Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1961/62 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

1961-05-19 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1961/62 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

1

Nr 128

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för budgetåret

1961/62 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet

jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under tredje huvudtiteln (punkt

14, s. 20—31 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för den 3 januari 1961) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag

av 34 600 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar öhman och Helmer Persson (I: 18) och den andra inom andra kammaren

av herr Hagberg m. fl. (II: 28), i vilka hemställts, att riksdagen i

skrivelse till regeringen hemställer om skyndsam utredning och förslag med

syfte att ställa ett räntefritt lån å en miljard kronor till förfogande för att

bygga upp näringslivet i ett lämpligt antal utvecklingsländer,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 67) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 80), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling

av tredje huvudtiteln, Bidrag till internationell hjälpverksamhet, måtte

besluta att

A. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

1. att Sverige inom FN och eljest i det internationella samarbetet måtte

verka för att regeln om att bistånd till utvecklingsländerna skall motsvara

1 procent av nationalinkomsten snarast möjligt blir allmänt vedertagen,

2. att en plan för den samlade svenska biståndsinsatsens höjning inom

rimlig tid till 1 procent av nationalinkomsten måtte upprättas,

3. att frågan om statligt stöd till den svenska missionens biståndsinsatser

i utvecklingsländerna skyndsamt måtte utredas, varvid frågan om anslag

på tilläggsstat särskilt må prövas;

B. Ull Bidrag till internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 51 000 000 kronor att fördelas på sätt som

i motionen anförts; samt

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 128

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

C. beakta vad i motionen i övrigt anförts,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Hamrin-Thorell (I: 113) och den andra inom andra kammaren av herr

Rimmerfors (II: 143), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om utredning av frågan huruvida och under vilka former

vapenfria värnpliktiga kan beredas möjlighet att användas i svenska tekniska

och humanitära biståndsprogram,

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson m. fl. (I: 180) och den andra inom andra kammaren av

fru Sjövall m. fl. (II: 279), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

skyndsam utredning rörande problemen om forskningsinsatser för utvecklingsländerna

samt

att Kungl. Maj :t för 1962 års riksdag framlägger de förslag som härav

kan föranledas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson m. fl. (I: 181) och den andra inom andra kammaren av

tru Sjövall m. fl. (II: 278), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj :t hemställa att åtgärder vidtages

1) för att samordna biståndsverksamheten till utvecklingsländerna i dess

helhet;

2) för att underlätta en ökad och förbättrad rekrytering av experter till

biståndsverksamheten;

3) för att förbättra möjligheterna för svenska företag att etablera verksamhet

i utvecklingsländerna;

4) för att underlätta importen från utvecklingsländerna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 184) och den andra inom andra kammaren av herr

Neländer m. fl. (II: 288), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte uttala sig för

att ett intimare samarbete mellan Centralkommittén och Svenska missionsrådet

kommer till stånd,

att en viss spridning av den svenska hjälpverksamheten åstadkommes

i syfte att knyta kontakter med de nya staterna i Afrika och att dessa insatser

kan förmedlas även genom svenska missioner samt

att likaledes de i dessa länder arbetande svenska missionerna får möjlighet

att medverka vid urvalet av stipendiater,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bengt Gustavsson och Tage Johansson (I: 189) och den andra inom

andra kammaren av herrar Lindahl och Lundkvist (II: 280), i vilka hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att frågan om inrättande

av ett Afrika-institut blir föremål för skyndsam utredning,

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Kaijser och Schött (I: 304) och den andra inom andra kammaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

3

av herr Källenius och fröken Karlsson (II: 366), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj :t hemställa att åtgärder vidtages för att

1. få till stånd en allmän samordning av statens bistånd till u-länderna

med näringslivets ekonomiska och tekniska insatser i fråga om exporten;

2. underlätta skapandet av ett särskilt institut för finansiering av exporten

till u-länderna;

3. genomföra ett system med statliga garantier vid investeringar i u-länderna;
4.

främja utlandspersonalens intressen och behov av utbildning liksom

utbildningen i Sverige av lämplig personal från u-länderna;

5. undersöka möjligheterna till en vidgad nordisk samverkan för ökad

export,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (1:306) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 363), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av anslaget till Bidrag till internationell hjälpverksamhet under tredje

huvudtiteln måtte

A. besluta bifalla de föreslagna anslagen, dock att a) tillskott av statsmedel

skall utgå till insamlingen Sverige hjälper med samma belopp som

den enskilda bidragsgivningen ger utan maximering, b) ytterligare 10 milj.

kronor bör ställas till förfogande för förstärkning av EFTA och Särskilda

fonden inom FN och c) bidraget till FN:s barnfond bör höjas från föreslagna

1 520 000 kronor till 1 800 000 kronor, d. v. s. med 280 000 kronor;

B. besluta ställa 5 milj. kronor till förfogande för vederbörliga organ för

vidgat hälsovårdsprogram i Etiopien med särskild inriktning på spetälskebekämpningen;
C.

besluta bemyndiga Kungl. Maj :t att ställa upp till 2,5 milj. kronor till

förfogande för de svenska missionernas i f. d. belgiska Kongo skolor och

sjukvård för den händelse hittills utgående statsbidrag helt eller delvis

skulle utebli;

D. besluta anvisa 1,5 milj. kronor för utsändande av biträdande experter

för FN:s multilaterala bistånd;

E. besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam och

kvalificerad utredning rörande

a) åtgärder för en sådan utformning av det svenska kreditgarantisystemet

att detta bättre anpassas till det särskilda krav som ställs vid export

till utvecklingsländerna,

b) skapande av möjligheter för svenska investeringar och verksamhet

utomlands att uppnå garantier mot förluster på grund av politiska risker,

c) åtgärder för att undanröja sådana inslag i den svenska respektive

inom med Sverige i internationella organisationer samarbetande länders

handelspolitik som kan vara ägnade att motverka en konstruktiv utvecklingspolitik

i fråga om utvecklingsländerna;

F. besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om cn utredning rörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

möjligheterna att skapa ett beredskapslager av livsmedel för snabbhjälp i

katastrofsituationer;

G. med hänsyn till kravet på en snabb ökning av de svenska biståndsinsatserna

hemställa att en delegation med parlamentarisk förankring och

med företrädare för folkrörelser, näringsliv och Svenska missionsrådet tillsättes

med uppgift att fortlöpande och i kontakt med Centralkommittén för

svenskt tekniskt bistånd åt mindre utvecklade områden följa den svenska

biståndsverksamheten, verka för önskvärd samordning samt förbereda och

framlägga förslag till vidgade insatser;

H. hemställan att Kungl. Maj :t även i övrigt beaktar vad i motionen anförts,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Schött (I: 325) och den andra inom andra kammaren av fru LidmanFrostenson

(II: 364), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

a) besluta anvisa för år 1961 till de internationella stipendiefonderna ett

lika stort bidrag som insamlats till dessa, dock högst 391 000 kronor;

b) såsom Bidrag till internationella stipendiefonder för år 1961 anvisa

ett anslag av 391 000 kronor, samt

c) i övrigt beakta vad i motionen anförts,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Segerstedt Wiberg (1:395) och den andra inom andra kammaren av fru

Johansson m. fl. (11:453), i vilka hemställts, att riksdagen måtte räkna

upp bidraget till UNICEF för budgetåret 1961/62 från föreslagna 1 520 000

kronor till 1 800 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Wirmark och Hellebladh (I: 399) och den andra inom andra kammaren

av fru Lindskog m. fl. (II: 454), i vilka hemställts, att riksdagen

beslutar uppräkna anslaget för bilateralt bistånd med ytterligare två miljoner

kronor, varav en miljon kronor för yngre biträdande experter att

anställas av centralkommittén i anslutning till multilaterala experters

arbete och en miljon att ställas till centralkommitténs förfogande för mera

brådskande biståndsinsatser efter kommitténs prövning,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Nilsson i Gävle och Johansson

i Stockholm väckt motion (II: 456), vari hemställts, att riksdagen för

sin del beslutar att § 2 i lagen om vapenfria värnpliktiga av den 26 mars

1943 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vapenfri värnpliktig skall uttagas till

a) sjukvårdstjänst vid krigsmakten eller

b) tjänstgöring vid luftskyddet

c) tjänstgöring i uppbyggnadsarbete eller humanitärt hjälparbete i utvecklingsländerna

i av Kungl. Maj :t godkända organisationers och hjälporgans

regi.

Vapenfri värnpliktig må också, när omständigheterna påkallar sådant,

uttagas till eller användas i expeditions-, yrkes- och handräckningstjänst

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

eller civilt arbete vid krigsmakten eller för civilt arbete utom densamma

för statens eller kommuns räkning.

Vapenfri värnpliktig skall vara befriad från att övas i vapens bruk och

från att bära vapen eller ammunition.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 28, II: 80, II: 143, II: 279, II: 278, II: 288, II. 280,

II: 366, II: 363, I: 325, II: 453, II: 454 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 900 000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1960/61 fanns totalt 3 699 673 kronor i reservationsmedel,

varav dock större delen var genom utfästelser bundna eller

eljest disponerade belopp.

Anslagen för budgetåren 1959/60 och 1960/61 ävensom de beräknade utgifterna

för budgetåret 1961/62 har sammanförts i följande tablå.

I. Multilateral verksamhet för

tekniskt bistånd ............

II. Bilateral verksamhet för tek- niskt bistånd ..............

III. Övrig internationell hjälpverk- samhet ....................

IV. Bidrag till insamlingen »Sve- rige Hjälper» ..............

Budgetåret

1959/60

16 900 000

2 450 000

1 525 000

Budgetåret

1960/61

16 900 000

2 475 000

1 525 000

Budgetåret

1961/62

(förslag)

19 000 000

10 575 000

2 025 000

3 000 000

Summa kronor 20 875 000

I. Multilateral verksamhet för tekniskt bistånd

20 900 000

34 600 000

Budgetåret

Budgetåret

Budgetåret

a) Förenta Nationernas utvidgade

verksamhet för tekniskt bistånd

1959/60

1960/61

1961/62

(förslag)

(EPTA) ....................

b) Förenta Nationernas särskilda

4 670 000

4 670 000

*5 200 000

fond (Specialfonden) ........

c) Förenta Nationernas barnfond

10 880 000

10 880 000

10 880 000

(UNICEF) ..................

d) Anslag till FN:s livsmedels- och

jordbruksorganisation (FAO),

till Internationella arbetsorga- nisationen (ILO) och till Världs- hälsoorganisationen (WHO) för

1 350 000

1 350 000

1 520 000

särskilda ändamål m. m.......

