren

in. fl. (II: 324), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte

besluta att för Musikaliska akademien med musikhögskolan för budgetåret

1961/62 1) till Förbättring och utökning av undervisningen m.m. vid musikhögskolan

höja avlöningsstaten med ett belopp av 65 900 kronor, 2) till

Utbyte av två med årsarvoden förenade lärartjänster, den ena i musikens

historia med estetik, den andra i musikalisk formlära med undervisningsskyldighet

i musikhistoria, mot en lektorstjänst i Ae 24 i musikhistoria och

musikalisk formlära höja avlöningsstaten med 7 319 kronor, 3) till ersättning

för Examination enligt de för arvoden åt biträdande lärare gällande

grunderna höja avlöningsstaten med 15 500 kronor.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen 11:324.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom

automatiska utgiftsökningar — i huvudsak följande:

1) ändring av anställningsformen för en lärare i harmonilära samt musikoch

gehörslära, en lärare i pianopedagogik och en lärare i rytmik och

solfége från biträdande lärare till extra ordinarie lärare, dock med visst

förbehåll för tillsättningen av tjänsten i harmonilära samt musik- och

gehörslära,

2) förstärkning av musikhögskolans kontorspersonal med en tjänst som

kontorsbiträde i reglerad befordringsgång,

3) uppräkning av medelsanvisningen till den praktisk-pedagogiska utbildningen

med i runt tal 3 000 kronor,

4) anvisande av i runt tal 103 000 kronor för utbildning av musikfurirer

till musikunderofficerare (kostnad vid full utbyggnad i runt tal 265 000

kronor),

5) beräknande av medel för en för doktor philosophiae Ernst Emsheimer

personlig tjänst i lönegrad Ae 26 som föreståndare för musikhistoriska

museet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt och har alltså icke ansett sig böra biträda yrkandet i motionerna

1:197 och II: 324 om ytterligare anslagshöjning för skilda ändamål med

sammanlagt 88 719 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 197 och II: 324, såvitt här

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för musikaliska akademien med musikhögskolan,

som föranledes av vad departementschefen

anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 709 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 956 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 325 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 30 400

Summa kronor 2 027 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 2 027 000 kronor.

5:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 552), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett

förslagsanslag av 107 000 kronor.

6:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

Kungl. Maj:t har (punkt 254, s. 552 och 553) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 51 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 4 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

4 redovisade motionerna I: 197 och II: 324, i vilka, såvitt här är

i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att för musikaliska

akademien med musikhögskolan för budgetåret 1961/62 till Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument utöver

vad som i årets statsverksproposition föreslagits höja anslaget med

4 500 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 324.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och

har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 197 och

II: 324, såvitt här är i fråga, gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 197 och II: 324, såvitt här

är i fråga, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll

och vård av instrument för budgetåret 1961/62 anvisa

ett reservationsanslag av 51 000 kronor.

7:o) Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg. Kungl. Maj:t bär

(punkt 255, s. 553 och 554) föreslagit riksdagen att till Bidrag till musikkonservatoriet

i Göteborg för budgetåret 1961/62 anvisa ett anslag av

135 000 kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Mattson m.fl.

{I: 319) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m.fl.

(II: 370), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till musikkonservatoriet

i Göteborg för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 205 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få

hänvisas till motionen II: 370.

Utskottet. Statsmakternas beslut förra året om rätt för bland andra

ele\erna vid musikkonservatoriet i Göteborg till naturastipendier och till

räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier har uppenbarligen

för denna elevkategori varit av stort värde liksom det betytt och kommer

att betyda en icke oväsentlig ökning av den statliga medelsanvisningen för

berörda ändamål. Genom den likaledes förra året beslutade höjningen avhär

ifrågavarande bidragsanslag har i viss mån tillskapats möjligheter till

konsolidering och utvidgning av verksamheten vid konservatoriet. Utskottet

är emellertid medvetet om att en ytterligare höjning — med hänsyn

framför allt till lärarnas nuvarande lönevillkor — kan befinnas motiverad.

