Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m., dels ock åtgärder för avskrivning av vissa studielån jämte i ämnet väckta motioner.

1961-05-19 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m., dels ock åtgärder för avskrivning av vissa studielån jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

1

Nr 131

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar

angående dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl.

läroanstalter m. m., dels ock åtgärder för avskrivning

av vissa studielån jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln (punkterna

320, 321 och 324 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1961) föreslagit riksdagen, att för budgetåret

1961/62 anvisa till Garantilånenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag

av 93 000 kronor, till Garantilånenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag

av 27 000 kronor samt till Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter ett reservationsanslag av 22 615 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det

följande redovisade motioner.

Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition under kapitalbudgeten

(bilaga 30, punkterna 17 och 18) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1961/62 anvisa

till Statens lånefond för universitetsstudier ett investeringsanslag av

13 600 000 kronor samt

till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 10 700 000

kronor.

I samband med punkten 17 har utskottet till behandling förehaft vissa

i det följande närmare redovisade motioner.

Härjämte har Kungl. Maj:t i propositionen nr 55, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17

februari 1961, föreslagit riksdagen att

a) godkänna av departementschefen förordade grunder för avskrivning

av kapitalskuld å lån med statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk

eller därmed jämförlig examen, å garantilån till studerande, å garantilån

åt flyktingstudenter, å lån med statlig kreditgaranti åt den som genomgått

polisskola samt å lån från statens lånefond för universitetsstudier och

1—2462 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

allmänna studielånefonden ävensom å lån för studier från värnpliktslånefonden;
b)

till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 22 000 000 kronor;

c) medgiva, att den under förslagsanslaget Garantilånenämnden: Avlöningar

upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må budgetåren 1960/61 och 1961/62 överskridas i den utsträckning,

som fordras i anledning av avskrivningssystemets införande.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det följande

redovisade motioner.

Utskottet kommer att under punkterna 1—5 redovisa de inledningsvis

berörda anslagen till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl.

läroanstalter, Statens lånefond för universitetsstudier och Allmänna studielånefonden

samt de i anslutning till de två första anslagen väckta motionerna.

Under punkten 6 kommer därefter att redovisas propositionen nr 55

angående åtgärder för avskrivning av vissa studielån ävensom utskottets

ställningstaganden till propositionen jämte i ämnet väckta motioner.

l:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 320, s. 698

och 699 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1961), vilket innebär en anslagshöjning med 18 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 16 200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 58 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 17 600

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 1 200

Summa kronor 93 000

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret

1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

93 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

3

2:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 321, s. 699 och 700), vilket innebär en anslagsökning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 27 000 kronor.

3:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj :t har (punkt 324, s. 705—711) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av

22 615 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ragnar Bergh och Sveningsson (I: 402) och den andra inom andra

kammaren av herr Palm m.fl. (11:488), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta,

a) att avslå Kungl. Maj :ts förslag under åttonde huvudtiteln angående

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter;

b) att statlig kreditgaranti skall medges åt studerande som är inskriven

vid universitet, högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver

studier;

c) att studerande som avlagt primärexamen skall erhålla examenspremiuin

i enlighet med vad i motionen anförts, nämligen att examenspiemie

skall utgå med 2 000 kronor för varje år vartill normalstudietiden enligt

kursplanen beräknas. Under övergångstiden gäller att den som avlagt examen

innan normalstudietiden förlupit räknat från och med den 1 juli 1961

erhåller premie i förhållande till den förflutna studietiden. Därvid uppdelas

läsåret i fyra delperioder omfattande respektive augusti—oktober, november—december,

januari—mars samt april—juni. Påbörjad delperiod räknas

som hel sådan.

Från regeln att examen skall ha avlagts för erhållande av premie kan

efter prövning dispens erhållas, där studieavbrottet är beroende av långvarig

sjukdom och eljest skäl anses föreligga;

d) att till Examenspremier för studerande som avlagt primärexamen vid

universitet, högskolor eller därmed jämförliga läroanstalter anvisa för budgetåret

1961/62 ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hilding m. fl. (I: 411) och den andra inom andra kammaren av herr

Tobé m.fl. (11:492), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta hemställa

hos Kungl. Maj :t om utfärdande av övergångsbestämmelser för

1961/62 i stipendiereglementet, vilka berättigar utländska studerande att

söka och erhålla naturastipendiuin utan hinder av vad som föreskrives beträffande

längsta närvarotid vid läroanstalten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 131 är 1961

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 402 och II: 492.

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 4 750 000 kronor,

vilken till största delen töranletts av automatiska utgiftsökningar men

också innefattar en uppräkning av genomsnittskostnaden per stipendium

med 50 kronor till 2 500 kronor samt en höjning av anslagsbeloppet till

statsstipendienämndernas förvaltningskostnader med 30 000 kronor. Samtidigt

har anslagsposten till Kungl. Maj :ts disposition minskats med 5 000

kronor.

Över motionerna I: 402 och II: 488 har utskottet i vederbörlig ordning

inhämtat yttranden från statskontoret och garantilånenämnden.

Statskontoret har avstyrkt bifall till motionerna under erinran om att

studiesociala utredningen enligt sina direktiv har att pröva hur avvägningen

mellan olika direkta stödformer, såsom stipendier och lån, på lämpligaste

sätt bör ske.

Garantilånenämnden har anfört följande.