—

—

1 400 000

Summa kronor 16 900 000 16 900 000 19 000 000

* Motsvarande 1 miljon dollar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

a—b) Förenta Nationernas verksamhet för tekniskt bistånd (EFTA) och

Specialfonden)

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår avsetts tillhopa

15 550 000 kronor, varav 4 670 000 kronor för EPTA och 10 880 000 kronor

för Specialfonden.

Departementschefen har anfört följande:

»Inom ramen för Förenta Nationernas utvidgade verksamhet för tekniskt

bistånd (EPTA) ställes årligen inemot 2 500 experter från olika

länder till förfogande som rådgivare på områden av väsentlig betydelse

för det mottagande landets ekonomiska och sociala utveckling. Därjämte

utdelas ett nästan lika stort antal stipendier till personer i utvecklingsländerna.

EPTA har under en mer än tioårig verksamhet stabiliserat sin

ställning som ett högt värderat internationellt clearingorgan för kunskaper

och erfarenheter, som kan användas i utvecklingens tjänst. Det

har emellertid enligt sina statuter inga befogenheter att ge investeringshjälp

för demonstrationsprojekt, där experterna kan åskådliggöra hur

en viss teknisk eller social process går till. Då detta kändes som en brist

av FN:s medlemsstater, beslöt församlingen år 1958 att — likaledes med

frivilliga bidrag — inrätta en särskild fond för främjande av utvecklingsländernas

egen investeringsverksamhet genom kartläggning av deras naturtillgångar

och upprättande av utbildningscentra. Intresset för den särskilda

fondens verksamhet har varit stort, inte minst bland utvecklingsländerna,

som funnit dess kombination av tekniskt bistånd och kapitalhjälp för inköp

av utrustning väl avvägd.

Sverige tillmäter verksamheten i EPTA och Specialfonden stor betydelse

och tillhör även de större bidragsgivarna, vare sig man räknar i årliga

penningbidrag eller i antalet utsända experter och mottagna stipendiater.

Med all sannolikhet kommer anspråken efter hand att öka på Sveriges

deltagande i dessa biståndsprogram, och det har riktat uppmärksamheten

på frågan om sambandet mellan våra finansiella insatser och personella

resurser. Om vårt land skall kunna motsvara dessa anspråk, förutsätter

detta dels en rationell organisation för handhavandet inom landet av verksamheten

för tekniskt bistånd, dels tillräcklig och kvalificerad personal för

de därmed förenade uppgifterna. Behovet av personal gör sig gällande både

för administrativa och andra funktioner inom de institutioner, som har

direkt befattning med biståndsverksamheten, för expert- och läraruppdrag

i utvecklingsländerna och för utbildning och handledning här hemma av stipendiater

och kursdeltagare från dessa länder. En utredning av dessa frågor

har därför ansetts påkallad, och efter Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades

den 20 maj 1960 särskilda sakkunniga för att utreda de organisatoriska

frågorna och möjligheterna till en förstärkning av de personella

resurserna för biståndsverksamheten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

Beträffande det svenska bidraget till FN:s utvidgade verksamhet för tekniskt

bistånd (EPTA) för nästa budgetår föreslår jag, att under denna post

upptages ett belopp av 5 200 000 kronor, motsvarande 1 000 000 dollar, en

höjning med drygt 10 procent. Till Specialfonden, där Sveriges bidrag redan

ligger högt i förhållande till andra staters, föreslås ett oförändrat anslag av

10 880 000 kronor.»

c) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF)

Sveriges bidrag till berörda ändamål har under innevarande budgetår

uppgått till 1 350 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Sverige har under flera år gjort en aktiv insats i UNICEF och är för

närvarande representerat i dess styrelse. På svensk sida har man strävat

efter ökad samordning av UNICEF:s hjälpinsatser med FN:s övriga fackorgan

i de enskilda länderna. Denna strävan har vunnit ökad förståelse

inom organisationen, vilket kommit till uttryck i dess praktiska verksamhet.

Jag förordar en uppräkning av anslaget med 170 000 kronor eller ciika

12 procent. Anslaget torde sålunda uppföras i budgeten med ett belopp

av 1 520 000 kronor.»

d) Anslag för särskilda ändamål

Inom några av Förenta Nationernas fackorgan har önskemål aktualiserats,

som främst tar sikte på att förbättra de sociala villkoren i underutvecklade

områden. Ansträngningarna att öka näringslivets produktivitet

och därmed försörjningsmöjligheterna i sådana områden försvåras nu i

stor utsträckning genom att den oskolade arbetskraften ofta och oberäkneligt

uteblir från arbetsplatserna på grund av kroppslig svaghet, förorsakad

av undernäring, sjukdomar och en låg levnadsstandard överhuvudtaget.

I syfte att underlätta lösningen av arbetsmarknadsfrågor och därmed

sammanhängande sociala problem har Internationella arbetsorganisationens

(ILO) senaste arbetskonferens, i juni 1960, givit sin anslutning till ett förslag

om inrättandet av ett ILO:s studiecentrum för arbetsmarknadsfrågor

och socialpolitik. Institutet är avsett att bli ett slags högskola där kurser,

seminarier och rundabordskonferenser anordnas med deltagare från arbetsmarknadens

partsorganisationer, näringslivet, jordbruket, förvaltningen och

forskningen och med tyngdpunkten i arbetet förlagd till de underutvecklade

ländernas problem. Institutet skall bygga på en grundfond av 5 miljoner

dollar, och medlemsländerna har inbjudits att med frivilliga anslag bidraga

till etableringen av denna fond.

Undernäringens problem berör både den arbetskraft, som sysselsättes i ett

outvecklat näringsliv, och de familjer som måste leva på dess inkomster.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) inledde den 1 juli 1960

en femårig kampanj under mottot »Frihet från hunger». Den förutsätter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

en intensifiering av forskningen och undervisningen angående mänsklighetens

näringsbehov och möjligheterna att öka produktionen av livsmedel och

göra distributionen därav effektivare. Då detta kostar mera pengar än vad

FAO:s ordinarie budget kan släppa till, har organisationen vädjat till medlemsnationerna

om frivilliga bidrag för ändamålet.

Av sjukdomar, som bryter ner människorna i tropiska länder och gör dem

oförmögna att med arbete försörja sig, är malarian den mest spridda. Inom

Världshälsovårdsorganisationen (WHO) pågår sedan ett par år en antimalariakampanj,

som huvudsakligen finansieras med frivilliga bidrag från

medlemsländerna. Tidigare frivilligbidrag är snart uttömda, och organisationen

har riktat en förnyad vädjan till medlemsländerna om bidrag för ändamålet.

Departementschefen har anfört följande:

»För Sverige, som har en välorganiserad arbetsmarknad, där arbetskonflikter

är sällsynta, och en yrkesskicklig arbetarstam med i stort sett goda

arbetshygieniska betingelser, är det naturligt att intressera sig för det

projekt, som rekommenderats av Internationella arbetsorganisationen, och

bidraga till grundfonden för ett arbetsmarknadspolitiskt studiecentrum.

Medel för ändamålet bör anvisas, sedan förutsättningarna klarlagts för en

noidisk insats för ändamalet. Även »Frihet från hunger»-kampanjen bör

kunna påräkna ett positivt gensvar från svensk sida i form av ett bidrag,

som anpassas till det program för kampanjen, som håller på att ta form.

WHO har som nämnts inlett en tidsbegränsad kampanj med målsättningen

att inom fem år få bukt med malarians smittokällor. På en tidigare vädjan

om frivilliga bidrag för ändamålet har organisationen från tredje huvudtitelns

anslag för internationell hjälp anvisats ett mindre anslag av 100 000

kronor. En förnyad vädjan föreligger nu med anledning av att kampanjens

ekonomiska tillgångar beräknas vara uttömda med utgången av år 1961.

Världshälsovårdsorganisationen sammanträder till årskonferens våren 1961

för att uppgöra sitt arbetsprogram för 1962. Tillräckliga medel bör reserveras

för att möta de anspråk, som kan bli följden av konferensens ställningstaganden

eller rekommendationer och de åtaganden som i samband

därmed kan anses påkallade från svensk sida.

För de ovannämnda tre ändamålen beräknar jag ett belopp av 1,4 miljon

kronor, att fördelas mellan dem med hänsyn till de ännu inte helt preciserade

förutsättningarna. Jag föreslår alltså, att under denna post upptages

ett belopp av 1 400 000 kronor.»

II. Bilateral verksamhet för tekniskt bistånd

Budgetåret Budgetåret

1959/60 1960/61

Budgetåret

1961/62

(förslag)

a) Fältprojekt i utvecklingsländer

jämte kurser och annan utbildning

i Sverige ..............

1 750 000

1 750 000

9 075 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

9

b) Stipendier

c) Administrationen (Svenska in
-

Budgetåret Budgetåret

1959/60 1960/61

400 000

400 000

Budgetåret

1961/62

(förslag)

800 000

stitutet och Centralkommittén)

*300 000 *325 000 700 000

Summa kronor 2 450 000 2 475 000 10 575 000

* Dessa belopp hänför sig uteslutande till administrationen av den multilaterala verksamheten.

Administrationen av det bilaterala programmet bekostas under ifrågavarande budgetår av

anslaget till Centralkommitténs allmänna verksamhet.

a—b) Fältprojekt i utvecklingsländer. Kurser och annan utbildning i Sverige.

Stipendier.

Till ifrågavarande ändamål har innevarande budgetår avsetts 1 750 000

kronor.

Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd driver för närvarande med

statsmedel dels en svensk-pakistansk yrkesskola i Karachi, dels ett svensketiopiskt

byggnadstekniskt institut i Addis Abeba. Vidare har Centralkommittén

under 1959/60 i samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

(FAO) med statsmedel finansierat en växtförädlingskurs i Lund

och Svalöv. Därjämte har förberedelser igångsatts på ett internationellt

fysikseminarium i Uppsala och viss elektroteknisk utrustning lämnats till

Pakistan. Under innevarande budgetår bestrides dessutom kostnaderna

för två svenska instruktionssköterskor för hälsovårdsarbeten i Ghana och en

expert i huslig ekonomi i Etiopien, där Centralkommittén med insamlingsmedel

driver ett barnsjukhus vid sidan om det förut nämnda byggnadsinstitutet.

Likaledes finansieras av insamlingsmedel ett familj eplaneringsprojekt

på Ceylon.

Centralkommittén har — huvudsakligen på grundval av förslag, som framlagts

i ett betänkande »Sverige Hjälper —• ett handlingsprogram», begärt

bidrag av statsmedel med 11 692 000 kronor, varav för nya biståndsinsatser

i runt tal 6 miljoner kronor.

Centralkommittén föreslår en fortsatt biståndsverksamhet, som liksom

hittills innefattar dels fältprojekt med huvudsaklig inriktning på praktisk

yrkesutbildning, hälso- och sjukvård samt familjeplanering, dels även kurser

och stipendieverksamhet. Vad beträffar den geografiska fördelningen av

sådana insatser eftersträvas en regional koncentration av verksamheten och

därmed i möjligaste mån en samordning och samverkan mellan de enskilda

svenska projekten samt mellan dessa och annan internationell biståndsverksamhet

inom regionen. Centralkommittén framlägger sitt förslag rörande biståndsverksamhetens

omfattning under budgetåret 1961/62 under förutsättning,

alt kommittén såvitt möjligt redan under innevarande budgetår skall

kunna företaga de erforderliga förberedelserna för att den vidgade verksamheten

måtte kunna igångsättas snarast möjligt efter budgetårsskiftet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

Kostnaderna under 1961/62 för fortsättande av nuvarande projekt i oförändrad

omfattning uppskattar Centralkommittén till 2 814 000 kronor. Centralkommittén

förordar samtidigt en avsevärd utvidgning av den nu bedrivna

verksamheten i Etiopien, Pakistan och på Ceylon och av den därmed förknippade

stipendieverksamheten. Man tänker sig, att forsknings- och materialprovningsavdelningen

vid byggnadsinstitutet i Addis Abeba skall få en

större verksamhetsradie och utsträcka sin service även till angränsande delar

av Östafrika och att i samband därmed genom stipendier skall öppnas

vissa studiemöjligheter på byggnadsområdet i Sverige. Verksamheten vid

byggnadsinstitutet skulle enligt detta förslag bedrivas i nära samarbete med

FN :s ekonomiska Afrika-kommission, som har sitt säte i Addis Abeba, och

samordnas med FN:s »Low-cost housing program». Även för yrkesskolan i

Karachi föreslås en utbyggnad. Nya yrkesavdelningar för mekaniker, reparatörer

och el-installatörer ingår i programmet samt, för att underlätta elevernas

inträde i förvärvslivet, en småindustrikonsulent och en lånefond för

sinåföretagsetablering. Vad beträffar familjeplaneringsverksamheten på Ceylon

tänker sig Centralkommittén möjligheten av att vidga verksamhetsräjongen

med ytterligare några byområden. Kostnaderna för utbyggnad av nuvarande

verksamhetsgrenar kalkylerar Centralkommittén till i runt tal 2,1

miljoner kronor.

Slutligen föreslår Centralkommittén vissa nya biståndsinsatser. I Asien

förordar kommittén bl. a. en ny yrkesskola i Chittagong i Pakistan, en familj

eplaneringsinsats i samma land, ett småindustriinstitut i Indien och ett

tekniskt institut i Iran. I Afrika förordas bistånd till Nigeria och Liberia

i form av yrkeslärarutbildning i det förra landet och en yrkesskola i det

senare. I Sverige vill kommittén förlägga en ny kurs för förmans- och yrkeslärarutbildning

till Kockums verkstadsskola, Malmö, och utdela stipendier

till förslagsvis tio personer från utvecklingsländerna, som kan vilja studera

vid det internationella ekonomiska forskningscentrum, som torde komma

att upprättas vid Stockholms universitet.

Överhuvudtaget har stipendiefrågorna intagit en alltmera framskjuten

plats i planerna på vidgade svenska hjälpinsatser för utvecklingsländerna.

Sveriges förenade studentkårer omhändertar sedan flera år med hjälp av

statsmedel en grupp indonesiska studenter, som idkar högskolestudier

i Sverige. Även från nya länder i Afrika kan stipendiater väntas, sedan Sverige

i samband med självständighetsdagen för vissa afrikanska länder erbjudit

dem stipendiegåvor. Så har skett med Somali, Congo och Nigeria.

Till Kungl. Maj :t har ingivits ett par framställningar om anslag för upprättande

av ett internationellt universitet i Stockholm eller Lund, varvid

början skulle göras med en studiegång, där samhällsvetenskaperna ställes i

centrum.

Departementschefen har anfört följande:

»Det starka intresset för en ökad svensk direktinsats för utvecklingslän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

11

derna präglar de många förslag till utformning av denna insats, som berörts i

den lämnade redovisningen. Budgetåret 1959/60 förstärktes anslagen till

FN:s biståndsverksamhet högst betydligt. En motsvarande förstärkning

av det bistånd, som lämnas direkt från Sverige till annat land, bör nu komma

till stånd. I detta syfte förordas under förevarande punkt en uppräkning av

anslaget till bilateral verksamhet, som bör ge utrymme för en väsentligt

ökad aktivitet. Valet av objekten för denna aktivitet är mindre lätt att

göra. Centralkommittén för tekniskt bistånd har helt allmänt gett uttryck

för den meningen, att man främst bör inrikta sig på att verka för praktisk

yrkesutbildning, teknisk skolning, förbättrad hälsovård och ökad upplysning

om familjeplanering. Remissinstanserna delar denna uppfattning,

och för egen del ansluter jag mig till samma mening.

På yrkesskoleområdet har Centralkommittén redan förvärvat värdefulla

erfarenheter, som bör kunna underlätta vidgade insatser för en yrkesundervisning,

till tjänst för näringslivet i utvecklingsländer. Även familjeplaneringsprojektet

på Ceylon har varit lärorikt. En formell framställning från

Pakistans regering om svenskt bistånd med familjeplanering föreligger och

bör tillmätas hög prioritet. Till yrkesutbildning bör här även räknas utbildning

av förvaltningstjänstemän och samhällsplanerare för nya stater,

som befinner sig i uppbyggnadsskedet. Det förslag, som nyligen framkommit

om universitetsutbildning i Sverige för grupper av sådana personer från utvecklingsländerna,

har inte hunnit genomarbetas med hänsyn till förutsättningarna

att sätta dem i verket. Ej heller är målsättningen fullt klar. Bland

annat kan nämnas, att från norskt håll framförts liknande, ehuru i centrala

punkter avvikande förslag och att Nordiska rådets presidium uttalat sig för

gemensamma insatser inom det tekniska biståndets ram. Inte minst det sistnämnda

gör det angeläget, att riksdagen inte låser de medel, som kan komma

att beviljas till bilateral verksamhet, vid vissa bestämda projekt. Till

skillnad från den multilaterala hjälpen, som för svenskt vidkommande endast

innebär anslagsutbetalning till vederbörande internationella organ, är

det bilaterala biståndet beroende av det intresse som ett presumtivt mottagarland

visar för svenska förslag och — eftersom bistånd av detta slag

ofta baseras på en halvering av kostnaderna i avtal mellan givar- och mottagarland

— beroende av hur raskt man kan förhandla sig fram till en hållfast

överenskommelse. Bilaterala projekt är vidare avhängiga av tillgången på

experter — lärare, läkare etc. — som kan leda arbetet ute på fältet samt av

personal i Sverige med erfarenhet av förhandlings-, planläggnings- och rekryteringsarbete.

I insikt härom förordas också senare under punkt c) en

förstärkning av anslaget till Centralkommitténs administration.

Överhuvudtaget får de olika förslag till biståndsinsatser, som framförts

från Centralkommittén och andra håll vägas sinsemellan och prioriteras såsom

arbetsobjekt under nästa budgetår med hänsyn till hur långt förberedelsearbetet

hinner och hur angelägna de framstår i förhållande till varand
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

ra. Det torde därvid få ankomma på Centralkommittén, på den tidigare

nämnda utredningen om det tekniska biståndets administration och på andra

sakkunniga, som kan komma att anlitas, att råda Kungl. Maj :t vid fördelningen

av anslaget till bilaterala insatser. Härmed förordas, att anslaget

under punkterna a) och b) uppföres med ett belopp av sammanlagt 9 875 000

kronor.»

c) Administrationen av det tekniska biståndet

De praktiska arbetsuppgifterna i samband med den internationella hjälpen

handlägges f. n. till största delen av Svenska institutets avdelning för

tekniskt bistånd, som tillika är sekretariat för Centralkommittén. I dess

uppgifter ingår rekrytering av experter och omhändertagande av stipendiater

för FN:s och de internationella fackorganens räkning och anordnande av

internationella seminarier i Sverige av biståndskaraktär. För detta arbete

har ett statsbidrag utgått, som innevarande budgetår utgör 325 000 kronor.

Kostnaderna för Centralkommitténs arbete avseende den bilaterala verksamheten

har bestritts med medel ur det allmänna anslaget till kommitténs

verksamhet och har för detta budgetår beräknats till omkring 170 000 kronor,

i vilket belopp även ingår kostnaderna för Centralkommitténs upplysningsarbete.