L tskottet har likväl icke funnit sig böra förorda en förstärkning av anslaget

till konservatoriet redan för nästa budgetar, varför utskottet avstvrker bifall

till det i motionerna I: 319 och II: 370 framställda yrkandet. Anslaget

bör följaktligen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföras med ett oförändrat

belopp av 135 000 kronor. Utskottet utgår emellertid från att

Kungl. Maj:t, helst till nästa års riksdag, skall finna möjlighet att föreslå

den höjning av anslaget, som kan befinnas lämplig och skälig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 319 och II: 370, till Bidrag

till musikkonservatoriet i Göteborg för budgetåret 1961/62

anvisa ett anslag av 135 000 kronor.

8:°) Vissa anslag till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk

verksamhet. Beträffande innehållet i propositionen nr 56 torde i huvudsak

få hänvisas till propositionen. Här skall endast redovisas den i propositionen

i särskild tablå intagna sammanfattningen av statens nuvarande insatser

mom de ersättnings- och stödformer, som behandlats i propositionen, ävensom

i huvuddrag vad departementschefen anfört i ämnet (s. 20—28).

Av förutnämnda tabla inhämtas följande beträffande nuvarande ersättnings-

och stödformer till konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961 11

Ändamål Belopp

I. Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek

a) 3 öre/ersättningsberättigat boklån med nu beräknad utlåningsfrekvens 900 000

b) 12 öre/ersättningsberättigat referensexemplar med nuvarande antal

sådana ........................................................ 120 000

II. Stipendier

Stipendier åt utövande konstnärer

a) 10 arbetsstipendier ä 3 000 ...................................... 30 000

b) större stipendier än 3 000, tillhopa................................ 50 000

c) 3 resestipendier å 7 200 .......................................... 21 600

Stipendier åt utövande tonsättare

a) pensioner + resestipendier (4 respektive 2 stycken) = 16 000 + 15 000 31 000

b) stipendier (lägst 5 000, högst 10 000), tillhopa...................... 49 000

III. Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.

a) utsmyckningen ........................ 200 000

b) administrationen ............................................... 14 800

Summa kronor 1 416 400

Efter att först ha redovisat vissa principiella synpunkter på frågan om

det allmännas engagemang inom den sektor av kulturlivet, som omfattar

det konstnärliga skapandet (s. 20 och 21), framhåller departementschefen

följande.

De faktorer som jag här pekat på är enligt min mening ägnade att belysa

och markera samhällets ansvar på ett visserligen begränsat men mycket

betydelsefullt område av kulturlivet. Att ange en bestämd gräns, exempelvis

i fråga om storleksordningen av de ekonomiska engagemang staten på

längre sikt bör ikläda sig, finner jag föga meningsfullt. Såsom jag framhöll i

fjol vid anmälan av frågan om ökade anslag till konst och musik bör statens

insatser kunna ske i många former; de bör dock genomföras successivt och

därvid med koncentration på ett mindre antal åtgärder åt gången.

Departementschefen framlägger härefter ett konkret program för statens

handlande på det aktuella området av kulturlivet. Innebörden av ett sådant

program antyddes redan vid departementschefens behandling i fjol av

ifrågavarande anslag. Sammanfattningsvis anges huvudpunkterna i programmet

sålunda.

Den första punkten gäller stöd i skilda former åt blivande utövare av

konstnärliga yrken under deras utbildning. Jag vill erinra om att statsmakterna

genom beslut i fjol delvis tillgodosett denna punkt; jag torde i det

följande få rekapitulera innebörden av ifrågavarande åtgärder.

Den andra punkten avser ett förstärkt stöd åt utövare av konstnärliga

yrken dels genom ökning av antalet stipendier, i första hand arbetsstipendier,

dels genom en sådan avvägning av stipendiebelopp och villkor, att

stipendierna i tillfredsställande grad kan fylla uppgiften att främja innehavarens

önskan om samling inför en uppgift, studier, resor etc.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

Den tredje punkten gäller insatser för att öka den offentliga konsumtionen

av konstnärlig produktion av olika slag, i första hand genom förstärkning

av inköps- och beställningsanslag.

