Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1961/62 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
1961-05-19 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1961/62 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
1
Nr 128
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1961/62 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet
jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under tredje huvudtiteln (punkt
14, s. 20—31 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 3 januari 1961) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag
av 34 600 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar öhman och Helmer Persson (I: 18) och den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg m. fl. (II: 28), i vilka hemställts, att riksdagen i
skrivelse till regeringen hemställer om skyndsam utredning och förslag med
syfte att ställa ett räntefritt lån å en miljard kronor till förfogande för att
bygga upp näringslivet i ett lämpligt antal utvecklingsländer,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 67) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 80), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling
av tredje huvudtiteln, Bidrag till internationell hjälpverksamhet, måtte
besluta att
A. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
1. att Sverige inom FN och eljest i det internationella samarbetet måtte
verka för att regeln om att bistånd till utvecklingsländerna skall motsvara
1 procent av nationalinkomsten snarast möjligt blir allmänt vedertagen,
2. att en plan för den samlade svenska biståndsinsatsens höjning inom
rimlig tid till 1 procent av nationalinkomsten måtte upprättas,
3. att frågan om statligt stöd till den svenska missionens biståndsinsatser
i utvecklingsländerna skyndsamt måtte utredas, varvid frågan om anslag
på tilläggsstat särskilt må prövas;
B. Ull Bidrag till internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 51 000 000 kronor att fördelas på sätt som
i motionen anförts; samt
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 128
2
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
C. beakta vad i motionen i övrigt anförts,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Hamrin-Thorell (I: 113) och den andra inom andra kammaren av herr
Rimmerfors (II: 143), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om utredning av frågan huruvida och under vilka former
vapenfria värnpliktiga kan beredas möjlighet att användas i svenska tekniska
och humanitära biståndsprogram,
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson m. fl. (I: 180) och den andra inom andra kammaren av
fru Sjövall m. fl. (II: 279), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning rörande problemen om forskningsinsatser för utvecklingsländerna
samt
att Kungl. Maj :t för 1962 års riksdag framlägger de förslag som härav
kan föranledas,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson m. fl. (I: 181) och den andra inom andra kammaren av
tru Sjövall m. fl. (II: 278), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj :t hemställa att åtgärder vidtages
1) för att samordna biståndsverksamheten till utvecklingsländerna i dess
helhet;
2) för att underlätta en ökad och förbättrad rekrytering av experter till
biståndsverksamheten;
3) för att förbättra möjligheterna för svenska företag att etablera verksamhet
i utvecklingsländerna;
4) för att underlätta importen från utvecklingsländerna,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 184) och den andra inom andra kammaren av herr
Neländer m. fl. (II: 288), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte uttala sig för
att ett intimare samarbete mellan Centralkommittén och Svenska missionsrådet
kommer till stånd,
att en viss spridning av den svenska hjälpverksamheten åstadkommes
i syfte att knyta kontakter med de nya staterna i Afrika och att dessa insatser
kan förmedlas även genom svenska missioner samt
att likaledes de i dessa länder arbetande svenska missionerna får möjlighet
att medverka vid urvalet av stipendiater,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bengt Gustavsson och Tage Johansson (I: 189) och den andra inom
andra kammaren av herrar Lindahl och Lundkvist (II: 280), i vilka hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att frågan om inrättande
av ett Afrika-institut blir föremål för skyndsam utredning,
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Kaijser och Schött (I: 304) och den andra inom andra kammaren
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
3
av herr Källenius och fröken Karlsson (II: 366), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj :t hemställa att åtgärder vidtages för att
1. få till stånd en allmän samordning av statens bistånd till u-länderna
med näringslivets ekonomiska och tekniska insatser i fråga om exporten;
2. underlätta skapandet av ett särskilt institut för finansiering av exporten
till u-länderna;
3. genomföra ett system med statliga garantier vid investeringar i u-länderna;
4.
främja utlandspersonalens intressen och behov av utbildning liksom
utbildningen i Sverige av lämplig personal från u-länderna;
5. undersöka möjligheterna till en vidgad nordisk samverkan för ökad
export,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (1:306) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 363), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av anslaget till Bidrag till internationell hjälpverksamhet under tredje
huvudtiteln måtte
A. besluta bifalla de föreslagna anslagen, dock att a) tillskott av statsmedel
skall utgå till insamlingen Sverige hjälper med samma belopp som
den enskilda bidragsgivningen ger utan maximering, b) ytterligare 10 milj.
kronor bör ställas till förfogande för förstärkning av EFTA och Särskilda
fonden inom FN och c) bidraget till FN:s barnfond bör höjas från föreslagna
1 520 000 kronor till 1 800 000 kronor, d. v. s. med 280 000 kronor;
B. besluta ställa 5 milj. kronor till förfogande för vederbörliga organ för
vidgat hälsovårdsprogram i Etiopien med särskild inriktning på spetälskebekämpningen;
C.
besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att ställa upp till 2,5 milj. kronor till
förfogande för de svenska missionernas i f. d. belgiska Kongo skolor och
sjukvård för den händelse hittills utgående statsbidrag helt eller delvis
skulle utebli;
D. besluta anvisa 1,5 milj. kronor för utsändande av biträdande experter
för FN:s multilaterala bistånd;
E. besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam och
kvalificerad utredning rörande
a) åtgärder för en sådan utformning av det svenska kreditgarantisystemet
att detta bättre anpassas till det särskilda krav som ställs vid export
till utvecklingsländerna,
b) skapande av möjligheter för svenska investeringar och verksamhet
utomlands att uppnå garantier mot förluster på grund av politiska risker,
c) åtgärder för att undanröja sådana inslag i den svenska respektive
inom med Sverige i internationella organisationer samarbetande länders
handelspolitik som kan vara ägnade att motverka en konstruktiv utvecklingspolitik
i fråga om utvecklingsländerna;
F. besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om cn utredning rörande
4
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
möjligheterna att skapa ett beredskapslager av livsmedel för snabbhjälp i
katastrofsituationer;
G. med hänsyn till kravet på en snabb ökning av de svenska biståndsinsatserna
hemställa att en delegation med parlamentarisk förankring och
med företrädare för folkrörelser, näringsliv och Svenska missionsrådet tillsättes
med uppgift att fortlöpande och i kontakt med Centralkommittén för
svenskt tekniskt bistånd åt mindre utvecklade områden följa den svenska
biståndsverksamheten, verka för önskvärd samordning samt förbereda och
framlägga förslag till vidgade insatser;
H. hemställan att Kungl. Maj :t även i övrigt beaktar vad i motionen anförts,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Schött (I: 325) och den andra inom andra kammaren av fru LidmanFrostenson
(II: 364), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
a) besluta anvisa för år 1961 till de internationella stipendiefonderna ett
lika stort bidrag som insamlats till dessa, dock högst 391 000 kronor;
b) såsom Bidrag till internationella stipendiefonder för år 1961 anvisa
ett anslag av 391 000 kronor, samt
c) i övrigt beakta vad i motionen anförts,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Segerstedt Wiberg (1:395) och den andra inom andra kammaren av fru
Johansson m. fl. (11:453), i vilka hemställts, att riksdagen måtte räkna
upp bidraget till UNICEF för budgetåret 1961/62 från föreslagna 1 520 000
kronor till 1 800 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wirmark och Hellebladh (I: 399) och den andra inom andra kammaren
av fru Lindskog m. fl. (II: 454), i vilka hemställts, att riksdagen
beslutar uppräkna anslaget för bilateralt bistånd med ytterligare två miljoner
kronor, varav en miljon kronor för yngre biträdande experter att
anställas av centralkommittén i anslutning till multilaterala experters
arbete och en miljon att ställas till centralkommitténs förfogande för mera
brådskande biståndsinsatser efter kommitténs prövning,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Nilsson i Gävle och Johansson
i Stockholm väckt motion (II: 456), vari hemställts, att riksdagen för
sin del beslutar att § 2 i lagen om vapenfria värnpliktiga av den 26 mars
1943 skall erhålla följande ändrade lydelse:
Vapenfri värnpliktig skall uttagas till
a) sjukvårdstjänst vid krigsmakten eller
b) tjänstgöring vid luftskyddet
c) tjänstgöring i uppbyggnadsarbete eller humanitärt hjälparbete i utvecklingsländerna
i av Kungl. Maj :t godkända organisationers och hjälporgans
regi.
Vapenfri värnpliktig må också, när omständigheterna påkallar sådant,
uttagas till eller användas i expeditions-, yrkes- och handräckningstjänst
5
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
eller civilt arbete vid krigsmakten eller för civilt arbete utom densamma
för statens eller kommuns räkning.
Vapenfri värnpliktig skall vara befriad från att övas i vapens bruk och
från att bära vapen eller ammunition.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 28, II: 80, II: 143, II: 279, II: 278, II: 288, II. 280,
II: 366, II: 363, I: 325, II: 453, II: 454 och II: 456.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 900 000 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1960/61 fanns totalt 3 699 673 kronor i reservationsmedel,
varav dock större delen var genom utfästelser bundna eller
eljest disponerade belopp.
Anslagen för budgetåren 1959/60 och 1960/61 ävensom de beräknade utgifterna
för budgetåret 1961/62 har sammanförts i följande tablå.
I. Multilateral verksamhet för
tekniskt bistånd ............
II. Bilateral verksamhet för tek- niskt bistånd ..............
III. Övrig internationell hjälpverk- samhet ....................
IV. Bidrag till insamlingen »Sve- rige Hjälper» ..............
Budgetåret
1959/60
16 900 000
2 450 000
1 525 000
Budgetåret
1960/61
16 900 000
2 475 000
1 525 000
Budgetåret
1961/62
(förslag)
19 000 000
10 575 000
2 025 000
3 000 000
Summa kronor 20 875 000
I. Multilateral verksamhet för tekniskt bistånd
20 900 000
34 600 000
Budgetåret
Budgetåret
Budgetåret
a) Förenta Nationernas utvidgade
verksamhet för tekniskt bistånd
1959/60
1960/61
1961/62
(förslag)
(EPTA) ....................
b) Förenta Nationernas särskilda
4 670 000
4 670 000
*5 200 000
fond (Specialfonden) ........
c) Förenta Nationernas barnfond
10 880 000
10 880 000
10 880 000
(UNICEF) ..................
d) Anslag till FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisation (FAO),
till Internationella arbetsorga- nisationen (ILO) och till Världs- hälsoorganisationen (WHO) för
1 350 000
1 350 000
1 520 000
särskilda ändamål m. m.......