Departementschefen har anfört följande:

»Som jag tidigare nämnt har under 1960 tillsatts en utredning med uppdrag

att granska administrationen av Sveriges insatser i det tekniska biståndet

och föreslå rationaliseringar av denna administration. Utan att

föregripa utredningen och de förslag den kan komma med, bör dock anslag

utgå till nu ofrånkomliga personalförstärkningar. Arbetet med den multilaterala

biståndsverksamheten har inte undergått några större förändringar

under senaste budgetår, även om antalet omhändertagna stipendiater efter

hand stiger. Någon personalökning av denna anledning är därför knappast

erforderlig för närvarande.

Däremot står det bilaterala tekniska biståndet nu inför en avsevärd utbyggnad.

Såsom framgått av punkterna a) och b) föreslås för den bilaterala

verksamheten en anslagshöjning, som kan inrymma många nya ändamål,

vilkas närmare projektering och planläggning kräver mycket och omsorgsfullt

förberedelsearbete. Tidigare erfarenheter av biståndsprojekt på

tvåpartsbas visar, att den nödvändiga planeringen ofta tar längre tid än beräknat

både på grund av förvaltningsmässiga olikheter mellan länderna i

handläggningen av ärendena och på grund av ansträngda personella resurser.

Centralkommitténs sekretariat måste därför rustas väl för de nya anspråk,

som ställes på detsamma, och för att inte bli en flaskhals som inte

snabbt nog släpper igenom förverkligandet av angelägna biståndsprojekt.

Centralkommittén har själv beräknat, att kommittén skall kunna bemästra

de nya uppgifter, som den för fram i sin anslagsframställning, om dess ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

13

gifter för administration tillätes öka (från omkring 170 000 kronor) till

490 000 kronor. Mot bakgrund av att Centralkommitténs förslag till utbyggnad

av administrationen baserar sig på en statlig medelsanvisning till det

bilaterala biståndsprogrammet, som är högre än den jag funnit mig kunna

förorda, samt att utformningen av administrationen av det tekniska biståndet

är under utredning, anser jag mig för närvarande böra föreslå en

till 350 000 kronor ökad medelsanvisning för detta ändamål. Tillsammans

med de 350 000 kronor, som erfordras för fullgörande av de multilaterala

arbetsuppgifterna, kommer därmed anslaget till administration av tekniskt

bistånd att uppgå till totalt 700 000 kronor mot nuvarande 495 000 kronor.

Jag hemställer, att detta belopp måtte uppföras i budgeten. Det torde vidare

få ankomma på Kungl. Maj :t att efter utredningsarbetets avslutande i vad

avser administrationen av det svenska biståndsprogrammet ompröva administrationsbidragets

storlek samt företa den erforderliga omfördelningen

inom anslagsposten till bilateral verksamhet för tekniskt bistånd.»

III. övrig internationell hjälpverksamhet

Budgetåret

1959/60

Budgetåret

1960/61

a) Flyktinghjälp .................. 1 515 000 1 515 000

b) Katastrofhjälp och andra tillfälliga

ändamål — —

c) Arvoden till ledamöter i vissa nämnder

och kommittéer ............ 10 000 10 000

Summa kronor 1 525 000 1 525 000

Budgetåret

1961/62

(förslag)

1 515 000

500 000

10 000

2 025 000

a) Flyktinghjälp

Under posten flyktinghjälp bör enligt departementschefen upptagas ett

oförändrat belopp av 1 515 000 kronor, varav till FN:s flyktingkommissarie

600 000 kronor, till FN:s hjälporgan för Palestina-flyktingar (UNRWA)

300 000 kronor samt till annan flyktinghjälp 200 000 kronor. Till Mellanstatliga

kommittén för europeisk migration, ICEM, som ombesörjer emigrantoch

vissa flyktingtransporter från Europa, betalar Sverige ett administrationsbidrag,

som för nästa budgetår beräknas uppgå till 415 000 kronor.

Då en omprövning av Sveriges medlemskap i ICEM kan komma att aktualiseras

under nästa budgetår, är det enligt departementschefen tänkbart att

vissa medel på denna anslagspost kan komma att frigöras. De bör i så fall

disponeras för en verksamhet, som kommer flyktingarna mera direkt till

godo.

b) Katastrofhjälp och andra tillfälliga ändamål

Reservationsmedlen under denna post, som vid utgången av budgetåret

1959/60 uppgick till 583 105 kronor, är avsedda att räcka jämväl för inne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

varande budgetår, då inget särskilt belopp för ändamålet har uppförts i

staten.

Svårigheten att beräkna anslag för oförutsedda ting är enligt departementschefen

särskilt accentuerad när det gäller katastrofhjälp. Under vissa

år har katastrofer inträffat tätt och medlen under denna post nästan helt

tagits i anspråk, medan andra år reservationsmedel kunnat noteras vid

budgetårets slut. Under innevarande budgetår har bidrag utbetalats till

bland annat det cyklonskadade Östpakistan. Då sannolikheten talar för att

tillgängliga medel har decimerats betydligt vid slutet av detta budgetår,

förordar departementschefen, att ett anslag för katastrofhjälp och andra

tillfälliga ändamål ånyo uppföres på budgeten och att anslaget beräknas

till 500 000 kronor.

c) Arvoden till ledamöter i vissa nämnder och kommittéer

Departementschefen hemställer, att ett oförändrat belopp av 10 000 kronor

uppföres under denna post.

IV. Bidrag till insamlingen »Sverige Hjälper»

Centralkommittén har hemställt om ett statsanslag, motsvarande minst

vad som inflyter av frivilliga bidrag till en av Centralkommittén anordnad

»Sverige Hjälper»-insamling med början 1961, dock med en maximering av

det statliga bidraget till 6 miljoner kronor. Avsikten med nämnda insamling

är att erhålla medel för att under ytterligare en femårsperiod fullgöra åtagandena

beträffande barnsjukhuset i Etiopien och familjeplaneringsprojektet

på Ceylon. Därjämte hoppas kommittén att med insamlingsmedel

kunna finansiera dels vissa sociala och hälsovårdande åtgärder i anknytning

till de med statsmedel bekostade biståndsprojekten, dels ytterligare

en yrkesskola i lämpligt land, dels även svenska biståndsinsatser av brådskande

karaktär. Centralkommittén anser, att ett statligt bidrag till »Sverige

Hjälper»-insamlingen, som motsvarar de på frivillig väg insamlade bidragen,

i hög grad skulle stimulera insamlingsaktionen och samtidigt skapa säkra

ekonomiska garantier för den verksamhet, till vars förmån aktionen äger

rum.

Departementschefen har anfört följande:

»Den insamlingskampanj, som Centralkommittén avser att starta på nyåret

1961, utgör en upprepning av den ''Sverige Hjälper’-insamling, som

under kalenderåren 1955—1956 inbringade ca 3 miljoner kronor till Centralkommitténs

biståndsverksamhet. Bakom insamlingsaktioner av detta slag

står uppfattningen, att hjälpen till sämre lottade länder inte bara är en

fråga, som bör lösas via statsbudgeten, utan en angelägenhet som behöver

förankras även hos folket självt genom tillfällen till frivilliga personliga

insatser. Då jag delar den meningen, att ett statligt bidrag, som motsvarar

det belopp insamlingen inbringar, kan få en viss stimulerande effekt på in
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

15

samlingsresultatet, tillstyrker jag i princip det av Centralkommittén förordade

förfarandet, att staten tillskjuter lika mycket -— med angiven maximering

— som insamlingen kan komma att ge. Vilket slutbelopp, som den

blivande ''Sverige Hjälper’-insamlingen kan uppnå, är emellertid svårt att

bedöma för närvarande med hänsyn till de stora insamlingsaktioner, som

nyligen ägt rum i regi av Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation,

Kooperativa förbundet, missionen m. fl. Av tidigare erfarenheter

att döma torde det vara tillräckligt, om staten för det närmaste budgetåret

reserverar ett mot insamlingsresultatet svarande belopp av högst 3 miljoner

kronor att av Centralkommittén i samråd med Kungl. Maj :t användas

i insamlingens syfte.

Jag får alltså föreslå, att 3 miljoner kronor för nämnda ändamål måtte

upptagas för budgetåret 1961/62.

I den mån utgifterna under delposterna I—III visar sig inte komma att

överensstämma med beräknade belopp, torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att företaga en utjämning mellan utgiftsposterna inom ramen för

disponibla medel.»

Utskottet

Under de senaste åren har en påtaglig ökning skett av de svenska bidragen

till framför allt Förenta Nationernas verksamhet. I statsverkspropositionen

föreslås nu en anslagshöjning med sammanlagt 13 700 000 kronor. Av höjningen

avses ca 2 000 000 kronor skola användas till ökning av Sveriges

bidrag till Förenta Nationernas biståndsverksamhet och återstoden drygt

11 000 000 kronor till en utvidgning av de svenska direktinsatserna för teknisk

hjälp till utvecklingsländerna. Den föreslagna höjningen av medelsanvisningen

till olika biståndsändamål är att välkomna därför att därigenom

skapas ökade möjligheter för Sverige att aktivt medverka i strävandena att

minska den existerande klyftan mellan rika och fattiga länder.

De samlade svenska biståndsinsatserna böra enligt motionerna I: 67 och

II: 80 planeras så, att de inom rimlig tid motsvara 1 % av nationalinkomsten

samt att Sverige i det internationella samarbetet bör verka för att även

andra länder avsätta en sådan andel av nationalinkomsten för bistånd till

utvecklingsländerna. I en av Förenta Nationernas generalförsamling hösten

1960 antagen resolution, för vilken Sverige röstade, uttalas en förhoppning

om att internationellt bistånd och kapital skola väsentligt ökas till att snarast

möjligt motsvara ungefärligen 1 % av de ekonomiskt utvecklade ländernas

sammanlagda nationalinkomst. Utskottet delar denna förhoppning

och finner det naturligt, att Sverige fortsätter att verka för dess infriande.