I det utredningsarbete rörande samhällets studiesociala åtgärder på den

högre utbildningens område, som för närvarande bedrives av studiesociala

utredningen, ingår en grundläggande prövning av systemets utformning i en

rad avseenden, däribland också frågan om stödets fördelning mellan statliga

studielån, statliga kreditgarantier och stipendier. Innan resultatet av

denna prövning framlagts synes det icke vara lämpligt att genomföra en

förändring av systemets nuvarande uppbyggnad i den omfattning, som föreslås

i de remitterade motionerna. Enligt garantilånenämndens mening ger

inte heller de erfarenheter, som vunnits av systemets hittillsvarande tilllämpning,

något entydigt stöd för uppfattningen, att en omprövning av de

studiesociala åtgärdernas utformning i första hand bör avse en nedskärning

av de under studietiden utgående stipendierna. Garantilånenämnden

anser sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas hemställan.

Över motionerna 1:411 och 11: 492 har utskottet i vederbörlig ordning

inhämtat yttranden från garantilånenämnden och studiesociala utredningen.

Garantilånenämnden har i sitt yttrande anfört följande.

I ett remissyttrande den 12 december 1960 över en till Kungl. Maj:t riktad

skrivelse från Sveriges förenade studentkårer har garantilånenämnden

anslutit sig till tanken, att stipendier för utländska studerande genom en

särskild övergångsbestämmelse till naturastipendiereglementet måtte för

läsåret 1961/62 kunna utdelas utan hinder av vad i reglementet 5 §, fjärde

stycket, är föreskrivet beträffande längsta närvarotid vid läroanstalten.

Nämndens uppfattning var därvid, att särskilda skäl talade för att medge

sådant undantag för de grupper studerande, vilka genom spärregeln om

fyra terminers närvarotid utestängdes från den reform beträffande utlänningars

rätt till studiesociala förmåner, vilken genomfördes fr. o. m. läsåret

1960/61. Dessa grupper torde i huvudsak utgöras av studerande inskrivna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

5

läsåren 1956/57 och 1957/58 varav majoriteten är flyktingar, vilka i större

utsträckning än andra torde vara i behov av ekonomisk hjälp. Då garantilånenämnden

fortfarande har denna inställning kan nämnden ansluta sig

till motionärernas hemställan.

För att möjliggöra en utdelning av stipendier till utländska studerande

enligt de föreslagna reglerna torde ett särskilt ansökningstillfälle för denna

kategori erfordras. Helst borde stipendierna kunna ledigförklaras redan

under april med ansökningstidens utgång förlagd till maj månad. Kan

detta icke ske torde särskilda ansökningstillfällen böra förläggas till september

1961.

Beträffande kostnaderna för de i denna ordning utdelade stipendierna,

anser garantilånenämnden i likhet med motionärerna, att de — med hänsyn

till det starkt begränsade antal stipendier det här gäller — skulle kunna

inrymmas inom det anslag, som föreslagits för budgetåret 1961/62.

Studiesociala utredningen har anfört följande.

Flertalet av de studerande, som genom bestämmelsernas nuvarande utformning

utestängts från stipendierätten, är flyktingar, vilka genom sina

speciella förhållanden torde i större utsträckning än andra vara i behov

av ekonomisk hjälp. Därtill kommer att kostnaderna för den föreslagna

utvidgningen, som motionärerna påpekar, är så ringa att någon ytterligare

medelsanvisning utöver den redan föreslagna ej erfordras. Utredningen vill

med hänsyn härtill tillstyrka vad som föreslås i motionerna.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och

avstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionerna 1:402 och 11:488,

att särskilt anslag för nästa budgetår till naturastipendier vid universiteten

m. fl. läroanstalter icke skall utgå.

I nyssnämnda motioner har vidare yrkats, att examenspremier skall införas

enligt ett i motionerna angivet system samt att statlig kreditgaranti

skall vid sådant förhållande bibehållas för studerande som är inskriven vid

universitet, högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver

studier. I motionerna har gjorts framställning om anvisande av särskilt

riksstatsanslag för bestridande av kostnaderna för examenspremier. Då såsom

i remissyttrandena framhållits studiesociala utredningen har att pröva,

huru avvägningen mellan olika direkta stödformer på lämpligaste sätt bör

ske, finner utskottet, att motionerna i förevarande delar icke bör av riksdagen

bifallas.

Vidkommande motionerna I: 411 och II: 492 får utskottet anföra följande.

Utfärdande av övergångsbestämmelser till Kungl. Maj :ts. reglemente

den 22 maj 1953 (nr 366) för utdelning av statsstipendier vid universiteten

in. fl. läroanstalter i avsikt alt bereda flyktingstudenter, som varit inskrivna

vid läroanstalt mer än två läsår, tillgång till naturastipendium i konkurrens

med andra sökande läsåret 1961/62 synes från rättvisesynpunkt vara en

angelägen åtgärd. Under hänvisning till de av garantilånenämnden och studiesociala

utredningen avgivna yttrandena i ärendet tillstyrker utskottet

därför bifall till motionerna 1:411 och 11:492.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:411 och

II: 492, besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om utfärdande

för läsåret 1961/62 av sådana övergångsbestämmelser till stipendiereglementet,

som berättigar utländska studerande att

söka och erhålla naturastipendium utan hinder av vad som

föreskrives beträffande längsta närvarotid vid läroanstalten;

II. att motionerna I: 402 och II: 488, i vad de avser statlig

kreditgaranti och införande av examenspremier, icke må av

riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 402 och II: 488, såvitt här

är i fråga, till Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m.fl. läroanstalter för budgetåret 1961/62 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 615 000 kronor;
IV.

att motionerna I: 402 och II: 488, i vad de avser anslag

till examenspremier, icke må av riksdagen bifallas.

4:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga 30, punkt 17, s. 42_44

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1961) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag av

13 600 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likälydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hagberg (1:407) och den andra inom andra kammaren av herr

Edlund m.fl. (11:469), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna erhåller rätt att söka

statsgaranterat studielån;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Harald Pettersson m. fl. (I: 418) och den andra inom andra kammaren

av herr Antonsson m.fl. (11:464), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i investeringsanslag till Statens lånefond för universitetsstudier anvisa

ett belopp av 20 348 000 kronor, möjliggörande dels att ett maximalt

lånebelopp av 3 000 kronor i normala fall skall kunna medges, dels att 47 %

av det beräknade antalet nyinskrivna studerande vid universiteten och högskolorna

läsåret 1961/62 skall kunna erhålla räntefria lån.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 469 och II: 464.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

7

Kungl. Maj :ts förslag innebär endast en automatisk utgiftsökning. Ett

av garantilånenämnden framlagt förslag om höjning av det årliga maximibeloppet

för lån från 2 500 till 3 000 kronor har departementschefen icke

biträtt.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionerna

I: 407 och 11: 469 från garantilånenämnden, som anfört följande.

Den reform, varmed naturastipendiesystemet infördes vid de högre

konstnärliga läroanstalterna, erhöll karaktären av ett provisorium i avvaktan

på studiesociala utredningens slutliga ställningstagande beträffande

såväl de studiesociala åtgärdernas allmänna utformning som gränsdragningen

mellan de två huvudsystemen för dessa åtgärder. I studiesociala

utredningens prövning av dessa spörsmål kommer naturligen frågan om

rätt för de här berörda grupperna att söka statsgaranterade studielån att

ingå. Garantilånenämnden anser, att denna fråga bör prövas i samband

med studiesociala utredningens översyn av studiehjälpen i dess helhet, och

finner sig således icke kunna tillstyrka motionärernas hemställan.

Utskottet. Såväl den i motionerna I: 407 och II: 469 berörda frågan om

rätt för studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna att söka statsgaranterat

studielån som den i motionerna I: 418 och II: 464 avhandlade

frågan om höjning av maximibeloppet för räntefritt studielån och ökning

av antalet dylika lån är för närvarande föremål för prövning av studiesociala

utredningen. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till

ifrågavarande motioner.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt, hemställer alltså,

I. att motionerna 1:407 och 11:469 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 418 och II: 464, till Statens

lånefond för universitetsstudier för budgetåret 1961/62 under

statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av

13 600 000 kronor.

5:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(kapitalbudgeten, bilaga 30, punkt 18, s. 44—46), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret

1961/62 under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 10 700 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

6 ro) Åtgärder för avskrivning av vissa studielån. För innehållet i propositionen

nr 5o torde utskottet i huvudsak få hänvisa till propositionen.

Kungl. Maj :ts förslag kan emellertid sammanfattas på följande sätt (jfr

prop. s. 1).

I propositionen framlägges förslag om stöd fr. o. in. den 1 juli 1961

åt de studieskuldsatta genom avskrivning av 25 % av kapitalskulden

a studielån med statlig kreditgaranti samt å lån från statens lånefond för

universitetsstudier och allmänna studielånefonden ävensom å lån för studier

från värnpliktslånefonden. Ifrågavarande avskrivning förutsättes äga rum

vid första amorteringstillfället efter det att systemet trätt i kraft. Avskrivningen

föreslås omfatta för budgetåret 1961/62 den då befintliga skulden i

fråga om såväl lån, vilka börjat amorteras före den 1 juli 1961, som lån

vilka börjar amorteras under nämnda budgetår. Fr. o. m. budgetåret

1962/63 skall enligt förslaget avskrivningen omfatta lån, som börjar amorteras

under respektive budgetår. Kreditinstitut, som utlämnat studielån

med statlig kreditgaranti, förutsättes bli ersatta för det avskrivna lånebeloppet

genom utbetalning från det under åttonde huvudtiteln upptagna

anslaget till kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.

För ifrågavarande ändamål äskas för budgetåret 1961/62 ett förslagsanslag

av 22 miljoner kronor. Garantilånenämnden föreslås bli den

myndighet, som i första hand skall svara för centrala åtgärder i samband

med förslagets genomförande. Kostnaderna för avskrivning av studielån ur

de berörda statliga lånefonderna — 15 miljoner kronor budgetåret 1961/62

- förutsättes bli debiterade respektive fond. För den minskning av inflytande

amorteringar, som avskrivningen medför, bör fonderna enligt förslaget

successivt kompenseras genom en motsvarande ökning av investeringsanslagen

till dem. Under kapitalbudgeten erfordras dock nästa budgetår

ingen medelsanvisning för detta ändamål.

I samband med behandlingen av propositionen nr 55 har utskottet förehaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Eric Carlsson och Nils-Eric Gustafsson (I: 566) och den andra inom

andra kammaren av herrar Larsson i Hedenäset och Fälldin (11:673), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte vid sin behandling av propositionen

nr 55 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag rörande

införande av särskild avskrivning av studieskuld i syfte att underlätta

rekryteringen av tjänster på orter med rekryteringssvårigheter i enlighet

med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ernst Olsson (1:567) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Stenkyrka m.fl. (II: 672), i vilka hemställts, att riksdagen vid

sin behandling av propositionen nr 55 måtte i skrivelse till Kungl Maj:t

anhålla

I. att äldre studieskuld ma kunna överföras i s. k. akademikerlån och

berättiga till avskrivning på de villkor som skulle ha gällt om överföring

begärts på sedvanligt sätt efter studiernas avslutande,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t31 år 1961

9

II. om prövning och förslag till nästa års riksdag rörande frågan om en

sådan fördelning av avskrivningarna, att dessa i större utsträckning kommer

låntagarna till del under tiden närmast efter studiernas avslutande,

samt

III. att frågan om ett studiefinansieringssystem, som i enlighet med

motionen baserats på lån samt avskrivning av i propositionen nämnd art,

måtte utredas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (1:568) och den andra inom andra kammaren av herr