—
—
1 400 000
Summa kronor 16 900 000 16 900 000 19 000 000
* Motsvarande 1 miljon dollar.
6
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
a—b) Förenta Nationernas verksamhet för tekniskt bistånd (EFTA) och
Specialfonden)
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår avsetts tillhopa
15 550 000 kronor, varav 4 670 000 kronor för EPTA och 10 880 000 kronor
för Specialfonden.
Departementschefen har anfört följande:
»Inom ramen för Förenta Nationernas utvidgade verksamhet för tekniskt
bistånd (EPTA) ställes årligen inemot 2 500 experter från olika
länder till förfogande som rådgivare på områden av väsentlig betydelse
för det mottagande landets ekonomiska och sociala utveckling. Därjämte
utdelas ett nästan lika stort antal stipendier till personer i utvecklingsländerna.
EPTA har under en mer än tioårig verksamhet stabiliserat sin
ställning som ett högt värderat internationellt clearingorgan för kunskaper
och erfarenheter, som kan användas i utvecklingens tjänst. Det
har emellertid enligt sina statuter inga befogenheter att ge investeringshjälp
för demonstrationsprojekt, där experterna kan åskådliggöra hur
en viss teknisk eller social process går till. Då detta kändes som en brist
av FN:s medlemsstater, beslöt församlingen år 1958 att — likaledes med
frivilliga bidrag — inrätta en särskild fond för främjande av utvecklingsländernas
egen investeringsverksamhet genom kartläggning av deras naturtillgångar
och upprättande av utbildningscentra. Intresset för den särskilda
fondens verksamhet har varit stort, inte minst bland utvecklingsländerna,
som funnit dess kombination av tekniskt bistånd och kapitalhjälp för inköp
av utrustning väl avvägd.
Sverige tillmäter verksamheten i EPTA och Specialfonden stor betydelse
och tillhör även de större bidragsgivarna, vare sig man räknar i årliga
penningbidrag eller i antalet utsända experter och mottagna stipendiater.
Med all sannolikhet kommer anspråken efter hand att öka på Sveriges
deltagande i dessa biståndsprogram, och det har riktat uppmärksamheten
på frågan om sambandet mellan våra finansiella insatser och personella
resurser. Om vårt land skall kunna motsvara dessa anspråk, förutsätter
detta dels en rationell organisation för handhavandet inom landet av verksamheten
för tekniskt bistånd, dels tillräcklig och kvalificerad personal för
de därmed förenade uppgifterna. Behovet av personal gör sig gällande både
för administrativa och andra funktioner inom de institutioner, som har
direkt befattning med biståndsverksamheten, för expert- och läraruppdrag
i utvecklingsländerna och för utbildning och handledning här hemma av stipendiater
och kursdeltagare från dessa länder. En utredning av dessa frågor
har därför ansetts påkallad, och efter Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades
den 20 maj 1960 särskilda sakkunniga för att utreda de organisatoriska
frågorna och möjligheterna till en förstärkning av de personella
resurserna för biståndsverksamheten.
7
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
Beträffande det svenska bidraget till FN:s utvidgade verksamhet för tekniskt
bistånd (EPTA) för nästa budgetår föreslår jag, att under denna post
upptages ett belopp av 5 200 000 kronor, motsvarande 1 000 000 dollar, en
höjning med drygt 10 procent. Till Specialfonden, där Sveriges bidrag redan
ligger högt i förhållande till andra staters, föreslås ett oförändrat anslag av
10 880 000 kronor.»
c) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF)
Sveriges bidrag till berörda ändamål har under innevarande budgetår
uppgått till 1 350 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande:
»Sverige har under flera år gjort en aktiv insats i UNICEF och är för
närvarande representerat i dess styrelse. På svensk sida har man strävat
efter ökad samordning av UNICEF:s hjälpinsatser med FN:s övriga fackorgan
i de enskilda länderna. Denna strävan har vunnit ökad förståelse
inom organisationen, vilket kommit till uttryck i dess praktiska verksamhet.
Jag förordar en uppräkning av anslaget med 170 000 kronor eller ciika
12 procent. Anslaget torde sålunda uppföras i budgeten med ett belopp
av 1 520 000 kronor.»
d) Anslag för särskilda ändamål
Inom några av Förenta Nationernas fackorgan har önskemål aktualiserats,
som främst tar sikte på att förbättra de sociala villkoren i underutvecklade
områden. Ansträngningarna att öka näringslivets produktivitet
och därmed försörjningsmöjligheterna i sådana områden försvåras nu i
stor utsträckning genom att den oskolade arbetskraften ofta och oberäkneligt
uteblir från arbetsplatserna på grund av kroppslig svaghet, förorsakad
av undernäring, sjukdomar och en låg levnadsstandard överhuvudtaget.
I syfte att underlätta lösningen av arbetsmarknadsfrågor och därmed
sammanhängande sociala problem har Internationella arbetsorganisationens
(ILO) senaste arbetskonferens, i juni 1960, givit sin anslutning till ett förslag
om inrättandet av ett ILO:s studiecentrum för arbetsmarknadsfrågor
och socialpolitik. Institutet är avsett att bli ett slags högskola där kurser,
seminarier och rundabordskonferenser anordnas med deltagare från arbetsmarknadens
partsorganisationer, näringslivet, jordbruket, förvaltningen och
forskningen och med tyngdpunkten i arbetet förlagd till de underutvecklade
ländernas problem. Institutet skall bygga på en grundfond av 5 miljoner
dollar, och medlemsländerna har inbjudits att med frivilliga anslag bidraga
till etableringen av denna fond.
Undernäringens problem berör både den arbetskraft, som sysselsättes i ett
outvecklat näringsliv, och de familjer som måste leva på dess inkomster.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) inledde den 1 juli 1960
en femårig kampanj under mottot »Frihet från hunger». Den förutsätter
8
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
en intensifiering av forskningen och undervisningen angående mänsklighetens
näringsbehov och möjligheterna att öka produktionen av livsmedel och
göra distributionen därav effektivare. Då detta kostar mera pengar än vad
FAO:s ordinarie budget kan släppa till, har organisationen vädjat till medlemsnationerna
om frivilliga bidrag för ändamålet.
Av sjukdomar, som bryter ner människorna i tropiska länder och gör dem
oförmögna att med arbete försörja sig, är malarian den mest spridda. Inom
Världshälsovårdsorganisationen (WHO) pågår sedan ett par år en antimalariakampanj,
som huvudsakligen finansieras med frivilliga bidrag från
medlemsländerna. Tidigare frivilligbidrag är snart uttömda, och organisationen
har riktat en förnyad vädjan till medlemsländerna om bidrag för ändamålet.
Departementschefen har anfört följande:
»För Sverige, som har en välorganiserad arbetsmarknad, där arbetskonflikter
är sällsynta, och en yrkesskicklig arbetarstam med i stort sett goda
arbetshygieniska betingelser, är det naturligt att intressera sig för det
projekt, som rekommenderats av Internationella arbetsorganisationen, och
bidraga till grundfonden för ett arbetsmarknadspolitiskt studiecentrum.
Medel för ändamålet bör anvisas, sedan förutsättningarna klarlagts för en
noidisk insats för ändamalet. Även »Frihet från hunger»-kampanjen bör
kunna påräkna ett positivt gensvar från svensk sida i form av ett bidrag,
som anpassas till det program för kampanjen, som håller på att ta form.
WHO har som nämnts inlett en tidsbegränsad kampanj med målsättningen
att inom fem år få bukt med malarians smittokällor. På en tidigare vädjan
om frivilliga bidrag för ändamålet har organisationen från tredje huvudtitelns
anslag för internationell hjälp anvisats ett mindre anslag av 100 000
kronor. En förnyad vädjan föreligger nu med anledning av att kampanjens
ekonomiska tillgångar beräknas vara uttömda med utgången av år 1961.
Världshälsovårdsorganisationen sammanträder till årskonferens våren 1961
för att uppgöra sitt arbetsprogram för 1962. Tillräckliga medel bör reserveras
för att möta de anspråk, som kan bli följden av konferensens ställningstaganden
eller rekommendationer och de åtaganden som i samband
därmed kan anses påkallade från svensk sida.
För de ovannämnda tre ändamålen beräknar jag ett belopp av 1,4 miljon
kronor, att fördelas mellan dem med hänsyn till de ännu inte helt preciserade
förutsättningarna. Jag föreslår alltså, att under denna post upptages
ett belopp av 1 400 000 kronor.»
II. Bilateral verksamhet för tekniskt bistånd
Budgetåret Budgetåret
1959/60 1960/61
Budgetåret
1961/62
(förslag)
a) Fältprojekt i utvecklingsländer
jämte kurser och annan utbildning
i Sverige ..............
1 750 000
1 750 000
9 075 000
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
9
b) Stipendier
c) Administrationen (Svenska in
-
Budgetåret Budgetåret
1959/60 1960/61
400 000
400 000
Budgetåret
1961/62
(förslag)
800 000
stitutet och Centralkommittén)
*300 000 *325 000 700 000
Summa kronor 2 450 000 2 475 000 10 575 000
* Dessa belopp hänför sig uteslutande till administrationen av den multilaterala verksamheten.
Administrationen av det bilaterala programmet bekostas under ifrågavarande budgetår av
anslaget till Centralkommitténs allmänna verksamhet.
a—b) Fältprojekt i utvecklingsländer. Kurser och annan utbildning i Sverige.
Stipendier.
Till ifrågavarande ändamål har innevarande budgetår avsetts 1 750 000
kronor.
Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd driver för närvarande med
statsmedel dels en svensk-pakistansk yrkesskola i Karachi, dels ett svensketiopiskt
byggnadstekniskt institut i Addis Abeba. Vidare har Centralkommittén
under 1959/60 i samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation
(FAO) med statsmedel finansierat en växtförädlingskurs i Lund
och Svalöv. Därjämte har förberedelser igångsatts på ett internationellt
fysikseminarium i Uppsala och viss elektroteknisk utrustning lämnats till
Pakistan. Under innevarande budgetår bestrides dessutom kostnaderna
för två svenska instruktionssköterskor för hälsovårdsarbeten i Ghana och en
expert i huslig ekonomi i Etiopien, där Centralkommittén med insamlingsmedel
driver ett barnsjukhus vid sidan om det förut nämnda byggnadsinstitutet.
Likaledes finansieras av insamlingsmedel ett familj eplaneringsprojekt
på Ceylon.
Centralkommittén har — huvudsakligen på grundval av förslag, som framlagts
i ett betänkande »Sverige Hjälper —• ett handlingsprogram», begärt
bidrag av statsmedel med 11 692 000 kronor, varav för nya biståndsinsatser
i runt tal 6 miljoner kronor.
Centralkommittén föreslår en fortsatt biståndsverksamhet, som liksom
hittills innefattar dels fältprojekt med huvudsaklig inriktning på praktisk
yrkesutbildning, hälso- och sjukvård samt familjeplanering, dels även kurser
och stipendieverksamhet. Vad beträffar den geografiska fördelningen av
sådana insatser eftersträvas en regional koncentration av verksamheten och
därmed i möjligaste mån en samordning och samverkan mellan de enskilda
svenska projekten samt mellan dessa och annan internationell biståndsverksamhet
inom regionen. Centralkommittén framlägger sitt förslag rörande biståndsverksamhetens
omfattning under budgetåret 1961/62 under förutsättning,
alt kommittén såvitt möjligt redan under innevarande budgetår skall
kunna företaga de erforderliga förberedelserna för att den vidgade verksamheten
måtte kunna igångsättas snarast möjligt efter budgetårsskiftet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
Kostnaderna under 1961/62 för fortsättande av nuvarande projekt i oförändrad
omfattning uppskattar Centralkommittén till 2 814 000 kronor. Centralkommittén
förordar samtidigt en avsevärd utvidgning av den nu bedrivna
verksamheten i Etiopien, Pakistan och på Ceylon och av den därmed förknippade
stipendieverksamheten. Man tänker sig, att forsknings- och materialprovningsavdelningen
vid byggnadsinstitutet i Addis Abeba skall få en
större verksamhetsradie och utsträcka sin service även till angränsande delar
av Östafrika och att i samband därmed genom stipendier skall öppnas
vissa studiemöjligheter på byggnadsområdet i Sverige. Verksamheten vid
byggnadsinstitutet skulle enligt detta förslag bedrivas i nära samarbete med
FN :s ekonomiska Afrika-kommission, som har sitt säte i Addis Abeba, och
samordnas med FN:s »Low-cost housing program». Även för yrkesskolan i
Karachi föreslås en utbyggnad. Nya yrkesavdelningar för mekaniker, reparatörer
och el-installatörer ingår i programmet samt, för att underlätta elevernas
inträde i förvärvslivet, en småindustrikonsulent och en lånefond för
sinåföretagsetablering. Vad beträffar familjeplaneringsverksamheten på Ceylon
tänker sig Centralkommittén möjligheten av att vidga verksamhetsräjongen
med ytterligare några byområden. Kostnaderna för utbyggnad av nuvarande
verksamhetsgrenar kalkylerar Centralkommittén till i runt tal 2,1
miljoner kronor.
Slutligen föreslår Centralkommittén vissa nya biståndsinsatser. I Asien
förordar kommittén bl. a. en ny yrkesskola i Chittagong i Pakistan, en familj
eplaneringsinsats i samma land, ett småindustriinstitut i Indien och ett
tekniskt institut i Iran. I Afrika förordas bistånd till Nigeria och Liberia
i form av yrkeslärarutbildning i det förra landet och en yrkesskola i det
senare. I Sverige vill kommittén förlägga en ny kurs för förmans- och yrkeslärarutbildning
till Kockums verkstadsskola, Malmö, och utdela stipendier
till förslagsvis tio personer från utvecklingsländerna, som kan vilja studera
vid det internationella ekonomiska forskningscentrum, som torde komma
att upprättas vid Stockholms universitet.
Överhuvudtaget har stipendiefrågorna intagit en alltmera framskjuten
plats i planerna på vidgade svenska hjälpinsatser för utvecklingsländerna.
Sveriges förenade studentkårer omhändertar sedan flera år med hjälp av
statsmedel en grupp indonesiska studenter, som idkar högskolestudier
i Sverige. Även från nya länder i Afrika kan stipendiater väntas, sedan Sverige
i samband med självständighetsdagen för vissa afrikanska länder erbjudit
dem stipendiegåvor. Så har skett med Somali, Congo och Nigeria.
Till Kungl. Maj :t har ingivits ett par framställningar om anslag för upprättande
av ett internationellt universitet i Stockholm eller Lund, varvid
början skulle göras med en studiegång, där samhällsvetenskaperna ställes i
centrum.
Departementschefen har anfört följande:
»Det starka intresset för en ökad svensk direktinsats för utvecklingslän
-
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
11
derna präglar de många förslag till utformning av denna insats, som berörts i
den lämnade redovisningen. Budgetåret 1959/60 förstärktes anslagen till
FN:s biståndsverksamhet högst betydligt. En motsvarande förstärkning
av det bistånd, som lämnas direkt från Sverige till annat land, bör nu komma
till stånd. I detta syfte förordas under förevarande punkt en uppräkning av
anslaget till bilateral verksamhet, som bör ge utrymme för en väsentligt
ökad aktivitet. Valet av objekten för denna aktivitet är mindre lätt att
göra. Centralkommittén för tekniskt bistånd har helt allmänt gett uttryck
för den meningen, att man främst bör inrikta sig på att verka för praktisk
yrkesutbildning, teknisk skolning, förbättrad hälsovård och ökad upplysning
om familjeplanering. Remissinstanserna delar denna uppfattning,
och för egen del ansluter jag mig till samma mening.
På yrkesskoleområdet har Centralkommittén redan förvärvat värdefulla
erfarenheter, som bör kunna underlätta vidgade insatser för en yrkesundervisning,
till tjänst för näringslivet i utvecklingsländer. Även familjeplaneringsprojektet
på Ceylon har varit lärorikt. En formell framställning från
Pakistans regering om svenskt bistånd med familjeplanering föreligger och
bör tillmätas hög prioritet. Till yrkesutbildning bör här även räknas utbildning
av förvaltningstjänstemän och samhällsplanerare för nya stater,
som befinner sig i uppbyggnadsskedet. Det förslag, som nyligen framkommit
om universitetsutbildning i Sverige för grupper av sådana personer från utvecklingsländerna,
har inte hunnit genomarbetas med hänsyn till förutsättningarna
att sätta dem i verket. Ej heller är målsättningen fullt klar. Bland
annat kan nämnas, att från norskt håll framförts liknande, ehuru i centrala
punkter avvikande förslag och att Nordiska rådets presidium uttalat sig för
gemensamma insatser inom det tekniska biståndets ram. Inte minst det sistnämnda
gör det angeläget, att riksdagen inte låser de medel, som kan komma
att beviljas till bilateral verksamhet, vid vissa bestämda projekt. Till
skillnad från den multilaterala hjälpen, som för svenskt vidkommande endast
innebär anslagsutbetalning till vederbörande internationella organ, är
det bilaterala biståndet beroende av det intresse som ett presumtivt mottagarland
visar för svenska förslag och — eftersom bistånd av detta slag
ofta baseras på en halvering av kostnaderna i avtal mellan givar- och mottagarland
— beroende av hur raskt man kan förhandla sig fram till en hållfast
överenskommelse. Bilaterala projekt är vidare avhängiga av tillgången på
experter — lärare, läkare etc. — som kan leda arbetet ute på fältet samt av
personal i Sverige med erfarenhet av förhandlings-, planläggnings- och rekryteringsarbete.
I insikt härom förordas också senare under punkt c) en
förstärkning av anslaget till Centralkommitténs administration.
Överhuvudtaget får de olika förslag till biståndsinsatser, som framförts
från Centralkommittén och andra håll vägas sinsemellan och prioriteras såsom
arbetsobjekt under nästa budgetår med hänsyn till hur långt förberedelsearbetet
hinner och hur angelägna de framstår i förhållande till varand
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
ra. Det torde därvid få ankomma på Centralkommittén, på den tidigare
nämnda utredningen om det tekniska biståndets administration och på andra
sakkunniga, som kan komma att anlitas, att råda Kungl. Maj :t vid fördelningen
av anslaget till bilaterala insatser. Härmed förordas, att anslaget
under punkterna a) och b) uppföres med ett belopp av sammanlagt 9 875 000
kronor.»
c) Administrationen av det tekniska biståndet
De praktiska arbetsuppgifterna i samband med den internationella hjälpen
handlägges f. n. till största delen av Svenska institutets avdelning för
tekniskt bistånd, som tillika är sekretariat för Centralkommittén. I dess
uppgifter ingår rekrytering av experter och omhändertagande av stipendiater
för FN:s och de internationella fackorganens räkning och anordnande av
internationella seminarier i Sverige av biståndskaraktär. För detta arbete
har ett statsbidrag utgått, som innevarande budgetår utgör 325 000 kronor.
Kostnaderna för Centralkommitténs arbete avseende den bilaterala verksamheten
har bestritts med medel ur det allmänna anslaget till kommitténs
verksamhet och har för detta budgetår beräknats till omkring 170 000 kronor,
i vilket belopp även ingår kostnaderna för Centralkommitténs upplysningsarbete.