Givetvis måste en ökning av de svenska insatserna ske stegvis efter en

omsorgsfull prövning av de projekt, för vilka Sverige engagerar sig, och i

takt med förstärkningen av de personella resurserna och den administrativa

kapaciteten på detta område. Men förverkligandet av ett konkret program

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

för en väsentlig utökning av Sveriges bidrag till den internationella biståndsverksamheten

bör ingå som ett betydelsefullt inslag i de kommande

årens allmänna politik. Den faktiska innebörden av ett sådant program blir

en något fördröjd takt i standardstegringen i vårt land. ökningen av biståndsverksamheten

bör emellertid framstå som ett naturligt uttryck för

att solidaritetskänslan förmår sträcka sig utöver de nationella gränserna.

Till den värdefulla tekniska biståndsverksamhet, som utföres av Förenta

Nationerna genom de med frivilliga bidrag från staterna finansierade EPTA

och Specialfonden, har Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagit en höjning

av medelsanvisningen med 530 000 kronor, vilket belopp i sin helhet

avses att tillföras EPTA. Utskottet vill erinra om att det svenska bidraget

till denna del av Förenta Nationernas tekniska biståndsverksamhet icke

ökats sedan budgetåret 1959/60, då i stället ett kraftigt initialstöd lämnades

till Specialfonden med 10 880 000 kronor. Med sistnämnda belopp, som bibehölls

för innevarande budgetår och föreslås utgå oförändrat för nästa

budgetår, är Sverige enligt vad utskottet inhämtat det fjärde största bidragslandet

av 86 bidragsgivare till Specialfonden. I motionerna I: 67 och II: 80

samt 1:306 och 11:363 yrkas, att förevarande bidrag till EPTA och Specialfonden

fördubblas respektive ökas med 10 000 000 kronor. Såsom motivering

härför hänvisas i förstnämnda båda motioner till det i samma motioner

angivna önskemålet om ökning av biståndet i förhållande till nationalinkomsten,

medan i de båda senare motionerna anföres att en Förenta

Nationernas resolution i december 1960 rekommenderar en ökning av bidragen

i syfte att snarast söka bringa EPTA:s och Specialfondens gemensamma

resurser upp till ett belopp av 150 miljoner dollar. Utskottet finner

starka skäl tala för att ett väsentligt vidgat svenskt bidrag i stor utsträckning

bör sättas in inom ramen för Förenta Nationernas verksamhet. Specialfonden

har hittills visat sig kunna väl motsvara de förhoppningar, som

knötos till dess upprättande. Ett beslut om ett svenskt bidrag som, relativt

sett, är påtagligt högre än vad andra länder varit beredda att anslå till

EPTA och Specialfonden, måste emellertid föregås av en noggrunn prövning

och ingående diskussioner med Förenta Nationernas berörda organ.

När det gäller EPTA tillkommer den omständigheten, att ett kraftigt ökat

svenskt bidrag sannolikt kommer att leda till ökade krav på personella insatser

från Sveriges sida. Utskottet, som anser en ökning av de båda organens

resurser önskvärd och som förutsätter att Kungl. Maj:t för budgetåret

1962/63 överväger en höjning av det svenska bidraget på detta område, är

icke berett att nu tillstyrka motionerna 1: 67 och II: 80 samt 1: 306 och

II: 363 i här berörda delar.

I anledning av den i motionerna I: 306 och II: 363 samt I: 395 och II: 453

föreslagna uppräkningen av bidraget till Förenta Nationernas barnfond

(UNICEF) med 280 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet

understryka önskvärdheten av fortsatt starkt svenskt stöd till de betydelse
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

17

fulla hjälpinsatser, som utföras av detta Förenta Nationernas organ. Efter

den 20-procentiga anslagshöjning, som genomfördes budgetåret 1959/60,

utgör Sveriges bidrag till UNICEF för närvarande 1 350 000 kronor. För

nästa budgetår har i statsverkspropositionen föreslagits en 12-procentig

höjning genom en uppräkning av bidraget till 1 520 000 kronor. Det har

bl. a. motionsvis framhållits, att trots denna ökning det svenska bidraget

till UNICEF i förhållande till kvoten i fråga om bidrag till vissa andra av

Förenta Nationernas hjälporgan ligger på en lägre nivå. Med hänsyn härtill

och till andra starka humanitära skäl, bl. a. det rådande nödläget i

Kongo, som kunna åberopas för ytterligare stöd åt barnfonden, vill utskottet

i enlighet med yrkandet i förenämnda motioner tillstyrka, att bidraget uppräknas

med 280 000 kronor.

Efter den avsevärda ökning av bidragen till den multilaterala biståndsverksamheten,

som skett sedan budgetåret 1959/60, framstår det som välmotiverat,

att den största delen av den för nästa budgetår föreslagna anslagshöjningen

är avsedd att förstärka Sveriges direkta bistånd till utvecklingsländerna.

Uppräkningen av anslaget till bilateral verksamhet medför,

att möjligheter skapas att verkställa angelägna biståndsåtgärder i anslutning

till de förslag och anslagsäskanden, som framförts av Centralkommittén

för svenskt tekniskt bistånd på grundval av de i dess utredning »Sverige

hjälper — ett handlingsprogram» gjorda rekommendationerna om en

utbyggnad av den direkta svenska hjälpen. Utan att vilja yrka på någon

låsning av de för den bilaterala verksamheten föreslagna medlen till vissa

bestämda ändamål anser utskottet i likhet med departementschefen, att

hjälpen främst bör inriktas på praktisk yrkesutbildning, teknisk skolning,

förbättrad hälsovård och ökad upplysning om familjeplanering. Utskottet

anser därjämte det vara särskilt önskvärt, att hög prioritet tillmätes bistånd

på familjeplaneringens område, som synes väl ägnat för bilaterala

åtgärder och där Sverige torde äga särskilt goda förutsättningar att göra en

insats. Det förutsättes därför, att inom ramen för anslaget erforderliga medel

komma att ställas till förfogande för den planerade utvidgningen av

Centralkommitténs pågående familjeplaneringsprojekt på Ceylon samt för

en biståndsaktion på detta område i Pakistan på grundval av den framställning

därom, som föreligger från detta lands regering.

Beträffande de i motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363 gjorda

yrkandena att någon maximering ej skall göras beträffande statsbidraget

till insamlingen »Sverige Hjälper», vill utskottet taga fasta på departementschefens

principiella tillstyrkande av att staten tillskjuter lika mycket som

insamlingen kan komma att ge. Eftersom insamlingen numera nått 5 000 000

kronor, torde de beräkningar, som föranlett Kungl. Maj:ts förslag att för

nästa budgetår upptaga 3 000 000 kronor böra revideras uppåt. Utskottet

föreslår, att, med bibehållande av principen att det statliga bidraget skall

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 128

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

motsvara det belopp insamlingen inbringar, för budgetåret 1961/62 8 000 000

kronor anvisas för ifrågavarande ändamål. Utskottet förutsätter, att, om

insamlingen skulle överskrida detta belopp, Kungl. Maj :t framlägger förslag

om kompletterande anslag på tilläggsstat.

Motionerna I: 306 och II: 363 samt I: 399 och II: 454 innebära en uppräkning

av medlen till bilateralt bistånd med 1 500 000 kronor respektive

1 000 000 kronor för utsändande av yngre experter i anslutning till de för

Förenta Nationernas biståndsverksamhet anlitade experternas arbete. Utskottet,

som ansluter sig till vad i nämnda motioner framhållits angående

det stora värde ur olika synpunkter av en bilateral insats i form av att biträdande

experter ställas till förfogande för en förstärkning av den multilaterala

verksamheten genom Förenta Nationerna och dess organ, vill erinra

om att utsändandet av sådana experter av utredningen »Sverige Hjälper»

tillmätts hög prioritet. Det tillhör sålunda de projekt, som i enlighet med

vad tidigare anförts bli föremål för övervägande, när det bilaterala biståndsprogrammet

för 1961/62 skall verkställas.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om det samband, som när det

gäller tekniskt bistånd föreligger mellan ökade finansiella insatser och tillgången

på personella resurser. Utsändande av biträdande experter av mera

betydande omfattning skulle ställa avsevärda anspråk på kvalificerad personal

och skulle vidare kräva en utbyggnad av det organ, som har att rekrytera

experterna. Förslag till en dylik utbyggnad ingår i det betänkande angående

ett nytt centralt organ för den svenska biståndsverksamheten, som

nyligen framlagts av den av Kungl. Maj :t den 20 maj 1960 tillkallade s. k.

Administrationsutredningen. Efter slutförande av pågående remissbehandling

avser regeringen, enligt vad utskottet inhämtat, att taga ställning till

förslaget i sådan tid, att proposition kan föreläggas årets höstriksdag i syfte

att möjliggöra att ett nytt organ för biståndet till utvecklingsländerna skall

kunna begynna sin verksamhet i början av år 1962. Utskottet förutsätter att,

inom ramen för kvarstående disponibla medel och det föreslagna beloppet

till bilateral verksamhet, medel anvisas, i den omfattning det visar sig vara

praktiskt möjligt, för rekrytering av sådana experter redan under nästa

budgetår. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:306

och II: 363 samt I: 399 och II: 454, såvitt nu är i fråga.

Till studenternas internationella stipendiefonder föreslås i motionerna

I: 325 och II: 364 skola anvisas 391 000 kronor, motsvarande för ändamålet

frivilligt insamlade belopp. Under hänvisning till att i statsverkspropositionen

upptagits ett till 800 000 kronor förhöjt belopp för stipendier samt

till det statsbidrag, som sedan flera år utgått till Sveriges Förenade Studentkårer

för stipendier åt indonesiska studenter, anser sig utskottet ej kunna

tillstyrka ifrågavarande båda motioner.

Beträffande den i motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363 förordade

medelsanvisningen för vidgat hälsovårdsprogram i Etiopien med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961 19

särskild inriktning på spetälskebekämpningen samt för bidrag till Föreningen

Rädda barnens insamling för spetälska må erinras om att medel

för förstnämnda ändamål avses ställas till förfogande av medel från insamlingen

»Sverige Hjälper» samt att Rädda barnens insamling för spetälska

redan uppgår till över 12 000 000 kronor. Tillräckliga medel torde således

komma att slå till förfogande för den verksamhet på detta område, som det

är praktiskt möjligt att genomföra i varje fall under nästa budgetår. Med

hänvisning härtill avstyrkas motionerna.