Björkman och fröken Wetterström (11:676), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte 1) avslå de i propositionen nr 55 förordade grunderna för

generell avskrivning av vissa studielån samt 2) till Kostnader för avskrivning

av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1961/62

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hedblom m. fl. (1:569) och den andra inom andra kammaren av

herr Helén m. fl. (II: 674), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i samband

med behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 55 1. uttala att det föreslagna

systemet för avskrivning av viss del av vissa slag av studieskulder

antages såsom ett provisorium, i avvaktan på de förslag som kan väntas

bli framlagda med anledning av pågående utredning rörande de studiesociala

åtgärderna ävensom i avvaktan på ovan angiven överarbetning av

1950 års skattelagssakkunnigas förslag till avdragsrätt för studiekostnader,

samt 2. i övrigt beakta vad som anförts i fråga om det i propositionen föreslagna

avskrivningsförfarandet.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 673, II: 672, II: 676 och II: 674.

I propositionen redogöres efter en allmän inledning (s. 2 och 3) för

nuvarande former av låneunderstöd åt studerande (s. 3—6). Härefter redovisas

de i skattelagssakkunnigas betänkande framställda förslagen beträffande

avdragsrätt vid amortering av studieskulder jämte en sammanfattning

av de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen (s. 6—8).

I anslutning till beredningen av skattelagssakkunnigas betänkande har

inom finansdepartementet utarbetats en promemoria angående stöd åt de

studieskuldsatta, dagtecknad den 23 augusti 1960 och i propositionen benämnd

förslagspromemorian. Vidare har inom finansdepartementet utarbetats

en promemoria angående vissa tekniska trågor rörande avskrivning av

studielån, dagtecknad den 22 december 1960 och i propositionen benämnd

den tekniska promemorian. I propositionen lämnas en redogörelse för såväl

de förslag angående viss avskrivning av studielån som framlagts i nyssnämnda

promemorior som remissinstansernas synpunkter härpå (s. 8—20).

I anslutning härtill redovisas även de kostnader som ett förverkligande av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

ifrågavarande förslag kan beräknas medföra (s. 20—24). Som ett sista avsnitt

i propositionen ingår departementschefens ställningstaganden i ämnet

(s. 24—30).

Utskottet. Statsmakterna har under de senaste årtiondena vidtagit ett

flertal åtgärder i syfte att främja rekryteringen till högre studier av begåvade

och studielämpliga ungdomar. Genom ett utbyggt stipendiesystem

och genom vidgade möjligheter att erhålla lån har staten medverkat till att

undanröja de hinder av ekonomisk natur, som möter åtskilliga ungdomar

på vägen mot en högre utbildning. Statsmakternas insatser har också resulterat

i att den högre utbildningen kunnat draga till sig allt fler studerande

från ekonomiskt mindre bärkraftiga skikt i samhället.

Samtidigt härmed har emellertid utvecklingen gått i den riktningen, att

den totala studieskuldsättningen under senare år kraftigt ökat. Denna utveckling

har lett till att de studieskuldsattas ekonomiska problem, som

sedan länge i skilda sammanhang påtalats, blivit alltmera framträdande.

Departementschefen har funnit att en långsiktig lösning av studiefinansieringsproblemen

främst bör ske genom någon form av utbyggnad av stipendiesystemet.

Departementschefen erinrar i anslutning till detta uttalande

om att studiesociala utredningen enligt sina direktiv har att verkställa en

översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens område.

Utredningen skall bl. a. pröva hur avvägningen mellan olika direkta stödformer,

såsom stipendier och lån, på lämpligaste sätt bör ske. I avvaktan

på de sakkunnigas förslag framstår det enligt departementschefens mening

som en angelägen uppgift att genom omedelbara åtgärder hindra verkningarna

av den studieskuldsättning, som utgör ett så framträdande inslag

i det nuvarande studiefinansieringssystemet.

Utskottet är för sin del av den principiella uppfattningen, att åtgärder

i syfte att lätta de studieskuldsattas ekonomiska problem icke längre bör

uppskjutas. Det föreslagna avskrivningssystemet kommer att medföra betydande

sådana lättnader. Utskottet har därför funnit sig böra godtaga de

av departementschefen föreslagna grunderna för avskrivning av vissa studielån.

På grund härav avstyrker utskottet bifall till de i motionerna I: 568

och II: 676 framställda yrkandena.

Avskrivningssystemet får, såsom departementschefen framhållit, sin

främsta betydelse för de akademiker, som nu amorterar eller just skall

börja amortera sina studieskulder men som inte haft tillgång till stipendier

i samma utsträckning som dagens och morgondagens studentgenerationer

kommer att få. Vid en ytterligare utökning i någon form av stipendieringen,

utöver den som beslöts av 1960 års riksdag, måste avskrivningssystemets

betydelse uppenbarligen komma att minska. Med hänsyn härtill bör denna

stödform enligt utskottets mening i första hand ses som en kompletterande

åtgärd i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till de förslag, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

11

studiesociala utredningen kan komma att framlägga. Frågan om avskrivningssystemets

inplacering bland de studiesociala åtgärderna bör enligt utskottet

ånyo övervägas i samband med att ställning tages till dessa åtgärders

framtida utformning. Antalet legitima låneansökningar och antalet

beviljade lån med statlig kreditgaranti torde komma att öka genom den

föreslagna reformen. Detta bör likväl enligt utskottets mening icke leda

till någon förändring av hittills tillämpade normer för lånegivningen. Ett

obehörigt utnyttjande av lånemöjligheterna måste emellertid såvitt möjligt

förhindras. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med särskild uppmärksamhet

följer den utveckling på lånegivningens område, som blir en följd

av det nya systemet.