Departementschefen har anfört följande:
»Som jag tidigare nämnt har under 1960 tillsatts en utredning med uppdrag
att granska administrationen av Sveriges insatser i det tekniska biståndet
och föreslå rationaliseringar av denna administration. Utan att
föregripa utredningen och de förslag den kan komma med, bör dock anslag
utgå till nu ofrånkomliga personalförstärkningar. Arbetet med den multilaterala
biståndsverksamheten har inte undergått några större förändringar
under senaste budgetår, även om antalet omhändertagna stipendiater efter
hand stiger. Någon personalökning av denna anledning är därför knappast
erforderlig för närvarande.
Däremot står det bilaterala tekniska biståndet nu inför en avsevärd utbyggnad.
Såsom framgått av punkterna a) och b) föreslås för den bilaterala
verksamheten en anslagshöjning, som kan inrymma många nya ändamål,
vilkas närmare projektering och planläggning kräver mycket och omsorgsfullt
förberedelsearbete. Tidigare erfarenheter av biståndsprojekt på
tvåpartsbas visar, att den nödvändiga planeringen ofta tar längre tid än beräknat
både på grund av förvaltningsmässiga olikheter mellan länderna i
handläggningen av ärendena och på grund av ansträngda personella resurser.
Centralkommitténs sekretariat måste därför rustas väl för de nya anspråk,
som ställes på detsamma, och för att inte bli en flaskhals som inte
snabbt nog släpper igenom förverkligandet av angelägna biståndsprojekt.
Centralkommittén har själv beräknat, att kommittén skall kunna bemästra
de nya uppgifter, som den för fram i sin anslagsframställning, om dess ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
13
gifter för administration tillätes öka (från omkring 170 000 kronor) till
490 000 kronor. Mot bakgrund av att Centralkommitténs förslag till utbyggnad
av administrationen baserar sig på en statlig medelsanvisning till det
bilaterala biståndsprogrammet, som är högre än den jag funnit mig kunna
förorda, samt att utformningen av administrationen av det tekniska biståndet
är under utredning, anser jag mig för närvarande böra föreslå en
till 350 000 kronor ökad medelsanvisning för detta ändamål. Tillsammans
med de 350 000 kronor, som erfordras för fullgörande av de multilaterala
arbetsuppgifterna, kommer därmed anslaget till administration av tekniskt
bistånd att uppgå till totalt 700 000 kronor mot nuvarande 495 000 kronor.
Jag hemställer, att detta belopp måtte uppföras i budgeten. Det torde vidare
få ankomma på Kungl. Maj :t att efter utredningsarbetets avslutande i vad
avser administrationen av det svenska biståndsprogrammet ompröva administrationsbidragets
storlek samt företa den erforderliga omfördelningen
inom anslagsposten till bilateral verksamhet för tekniskt bistånd.»
III. övrig internationell hjälpverksamhet
Budgetåret
1959/60
Budgetåret
1960/61
a) Flyktinghjälp .................. 1 515 000 1 515 000
b) Katastrofhjälp och andra tillfälliga
ändamål — —
c) Arvoden till ledamöter i vissa nämnder
och kommittéer ............ 10 000 10 000
Summa kronor 1 525 000 1 525 000
Budgetåret
1961/62
(förslag)
1 515 000
500 000
10 000
2 025 000
a) Flyktinghjälp
Under posten flyktinghjälp bör enligt departementschefen upptagas ett
oförändrat belopp av 1 515 000 kronor, varav till FN:s flyktingkommissarie
600 000 kronor, till FN:s hjälporgan för Palestina-flyktingar (UNRWA)
300 000 kronor samt till annan flyktinghjälp 200 000 kronor. Till Mellanstatliga
kommittén för europeisk migration, ICEM, som ombesörjer emigrantoch
vissa flyktingtransporter från Europa, betalar Sverige ett administrationsbidrag,
som för nästa budgetår beräknas uppgå till 415 000 kronor.
Då en omprövning av Sveriges medlemskap i ICEM kan komma att aktualiseras
under nästa budgetår, är det enligt departementschefen tänkbart att
vissa medel på denna anslagspost kan komma att frigöras. De bör i så fall
disponeras för en verksamhet, som kommer flyktingarna mera direkt till
godo.
b) Katastrofhjälp och andra tillfälliga ändamål
Reservationsmedlen under denna post, som vid utgången av budgetåret
1959/60 uppgick till 583 105 kronor, är avsedda att räcka jämväl för inne
-
14 Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
varande budgetår, då inget särskilt belopp för ändamålet har uppförts i
staten.
Svårigheten att beräkna anslag för oförutsedda ting är enligt departementschefen
särskilt accentuerad när det gäller katastrofhjälp. Under vissa
år har katastrofer inträffat tätt och medlen under denna post nästan helt
tagits i anspråk, medan andra år reservationsmedel kunnat noteras vid
budgetårets slut. Under innevarande budgetår har bidrag utbetalats till
bland annat det cyklonskadade Östpakistan. Då sannolikheten talar för att
tillgängliga medel har decimerats betydligt vid slutet av detta budgetår,
förordar departementschefen, att ett anslag för katastrofhjälp och andra
tillfälliga ändamål ånyo uppföres på budgeten och att anslaget beräknas
till 500 000 kronor.
c) Arvoden till ledamöter i vissa nämnder och kommittéer
Departementschefen hemställer, att ett oförändrat belopp av 10 000 kronor
uppföres under denna post.
IV. Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper»
Centralkommittén har hemställt om ett statsanslag, motsvarande minst
vad som inflyter av frivilliga bidrag till en av Centralkommittén anordnad
»Sverige Hjälper»-insamling med början 1961, dock med en maximering av
det statliga bidraget till 6 miljoner kronor. Avsikten med nämnda insamling
är att erhålla medel för att under ytterligare en femårsperiod fullgöra åtagandena
beträffande barnsjukhuset i Etiopien och familjeplaneringsprojektet
på Ceylon. Därjämte hoppas kommittén att med insamlingsmedel
kunna finansiera dels vissa sociala och hälsovårdande åtgärder i anknytning
till de med statsmedel bekostade biståndsprojekten, dels ytterligare
en yrkesskola i lämpligt land, dels även svenska biståndsinsatser av brådskande
karaktär. Centralkommittén anser, att ett statligt bidrag till »Sverige
Hjälper»-insamlingen, som motsvarar de på frivillig väg insamlade bidragen,
i hög grad skulle stimulera insamlingsaktionen och samtidigt skapa säkra
ekonomiska garantier för den verksamhet, till vars förmån aktionen äger
rum.
Departementschefen har anfört följande:
»Den insamlingskampanj, som Centralkommittén avser att starta på nyåret
1961, utgör en upprepning av den ''Sverige Hjälper’-insamling, som
under kalenderåren 1955—1956 inbringade ca 3 miljoner kronor till Centralkommitténs
biståndsverksamhet. Bakom insamlingsaktioner av detta slag
står uppfattningen, att hjälpen till sämre lottade länder inte bara är en
fråga, som bör lösas via statsbudgeten, utan en angelägenhet som behöver
förankras även hos folket självt genom tillfällen till frivilliga personliga
insatser. Då jag delar den meningen, att ett statligt bidrag, som motsvarar
det belopp insamlingen inbringar, kan få en viss stimulerande effekt på in
-
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
15
samlingsresultatet, tillstyrker jag i princip det av Centralkommittén förordade
förfarandet, att staten tillskjuter lika mycket -— med angiven maximering
— som insamlingen kan komma att ge. Vilket slutbelopp, som den
blivande ''Sverige Hjälper’-insamlingen kan uppnå, är emellertid svårt att
bedöma för närvarande med hänsyn till de stora insamlingsaktioner, som
nyligen ägt rum i regi av Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation,
Kooperativa förbundet, missionen m. fl. Av tidigare erfarenheter
att döma torde det vara tillräckligt, om staten för det närmaste budgetåret
reserverar ett mot insamlingsresultatet svarande belopp av högst 3 miljoner
kronor att av Centralkommittén i samråd med Kungl. Maj :t användas
i insamlingens syfte.
Jag får alltså föreslå, att 3 miljoner kronor för nämnda ändamål måtte
upptagas för budgetåret 1961/62.
I den mån utgifterna under delposterna I—III visar sig inte komma att
överensstämma med beräknade belopp, torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att företaga en utjämning mellan utgiftsposterna inom ramen för
disponibla medel.»
Utskottet
Under de senaste åren har en påtaglig ökning skett av de svenska bidragen
till framför allt Förenta Nationernas verksamhet. I statsverkspropositionen
föreslås nu en anslagshöjning med sammanlagt 13 700 000 kronor. Av höjningen
avses ca 2 000 000 kronor skola användas till ökning av Sveriges
bidrag till Förenta Nationernas biståndsverksamhet och återstoden drygt
11 000 000 kronor till en utvidgning av de svenska direktinsatserna för teknisk
hjälp till utvecklingsländerna. Den föreslagna höjningen av medelsanvisningen
till olika biståndsändamål är att välkomna därför att därigenom
skapas ökade möjligheter för Sverige att aktivt medverka i strävandena att
minska den existerande klyftan mellan rika och fattiga länder.
De samlade svenska biståndsinsatserna böra enligt motionerna I: 67 och
II: 80 planeras så, att de inom rimlig tid motsvara 1 % av nationalinkomsten
samt att Sverige i det internationella samarbetet bör verka för att även
andra länder avsätta en sådan andel av nationalinkomsten för bistånd till
utvecklingsländerna. I en av Förenta Nationernas generalförsamling hösten
1960 antagen resolution, för vilken Sverige röstade, uttalas en förhoppning
om att internationellt bistånd och kapital skola väsentligt ökas till att snarast
möjligt motsvara ungefärligen 1 % av de ekonomiskt utvecklade ländernas
sammanlagda nationalinkomst. Utskottet delar denna förhoppning
och finner det naturligt, att Sverige fortsätter att verka för dess infriande.
Givetvis måste en ökning av de svenska insatserna ske stegvis efter en
omsorgsfull prövning av de projekt, för vilka Sverige engagerar sig, och i
takt med förstärkningen av de personella resurserna och den administrativa
kapaciteten på detta område. Men förverkligandet av ett konkret program
16
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
för en väsentlig utökning av Sveriges bidrag till den internationella biståndsverksamheten
bör ingå som ett betydelsefullt inslag i de kommande
årens allmänna politik. Den faktiska innebörden av ett sådant program blir
en något fördröjd takt i standardstegringen i vårt land. ökningen av biståndsverksamheten
bör emellertid framstå som ett naturligt uttryck för
att solidaritetskänslan förmår sträcka sig utöver de nationella gränserna.