Som en ytterligare central punkt i ett mera långsiktigt handlingsprogram

på detta område ser jag naturligtvis en förstärkning av de krafter, som

syftar till en breddning av kulturmiljön och en effektiv kulturdistribution

över huvud taget. I blickfältet kommer härvid skolans, det högre utbildningsväsendets

och det fria bildningsarbetets utveckling, särskilt i fråga om

initiativ för främjande av den estetiska fostran. Givetvis är också strävanden

att förbättra de instrument för kulturdistributionen, som utgöres avvåra

teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner med kulturförmedlande

uppgifter, ett viktigt led i detta samhällsarbete på lång sikt. Har

man inte även denna punkt i programmet klart i sikte, så riskerar den

konstnärliga verksamheten att mer eller mindre isoleras och därmed bli ett

självändamål.

Fjolårets av statsmakterna fattade beslut om ökat stöd åt konst och

musik kan, framhåller departementschefen, betraktas som en första etapp

av det förut angivna handlingsprogrammet. De ökade resurser för budgetåret

1961/62 — innebärande höjningar av nu utgående anslag med i runt

tal sammanlagt 650 000 kronor — som departementschefen i propositionen

nr 56 förordar för insatser i form av en andra etapp i överensstämmelse

med det skisserade handlingsprogrammet, bör enligt departementschefens

uppfattning helt koncentreras till programmets andra och tredje punkter.

Beträffande programmets första punkt erinras om att frågan om det studiesociala

stödet för närvarande överväges av särskilda sakkunniga.

Vid avvägningen mellan olika tänkbara alternativ för fördelning av den

antydda anslagsförstärkningen har departementschefen kommit till det resultatet

i huvudsak, att i denna etapp en väsentlig del av förstärkningen

bör avse arbetsstipendier för utövande tonsättare samt konstnärer inom

de bildande konsternas område. Härtill bör komma s. k. biblioteksersättning

åt en kategori utövare av litterär verksamhet, som hittills stått utanför

gällande ersättningssystem, nämligen översättarna. Därjämte bör en

väsentlig del disponeras för förstärkning av det anslag, som användes för

den konstnärliga utsmyckningen av statliga byggnader.

I detta sammanhang understryker departementschefen det angelägna i

att statsmakterna under kommande år söker avdela ytterligare resurser för

ändamål av den karaktär som det här är fråga om och anför därom följande.

Av vad jag nyss angivit om den huvudsakliga fördelningen av den föreslagna

anslagshöjningen för nästa budgetår framgår att jag nu inte — frånsett

översättarna — gått utanför de kategorier av utövare av konstnärliga

yrken, som i dag kan få stöd eller ersättning av här avsett slag. Det är

uppenbart, att ytterligare grupper inom den fria sektorn i framtiden bör

kunna inrymmas i ett stipendiesystem och att den offentliga konsumtionen

bör kunna inriktas också på annan konstnärlig produktion än den som avses

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

med nuvarande anslag. Jag behöver endast som exempel nämna dramatiker,

koreografer, illustratörer, filmskapare, regissörer, skådespelare och tonkonstnärer

för att därmad ha antytt den önskvärda breddningen.

I den mån ytterligare resurser framdeles kan komma att disponeras för

skilda stödåtgärder på detta område synes det angeläget att frågan om den

praktiska fördelningen och administrationen av de samlade resurserna

omprövas. För närvarande ombesörjes utdelningen av stipendier m. m. ur

den fria delen av författarfonden av fondens styrelse. De större tonsättarstipendierna

liksom motsvarande stipendier inom måleri m.m. utdelas av

Kungl. Maj:t efter förslag av musikaliska akademien respektive konstakademien.

