Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m., dels ock åtgärder för avskrivning av vissa studielån jämte i ämnet väckta motioner.
1961-05-19 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m., dels ock åtgärder för avskrivning av vissa studielån jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
1
Nr 131
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
angående dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl.
läroanstalter m. m., dels ock åtgärder för avskrivning
av vissa studielån jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln (punkterna
320, 321 och 324 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1961) föreslagit riksdagen, att för budgetåret
1961/62 anvisa till Garantilånenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 93 000 kronor, till Garantilånenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag
av 27 000 kronor samt till Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter ett reservationsanslag av 22 615 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det
följande redovisade motioner.
Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition under kapitalbudgeten
(bilaga 30, punkterna 17 och 18) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1961/62 anvisa
till Statens lånefond för universitetsstudier ett investeringsanslag av
13 600 000 kronor samt
till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 10 700 000
kronor.
I samband med punkten 17 har utskottet till behandling förehaft vissa
i det följande närmare redovisade motioner.
Härjämte har Kungl. Maj:t i propositionen nr 55, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17
februari 1961, föreslagit riksdagen att
a) godkänna av departementschefen förordade grunder för avskrivning
av kapitalskuld å lån med statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk
eller därmed jämförlig examen, å garantilån till studerande, å garantilån
åt flyktingstudenter, å lån med statlig kreditgaranti åt den som genomgått
polisskola samt å lån från statens lånefond för universitetsstudier och
1—2462 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 131
2
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
allmänna studielånefonden ävensom å lån för studier från värnpliktslånefonden;
b)
till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 000 kronor;
c) medgiva, att den under förslagsanslaget Garantilånenämnden: Avlöningar
upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må budgetåren 1960/61 och 1961/62 överskridas i den utsträckning,
som fordras i anledning av avskrivningssystemets införande.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det följande
redovisade motioner.
Utskottet kommer att under punkterna 1—5 redovisa de inledningsvis
berörda anslagen till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl.
läroanstalter, Statens lånefond för universitetsstudier och Allmänna studielånefonden
samt de i anslutning till de två första anslagen väckta motionerna.
Under punkten 6 kommer därefter att redovisas propositionen nr 55
angående åtgärder för avskrivning av vissa studielån ävensom utskottets
ställningstaganden till propositionen jämte i ämnet väckta motioner.
l:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 320, s. 698
och 699 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1961), vilket innebär en anslagshöjning med 18 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1961/62:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 16 200
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 58 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 17 600
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 1 200
Summa kronor 93 000
b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret
1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
93 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
3
2:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 321, s. 699 och 700), vilket innebär en anslagsökning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader
för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 27 000 kronor.
3:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj :t har (punkt 324, s. 705—711) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1961/62 anvisa ett reservationsanslag av
22 615 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ragnar Bergh och Sveningsson (I: 402) och den andra inom andra
kammaren av herr Palm m.fl. (11:488), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta,
a) att avslå Kungl. Maj :ts förslag under åttonde huvudtiteln angående
Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter;
b) att statlig kreditgaranti skall medges åt studerande som är inskriven
vid universitet, högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver
studier;
c) att studerande som avlagt primärexamen skall erhålla examenspremiuin
i enlighet med vad i motionen anförts, nämligen att examenspiemie
skall utgå med 2 000 kronor för varje år vartill normalstudietiden enligt
kursplanen beräknas. Under övergångstiden gäller att den som avlagt examen
innan normalstudietiden förlupit räknat från och med den 1 juli 1961
erhåller premie i förhållande till den förflutna studietiden. Därvid uppdelas
läsåret i fyra delperioder omfattande respektive augusti—oktober, november—december,
januari—mars samt april—juni. Påbörjad delperiod räknas
som hel sådan.
Från regeln att examen skall ha avlagts för erhållande av premie kan
efter prövning dispens erhållas, där studieavbrottet är beroende av långvarig
sjukdom och eljest skäl anses föreligga;
d) att till Examenspremier för studerande som avlagt primärexamen vid
universitet, högskolor eller därmed jämförliga läroanstalter anvisa för budgetåret
1961/62 ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hilding m. fl. (I: 411) och den andra inom andra kammaren av herr
Tobé m.fl. (11:492), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta hemställa
hos Kungl. Maj :t om utfärdande av övergångsbestämmelser för
1961/62 i stipendiereglementet, vilka berättigar utländska studerande att
söka och erhålla naturastipendiuin utan hinder av vad som föreskrives beträffande
längsta närvarotid vid läroanstalten.
4
Statsutskottets utlåtande nr 131 är 1961
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 402 och II: 492.
Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 4 750 000 kronor,
vilken till största delen töranletts av automatiska utgiftsökningar men
också innefattar en uppräkning av genomsnittskostnaden per stipendium
med 50 kronor till 2 500 kronor samt en höjning av anslagsbeloppet till
statsstipendienämndernas förvaltningskostnader med 30 000 kronor. Samtidigt
har anslagsposten till Kungl. Maj :ts disposition minskats med 5 000
kronor.