Till den värdefulla tekniska biståndsverksamhet, som utföres av Förenta
Nationerna genom de med frivilliga bidrag från staterna finansierade EPTA
och Specialfonden, har Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagit en höjning
av medelsanvisningen med 530 000 kronor, vilket belopp i sin helhet
avses att tillföras EPTA. Utskottet vill erinra om att det svenska bidraget
till denna del av Förenta Nationernas tekniska biståndsverksamhet icke
ökats sedan budgetåret 1959/60, då i stället ett kraftigt initialstöd lämnades
till Specialfonden med 10 880 000 kronor. Med sistnämnda belopp, som bibehölls
för innevarande budgetår och föreslås utgå oförändrat för nästa
budgetår, är Sverige enligt vad utskottet inhämtat det fjärde största bidragslandet
av 86 bidragsgivare till Specialfonden. I motionerna I: 67 och II: 80
samt 1:306 och 11:363 yrkas, att förevarande bidrag till EPTA och Specialfonden
fördubblas respektive ökas med 10 000 000 kronor. Såsom motivering
härför hänvisas i förstnämnda båda motioner till det i samma motioner
angivna önskemålet om ökning av biståndet i förhållande till nationalinkomsten,
medan i de båda senare motionerna anföres att en Förenta
Nationernas resolution i december 1960 rekommenderar en ökning av bidragen
i syfte att snarast söka bringa EPTA:s och Specialfondens gemensamma
resurser upp till ett belopp av 150 miljoner dollar. Utskottet finner
starka skäl tala för att ett väsentligt vidgat svenskt bidrag i stor utsträckning
bör sättas in inom ramen för Förenta Nationernas verksamhet. Specialfonden
har hittills visat sig kunna väl motsvara de förhoppningar, som
knötos till dess upprättande. Ett beslut om ett svenskt bidrag som, relativt
sett, är påtagligt högre än vad andra länder varit beredda att anslå till
EPTA och Specialfonden, måste emellertid föregås av en noggrunn prövning
och ingående diskussioner med Förenta Nationernas berörda organ.
När det gäller EPTA tillkommer den omständigheten, att ett kraftigt ökat
svenskt bidrag sannolikt kommer att leda till ökade krav på personella insatser
från Sveriges sida. Utskottet, som anser en ökning av de båda organens
resurser önskvärd och som förutsätter att Kungl. Maj:t för budgetåret
1962/63 överväger en höjning av det svenska bidraget på detta område, är
icke berett att nu tillstyrka motionerna 1: 67 och II: 80 samt 1: 306 och
II: 363 i här berörda delar.
I anledning av den i motionerna I: 306 och II: 363 samt I: 395 och II: 453
föreslagna uppräkningen av bidraget till Förenta Nationernas barnfond
(UNICEF) med 280 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet
understryka önskvärdheten av fortsatt starkt svenskt stöd till de betydelse
-
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
17
fulla hjälpinsatser, som utföras av detta Förenta Nationernas organ. Efter
den 20-procentiga anslagshöjning, som genomfördes budgetåret 1959/60,
utgör Sveriges bidrag till UNICEF för närvarande 1 350 000 kronor. För
nästa budgetår har i statsverkspropositionen föreslagits en 12-procentig
höjning genom en uppräkning av bidraget till 1 520 000 kronor. Det har
bl. a. motionsvis framhållits, att trots denna ökning det svenska bidraget
till UNICEF i förhållande till kvoten i fråga om bidrag till vissa andra av
Förenta Nationernas hjälporgan ligger på en lägre nivå. Med hänsyn härtill
och till andra starka humanitära skäl, bl. a. det rådande nödläget i
Kongo, som kunna åberopas för ytterligare stöd åt barnfonden, vill utskottet
i enlighet med yrkandet i förenämnda motioner tillstyrka, att bidraget uppräknas
med 280 000 kronor.
Efter den avsevärda ökning av bidragen till den multilaterala biståndsverksamheten,
som skett sedan budgetåret 1959/60, framstår det som välmotiverat,
att den största delen av den för nästa budgetår föreslagna anslagshöjningen
är avsedd att förstärka Sveriges direkta bistånd till utvecklingsländerna.
Uppräkningen av anslaget till bilateral verksamhet medför,
att möjligheter skapas att verkställa angelägna biståndsåtgärder i anslutning
till de förslag och anslagsäskanden, som framförts av Centralkommittén
för svenskt tekniskt bistånd på grundval av de i dess utredning »Sverige
hjälper — ett handlingsprogram» gjorda rekommendationerna om en
utbyggnad av den direkta svenska hjälpen. Utan att vilja yrka på någon
låsning av de för den bilaterala verksamheten föreslagna medlen till vissa
bestämda ändamål anser utskottet i likhet med departementschefen, att
hjälpen främst bör inriktas på praktisk yrkesutbildning, teknisk skolning,
förbättrad hälsovård och ökad upplysning om familjeplanering. Utskottet
anser därjämte det vara särskilt önskvärt, att hög prioritet tillmätes bistånd
på familjeplaneringens område, som synes väl ägnat för bilaterala
åtgärder och där Sverige torde äga särskilt goda förutsättningar att göra en
insats. Det förutsättes därför, att inom ramen för anslaget erforderliga medel
komma att ställas till förfogande för den planerade utvidgningen av
Centralkommitténs pågående familjeplaneringsprojekt på Ceylon samt för
en biståndsaktion på detta område i Pakistan på grundval av den framställning
därom, som föreligger från detta lands regering.
Beträffande de i motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363 gjorda
yrkandena att någon maximering ej skall göras beträffande statsbidraget
till insamlingen »Sverige Hjälper», vill utskottet taga fasta på departementschefens
principiella tillstyrkande av att staten tillskjuter lika mycket som
insamlingen kan komma att ge. Eftersom insamlingen numera nått 5 000 000
kronor, torde de beräkningar, som föranlett Kungl. Maj:ts förslag att för
nästa budgetår upptaga 3 000 000 kronor böra revideras uppåt. Utskottet
föreslår, att, med bibehållande av principen att det statliga bidraget skall
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 128
18
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
motsvara det belopp insamlingen inbringar, för budgetåret 1961/62 8 000 000
kronor anvisas för ifrågavarande ändamål. Utskottet förutsätter, att, om
insamlingen skulle överskrida detta belopp, Kungl. Maj :t framlägger förslag
om kompletterande anslag på tilläggsstat.
Motionerna I: 306 och II: 363 samt I: 399 och II: 454 innebära en uppräkning
av medlen till bilateralt bistånd med 1 500 000 kronor respektive
1 000 000 kronor för utsändande av yngre experter i anslutning till de för
Förenta Nationernas biståndsverksamhet anlitade experternas arbete. Utskottet,
som ansluter sig till vad i nämnda motioner framhållits angående
det stora värde ur olika synpunkter av en bilateral insats i form av att biträdande
experter ställas till förfogande för en förstärkning av den multilaterala
verksamheten genom Förenta Nationerna och dess organ, vill erinra
om att utsändandet av sådana experter av utredningen »Sverige Hjälper»
tillmätts hög prioritet. Det tillhör sålunda de projekt, som i enlighet med
vad tidigare anförts bli föremål för övervägande, när det bilaterala biståndsprogrammet
för 1961/62 skall verkställas.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om det samband, som när det
gäller tekniskt bistånd föreligger mellan ökade finansiella insatser och tillgången
på personella resurser. Utsändande av biträdande experter av mera
betydande omfattning skulle ställa avsevärda anspråk på kvalificerad personal
och skulle vidare kräva en utbyggnad av det organ, som har att rekrytera
experterna. Förslag till en dylik utbyggnad ingår i det betänkande angående
ett nytt centralt organ för den svenska biståndsverksamheten, som
nyligen framlagts av den av Kungl. Maj :t den 20 maj 1960 tillkallade s. k.
Administrationsutredningen. Efter slutförande av pågående remissbehandling
avser regeringen, enligt vad utskottet inhämtat, att taga ställning till
förslaget i sådan tid, att proposition kan föreläggas årets höstriksdag i syfte
att möjliggöra att ett nytt organ för biståndet till utvecklingsländerna skall
kunna begynna sin verksamhet i början av år 1962. Utskottet förutsätter att,
inom ramen för kvarstående disponibla medel och det föreslagna beloppet
till bilateral verksamhet, medel anvisas, i den omfattning det visar sig vara
praktiskt möjligt, för rekrytering av sådana experter redan under nästa
budgetår. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:306
och II: 363 samt I: 399 och II: 454, såvitt nu är i fråga.
Till studenternas internationella stipendiefonder föreslås i motionerna
I: 325 och II: 364 skola anvisas 391 000 kronor, motsvarande för ändamålet
frivilligt insamlade belopp. Under hänvisning till att i statsverkspropositionen
upptagits ett till 800 000 kronor förhöjt belopp för stipendier samt
till det statsbidrag, som sedan flera år utgått till Sveriges Förenade Studentkårer
för stipendier åt indonesiska studenter, anser sig utskottet ej kunna
tillstyrka ifrågavarande båda motioner.
Beträffande den i motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363 förordade
medelsanvisningen för vidgat hälsovårdsprogram i Etiopien med
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961 19
särskild inriktning på spetälskebekämpningen samt för bidrag till Föreningen
Rädda barnens insamling för spetälska må erinras om att medel
för förstnämnda ändamål avses ställas till förfogande av medel från insamlingen
»Sverige Hjälper» samt att Rädda barnens insamling för spetälska
redan uppgår till över 12 000 000 kronor. Tillräckliga medel torde således
komma att slå till förfogande för den verksamhet på detta område, som det
är praktiskt möjligt att genomföra i varje fall under nästa budgetår. Med
hänvisning härtill avstyrkas motionerna.