Utsmyckningsanslaget disponeras av statens konstråd. Allteftersom

de disponibla resurserna för dessa och liknande ändamål kan öka,

kan det antas att de nuvarande institutionerna kommer attvisa sig mindre

ändamålsenliga för de mångskiftande uppgifter, som det da blir fråga om.

Departementschefens förslag till åtgärder till stöd åt konstnärlig, litterär

och musikalisk verksamhet för budgetåret 1961/62 kan sammanfattas

på följande sätt.

Förslag framlägges om ersättning åt översättare för utlåning av deras

verk genom bibliotek. Ersättningen, som avses utgå med ett öre per lån

av översatt verk och fyra öre per översatt referensexemplar, föreslås tillfalla

författarfondens s.k. fria del. Den sammanlagda utgiftsökningen härför

uppgår till i runt tal 200 000 kronor.

Vidare föreslås en avsevärd förstärkning av det hittillsvarande stipendiestödet

åt utövande tonsättare och konstnärer inom måleri m. m. med tyngdpunkten

lagd på större arbetsstipendier. Kostnadsökningarna uppgår till

respektive 150 000 kronor och 128 400 kronor.

Slutligen framlägges förslag om en fördubbling av anslaget till Konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader. Anslaget föreslås sålunda nästa

budgetår bli uppfört med 400 0Ö0 kronor. Det särskilda anslaget till statens

konstråd föreslås i samband härmed höjt till 20 000 kronor.

Den erforderliga sammanlagda anslagsökningen för de sålunda föreslagna

åtgärderna beräknas till 644 000 kronor, varvid hänsyn också tagits till

automatiska utgiftsförändringar under anslaget till Ersättning åt författare

m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek.

Utskottet finner det mycket tillfredsställande att förslag kunnat framläggas

om en väsentlig ökning av de statliga insatserna för främjande av

den konstnärliga, litterära och musikaliska verksamheten i vårt land. De nu

förordade åtgärderna kompletterar enligt utskottets mening väl den första

utbyggnadsetapp för innevarande budgetår, till vilken grunden lades genom

fjolårets riksdagsbeslut om ökat stöd åt konst och musik. Av särskilt värde

är, att den statliga kulturpolitiken på hithörande fält genom det handlingsprogram,

som i propositionen utformats, fatt en fast och målmedveten inriktning.

Självfallet kan emellertid åsikterna om i vilken takt och i vilken

form ett sådant handlingsprogram skall förverkligas diskuteras. Detta

framgår inte minst av det stora antal motionsvis framställda förslag som

vid årets riksdag väckts i ämnet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

Utskottet redovisar till en början sina ställningstaganden till de olika

motionsyrkandena samt, i den män desamma hänför sig till bestämda

punkter i Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår, även till dessa förslag.

Beträffande anslaget till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

har Kungl. Maj:t föreslagit en fördubbling av anslagsmedlen, motsvarande

en anslagsökning med 200 000 kronor. I motionerna I: 315 och II: 314 har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att staten vid utförandet av offentliga

byggnader skall avsätta en procent av byggnadskostnaderna för konstnärlig

utsmyckning. I motionerna I: 564 och II: 678 har i förevarande avseende

samma förslag framförts.

Utskottet hyser i och för sig förståelse för motionärernas krav på en väsentlig

ökning av statens insatser på förevarande område. Utskottet har

emellertid vid sina överväganden kommit till den uppfattningen, att en successiv

höjning av det nuvarande riksstatsanslaget för ändamålet är att föredraga

framför en återgång till enprocentregeln. Utskottet, som förutsätter

att det skall visa sig möjligt för Kungl. Maj:t att efter fortsatta medelsavvägningar

framlägga förslag härom, avstyrker alltså bifall till yrkandena i

motionerna I: 315 och II: 314 samt I: 564 och II: 678 i nu förevarande hänseende.

Utskottet har icke heller funnit sig böra tillstyrka bifall till yrkandet

i motionerna I: 565 och II: 677 om anvisande av ett reservationsanslag av

600 000 kronor till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Denna

ytterligare höjning med 200 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag skulle

enligt motionärerna ernås genom en motsvarande reduktion av det av

Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek.