Med hänsyn till utskottets sålunda uttalade uppfattning angående avskrivningssystemets

framtida ställning synes enligt utskottets mening vad

i motionerna I: 569 och II: 674 yrkats om att förslaget måtte antagas såsom

ett provisorium få anses i huvudsak tillgodosett, varför motionerna icke

torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vad angår motionerna I: 567 och II: 672 får utskottet framhålla följande.

Gällande bestämmelser rörande s. k. akademikerlån hindrar inte garantilånenämnden

att, därest förutsättningar för beviljande av statlig kreditgaranti

i övrigt föreligger, bevilja dylik garanti åt en sökande oavsett när

han avslutar sina studier. Amorteringsvillkoren för såväl garantilån till

studerande som räntefria studielån är vidare så utformade, att låntagaren

i regel är befriad från amortering de närmaste två åren efter avlagd examen.

Ytterligare anstånd med amorteringarna kan därefter beviljas, om

särskilda skäl därtill föreligger. Studiesociala utredningen har att såsom

ovan framhållits bl. a. pröva bur avvägningen mellan lån och stipendier på

lämpligaste sätt bör ske. Utskottet vill i anslutning härtill understryka

angelägenheten av att man därvid eftersträvar en lösning, innebärande att

nuvarande former för lån av olika slag ersättes av endast en låneform. Eu

dubblering av likartade stödåtgärder synes över huvud taget böra undvikas.

På grund av vad sålunda anförts torde de i motionerna I: 567 och II: 672

gjorda yrkandena icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I motionerna 1:566 och 11:676 har föreslagits att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag rörande införande

av särskild avskrivning av studieskuld i syfte att underlätta rekryteringen

av tjänster på orter med rekryteringssvårigheter. Enligt utskottets

uppfattning skulle ett dylikt förfarande komma att leda till att det eljest

administrativt relativt enkla avskrivningssystemet komme att påtagligt

kompliceras. Ett realiserande av förslaget skulle sannolikt härjämte komma

att fördyra handläggningen av verksamheten och medföra väsentliga

olägenheter för kreditinstituten. Med hänsyn härtill bör ifrågavarande motioner

icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet biträder departementschefens förslag om rätt för studerande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

vid den högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet att söka statsgaranterat

studielån och lån från statens lånefond för universitetsstudier samt

om rätt för jordbrukskassa att utlämna lån med statlig kreditgaranti åt

den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av 22 000 000

kronor till kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

har utskottet icke något att erinra. Förslaget om medgivande för

Kungl. Maj:t att budgetåren 1960/61 och 1961/62 få — i den utsträckning

som fordras för avskrivningssystemets införande — överskrida den under

förslagsanslaget Garantilånenämnden: Avlöningar upptagna anslagsposten

till Avlöningar: övrig icke-ordinarie personal föranleder ej heller någon

invändning från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:568 och 11:676 samt

I: 569 och II: 674, förstnämnda bägge motioner såvitt här är i

fråga, godkänna av departementschefen förordade grunder för

avskrivning av kapitalskuld å lån med statlig kreditgaranti åt

den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen,

å garantilån till studerande, å garantilån åt flyktingstudenter,

å lån med statlig kreditgaranti åt den som genomgått polisskola

samt å lån från statens lånefond för universitetsstudier

och allmänna studielånefonden ävensom å lån för studier från

värnpliktslånefonden;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:568 och 11:676, i vad de

avser medelsanvisningen, till Kostnader för avskrivning av

vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1961/

62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

22 000 000 kronor;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 568 och II: 676, såvitt här

är i fråga, medgiva, att den under förslagsanslaget Garantilånenämnden:

Avlöningar upptagna anslagsposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må budgetåren 1960/61 och

1961/62 överskridas i den utsträckning, som fordras i anledning

av avskrivningssystemets införande;

IV. att motionerna 1:566 och 11:673 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961 13

V. att motionerna 1:567 och 11:672 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist,

Per Jacobsson, Fritz Persson, Nils Theodor Larsson, Mårtensson, Birke,

Thorsten Larsson och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Nilsson i Göingegården,

Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar Wedén, Larsson

i Hedenäset, Gustafsson i Uddevalla, Helén och Nelander.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 131 År 1901

Reservationer

1) vid punkten 3 (Naturastipendier åt studerande vid universiteten

in. fl. läroanstalter)

a) av herrar Birke, Kaijser, Staxäng och Milsson i Göingegården, vilka

ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »riksdagen bifallas», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»I motionerna 1:402 och 11:488 hemställes, att nu utgående naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter ersättes med

examenspremier för studerande som avlagt primärexamen vid universitet,

högskolor eller därmed jämförliga läroanstalter. Kostnaderna för examenspremierna

beräknas för budgetåret 1961/62 till 7,5 miljoner kronor, vilket

belopp beräknas stiga med 10 miljoner kronor per år under den därpå

följande treårsperioden för att budgetåret 1965/66 uppgå till 40 miljoner

kronor.

Även enligt utskottets mening kan skäl föreligga att ompröva formerna

för det s. k. studentsociala stödet. Väsentliga anmärkningar kan riktas mot

det nuvarande systemet med naturastipendier. Sådana stipendier utgår nu

till cirka 47 % av de studerande. Avvägningen sker därvid främst med

hänsyn till föräldrarnas inkomster. Enligt vad företagna undersökningar

visat är det emellertid blott ett relativt litet antal studerande som erhåller

ekonomiskt stöd från sina föräldrar eller eljest har möjligheter att bedriva

sina studier utan skuldsättning. De studiekostnader som kommer att vila

på de studerande blir i hög grad olika mellan å ena sidan dem som åtnjuter

naturastipendier och å andra sidan sådana som är helt hänvisade till lån

för att kunna finansiera studierna. Den gräns för föräldrainkomsten där

med nuvarande anslagsgivning rätten till naturastipendium upphör ligger

vid omkring 20 000 kronor per år. Någon skillnad för det fall att föräldrarna

har flera barn som studerar vid universitet eller högskola synes inte göras.