1 motionerna I: 306 och II: 363 föreslås en höjning av medlen till bilateral

verksamhet för tekniskt bistånd genom att riksdagen bemyndigar

Kungl. Maj :t att ställa upp till 2 500 000 kronor till förfogande för de svenska

missionernas i f. d. Belgiska Kongo skolor och sjukvård för att förhindra

en begränsning av nämnda verksamhet för den händelse hittills utgående

bidrag från belgiska staten helt eller delvis skulle utebli. Även i motionerna

I: 399 och II: 454 föreslås en höjning av nyssnämnda anslag, nämligen med

1 000 000 kronor att ställas till Centralkommitténs förfogande för brådskande

biståndsinsatser i syfte att ersätta bortfall i det ekonomiska stödet

till missionens sociala verksamhet i vissa afrikanska länder. I motionerna

1: 67 och II: 80 slutligen förordas att, i den mån det befinnes lämpligt att

statsstöd lämnas till den svenska missionens biståndsinsatser i utvecklingsländerna,

härför för budgetåret 1961/62 erforderliga medel upptagas i förslag

om tilläggsanslag.

Genom i Sverige insamlade frivilliga medel har missionen sedan gammalt

bedrivit en omfattande och uppskattad hjälpverksamhet i bl. a. Afrika. Med

hänsyn till utvecklingen i utvecklingsländerna och särskilt med tanke

på de i f. d. Belgiska Kongo rådande förhållandena, är det svårt att för närvarande

med säkerhet bedöma förutsättningarna för missionens fortsatta

verksamhet där och behovet av svenska bidrag bl. a. som ersättning för

bortfallet av tidigare direkt stöd från vederbörande land. Av vikt i samband

med frågan om höjningar av medelsanvisningen för bilateral teknisk

biståndsverksamhet i syfte att ställa medel till förfogande för missionens

biståndsinsatser är även att få fastställt avgränsningen mellan tekniskt

och humanitärt bistånd och förutsättningarna för en samverkan mellan

dessa hjälpformer. Dessa frågor äro för närvarande föremål för prövning;

utskottet får därom hänvisa till vad här nedan i annat sammanhang

anföres.

Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget, att den av missionsorganisationerna

bedrivna verksamheten i görlig mån uppehälles. I

avvaktan emellertid på att ökad klarhet vinnes om förutsättningarna för

missionens fortsatta verksamhet särskilt i f. d. Belgiska Kongo och på de

slutsatser, som nyssnämnda utredning leder fram till, anser sig utskottet

icke kunna tillstyrka de i motionerna föreslagna medelsanvisningarna. Ltskottet

förutsätter dock, att om det skulle framkomma bidragsändamål på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

ifrågavarande område, för vilka missionen anser statligt stöd särskilt påkallat

och som uppfylla kriterierna på tekniskt bistånd i vanlig ordning,

möjlighet att erhålla bidrag från Centralkommittén står till buds genom de

av staten tillskjutna medlen från insamlingen »Sverige Hjälper». Såsom av

det föregående framgår har utskottet tillstyrkt, att statsbidraget härför i

princip skall höjas i paritet med insainlingsbeloppet.

I detta sammanhang vill utskottet med anledning av motionerna I: 184

och 11:288 erinra om riksdagens uttalande förra året (statsutskottets utlåtande

nr 47), att något hinder för att den svenska missionen utnyttjas

för förmedling av framställningar, stipendieansökningar m. in. på här

ifrågavarande områden i princip icke föreligger. Motionerna i denna del

torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Det i motionen II: 456 gjorda yrkandet om ändring i värnpliktslagen

avstyrkes.

Genom den hreda och representativa sammansättningen av Centralkommittén

och U-beredningen anser utskottet de syften vara tillgodosedda, som

ligga bakom de i motionerna I: 181 och II: 278, I: 184 och II: 288, I: 304 och

II: 366 samt I: 306 och II: 363 framförda förslagen angående samordning

av biståndsverksamheten, bland annat genom tillsättande av en delegation

med parlamentarisk förankring och med företrädare för folkrörelser, näringsliv

och Svenska missionsrådet såsom kontaktorgan med Centralkommittén

i biståndsfrågor samt angående närmare samarbete mellan Centralkommittén

och Svenska missionsrådet. Ifrågavarande motioner, såvitt nu

är i fråga, torde icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med anledning av väckta motioner med yrkanden om utredningar och

åtgärder i skilda hänseenden vill utskottet erinra om följande.

Med tanke på det stora och positiva intresset för vidgat svenskt bistånd

till utvecklingsländerna tillsattes den 10 februari 1961 en särskild beredning

på regeringsplanet med företrädare för olika sakkunskap och intresseområden

ur näringslivet, folkrörelserna, missionen etc. Denna beredning

för internationella biståndsfrågor (U-beredningen) har till uppgift

att vara en rådgivande grupp till regeringen i frågor av principiell karaktär

rörande den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och

samordning.

I anslutning till beredningen, som inledde sitt arbete den 3 mars, komma

arbetsgrupper att få hand om sådana stora och viktiga problemkomplex,

som kräva särskild penetration. Två dylika grupper ha redan tillsatts.

Den ena skall behandla de principiella och praktiska utbildningsfrågorna

vid en vidgad svensk insats för utvecklingsländerna. En annan arbetsgrupp,

där missionen och andra privata hjälporganisationer äro särskilt företrädda,

har till uppgift att definiera och klarlägga avgränsningen mellan humanitärt

och tekniskt bistånd och undersöka möjligheterna av en närmare

samverkan mellan dessa hjälpformer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

21

En särskild arbetsgrupp skall även, enligt vad utskottet inhämtat, tillsättas

för en genomgång av nuvarande och andra tänkbara statliga åtgärder

på det ekonomiska och handelspolitiska området med sikte på att förbättra

utvecklingsländernas avsättningsmöjligheter och underlätta för dem

att på kommersiell basis erhålla kapital och krediter. Till de problem, som

därvid bli aktuella, höra även frågorna om exportkreditgarantier, investeringsskydd

och skattetekniska åtgärder.

I anslutning till en av Nordiska Rådet den 22 februari 1961 antagen rekommendation

har en nordisk ministerkommitté tillsatts och påbörjat sitt

arbete. Kommittén har till uppgift att tjäna som kontaktorgan för dryftande

och framläggande av förslag om konkreta samarbetsuppgifter, i vad

gäller stöd åt utvecklingsländerna från de nordiska ländernas sida.

Efter avgivandet av sitt ovannämnda betänkande angående den svenska

utvecklingshjälpens organisation har Administrationsutredningen övergått

till den andra huvuddelen av sitt uppdrag, nämligen frågorna om att underlätta

rekryteringen av svenska experter för utlandstjänst i det tekniska

biståndet och att förbättra möjligheterna att i Sverige mottaga och handleda

stipendiater. I förstnämnda hänseende skall utredningen ägna särskild

uppmärksamhet åt möjligheterna att underlätta svenskt deltagande i en

ökad biståndsverksamhet dels genom liberalisering av tjänstevillkoren

(tjänstledighet, återanställning, tillgodoräkning av lön och pension) för

dem som ställa sig till förfogande för expertuppdrag utomlands, dels ock

genom särskild utbildningsverksamhet för att ge svenska fackmän den

nödvändiga skolningen för arbetet såsom experter i utlandstjänst. Slutligen

må erinras om att Administrationsutredningen enligt sina direktiv till prövning

kan upptaga även vissa andra frågor, däribland koordinationen av statliga

och enskilda initiativ på det tekniska biståndsområdet.

Utskottet konstaterar, att det ovannämnda omfattande utredningsarbetet,

syftande till att främja vidgade och samordnande svenskabiståndsinsatser, är

inriktat på områden och frågor, motsvarande dem som enligt väckta motioner

böra bli föremål för utredningar m. m. Utskottet utgår därför från att

de motionsvis framförda kraven på utredningar och åtgärder komma att

täckas av pågående utredningsarbete. Särskild uppmärksamhet bör därvid

liksom i andra sammanhang ägnas den angelägna uppgiften att på olika sätt

underlätta handeln med och kapitaltillförseln till utvecklingsländerna.

Beträffande behandlingen av de i anslutning till här aktuella medelsanvisningar

väckta motionerna vill utskottet sammanfattningsvis anföra

följande.

På vissa punkter har utskottet funnit anledning att förorda en höjning av

de av Kungl. Maj :t äskade medlen; det gäller statsbidraget till insamlingen

»Sverige Hjälper» och bidraget till den internationella barnfonden

(UNICEF). På andra punkter synas motionärernas önskemål kunna väl

tillgodoses inom ramen för de medel, som vid bifall till utskottets förslag

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

komma att finnas tillgängliga under nästa budgetår; det gäller utsändandet

av biträdande experter till de för Förenta Nationernas biståndsverksamhet

anlitade experternas arbete, bekämpandet av spetälska och, till väsentliga

delar, stödet till av missionen bedriven biståndsverksamhet. Vidare torde

samtliga de utredningskrav, som framställas i motionerna komma att tillgodoses,

om än i delvis andra former än motionärerna tänkt sig. När det

slutligen gäller bidragen till EFTA och Special fonden, där Sverige redan nu

tillhör de främsta bidragsgivarna, har utskottet — som starkt understrukit

betydelsen av dessa organ — icke ansett sig kunna utan ytterligare prövning

tillstyrka en höjning utöver av Kungl. Maj :t förordad medelsanvisning.