Förslaget i motionerna I: 315 och II: 314 beträffande medelsanvisningen

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader överensstämmer med

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 56 framställda förslag och bör alltså icke

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Till stipendier åt envar av kategorierna utövande konstnärer respektive

utövande tonsättare har i motionerna I: 565 och II: 677 föreslagits anvisande

av ett reservationsanslag av 400 000 kronor eller 170 000 kronor mer

än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet, som får erinra om att Kungl.

Maj :ts förslag innebär en höjning av anslagsmedlen till stipendier åt ifrågavarande

utövande konstnärer och tonsättare med inte mindre än 128 400

kronor respektive 150 000 kronor, biträder Kungl. Maj:ts förslag härutinnan

och avstyrker alltså bifall till motionerna I: 565 och II: 677 i nu berörda

delar.

I motionerna I: 424 och II: 465 har förslag framlagts, att riksdagen skulle

besluta införa en låntagaravgift för allmänheten vid boklån från landsbibliotek,

statsunderstödda folkbibliotek och skolbibliotek, varigenom enligt

motionärerna uppskattningsvis för helt år 2 000 000 kronor skulle kunna

tillföras författarna utöver till dem nu utgående statsanslag. Riksdagen har

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

15

både 1954 och 1955 avvisat motionsvis framförda förslag om att ersättningen

till författarna skulle bestridas genom låntagaravgifter. Statsutskottet

erinrade, som statskontoret i sitt tidigare redovisade remissyttrande

påpekat, i utlåtandet nr 105 vid 1954 års riksdag om att detta alternativ

avvisats av samtliga sakkunnigutredningar, som sysslat med denna fråga.

Utskottet framhöll därvid bland annat, att ett system med låntagaravgifter

skulle medföra en i många avseenden betungande administrativ börda

för biblioteken, och ansåg för sin del icke anledning förefinnas att för

bestridande av ersättningen frångå den redan år 1930 stadfästa principen,

att utlåningen skulle vara avgiftsfri. Även om motionärerna nu åsyftar icke

främst att ersätta men väl att komplettera gängse form för den statliga

ersättningen åt författarna har utskottet emellertid icke funnit skäl ändra

sin i nyssnämnda utlåtande 1954: 105 intagna ståndpunkt. Utskottet får

även erinra om att berörda författarorganisationer i avgivna yttranden icke

ansett sig böra tillstyrka motionsyrkandet. Utskottet avstyrker alltså bifall

till motionerna I: 424 och II: 465.

I motionerna I: 564 och II: 678 har förslag framlagts om en höjning av

anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek med 327 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Höjningen

hänför sig till en ökning av ersättningen till författare med ett öre per boklån

och motsvarande ersättning för utnyttjande av referensböcker.

Vidare har i motionerna I: 565 och II: 677, under hänvisning jämväl till

de nyssnämnda motionerna I: 424 och II: 465 och den i dem förordade låntagaravgiften,

bland annat föreslagits anvisande av ett 460 000 kronor

högre anslag till ersättning åt ifrågavarande författare in. fl. än vad Kungl.

Maj:t föreslagit för nästa budgetår. Höjningen ernås enligt motionärerna

genom att i låntagaravgifter tänkes inflyta 1 000 000 kronor från den 1

januari 1962 under det att riksstatsanslaget, sådant det föreslagits av

Kungl. Maj:t, minskas med 540 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om en förstärkning av anslagsmedlen

för förevarande ändamål med 160 000 kronor och avstyrker alltså

bifall till motionerna I: 564 och II: 678 samt I: 565 och II: 677 i nu berörda

delar.