Det kan enligt utskottets mening inte förnekas att betydande orättvisor

uppkommer vid nuvarande system.

Det kunde ligga nära till hands att då förorda en utvidgning av systemet

så att naturastipendier kunde utges till samtliga eller i varje fall flertalet

studerande, något som emellertid skulle medföra vissa enligt utskottets

mening icke önskvärda konsekvenser. För statens del skulle kostnaderna

stiga högst väsentligt. Det skulle i än högre grad än nu är fallet bli fråga

om direkta felinvesteringar, nämligen i de fall då den studerande avbryter

sina studier innan examen avlagts. De höga kostnaderna för statens del

skulle lätt föranleda krav på en studiekontroll, vilken i varje fall torde

komma att inriktas på den takt i vilken studierna bedreves och efter hand

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1901

15

även kunde komma att utvidgas till viss studiedirigering, bl. a. med avseende

å ämnesval. Enligt utskottets mening vore en sådan utveckling

icke förenlig med den frihet för vetenskaplig verksamhet även på utbildningsplanet

som varit och är en bärande princip för svenskt kulturliv.

Även administrativt sett vore ett dylikt system otympligt.

I förenämnda avseenden har examenspremier avgjorda fördelar. Genom

att premier skulle utgå sedan examen avlagts erliölles garanti för att den

investering i förevarande avseende som göres från statens sida är ekonomiskt

sett effektiv. Examen såsom sådan innebure tillräcklig garanti, och

några ingripanden från statens sida i kontrollerande syfte under studietiden

vore alltså icke motiverade. Eu av studietidens längd och sättet för

finansieringen oberoende exainenspreiniering skulle verka stimulerande

på studieintensiteten utan att framtvinga examenshets. Administrationen

skulle vidare bli mycket enkel. Utskottet vill alltså ge sin principiella anslutning

till det förslag om examenspremier som motionärerna framlagt.

Det förutsättes därvid att berörda studerande erhåller statlig kreditgaranti.

Även beträffande utformningen delar utskottet motionärernas uppfattning.

Berättigade till examenspremier bör vara akademiker som avlagt

akademisk och därmed jämförlig primärexamen (teol.kand., jur.kand.,

med.lic., fil.mag. eller fil.kand., civilingenjör, tandläkare, apotekare, civilekonom,

gymnastikdirektör, veterinär, jägmästare, agronom och lantmästare).

Såsom motionärerna anfört bör övervägas att medtaga även andra

examina än de uppräknade, t. ex. sådana som avlägges vid vissa läroanstalter

för högre konstnärlig utbildning. Utskottet är för närvarande icke

berett att vidga den krets läroanstalter som omfattas av förestående uppräkning

men vill betona, att frågan härom skyndsamt bör utredas. Utskottet

förväntar, att Kungl. Maj:t till 1962 års riksdag framlägger kompletterande

förslag i nämnda avseende. Vad beloppet angår kan utskottet likaledes

ansluta sig till motionärernas förslag, vilket innebär att premie skall

utgå med 2 000 kronor för varje år vartill normalstudietiden enligt kursplanen

beräknas. Av statsfinansiella skäl vill utskottet tills vidare icke

förorda högre helopp.

Såsom motionärerna anfört bör i speciella fall en efter omständigheterna

anpassad premie kunna utgå även där studerande t. ex. på grund av långvarig

sjukdom nödgas avbryta sina studier innan primärexamen avlagts.

övergången från ett system med naturastipendier till ett system med

examenspremier föranleder vissa komplikationer. Utskottet kan acceptera

motionärernas förslag till lösning härav.

Motionärerna, som förutsatt att det av dem föreslagna systemet skulle

tillämpas fr. o. in. ingången av budgetåret 1961/62, har i anslutning härtill

yrkat, att något anslag till naturastipendier icke skall uppföras för

budgetåret. Av olika skäl kan utskottet icke biträda förslaget i denna del.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

Det är först att märka att vissa grupper studerande som nu är berättigade

till naturastipendier icke kommer med bland dem som enligt förslaget skall

erhålla rätt till examenspremier. Utskottet förordar, att för berörda grupper

studerande naturastipendieringen skall fortsätta i avvaktan på resultatet av

den utredning utskottet ovan förordat.

Av praktiska skäl torde det vidare vara lämpligt att låta någon tid ytterligare

förflyta innan systemet med examenspremier börjar tillämpas. Utskottet

vill för sin del förorda att systemet får träda i kraft vid ingången

av 1962.

Under beaktande av det anförda och vad Kungl. Maj :t i tillämpliga delar

anfört, har utskottet beräknat den erforderliga medelsanvisningen för naturastipendier

m. m. under budgetåret 1961/62 till 12 miljoner kronor.»

dels ock att utskottets hemställan under II.—IV. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 402 och

11:488, såvitt här är i fråga,

a) besluta att studerande, som avlagt akademisk och därmed

jämförlig primärexamen, skall — med bibehållande av

rätt till statlig kreditgaranti — från och med den 1 januari

1962 erhålla examenspremium i enlighet med vad utskottet

förordat;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i de

avseenden, som av utskottet angivits;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 402 och II: 488, såvitt

här är i fråga, till Naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1961/62

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

12 000 000 kronor;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 402

och II: 488, såvitt här är i fråga, till Examenspremier åt

studerande, som avlagt primärexamen vid universitet, högskola

eller därmed jämförlig läroanstalt för budgetåret 1961/

62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

4 000 000 kronor.»

b) av herr Larsson i Hedenäset;

2) vid punkten 6 (Åtgärder för avskrivning av vissa studielån)

a) av herrar Birke, Kaijser, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Statsmakterna

har» och på s. 12 slutar med »utskottets sida», bort ersättas med

text av följande lydelse:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 är 19G1

17

»Under efterkrigstiden har i riksdagen framförts upprepade krav på en

positiv lösning av frågan om den skattemåssiga behandlingen av studiekostnader.