De motioner, som i vad de icke behandlats i det föregående eller avse

medelsanvisning, sålunda torde komma att bli föremål för närmare prövning

av Administrationsutredningen respektive U-beredningen, äro I: 18 och

11:28, 1:67 och 11:80, 1:113 och 11:143, 1:180 och 11:279, 1:181 och

II: 278, I: 184 och II: 288, I: 189 och II: 280, I: 304 och II: 366 samt I: 306

och II: 363.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t låter överlämna ifrågavarande

motioner till nämnda utredning och beredning och föreslår, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67 och

II: 80, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört rörande biståndsverksamhetens

storlek i förhållande till nationalinkomsten och utformningen

av en plan för verksamheten;

2. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 304 och

II: 366 i vad de avse åtgärder för att underlätta skapandet

av ett särskilt institut för finansiering av exporten till utvecklingsländerna,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;

3. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 306 och

II: 363 i vad de avse åtgärder för utformningen av det

svenska kreditgarantisystemet med tanke på export till utvecklingsländerna,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;

4. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 304 och

II: 366 i vad de avse åtgärder för att undersöka möjligheterna

till vidgad nordisk samverkan för export till utvecklingsländerna,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

5. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 181 och

11:278 i vad de avse åtgärder för att underlätta importen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

från utvecklingsländerna, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört;

6. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 18 och

II : 28, I: 181 och II: 278, I: 304 och II: 366 samt I: 306 och

II: 363, sistnämnda sex motioner i vad de avse åtgärder for

att underlätta för svenska företag att etablera verksamhet

och investera kapital i utvecklingsländerna, i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

7. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 113 och

II: 143, I: 181 och II: 278 samt I: 304 och II: 366, sistnämnda

fyra motioner i vad de avse åtgärder för rekrytering och

utbildning av personal för biståndsverksamheten, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

8. att motionen II: 456 icke må av riksdagen bifallas,

9. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 180 och

II: 279, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

10. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 306 och

II: 363 i vad de avse åtgärder på det handelspolitiska området,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

11. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 306

och II: 363, i vad de avse utredning rörande möjligheterna

att upprätta beredskapslager av livsmedel för snabbhjälp i

katastrofsituationer, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;

12. att motionerna I: 181 och II: 278, I: 184-och II: 288,

I: 304 och II: 366 samt I: 306 och II: 363, samtliga motioner

i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t rörande samordning

av biståndsverksamheten, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

13. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 189 och

II: 280, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

14. att riksdagen må, i anledning av motionerna I. 67 och

II: 80 i vad de avse utredning av frågan om statligt stöd till

den svenska missionens biståndsinsatser i utvecklingsländerna,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

15. att motionerna I: 184 och II: 288, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t rörande missionernas möjligheter att

medverka vid valet av stipendiater, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

16. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 184 och

II: 288 i vad de avse svenska missionärers medverkan i

hjälpverksamheten för kontakter med de nya staterna i

Afrika, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;

17. att motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363,

samtliga motioner i vad de avse ytterligare medel till EPTA

och Specialfonden, icke må av riksdagen bifallas;

18. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306 och

II: 363 samt I: 395 och II: 453, förstnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, utöver av Kungl. Maj :t föreslaget bidrag

till Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) anvisa ytterligare

280 000 kronor;

19. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67 och

II: 80 samt I: 306 och II: 363, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, utöver av Kungl. Maj :t föreslaget tillskott av statsmedel

till insamlingen »Sverige Hjälper» anvisa ytterligare

5 000 000 kronor;

20. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67

och II: 80 samt I: 306 och II: 363, i vad de avse att tillskottet

av statsmedel till insamlingen »Sverige Hjälper» icke skall

maximeras, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört;

21. att motionerna 1:306 och 11:363 samt 1:399 och

II: 454, samtliga motioner i vad de avse ytterligare medel till

experter, icke må av riksdagen bifallas;

22. att motionerna I: 325 och II: 364, i vad de avse ytterligare

medel till stipendiefonder, icke må av riksdagen bifallas;
23.

att motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363,

samtliga motioner i vad de avse medel till vidgat hälsovårdsprogram

i Etiopien främst för spetälskebekämpningen,

icke må av riksdagen bifallas;

24. att motionerna 1:67 och 11:80, 1:306 och 11:363

samt I: 399 och II: 454, samtliga motioner i vad de avse medel

till de svenska missionärernas i f. d. Belgiska Kongo

skolor och sjukvård, icke må av riksdagen bifallas;

25. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna I: 67 och II: 80 samt I: 306 och II: 363

och med avslag å motionerna I: 325 och II: 364 samt I: 399

och II: 454, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom

med bifall till motionerna 1: 395 och II: 453, till Bidrag till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

25

internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1961/62 under

tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 39 880 000

kronor.

Stockholm den 19 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun,

Bergman, Holmqvist, Fritz Persson, Ragnar Bergh, Birke, Lundström och

Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, Ståhl, Andreasson, Eliasson

i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Wedén, Gustafsson i

Uddevalla, Helén, Heckscher och Eskel.

Reservationer

1) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén

och Helén, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »De

samlade» och slutar med »dess infriande», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Eftersom Förenta Nationerna i en av generalförsamlingen antagen resolution

hösten 1960 förklarat, att de ekonomiskt utvecklade ländernas bistånd

till utvecklingsländerna väsentligt borde ökas så, att den internationella

hjälpen skulle komma att motsvara ungefärligen 1 % av de ’rika’

ländernas sammanlagda nationalinkomst, anser utskottet det nödvändigt,

att vårt land redan nu närmare planerar, hur de svenska insatserna skola

höjas.

Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna I: 67 och II: 80,

att det med största möjliga skyndsamhet upprättas en plan för den svenska

hjälpverksamhetens utbyggnad såväl vad avser den multilaterala som den

bilaterala hjälpen. Denna plan bör lämpligen innehålla dels angelägenhetsgradering

för olika arbetsuppgifter i ifrågakommande länder och dels vilka

projekt som kunna inrymmas i kostnadsramar av olika storleksordning

som av riksdagen under de närmaste åren kunna komma att ställas till förfogande

för den internationella biståndsverksamheten.

önskvärt vore om man inom rimlig tid skulle kunna komma fram till en

volym av den internationella hjälpen i överensstämmelse med den ovannämnda

av Förenta Nationernas generalförsamling beslutade målsättningen,

härvid självfallet inräknade samtliga de ekonomiska prestationer, som

göras från vårt land för detta ändamål.»

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

dels ock att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 67 och

II: 80, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att en plan för den svenska biståndsverksamhetens

utbyggnad måtte upprättas;»

2) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén

och Helén, vilka ansett

dels att den del i utskottets yttrande, som på s. 20 börjar med »Genom

den» och på s. 22 slutar med »sålunda anfört», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»De problem, som det gäller att angripa för att efter hand kunna förbättra

utvecklingsländernas läge, beröra kapitalförsörjningen och investeringsuppbyggnaden,

livsmedelsförsörjningen, kunskaps- och kompetensuppbyggnaden

samt familjeplaneringen.

De biståndsinsatser, som hittills kommit till stånd som led i hjälpen åt

utvecklingsländerna, ha delvis fått karaktären av hjälpaktioner i katastrofsituationer.

Vad det nu gäller är icke internationell välgörenhet utan internationell

utvecklingspolitik av långfristig och planmässig art.

De olika internationella organ, som skapats med mer eller mindre direkt

inriktning på utvecklingsländernas problem, utgöra viktiga faktorer i sammanhanget

för administration, samordning och planläggning. Men skall

deras insats kunna bli effektiv måste nödvändiga finansiella medel ställas

till deras förfogande och medlemsstaterna vara villiga att ta konsekvenserna

härav samt att i sin tur någorlunda underordna sig utvecklingspolitikens

intentioner vid utformningen av sin interna och internationella politik.

De åtgärder, som i det följande diskuteras, böra ses mot bakgrunden av

vad här anförts.

Beträffande exportkreditgarantierna kan visserligen sägas att dessa efter

den liberalisering av bestämmelserna, som skedde år 1959, till någon del

täcka även politiska risker, men i huvudsak avse de kommersiella risker.

De gynna främst exportkreditgivning till mera utvecklade stater och avse

närmast att underlätta varuhandeln. En ytterligare liberalisering av bestämmelserna

och eventuellt en subventionerad nedskärning av försäkringsavgiften

för de svenska exportkreditgarantierna skulle ge möjlighet

till en betydande ökning av den svenska kapitalexporten till utvecklingsländerna.

Den stimulerande effekt, som en förlängning av kredittiderna

skulle kunna få, bör ej heller förbises i sammanhanget.

År 1959 investerades ca 350 miljoner kronor svenskt kapital i utlandet.

Av detta belopp gick nära 200 miljoner kronor till Europa och över 100

miljoner kronor till Amerika. Endast en liten del investerades i utvecklings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

länderna. En förklaring härtill är naturligtvis risken för nationalisering

eller andra politiska åtgärder. Det bör övervägas att skapa någon form av

garanti för svenska investeringar och lån utomlands. I utlandet är det vanligt,

att sådana garantier ombesörjas av samma organ, som handha de vanliga

exportkreditgarantierna. Även andra lösningar av problemet äro möjliga.

Det väsentliga är, att former skapas för att underlätta investeringar

i utvecklingsländerna.

Handelspolitikens utformning i fråga om utvecklingsländerna är av betydelse

även i andra avseenden än de, som berörts i det föregående. Viktigt

är att de utvecklade länderna icke uppträda så, att de samtidigt som de,

å ena sidan, i olika former bringa hjälp till ekonomisk expansion, å andra

sidan, försvåra eller rent av hindra utvecklingsländerna att fa tillfredsställande

avsättning för sina produkter. Åtgärder böra därför övervägas, som

undanröja sådana inslag i den svenska och i de med Sverige i internationella

organisationer samarbetande ländernas handelspolitik, som kunna

vara ägnade att motverka en konstruktiv politik i fråga om utvecklingsländerna.

I utvecklingsländerna arbetar livsmedelsförsörjningen med ytterligt

knappa marginaler. Det finns emellertid ett annat problem i sammanhanget.

Det gäller de akuta katastrofsituationer i fråga om livsmedelsförsörjningen

inom begränsade områden, som då och då inträffa. Här kan en relatfvt begränsad

insats under en kortare tid ofta bli till stor hjälp. Det bör övervägas

att skapa ett beredskapslager av lämpliga livsmedel för att ställas till

förfogande i akuta nödsituationer.