1 motionerna I: 306 och II: 363 föreslås en höjning av medlen till bilateral
verksamhet för tekniskt bistånd genom att riksdagen bemyndigar
Kungl. Maj :t att ställa upp till 2 500 000 kronor till förfogande för de svenska
missionernas i f. d. Belgiska Kongo skolor och sjukvård för att förhindra
en begränsning av nämnda verksamhet för den händelse hittills utgående
bidrag från belgiska staten helt eller delvis skulle utebli. Även i motionerna
I: 399 och II: 454 föreslås en höjning av nyssnämnda anslag, nämligen med
1 000 000 kronor att ställas till Centralkommitténs förfogande för brådskande
biståndsinsatser i syfte att ersätta bortfall i det ekonomiska stödet
till missionens sociala verksamhet i vissa afrikanska länder. I motionerna
1: 67 och II: 80 slutligen förordas att, i den mån det befinnes lämpligt att
statsstöd lämnas till den svenska missionens biståndsinsatser i utvecklingsländerna,
härför för budgetåret 1961/62 erforderliga medel upptagas i förslag
om tilläggsanslag.
Genom i Sverige insamlade frivilliga medel har missionen sedan gammalt
bedrivit en omfattande och uppskattad hjälpverksamhet i bl. a. Afrika. Med
hänsyn till utvecklingen i utvecklingsländerna och särskilt med tanke
på de i f. d. Belgiska Kongo rådande förhållandena, är det svårt att för närvarande
med säkerhet bedöma förutsättningarna för missionens fortsatta
verksamhet där och behovet av svenska bidrag bl. a. som ersättning för
bortfallet av tidigare direkt stöd från vederbörande land. Av vikt i samband
med frågan om höjningar av medelsanvisningen för bilateral teknisk
biståndsverksamhet i syfte att ställa medel till förfogande för missionens
biståndsinsatser är även att få fastställt avgränsningen mellan tekniskt
och humanitärt bistånd och förutsättningarna för en samverkan mellan
dessa hjälpformer. Dessa frågor äro för närvarande föremål för prövning;
utskottet får därom hänvisa till vad här nedan i annat sammanhang
anföres.
Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget, att den av missionsorganisationerna
bedrivna verksamheten i görlig mån uppehälles. I
avvaktan emellertid på att ökad klarhet vinnes om förutsättningarna för
missionens fortsatta verksamhet särskilt i f. d. Belgiska Kongo och på de
slutsatser, som nyssnämnda utredning leder fram till, anser sig utskottet
icke kunna tillstyrka de i motionerna föreslagna medelsanvisningarna. Ltskottet
förutsätter dock, att om det skulle framkomma bidragsändamål på
20
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
ifrågavarande område, för vilka missionen anser statligt stöd särskilt påkallat
och som uppfylla kriterierna på tekniskt bistånd i vanlig ordning,
möjlighet att erhålla bidrag från Centralkommittén står till buds genom de
av staten tillskjutna medlen från insamlingen »Sverige Hjälper». Såsom av
det föregående framgår har utskottet tillstyrkt, att statsbidraget härför i
princip skall höjas i paritet med insainlingsbeloppet.
I detta sammanhang vill utskottet med anledning av motionerna I: 184
och 11:288 erinra om riksdagens uttalande förra året (statsutskottets utlåtande
nr 47), att något hinder för att den svenska missionen utnyttjas
för förmedling av framställningar, stipendieansökningar m. in. på här
ifrågavarande områden i princip icke föreligger. Motionerna i denna del
torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Det i motionen II: 456 gjorda yrkandet om ändring i värnpliktslagen
avstyrkes.
Genom den hreda och representativa sammansättningen av Centralkommittén
och U-beredningen anser utskottet de syften vara tillgodosedda, som
ligga bakom de i motionerna I: 181 och II: 278, I: 184 och II: 288, I: 304 och
II: 366 samt I: 306 och II: 363 framförda förslagen angående samordning
av biståndsverksamheten, bland annat genom tillsättande av en delegation
med parlamentarisk förankring och med företrädare för folkrörelser, näringsliv
och Svenska missionsrådet såsom kontaktorgan med Centralkommittén
i biståndsfrågor samt angående närmare samarbete mellan Centralkommittén
och Svenska missionsrådet. Ifrågavarande motioner, såvitt nu
är i fråga, torde icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med anledning av väckta motioner med yrkanden om utredningar och
åtgärder i skilda hänseenden vill utskottet erinra om följande.
Med tanke på det stora och positiva intresset för vidgat svenskt bistånd
till utvecklingsländerna tillsattes den 10 februari 1961 en särskild beredning
på regeringsplanet med företrädare för olika sakkunskap och intresseområden
ur näringslivet, folkrörelserna, missionen etc. Denna beredning
för internationella biståndsfrågor (U-beredningen) har till uppgift
att vara en rådgivande grupp till regeringen i frågor av principiell karaktär
rörande den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och
samordning.
I anslutning till beredningen, som inledde sitt arbete den 3 mars, komma
arbetsgrupper att få hand om sådana stora och viktiga problemkomplex,
som kräva särskild penetration. Två dylika grupper ha redan tillsatts.
Den ena skall behandla de principiella och praktiska utbildningsfrågorna
vid en vidgad svensk insats för utvecklingsländerna. En annan arbetsgrupp,
där missionen och andra privata hjälporganisationer äro särskilt företrädda,
har till uppgift att definiera och klarlägga avgränsningen mellan humanitärt
och tekniskt bistånd och undersöka möjligheterna av en närmare
samverkan mellan dessa hjälpformer.
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
21
En särskild arbetsgrupp skall även, enligt vad utskottet inhämtat, tillsättas
för en genomgång av nuvarande och andra tänkbara statliga åtgärder
på det ekonomiska och handelspolitiska området med sikte på att förbättra
utvecklingsländernas avsättningsmöjligheter och underlätta för dem
att på kommersiell basis erhålla kapital och krediter. Till de problem, som
därvid bli aktuella, höra även frågorna om exportkreditgarantier, investeringsskydd
och skattetekniska åtgärder.
I anslutning till en av Nordiska Rådet den 22 februari 1961 antagen rekommendation
har en nordisk ministerkommitté tillsatts och påbörjat sitt
arbete. Kommittén har till uppgift att tjäna som kontaktorgan för dryftande
och framläggande av förslag om konkreta samarbetsuppgifter, i vad
gäller stöd åt utvecklingsländerna från de nordiska ländernas sida.
Efter avgivandet av sitt ovannämnda betänkande angående den svenska
utvecklingshjälpens organisation har Administrationsutredningen övergått
till den andra huvuddelen av sitt uppdrag, nämligen frågorna om att underlätta
rekryteringen av svenska experter för utlandstjänst i det tekniska
biståndet och att förbättra möjligheterna att i Sverige mottaga och handleda
stipendiater. I förstnämnda hänseende skall utredningen ägna särskild
uppmärksamhet åt möjligheterna att underlätta svenskt deltagande i en
ökad biståndsverksamhet dels genom liberalisering av tjänstevillkoren
(tjänstledighet, återanställning, tillgodoräkning av lön och pension) för
dem som ställa sig till förfogande för expertuppdrag utomlands, dels ock
genom särskild utbildningsverksamhet för att ge svenska fackmän den
nödvändiga skolningen för arbetet såsom experter i utlandstjänst. Slutligen
må erinras om att Administrationsutredningen enligt sina direktiv till prövning
kan upptaga även vissa andra frågor, däribland koordinationen av statliga
och enskilda initiativ på det tekniska biståndsområdet.
Utskottet konstaterar, att det ovannämnda omfattande utredningsarbetet,
syftande till att främja vidgade och samordnande svenskabiståndsinsatser, är
inriktat på områden och frågor, motsvarande dem som enligt väckta motioner
böra bli föremål för utredningar m. m. Utskottet utgår därför från att
de motionsvis framförda kraven på utredningar och åtgärder komma att
täckas av pågående utredningsarbete. Särskild uppmärksamhet bör därvid
liksom i andra sammanhang ägnas den angelägna uppgiften att på olika sätt
underlätta handeln med och kapitaltillförseln till utvecklingsländerna.
Beträffande behandlingen av de i anslutning till här aktuella medelsanvisningar
väckta motionerna vill utskottet sammanfattningsvis anföra
följande.
På vissa punkter har utskottet funnit anledning att förorda en höjning av
de av Kungl. Maj :t äskade medlen; det gäller statsbidraget till insamlingen
»Sverige Hjälper» och bidraget till den internationella barnfonden
(UNICEF). På andra punkter synas motionärernas önskemål kunna väl
tillgodoses inom ramen för de medel, som vid bifall till utskottets förslag
22
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
komma att finnas tillgängliga under nästa budgetår; det gäller utsändandet
av biträdande experter till de för Förenta Nationernas biståndsverksamhet
anlitade experternas arbete, bekämpandet av spetälska och, till väsentliga
delar, stödet till av missionen bedriven biståndsverksamhet. Vidare torde
samtliga de utredningskrav, som framställas i motionerna komma att tillgodoses,
om än i delvis andra former än motionärerna tänkt sig. När det
slutligen gäller bidragen till EFTA och Special fonden, där Sverige redan nu
tillhör de främsta bidragsgivarna, har utskottet — som starkt understrukit
betydelsen av dessa organ — icke ansett sig kunna utan ytterligare prövning
tillstyrka en höjning utöver av Kungl. Maj :t förordad medelsanvisning.