De ytterligare förslag till anslag, avsedda för stipendier åt »andra konstnärer»

(koreografer, filmskapare, skådespelare, konsthantverkare in. fl.)

samt för ersättning åt svenska tonsättare och svenska dramatiker för beställningsarbeten,

vilka framlagts i motionerna I: 564 och II: 678, är i och

för sig samtliga värda beaktande. Utskottet får emellertid erinra om att

departementschefen själv ansett det vara uppenbart, att ytterligare grupper

av utövare av konstnärliga yrken framdeles bör inrymmas i ett stipendiesystem

och att den offentliga konsumtionen bör kunna inriktas på annan

konstnärlig produktion än den som avses med nuvarande anslag. Utskottet,

som delar departementschefens sålunda redovisade uppfattning, har icke

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

ansett sig böra tillstyrka bifall till förslagen i motionerna I: 564 och II: 678

om anslag för ifrågavarande ändamål redan från och med nästa budgetår.

I motionen II: 375 har framställts yrkande om beräknande av ett anslag

av 2 067 000 kronor till Stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet

»i avbidan på proposition i ämnet», innebärande en höjning av det

i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 5, beräknade

anslaget för ändamålet med 50 000 kronor, avsedda för understöd till dramatiska

författare av hög kvalitet. Då detta yrkande sedermera i anledning

av propositionen nr 56 icke förnyats torde motionen II: 375 icke böra till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

I motionen II: 679 har förslag framlagts, som syftar till att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa, att en central statlig kulturfond

med uppgift att administrera och fördela de olika understödsformerna

för det fria kulturarbetet och den skapande konstnärliga verksamheten

skyndsamt skall inrättas. Utskottet får med anledning härav framhålla, att

departementschefen, såsom i det föregående redovisats, uppmärksammat

detta spörsmål och påvisat angelägenheten av att frågan om den praktiska

fördelningen och administrationen av de samlade resurserna för skilda

stödåtgärder omprövas. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall

till det i motionen II: 679 gjorda yrkandet.

Utskottet biträder vad i propositionen nr 56 i övrigt föreslagits, innefattande

bland annat anvisande av ett anslag av 20 000 kronor till Statens

konstråd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1961/62 anvisa ett anslag av 20 000 kronor;

II. att motionerna I: 315 och II: 314 samt I: 564 och

II: 678, sistnämnda båda motioner i vad de avse tillämpning

av den s. k. enprocentregeln vid konstnärlig utsmyckning

av offentliga byggnader, icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, i vad

de avse medelstilldelningen till konstnärlig utsmyckning avstatliga

byggnader, till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, i vad

de avse medelstilldelningen till stipendier åt utövande

konstnärer, till Stipendier åt utövande konstnärer för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 230000

kronor;

V. att motionerna I: 424 och II: 465 icke må av riksdagen

bifallas;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

17

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 564 och II: 678

samt I: 565 och II: 677, samtliga motioner i vad de avse

medelstilldelningen till ersättning åt författare m. fl., till

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag

av 1 180 000 kronor;

VII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag samt med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, i

vad de avse medelstilldelningen till stipendier åt utövande

tonsättare, till Stipendier åt utövande tonsättare för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 230 000

kronor;

VIII. att motionerna I: 564 och II: 678, i vad de avse ett

särskilt reservationsanslag till stipendier åt andra konstnärer,

icke må av riksdagen bifallas;

IX. att motionerna I: 564 och II: 678, i vad de avse ett

särskilt anslag till ersättning åt svenska tonsättare för beställningsarbeten,

icke må av riksdagen bifallas;

X. att motionerna I: 564 och II: 678, i vad de avse ett

särskilt anslag till ersättning åt svenska dramatiker för beställningsarbeten,

icke må av riksdagen bifallas;

XI. att motionen II: 375 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

XII. att motionen II: 679 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Ivar Johansson,

Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman, Holmqvist,

Rikard Svensson, Anders Johansson, Söderberg, Edström, Lundström,

Sundin och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Ståhl, Nilsson i Göingegården,

fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i Iledenäset,

fru Holmberg, herrar Blomkvist, Löfroth och Berg.