Redan 1952 års riksdag beslöt efter hemställan av bevillningsutskottet

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till ändrade

bestämmelser rörande studiekostnaders behandling i beskattningshänseende.

År 1955 förnyade riksdagen denna begäran. Sedan skattelagssakkunniga

påbörjat sin utredning rörande behandlingen i beskattningshänseende1

av studiekostnader, uttalade 1956 års riksdag den förhoppningen

att det skulle bli möjligt för de sakkunniga att slutföra utredningen inom

sådan tid att propositionen hann föreläggas påföljande års riksdag. I

början av 1960 framlade de sakkunniga sitt betänkande med förslag om

avdragsrätt vid beskattningen. De sakkunnigas förslag tillstyrktes av en

överväldigande majoritet av remissinstanserna.

I proposition nr 55 har Kungl. Maj :t helt frångått de sakkunnigas förslag

i fråga om avdragsrätt och i stället tagit fasta på ett förslag om avskrivning

av vissa studielån medelst statsbidrag vilket förordats av nagra

få remissinstanser. Det är anmärkningsvärt att remissmyndigheternas svar

i den nu förevarande propositionen behandlas endast i förbigående. Departementschefens

förslag står inte i överensstämmelse med de riktlinjer

för denna frågas lösning som riksdagen vid flera tillfällen uttalat sig för.

I motionerna 1:464 och 11:538, vilka remitterats till bevillningsutskottet,

har föreslagits, att avdragsrätt vid beskattningen skall medges för

studiekostnader. Förslaget går ut på att de studerande oavsett hur de

finansierar sina studier och hur lång tid dessa varar skall medges rätt till

avdrag för ett belopp av 3 000 kronor för varje studieår av en på normaltid

avlagd examen. Fn sådan avdragsrätt finner sin motivering i att studiekostnader

är att anse som kostnader för en investering avsedd att i framtiden

betala sig genom förbättrade inkomstmöjligheter. I jämförelse med

vad departementschefen förordat kommer en sådan avdragsrätt att i långt

högre grad stimulera de studerande att fullfölja sina studier fram till

examen. Framför allt kommer den att gynna studerande som är arbetsamma

och sparsamma.

Kungl. Maj:ts förslag om avskrivning med 25 % av vissa studieskulder

är behäftat med allvarliga brister. Detta sammanhänger med att departementschefens

förslag anknyter till studieskulderna i stället för till studiekostnaderna.

De som under tidigare år har finansierat sina studiekostnader

med eget arbete går helt miste om de statliga bidragen, och för framtiden

kan det bli rent förlustbringande att arbeta ihop pengar till sina studier.

De studerande som under sin studietid genom ett sparsamt leverne hållit

skuldsättningen nere missgynnas Lill förmån för dem som varit »förutseende»

nog att maximalt utnyttja de kreditramar som årligen stått till

buds. Alt såsom departementschefen uppger i propositionen stödets omfattning

kommer att stå i direkt proportion till den utbildning en stude2—2425

oi Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 131

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

rande genomgått gäller inte. Det är nämligen alldeles uppenbart att inläsningstiden

för en och samma examen med lika många betyg har varit och

kommer att bli mycket olika. Att levnadsnivån dessutom är högst varierande

för olika låntagare är ett förhållande som kan omvittnas av de flesta

studerande. Utöver nu angivna orättvisor kan nämnas, att den föreslagna

anordningen kommer att diskriminera dem som snabbare än andra har

återbetalat sina studielån. Konsekvensen av förslaget blir att s. k. privata

studielån efter hand överflyttas till de låneformer som ger möjlighet till

statsbidrag. Man kan vidare utgå ifrån att alla studerande i fortsättningen

kommer att maximalt utnyttja de lånemöjliglieter staten ställer till förfogande.

Sådana följder skulle undgås om man i stället accepterade det

förslag om avdragsrätt vid beskattningen för studiekostnader som förordats

i motionerna I: 464 och II: 538.

Vad avser det tidigare utgående anslaget till Kostnader för avskrivning

av vissa studielån med statlig kreditgaranti förordar utskottet att anslaget

för budgetåret 1961/62 uppföres med det av garantilånenämnden äskade

beloppet.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 566

och II: 673 samt I: 567 och II: 672.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 568 och

11:676, såvitt här är i fråga, avslå ej mindre Kungl. Maj:ts

förslag beträffande grunder för avskrivning av vissa studielån

än även motionerna I: 569 och II: 674;»

b) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Wedén,

Helén och Nelander, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Utskottet

är» och på s. 11 slutar med »åtgärd föranleda», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Utskottet är för sin del emellertid av den principiella uppfattningen,

att åtgärder i syfte att lätta de studieskuldsattas ekonomiska problem bör

lösas genom rätt till avdrag vid beskattningen för amorteringar på studielån,

kombinerad med rätt till avdrag även för periodiskt understöd till

studerande barn.

Förslag till sådan avdragsrätt har också sedan riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t gjort framställning i ämnet utarbetats av skattelagssakkunniga.

Förslaget behöver emellertid omarbetas på vissa punkter såsom angivits

i motionerna 1:569 och 11:674, vilka såvitt avser nyssnämnda fråga

för behandling remitterats till bevillningsutskottet. Utskottet förutsätter

att resultatet av denna överarbetning förelägges riksdagen med minsta

möjliga dröjsmål. I avvaktan härpå bör beslut om en avdragsreform anstå.