De motioner, som i vad de icke behandlats i det föregående eller avse
medelsanvisning, sålunda torde komma att bli föremål för närmare prövning
av Administrationsutredningen respektive U-beredningen, äro I: 18 och
11:28, 1:67 och 11:80, 1:113 och 11:143, 1:180 och 11:279, 1:181 och
II: 278, I: 184 och II: 288, I: 189 och II: 280, I: 304 och II: 366 samt I: 306
och II: 363.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t låter överlämna ifrågavarande
motioner till nämnda utredning och beredning och föreslår, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
1. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67 och
II: 80, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört rörande biståndsverksamhetens
storlek i förhållande till nationalinkomsten och utformningen
av en plan för verksamheten;
2. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 304 och
II: 366 i vad de avse åtgärder för att underlätta skapandet
av ett särskilt institut för finansiering av exporten till utvecklingsländerna,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört;
3. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 306 och
II: 363 i vad de avse åtgärder för utformningen av det
svenska kreditgarantisystemet med tanke på export till utvecklingsländerna,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört;
4. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 304 och
II: 366 i vad de avse åtgärder för att undersöka möjligheterna
till vidgad nordisk samverkan för export till utvecklingsländerna,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;
5. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 181 och
11:278 i vad de avse åtgärder för att underlätta importen
23
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
från utvecklingsländerna, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört;
6. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 18 och
II : 28, I: 181 och II: 278, I: 304 och II: 366 samt I: 306 och
II: 363, sistnämnda sex motioner i vad de avse åtgärder for
att underlätta för svenska företag att etablera verksamhet
och investera kapital i utvecklingsländerna, i skrivelse till
Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
7. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 113 och
II: 143, I: 181 och II: 278 samt I: 304 och II: 366, sistnämnda
fyra motioner i vad de avse åtgärder för rekrytering och
utbildning av personal för biståndsverksamheten, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
8. att motionen II: 456 icke må av riksdagen bifallas,
9. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 180 och
II: 279, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;
10. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 306 och
II: 363 i vad de avse åtgärder på det handelspolitiska området,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;
11. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 306
och II: 363, i vad de avse utredning rörande möjligheterna
att upprätta beredskapslager av livsmedel för snabbhjälp i
katastrofsituationer, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört;
12. att motionerna I: 181 och II: 278, I: 184-och II: 288,
I: 304 och II: 366 samt I: 306 och II: 363, samtliga motioner
i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t rörande samordning
av biståndsverksamheten, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
13. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 189 och
II: 280, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;
14. att riksdagen må, i anledning av motionerna I. 67 och
II: 80 i vad de avse utredning av frågan om statligt stöd till
den svenska missionens biståndsinsatser i utvecklingsländerna,
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;
15. att motionerna I: 184 och II: 288, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t rörande missionernas möjligheter att
medverka vid valet av stipendiater, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
24
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
16. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 184 och
II: 288 i vad de avse svenska missionärers medverkan i
hjälpverksamheten för kontakter med de nya staterna i
Afrika, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;
17. att motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363,
samtliga motioner i vad de avse ytterligare medel till EPTA
och Specialfonden, icke må av riksdagen bifallas;
18. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306 och
II: 363 samt I: 395 och II: 453, förstnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, utöver av Kungl. Maj :t föreslaget bidrag
till Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) anvisa ytterligare
280 000 kronor;
19. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67 och
II: 80 samt I: 306 och II: 363, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, utöver av Kungl. Maj :t föreslaget tillskott av statsmedel
till insamlingen »Sverige Hjälper» anvisa ytterligare
5 000 000 kronor;
20. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67
och II: 80 samt I: 306 och II: 363, i vad de avse att tillskottet
av statsmedel till insamlingen »Sverige Hjälper» icke skall
maximeras, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört;
21. att motionerna 1:306 och 11:363 samt 1:399 och
II: 454, samtliga motioner i vad de avse ytterligare medel till
experter, icke må av riksdagen bifallas;
22. att motionerna I: 325 och II: 364, i vad de avse ytterligare
medel till stipendiefonder, icke må av riksdagen bifallas;
23.
att motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363,
samtliga motioner i vad de avse medel till vidgat hälsovårdsprogram
i Etiopien främst för spetälskebekämpningen,
icke må av riksdagen bifallas;
24. att motionerna 1:67 och 11:80, 1:306 och 11:363
samt I: 399 och II: 454, samtliga motioner i vad de avse medel
till de svenska missionärernas i f. d. Belgiska Kongo
skolor och sjukvård, icke må av riksdagen bifallas;
25. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363
och med avslag å motionerna I: 325 och II: 364 samt I: 399
och II: 454, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom
med bifall till motionerna 1: 395 och II: 453, till Bidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
25
internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1961/62 under
tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 39 880 000
kronor.
Stockholm den 19 maj 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun,
Bergman, Holmqvist, Fritz Persson, Ragnar Bergh, Birke, Lundström och
Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, Ståhl, Andreasson, Eliasson
i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Wedén, Gustafsson i
Uddevalla, Helén, Heckscher och Eskel.
Reservationer
1) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén
och Helén, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »De
samlade» och slutar med »dess infriande», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Eftersom Förenta Nationerna i en av generalförsamlingen antagen resolution
hösten 1960 förklarat, att de ekonomiskt utvecklade ländernas bistånd
till utvecklingsländerna väsentligt borde ökas så, att den internationella
hjälpen skulle komma att motsvara ungefärligen 1 % av de ’rika’
ländernas sammanlagda nationalinkomst, anser utskottet det nödvändigt,
att vårt land redan nu närmare planerar, hur de svenska insatserna skola
höjas.
Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna I: 67 och II: 80,
att det med största möjliga skyndsamhet upprättas en plan för den svenska
hjälpverksamhetens utbyggnad såväl vad avser den multilaterala som den
bilaterala hjälpen. Denna plan bör lämpligen innehålla dels angelägenhetsgradering
för olika arbetsuppgifter i ifrågakommande länder och dels vilka
projekt som kunna inrymmas i kostnadsramar av olika storleksordning
som av riksdagen under de närmaste åren kunna komma att ställas till förfogande
för den internationella biståndsverksamheten.
önskvärt vore om man inom rimlig tid skulle kunna komma fram till en
volym av den internationella hjälpen i överensstämmelse med den ovannämnda
av Förenta Nationernas generalförsamling beslutade målsättningen,
härvid självfallet inräknade samtliga de ekonomiska prestationer, som
göras från vårt land för detta ändamål.»
26
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
dels ock att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 67 och
II: 80, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att en plan för den svenska biståndsverksamhetens
utbyggnad måtte upprättas;»
2) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén
och Helén, vilka ansett
dels att den del i utskottets yttrande, som på s. 20 börjar med »Genom
den» och på s. 22 slutar med »sålunda anfört», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»De problem, som det gäller att angripa för att efter hand kunna förbättra
utvecklingsländernas läge, beröra kapitalförsörjningen och investeringsuppbyggnaden,
livsmedelsförsörjningen, kunskaps- och kompetensuppbyggnaden
samt familjeplaneringen.
De biståndsinsatser, som hittills kommit till stånd som led i hjälpen åt
utvecklingsländerna, ha delvis fått karaktären av hjälpaktioner i katastrofsituationer.
Vad det nu gäller är icke internationell välgörenhet utan internationell
utvecklingspolitik av långfristig och planmässig art.
De olika internationella organ, som skapats med mer eller mindre direkt
inriktning på utvecklingsländernas problem, utgöra viktiga faktorer i sammanhanget
för administration, samordning och planläggning. Men skall
deras insats kunna bli effektiv måste nödvändiga finansiella medel ställas
till deras förfogande och medlemsstaterna vara villiga att ta konsekvenserna
härav samt att i sin tur någorlunda underordna sig utvecklingspolitikens
intentioner vid utformningen av sin interna och internationella politik.
De åtgärder, som i det följande diskuteras, böra ses mot bakgrunden av
vad här anförts.
Beträffande exportkreditgarantierna kan visserligen sägas att dessa efter
den liberalisering av bestämmelserna, som skedde år 1959, till någon del
täcka även politiska risker, men i huvudsak avse de kommersiella risker.
De gynna främst exportkreditgivning till mera utvecklade stater och avse
närmast att underlätta varuhandeln. En ytterligare liberalisering av bestämmelserna
och eventuellt en subventionerad nedskärning av försäkringsavgiften
för de svenska exportkreditgarantierna skulle ge möjlighet
till en betydande ökning av den svenska kapitalexporten till utvecklingsländerna.
Den stimulerande effekt, som en förlängning av kredittiderna
skulle kunna få, bör ej heller förbises i sammanhanget.
År 1959 investerades ca 350 miljoner kronor svenskt kapital i utlandet.
Av detta belopp gick nära 200 miljoner kronor till Europa och över 100
miljoner kronor till Amerika. Endast en liten del investerades i utvecklings
-
27
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
länderna. En förklaring härtill är naturligtvis risken för nationalisering
eller andra politiska åtgärder. Det bör övervägas att skapa någon form av
garanti för svenska investeringar och lån utomlands. I utlandet är det vanligt,
att sådana garantier ombesörjas av samma organ, som handha de vanliga
exportkreditgarantierna. Även andra lösningar av problemet äro möjliga.
Det väsentliga är, att former skapas för att underlätta investeringar
i utvecklingsländerna.
Handelspolitikens utformning i fråga om utvecklingsländerna är av betydelse
även i andra avseenden än de, som berörts i det föregående. Viktigt
är att de utvecklade länderna icke uppträda så, att de samtidigt som de,
å ena sidan, i olika former bringa hjälp till ekonomisk expansion, å andra
sidan, försvåra eller rent av hindra utvecklingsländerna att fa tillfredsställande
avsättning för sina produkter. Åtgärder böra därför övervägas, som
undanröja sådana inslag i den svenska och i de med Sverige i internationella
organisationer samarbetande ländernas handelspolitik, som kunna
vara ägnade att motverka en konstruktiv politik i fråga om utvecklingsländerna.
I utvecklingsländerna arbetar livsmedelsförsörjningen med ytterligt
knappa marginaler. Det finns emellertid ett annat problem i sammanhanget.
Det gäller de akuta katastrofsituationer i fråga om livsmedelsförsörjningen
inom begränsade områden, som då och då inträffa. Här kan en relatfvt begränsad
insats under en kortare tid ofta bli till stor hjälp. Det bör övervägas
att skapa ett beredskapslager av lämpliga livsmedel för att ställas till
förfogande i akuta nödsituationer.