Reservationer

1) vid punkten 7 (Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg) av herr

Bergman och fröken Elmén.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

2) vid punkten 8 (Vissa anslag till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk

verksamhet) av herrar Anders Johansson och Edström samt fröken

Elmén, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utskottet

hyser» och slutar med »genom bibliotek», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Motionärerna har i nämnda hänseende åberopat det beslut, riksdagen i

enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 1937: 157 fattade beträffande

den konstnärliga utsmyckningen av offentliga byggnader. Detta beslut innebar,

att riksdagen vid beviljandet av anslag till statliga byggnader regelmässigt

i anslaget skulle inbegripa ett icke alltför ringa belopp för konstnärlig

utsmyckning, i allmänhet ej understigande en procent av byggnadskostnaderna.

Av skäl, som närmare redovisats i propositionen nr 56, har

emellertid de av 1937 års riksdag godkända principerna för anslagsgivningen

på förevarande område sedermera övergivits.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den hittillsvarande formen

för anslagsgivning till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader i dagens

läge icke kan anses helt tillfredsställande. Det synes därför utskottet

angeläget, att staten övergår till en bidragsform, som bättre än den nuvarande

tillgodoser det dubbla syftet att öka konstnärernas arbetsuppgifter

och att tillskapa nya, konstnärliga värden. Därvidlag synes den i motionerna

föreslagna återgången till den tidigare tillämpade procentregeln erbjuda

en utväg. Visserligen kan, som motionärerna själva framhållit, en procentuell

beräkningsmetod innebära vissa svårigheter i fråga om tillämpningen.

Utskottet har emellertid för sin del kommit till den slutsatsen, att dessa

svårigheter likväl inte är större, än att de efter närmare överväganden

i samråd med konstnärsorganisationerna och statens konstråd bör kunna

lösas pa ett tillfredsställande sätt. Utskottet får därför föreslå riksdagen att

i anledning av motionerna I: 315 och II: 314 samt I: 564 och II: 678 i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till nästa års riksdag i den riktning,

motionärerna angivit. Utskottet vill i detta sammanhang uttala, att

det synes både möjligt och lämpligt, att till grund för beräkningen av den

totala statliga insatsen för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

lägga en procent av de för året uppförda investeringsanslagen för dylika

byggnader, utan att man därför behöver binda anslagsgivningen på sådant

sätt, att varje enskilt byggnadsobjekt erhåller utsmyckning, som kostnadsmässigt

svarar mot exakt en procent av dess produktionskostnad. Utskottet

finner det även angeläget, att en procentregel icke utformas så, att utsmyckningen

nödvändigtvis sker i direkt samband med själva byggnadskroppen.

Det synes från flera synpunkter önskvärt, att de ifrågavarande anslagen

även anlitas för att i en mindre direkt anslutning till byggnaderna skapa en

för allmänheten tilltalande och konstnärligt värdefull miljö, exempelvis

genom skulpturala verk.

För nästa budgetår synes i avvaktan på enprocentregelns tillämpning

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

19

den av Kungl. Maj:ts förordade anslagshöjningen av nu förevarande anslag

böra godtagas. Utskottet tillstyrker alltså bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och har icke funnit sig böra förorda bifall till yrkandet i motionerna I: 565

och II: 677 om anvisande av ett reservationsanslag av 600 000 kronor till

konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Denna ytterligare höjning

med 200 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag skulle enligt motionärerna

ernås genom en motsvarande reduktion av det av Kungl. Maj:t föreslagna

anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek.»

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »I motionerna»

och på s. 16 slutar med »nästa budgetår», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»I motionerna I: 564 och II: 678 har förslag framlagts om en höjning av

anslaget till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek med 327 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Höjningen

hänför sig till en ökning av ersättningen till författare med ett öre per

boklån och motsvarande ersättning för utnyttjande av referensböcker,

d. v. s. från 12 till 16 öre per volym, varav 10 öre bör gå till författarna och

6 öre till fonden.