Eftersom det är uppenbart, att en allt större del av de medel, som erfordras

för en snabb och betydande ökning av det svenska biståndet till utvecklingsländerna,

måste ställas till förfogande via statsbudgeten eller genom

statliga åtgärder är det angeläget med en parlamentariskt förankrad utredningskommitté

för att framlägga förslag beträffande här berörda och

övriga spörsmål av betydelse för hjälpen till utvecklingsländerna. Ett skäl

för att tillskapa en sådan kommitté är det faktum, att Centralkommitténs

petita i sina detaljer icke offentliggöras av hänsyn till främmande makter.

Erfarenheten har vidare visat, att det finnes ett behov av större koordination

av de svenska insatserna från olika håll och eu mera samordnad framtidsplanering.

Detta behov skulle tillgodoses, om den nämnda parlamentariska

beredningen utökades med företrädare för folkrörelser, näiingsli\

och Svenska missionsrådet.

Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna I: 306 och II: 363,

att en kommitté med parlamentarisk förankring och med företrädare för

folkrörelser, näringsliv och Svenska missionsrådet tillsättes med uppgift

atl utreda och framlägga förslag i här angivna spörsmål.»

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

»3. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306 och

II: 363, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om utredning rörande åtgärder för en sådan utformning

av det svenska kreditgarantisystemet att detta bättre

anpassas för export till utvecklingsländerna;

6. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 306 och

II: 363, såvitt nu är i fråga, ävensom i anledning av motionerna

I: 18 och II: 28, I: 181 och II: 278 samt I: 304 och II: 366,

sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om utredning i syfte att bereda

möjligheter för svenska investeringar och svensk verksamhet

i utvecklingsländerna;

10. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306 och

II:363,såvitt nu är i fråga,i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning rörande åtgärder för att undanröja

sådana inslag i den svenska och i de med Sverige i internationella

organisationer samarbetande ländernas handelspolitik,

som kunna vara ägnade att motverka en konstruktiv

utvecklingspolitik i fråga om utvecklingsländerna;

11. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:306

och II: 363, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning rörande möjligheterna att upprätta

beredskapslager av livsmedel för snabbhjälp i katastrofsituationer;
12.

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 181 och

II: 278, I: 184 och II: 288, I: 304 och II: 366 samt I: 306 och

II: 363, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att en kommitté med parlamentarisk

förankring och med företrädare för folkrörelser,

näringsliv och Svenska missionsrådet tillsättes med uppgift

att utreda och framlägga förslag i de hänseenden, som av utskottet

angivits;»

3) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén

och Helén, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Till den»

och slutar med »berörda delar», bort ha följande lydelse:

»Mot bakgrunden av den målsättning, som utskottet godtagit för hjälpen

till utvecklingsländerna, anser utskottet det följdriktigt, att Sverige mera

väsentligt höjer sina bidrag till EPTA och Specialfonden. Uppgiften att

de berörda organens verksamhet är väl tillgodosedd under innevarande år

överensstämmer icke med dessa organs egen syn på möjligheterna att i ett

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

29

accelererat tempo utbygga hjälpverksamheten. Ett beslut, som fattades vid

1960 års generalförsamling, visar att man har färdigställt planerade projekt,

som möjliggöra en utökning av denna speciella biståndsverksamhet, så att

den redan 1962 totalt skulle omfatta 150 miljoner dollar. Som jämförelse

kan nämnas att de preliminära utfästelser, som gjorts för bidrag under

kalenderåret 1961 för EPTA och Specialfonden, enligt statsverkspropositionen

tillsammans uppgå till 88,7 miljoner dollar. Vidare har chefen för Specialfonden

förklarat, att det redan nu finnes så många välplanerade projekt,

att medlemsländernas bidrag borde fördubblas för att kunna möta behovet.

Slutligen är USA:s bidrag till de berörda organen beroende av övriga staters

insatser. Ett ökat svenskt anslag till denna hjälpverksamhet skulle därför

kunna utlösa ett större amerikanskt bidrag så att EPTA och Specialfondens

gemensamma resurser på detta sätt avsevärt förbättrades. Utskottet föreslår

därför med anledning av motionerna 1: 67 och II: 80 samt 1: 306 och

11:363, att förevarande anslag till EPTA och Specialfonden ökas med

11 400 000 kronor.»

dels ock att utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:

»17. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:67

och II: 80 samt I: 306 och II: 363, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, utöver av Kungl. Maj :t föreslaget belopp till

EPTA och Specialfonden anvisa ytterligare 11 400 000 kronor;»
4)

av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén

och Helén, vilka ansett

dels att den del i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Motionerna

I: 306» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser det vara av stort värde om den internationella biståndsverksamheten

kunde förstärkas genom att vårt land utsänder biträdande

experter, som kunna assistera äldre och erfarnare fackmän i Förenta Nationernas

och dess fackorgans tjänst. Att såsom gjorts gällande förslaget för

närvarande icke skulle gå att realisera på grund av rekryteringssvårigheter

har knappast stöd i verkligheten. Det livliga intresset för dylika uppdrag

visar med all tydlighet, att det icke torde vålla några svårigheter att rekrytera

personal. För de summor, som föreslagits i motionerna I: 306 och

II: 363 samt I: 399 och II: 454, torde uppskattningsvis mellan 20 och 25 biträdande

experter kunna anställas; ett så relativt litet antal villiga och

lämpliga personer kan med säkerhet påräknas. I den mån som rckryteringsorganisationen

behöver utbyggas, torde det väl kunna ske under loppet av

nästa budgetår. Det är vidare angeläget, att eu kår av erfarna biträdande

experter snarast upprättas, eftersom eu sådan kår pa längre sikt avsevält

kommer att underlätta rekryteringen av ''senior experts’ från vårt land.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961

Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna 1: 306 och II: 363

samt I: 399 och II: 454, att 1 500 000 kronor anvisas för utsändandet av biträdande

experter för Förenta Nationernas multilaterala bistånd.»

dels ock att utskottets hemställan under 21. bort ha följande lydelse:

»21. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 306

och II: 363 samt i anledning av motionerna I: 399 och

II: 454, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, utöver av

Kungl. Maj :t föreslaget belopp till experter anvisa ytterligare

1 500 000 kronor;»

5) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén

och Helén, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Beträffande

den» och på s. 19 slutar med »avstyrkas motionerna», bort ha följande

lydelse:

»Spetälskan är fortfarande ett av Etiopiens svåraste hälsovårdsproblem;

siffran för antalet etiopiska offer för denna förödande sjukdom torde per år

ligga över 200 000. De många förbindelser, som sedan lång tid föreligga

mellan vårt land och Etiopien, göra, att vi ha ett speciellt ansvar för den

etiopiska spetälskevård, som nu håller på att organiseras. De medel, som inflyta

genom de pågående och planerade svenska insamlingarna för att understödja

spetälskans utrotande, skola användas för att bekämpa spetälskan i

hela världen. Den del, som kan komma att anslås till den etiopiska spetälskevården,

kan icke på långt när bli tillräcklig för att på bred front bekämpa

sjukdomen i landet. Det är också uteslutet, att insamlingen ''Sverige

Hjälper’ skall kunna bidra med den erforderliga summan. Det är därför

angeläget, att Sverige via statsbudgeten anslår ett större belopp för ett vidgat

hälsovårdsprogram i Etiopien med särskild inriktning på spetälskebekämpning.

Utskottet föreslår därför med anledning av motionerna I: 67 och

II: 80 samt I: 306 och II: 363, att riksdagen beslutar ställa 5 000 000 kronor

till förfogande för vederbörliga organ i och för spetälskebekämpningen i

Etiopien.»

dels ock att utskottets hemställan under 23. bort ha följande lydelse:

»23. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 306

och II: 363 samt i anledning av motionerna I: 67 och II: 80,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till vidgat hälsovårdsprogram

i Etiopien anvisa 5 000 000 kronor;»

6) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén

och Helén, vilka ansett

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1961 31

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 19 börjar med »Genom

i» och på s. 20 slutar med »med insamlingsbeloppet», bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Den svenska missionen i förutvarande Belgiska Kongo har gjort bestående

och värdefulla insatser icke minst inom undervisnings- och sjukvårdsväsendet,

men den har nu genom världshändelserna råkat i oförutsedda

ekonomiska svårigheter. Den omfattande sociala och humanitära

verksamhet, som baptistmissionen, missionsförbundet och pingströrelsen

bedrivit, har finansierats genom i Sverige insamlade medel samt genom anslag

från belgiska staten. Det senare bidraget torde ha uppgått till ca

2 500 000 kronor. Det är emellertid föga sannolikt, att de kongolesiska myndigheterna

under rådande omständigheter kunna tillskjuta nödiga medel

för att de av den svenska missionen drivna skolorna och sjukhusen skola

kunna fungera i hittillsvarande omfattning. Det synes utskottet synnerligen

angeläget, att detta sociala och humanitära arbete icke minskas i ett läge,

då en utvidgning i stället är starkt motiverad.

Utskottet föreslår därför med bifall till motionerna 1: 306 och II: 363,

att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att ställa ett belopp på upp till

2 500 000 kronor till förfogande för de svenska missionernas i förutvarande

Belgiska Kongo skolor och sjukvård för den händelse hittills utgående statsbidrag

helt eller delvis skulle utebli.»

dels ock att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:

»24. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:306

och 11:363 ävensom i anledning av motionerna 1:67 och

II: SO samt 1: 399 och II: 454, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, till de svenska missionärernas i f. d. Belgiska Kongo

skolor och sjukvård anvisa 2 500 000 kronor;»

7) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Lundström,

Sundin, Svensson i Stenkyrka, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Wedén

och Helén, vilka under förutsättning av bifall till reservationerna 3.—6.

ansett att utskottets hemställan under 25. bort ha följande lydelse:

»25. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna I: 67 och II: 80, I: 306 och II: 363 samt

1: 399 och II: 454 och med avslag å motionerna 1: 325 och

II: 364, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, och med bifall

till motionerna 1:395 och 11:453, till Bidrag till internationell

hjälpverksamhet för budgetåret 1961/62 under

tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 60 280 000

kronor.»

8) av herr Hcckschcr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande särskilda åtgärder för det norrländska jordbruket och skogsbruket, m. m. jämte i är a1 i texten