Eftersom det är uppenbart, att en allt större del av de medel, som erfordras
för en snabb och betydande ökning av det svenska biståndet till utvecklingsländerna,
måste ställas till förfogande via statsbudgeten eller genom
statliga åtgärder är det angeläget med en parlamentariskt förankrad utredningskommitté
för att framlägga förslag beträffande här berörda och
övriga spörsmål av betydelse för hjälpen till utvecklingsländerna. Ett skäl
för att tillskapa en sådan kommitté är det faktum, att Centralkommitténs
petita i sina detaljer icke offentliggöras av hänsyn till främmande makter.
Erfarenheten har vidare visat, att det finnes ett behov av större koordination
av de svenska insatserna från olika håll och eu mera samordnad framtidsplanering.
Detta behov skulle tillgodoses, om den nämnda parlamentariska
beredningen utökades med företrädare för folkrörelser, näiingsli\
och Svenska missionsrådet.
Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna I: 306 och II: 363,
att en kommitté med parlamentarisk förankring och med företrädare för
folkrörelser, näringsliv och Svenska missionsrådet tillsättes med uppgift
atl utreda och framlägga förslag i här angivna spörsmål.»
dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
28
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
»3. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306 och
II: 363, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om utredning rörande åtgärder för en sådan utformning
av det svenska kreditgarantisystemet att detta bättre
anpassas för export till utvecklingsländerna;
6. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 306 och
II: 363, såvitt nu är i fråga, ävensom i anledning av motionerna
I: 18 och II: 28, I: 181 och II: 278 samt I: 304 och II: 366,
sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om utredning i syfte att bereda
möjligheter för svenska investeringar och svensk verksamhet
i utvecklingsländerna;
10. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306 och
II:363,såvitt nu är i fråga,i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning rörande åtgärder för att undanröja
sådana inslag i den svenska och i de med Sverige i internationella
organisationer samarbetande ländernas handelspolitik,
som kunna vara ägnade att motverka en konstruktiv
utvecklingspolitik i fråga om utvecklingsländerna;
11. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:306
och II: 363, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om utredning rörande möjligheterna att upprätta
beredskapslager av livsmedel för snabbhjälp i katastrofsituationer;
12.
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 181 och
II: 278, I: 184 och II: 288, I: 304 och II: 366 samt I: 306 och
II: 363, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att en kommitté med parlamentarisk
förankring och med företrädare för folkrörelser,
näringsliv och Svenska missionsrådet tillsättes med uppgift
att utreda och framlägga förslag i de hänseenden, som av utskottet
angivits;»
3) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén
och Helén, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Till den»
och slutar med »berörda delar», bort ha följande lydelse:
»Mot bakgrunden av den målsättning, som utskottet godtagit för hjälpen
till utvecklingsländerna, anser utskottet det följdriktigt, att Sverige mera
väsentligt höjer sina bidrag till EPTA och Specialfonden. Uppgiften att
de berörda organens verksamhet är väl tillgodosedd under innevarande år
överensstämmer icke med dessa organs egen syn på möjligheterna att i ett
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
29
accelererat tempo utbygga hjälpverksamheten. Ett beslut, som fattades vid
1960 års generalförsamling, visar att man har färdigställt planerade projekt,
som möjliggöra en utökning av denna speciella biståndsverksamhet, så att
den redan 1962 totalt skulle omfatta 150 miljoner dollar. Som jämförelse
kan nämnas att de preliminära utfästelser, som gjorts för bidrag under
kalenderåret 1961 för EPTA och Specialfonden, enligt statsverkspropositionen
tillsammans uppgå till 88,7 miljoner dollar. Vidare har chefen för Specialfonden
förklarat, att det redan nu finnes så många välplanerade projekt,
att medlemsländernas bidrag borde fördubblas för att kunna möta behovet.
Slutligen är USA:s bidrag till de berörda organen beroende av övriga staters
insatser. Ett ökat svenskt anslag till denna hjälpverksamhet skulle därför
kunna utlösa ett större amerikanskt bidrag så att EPTA och Specialfondens
gemensamma resurser på detta sätt avsevärt förbättrades. Utskottet föreslår
därför med anledning av motionerna 1: 67 och II: 80 samt 1: 306 och
11:363, att förevarande anslag till EPTA och Specialfonden ökas med
11 400 000 kronor.»
dels ock att utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:
»17. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:67
och II: 80 samt I: 306 och II: 363, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, utöver av Kungl. Maj :t föreslaget belopp till
EPTA och Specialfonden anvisa ytterligare 11 400 000 kronor;»
4)
av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén
och Helén, vilka ansett
dels att den del i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Motionerna
I: 306» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet anser det vara av stort värde om den internationella biståndsverksamheten
kunde förstärkas genom att vårt land utsänder biträdande
experter, som kunna assistera äldre och erfarnare fackmän i Förenta Nationernas
och dess fackorgans tjänst. Att såsom gjorts gällande förslaget för
närvarande icke skulle gå att realisera på grund av rekryteringssvårigheter
har knappast stöd i verkligheten. Det livliga intresset för dylika uppdrag
visar med all tydlighet, att det icke torde vålla några svårigheter att rekrytera
personal. För de summor, som föreslagits i motionerna I: 306 och
II: 363 samt I: 399 och II: 454, torde uppskattningsvis mellan 20 och 25 biträdande
experter kunna anställas; ett så relativt litet antal villiga och
lämpliga personer kan med säkerhet påräknas. I den mån som rckryteringsorganisationen
behöver utbyggas, torde det väl kunna ske under loppet av
nästa budgetår. Det är vidare angeläget, att eu kår av erfarna biträdande
experter snarast upprättas, eftersom eu sådan kår pa längre sikt avsevält
kommer att underlätta rekryteringen av ''senior experts’ från vårt land.
30
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961
Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna 1: 306 och II: 363
samt I: 399 och II: 454, att 1 500 000 kronor anvisas för utsändandet av biträdande
experter för Förenta Nationernas multilaterala bistånd.»
dels ock att utskottets hemställan under 21. bort ha följande lydelse:
»21. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306
och II: 363 samt i anledning av motionerna I: 399 och
II: 454, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, utöver av
Kungl. Maj :t föreslaget belopp till experter anvisa ytterligare
1 500 000 kronor;»
5) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén
och Helén, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Beträffande
den» och på s. 19 slutar med »avstyrkas motionerna», bort ha följande
lydelse:
»Spetälskan är fortfarande ett av Etiopiens svåraste hälsovårdsproblem;
siffran för antalet etiopiska offer för denna förödande sjukdom torde per år
ligga över 200 000. De många förbindelser, som sedan lång tid föreligga
mellan vårt land och Etiopien, göra, att vi ha ett speciellt ansvar för den
etiopiska spetälskevård, som nu håller på att organiseras. De medel, som inflyta
genom de pågående och planerade svenska insamlingarna för att understödja
spetälskans utrotande, skola användas för att bekämpa spetälskan i
hela världen. Den del, som kan komma att anslås till den etiopiska spetälskevården,
kan icke på långt när bli tillräcklig för att på bred front bekämpa
sjukdomen i landet. Det är också uteslutet, att insamlingen ''Sverige
Hjälper’ skall kunna bidra med den erforderliga summan. Det är därför
angeläget, att Sverige via statsbudgeten anslår ett större belopp för ett vidgat
hälsovårdsprogram i Etiopien med särskild inriktning på spetälskebekämpning.
Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna I: 67 och
II: 80 samt I: 306 och II: 363, att riksdagen beslutar ställa 5 000 000 kronor
till förfogande för vederbörliga organ i och för spetälskebekämpningen i
Etiopien.»
dels ock att utskottets hemställan under 23. bort ha följande lydelse:
»23. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 306
och II: 363 samt i anledning av motionerna I: 67 och II: 80,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till vidgat hälsovårdsprogram
i Etiopien anvisa 5 000 000 kronor;»
6) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén
och Helén, vilka ansett
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961 31
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 19 börjar med »Genom
i» och på s. 20 slutar med »med insamlingsbeloppet», bort ersättas med text
av följande lydelse:
»Den svenska missionen i förutvarande Belgiska Kongo har gjort bestående
och värdefulla insatser icke minst inom undervisnings- och sjukvårdsväsendet,
men den har nu genom världshändelserna råkat i oförutsedda
ekonomiska svårigheter. Den omfattande sociala och humanitära
verksamhet, som baptistmissionen, missionsförbundet och pingströrelsen
bedrivit, har finansierats genom i Sverige insamlade medel samt genom anslag
från belgiska staten. Det senare bidraget torde ha uppgått till ca
2 500 000 kronor. Det är emellertid föga sannolikt, att de kongolesiska myndigheterna
under rådande omständigheter kunna tillskjuta nödiga medel
för att de av den svenska missionen drivna skolorna och sjukhusen skola
kunna fungera i hittillsvarande omfattning. Det synes utskottet synnerligen
angeläget, att detta sociala och humanitära arbete icke minskas i ett läge,
då en utvidgning i stället är starkt motiverad.
Utskottet föreslår därför med bifall till motionerna 1: 306 och II: 363,
att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att ställa ett belopp på upp till
2 500 000 kronor till förfogande för de svenska missionernas i förutvarande
Belgiska Kongo skolor och sjukvård för den händelse hittills utgående statsbidrag
helt eller delvis skulle utebli.»
dels ock att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:
»24. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:306
och 11:363 ävensom i anledning av motionerna 1:67 och
II: SO samt 1: 399 och II: 454, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, till de svenska missionärernas i f. d. Belgiska Kongo
skolor och sjukvård anvisa 2 500 000 kronor;»
7) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,
Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén
och Helén, vilka under förutsättning av bifall till reservationerna 3.—6.
ansett att utskottets hemställan under 25. bort ha följande lydelse:
»25. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna I: 67 och II: 80, I: 306 och II: 363 samt
1: 399 och II: 454 och med avslag å motionerna 1: 325 och
II: 364, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, och med bifall
till motionerna 1:395 och 11:453, till Bidrag till internationell
hjälpverksamhet för budgetåret 1961/62 under
tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 60 280 000
kronor.»
8) av herr Hcckschcr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande särskilda åtgärder för det norrländska jordbruket och skogsbruket, m. m. jämte i är a1 i texten