Kungl. Maj:t har visserligen beträffande nu ifrågavarande anslag framlagt

ett förslag, som tillgodoser ett gammalt önskemål från styrelsen för

Sveriges författarfond, nämligen om införande av en biblioteksersättning till

översättare, vilket förslag utskottet biträder. Lika angeläget är emellertid

enligt utskottets mening att biblioteksersättningen nu höjes. Utskottet

får erinra om att utskottet i sitt av riksdagen förra året godkända utlåtande

1960: 8 i anledning av då väckta motioner om en höjning av denna ersättning

från tre till fem öre fann starka skäl tala för att detta krav i görligaste

mån bleve tillgodosett. Utskottet, som funnit den i motionerna I: 564 och

II: 678 föreslagna höjningen till fyra öre i nuvarande läge väl avvägd, tillstyrker

bifall till detta förslag. Däremot har utskottet icke ansett sig böra

tillstyrka bifall till motionerna I: 565 och II: 677, i vilka påyrkats en anslagshöjning

genom tillskott av låntagaravgifter. Reservationsanslaget till

ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

bör — med vederbörlig hänsyn till automatiska utgiftsförändringar — med

hänsyn till vad utskottet nu förordat för nästa budgetår uppföras med

(1 020 000 + 160 000 + 327 000 =) 1 507 000 kronor.

Utskottet delar departementschefens i propositionen framförda uppfattning,

att samhällets kulturpolitiska uppgift bör syfta till ökat stöd åt konstnärlig

verksamhet av olika slag. Därvid bör hänsyn tagas till det förhållandet,

att flera konstnärsgrupper befinner sig i eu ekonomisk situation,

fullt jämförbar med den, som gäller för andra konstniirskategorier, vilka

tidigare kommit i åtnjutande av stöd från samhällets sida. Utskottet tillstyrker

därför bifall till det i motionerna I: 564 och II: 678 föreslagna särskilda

reservationsanslaget av 150 000 kronor till stipendier åt andra konst
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1961

närer, d. v. s. koreografer, filmskapare, regissörer, skådespelare, exekutörer

på det musikaliska området, dansare och konsthantverkare. Fördelningen

av detta anslag bör enligt utskottets mening tills vidare ske genom en särskild

stipendienämnd. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda

närmare föreskrifter beträffande stipendiernas fördelning och utdelning

ävensom de bestämmelser i övrigt, som må befinnas erforderliga.

Utskottet anser även att möjligheterna till avsättning av konstnärliga

produkter bör ökas. Härvidlag har i de nyssnämnda motionerna I: 564 och

II: 678 framlagts förslag, som enligt utskottets mening är värda beaktande.

Sålunda har där föreslagits, att staten genom beställningar av svensk dramatik

och svensk musik borde stödja svenska författare och tonsättare.

Utskottet förordar i enlighet med yrkanden i motionerna, att för vardera

kategorien anvisas ett särskilt anslag av 40 000 kronor för beställningsarbeten

genom teatrar och konsertgivande institutioner. Fördelningen av

dessa belopp bör ske efter ansökan från vederbörande institution genom

teaterrådet respektive musikaliska akademien.»

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 315

och II: 314 samt I: 564 och II: 678, sistnämnda båda motioner

i vad de avse tillämpning av den s. k. enprocentregeln,

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till

nästa års riksdag om tillämpning av nämnda regel;

VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 564 och II: 678 ävensom

med avslag å motionerna I: 565 och II: 677, samtliga

motioner i vad de avse medelstilldelningen till ersättning åt

författare m. fl., till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 1 507 000 kronor;

VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 564

och II: 678, såvitt här är i fråga, till Stipendier åt andra

konstnärer för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor;

IX. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 564

och II: 678, såvitt här är i fråga, till Ersättning åt svenska

tonsättare för beställningsarbeten för budgetåret 1961/62

anvisa ett anslag av 40 000 kronor;

X. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 564

och II: 678, såvitt här är i fråga, till Ersättning åt svenska

dramatiker för beställningsarbeten för budgetåret 1961/62

anvisa ett anslag av 40 000 kronor;»

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa organisationsfrågor inom skolväsendet m. m. a1 i texten