Utskottet anser sig därför böra på så sätt tillstyrka bifall till det i före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961 19

varande proposition framlagda förslaget om rätt till en 25-procentig avskrivning

av vissa studielån, att detsamma bör gälla som ett provisorium i avvaktan

på statsmakternas ställningstagande till studiesociala utredningens

förslag samt överarbetningen av de skattelagssakkunnigas förslag. Utskottet

vill emellertid understryka att även om avskrivningsförfarandet i framtiden

efterföljes av ett skatteavdragssystem skall beslut om avskrivning,

som kommer att meddelas enligt det nu tillstyrkta förslaget, självfallet

stå fast för ifrågavarande enskilda lån.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka

bifall till det i motionerna I: 569 och II: 674, såvitt här är i fråga, framställda

yrkandet.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:569 och 11:674 samt

med avslag å motionerna I: 568 och II: 676, sistnämnda bägge

motioner såvitt här är i fråga, besluta att de av departementschefen

förordade grunderna för avskrivning av kapitalskuld

å lån med statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk

eller därmed jämförlig examen, å garantilån till studerande,

å garantilån åt flyktingstudenter, å lån med statlig kreditgaranti

åt den som genomgått polisskola samt å lån från

statens lånefond för universitetsstudier och allmänna studielånefonden

ävensom å lån för studier från värnpliktslånefonden

skall antagas såsom ett provisorium i avvaktan på

statsmakternas ställningstagande till dels förslag från studiesociala

utredningen, dels ock överarbetat förslag från 1950 års

skattelagssakkunniga rörande avdragsrätt för studiekostnader

;»

c) av herrar Birke, Kaijser, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka

under förutsättning av bifall till den med a) betecknade reservationen ansett

alt utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:568 och 11:676, i vad de

avser medelsanvisningen, till Kostnader för avskrivning av

vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret

* 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 568 och

11:676, såvitt här är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om

överskridande av anslagsposten Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal under förslagsanslaget Garantilånenämnden:

Avlöningar;»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

d) av herrar Nils Theodor Larsson, Thorsten Larsson, Svensson i Stenkyrka

och Larsson i Hedenäset, vilka ansett,

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. It börjar med » Avskrivningssystemet

.får» och på s. 12 slutar med »åtgärd föranleda», bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Avskrivningssystemet får, såsom departementschefen framhållit, i nuläget

sin främsta betydelse för de akademiker, som amorterar eller just

skall börja amortera sina studieskulder. Självfallet kommer det också att

få en stor betydelse för dem som nu sätter sig i skuld på grund av studier

och inom en relativt nära framtid kommer att amortera studieskulder. Då

det är angeläget att de, som nu och i framtiden ådrar sig studieskulder,

inte får villkoren för dessa försämrade utan kan förlita sig på den lättnad

i skuldbördan som avskrivningen innebär finner utskottet sig icke böra tillstyrka

vad i motionerna 1:569 och II: 674 yrkats om att förslaget måtte

antagas som ett provisorium.

Härav följer att avskrivningssystemet ändrar förutsättningarna för den

studiesociala utredningen, som'' får att behandla frågan om avskrivningssystemets

inplacering bland de studiesociala åtgärderna i framtiden. Härvid

bör förenklingar i stödsystemet eftersträvas. Såsom framhållits i motionerna

I: 567 och II: 672 innefattar stödsystemet nu flera olika låneformer

och — genom införande av avskrivningen — även två direkta stödformer,

nämligen naturastipendierna och avskrivningen. Det är önskvärt att stödsystemet

utvecklas på sådant sätt att det kommer att omfatta endast en

form för lånestöd och en form för direktstöd. Kombinationen lån och avskrivning

bör sålunda eftersträvas vid utredningsarbetet. Utskottet tillstyrker

således bifall till ifrågavarande yrkande i motionerna I: 567 och

II: 672. Med anledning av vad i dessa motioner anförts om räntefria studielån

vill utskottet framhålla att motionernas syfte i detta avseende torde

kunna tillgodoses även genom avskrivningens omfattning och utformning.

I motionerna har även yrkats att avskrivningen skulle utformas på

sådant sätt att en större lättnad erhålles i amorteringen under åren närmast

efter avslutade studier, emedan behovet av lättnad då i allmänhet

är störst. I anledning härav vill utskottet framhålla, att amorteringsvillkoren

för såväl garantilån till studerande som räntefria studielån är så

utformade, att låntagaren i regel är befriad från amortering de närmaste

två åren efter avlagd examen. Utskottet förutsätter att behovet av ytterligare

lättnad under åren närmast efter avslutade studier uppmärksammas

av studiesociala utredningen vid ställningstagandet till avskrivningens

framtida utformning och ställning.

Med anledning av det likaledes i motionerna 1:567 och 11:672 framförda

yrkandet om att äldre studieskuld må kunna överföras i s. k. akademikerlån

vill utskottet framhålla att gällande bestämmelser rörande

akademikerlån inte hindrar garantilånenämnden att, därest förutsättningar

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961

för beviljande av statlig kreditgaranti i övrigt föreligger, bevilja dylik

garanti oavsett när han avslutat sina studier. Utskottet förutsätter att

någon ändring härutinnan ej föranledes genom införandet av avskrivningen

och att de i motionerna berörda studieskuldsatta således beredes möjlighet

att få del av densamma.

Utskottet delar sålunda de i motionerna 1: 567 och II: 672 framförda

meningarna och hemställer med anledning härav att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet anfört.»

dels ock att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

>V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 567 och

11:672, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angaende dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid univers a1 i texten