Över motionerna I: 402 och II: 488 har utskottet i vederbörlig ordning
inhämtat yttranden från statskontoret och garantilånenämnden.
Statskontoret har avstyrkt bifall till motionerna under erinran om att
studiesociala utredningen enligt sina direktiv har att pröva hur avvägningen
mellan olika direkta stödformer, såsom stipendier och lån, på lämpligaste
sätt bör ske.
Garantilånenämnden har anfört följande.
I det utredningsarbete rörande samhällets studiesociala åtgärder på den
högre utbildningens område, som för närvarande bedrives av studiesociala
utredningen, ingår en grundläggande prövning av systemets utformning i en
rad avseenden, däribland också frågan om stödets fördelning mellan statliga
studielån, statliga kreditgarantier och stipendier. Innan resultatet av
denna prövning framlagts synes det icke vara lämpligt att genomföra en
förändring av systemets nuvarande uppbyggnad i den omfattning, som föreslås
i de remitterade motionerna. Enligt garantilånenämndens mening ger
inte heller de erfarenheter, som vunnits av systemets hittillsvarande tilllämpning,
något entydigt stöd för uppfattningen, att en omprövning av de
studiesociala åtgärdernas utformning i första hand bör avse en nedskärning
av de under studietiden utgående stipendierna. Garantilånenämnden
anser sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas hemställan.
Över motionerna 1:411 och 11: 492 har utskottet i vederbörlig ordning
inhämtat yttranden från garantilånenämnden och studiesociala utredningen.
Garantilånenämnden har i sitt yttrande anfört följande.
I ett remissyttrande den 12 december 1960 över en till Kungl. Maj:t riktad
skrivelse från Sveriges förenade studentkårer har garantilånenämnden
anslutit sig till tanken, att stipendier för utländska studerande genom en
särskild övergångsbestämmelse till naturastipendiereglementet måtte för
läsåret 1961/62 kunna utdelas utan hinder av vad i reglementet 5 §, fjärde
stycket, är föreskrivet beträffande längsta närvarotid vid läroanstalten.
Nämndens uppfattning var därvid, att särskilda skäl talade för att medge
sådant undantag för de grupper studerande, vilka genom spärregeln om
fyra terminers närvarotid utestängdes från den reform beträffande utlänningars
rätt till studiesociala förmåner, vilken genomfördes fr. o. m. läsåret
1960/61. Dessa grupper torde i huvudsak utgöras av studerande inskrivna
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
5
läsåren 1956/57 och 1957/58 varav majoriteten är flyktingar, vilka i större
utsträckning än andra torde vara i behov av ekonomisk hjälp. Då garantilånenämnden
fortfarande har denna inställning kan nämnden ansluta sig
till motionärernas hemställan.
För att möjliggöra en utdelning av stipendier till utländska studerande
enligt de föreslagna reglerna torde ett särskilt ansökningstillfälle för denna
kategori erfordras. Helst borde stipendierna kunna ledigförklaras redan
under april med ansökningstidens utgång förlagd till maj månad. Kan
detta icke ske torde särskilda ansökningstillfällen böra förläggas till september
1961.
Beträffande kostnaderna för de i denna ordning utdelade stipendierna,
anser garantilånenämnden i likhet med motionärerna, att de — med hänsyn
till det starkt begränsade antal stipendier det här gäller — skulle kunna
inrymmas inom det anslag, som föreslagits för budgetåret 1961/62.
Studiesociala utredningen har anfört följande.
Flertalet av de studerande, som genom bestämmelsernas nuvarande utformning
utestängts från stipendierätten, är flyktingar, vilka genom sina
speciella förhållanden torde i större utsträckning än andra vara i behov
av ekonomisk hjälp. Därtill kommer att kostnaderna för den föreslagna
utvidgningen, som motionärerna påpekar, är så ringa att någon ytterligare
medelsanvisning utöver den redan föreslagna ej erfordras. Utredningen vill
med hänsyn härtill tillstyrka vad som föreslås i motionerna.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och
avstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionerna 1:402 och 11:488,
att särskilt anslag för nästa budgetår till naturastipendier vid universiteten
m. fl. läroanstalter icke skall utgå.
I nyssnämnda motioner har vidare yrkats, att examenspremier skall införas
enligt ett i motionerna angivet system samt att statlig kreditgaranti
skall vid sådant förhållande bibehållas för studerande som är inskriven vid
universitet, högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver
studier. I motionerna har gjorts framställning om anvisande av särskilt
riksstatsanslag för bestridande av kostnaderna för examenspremier. Då såsom
i remissyttrandena framhållits studiesociala utredningen har att pröva,
huru avvägningen mellan olika direkta stödformer på lämpligaste sätt bör
ske, finner utskottet, att motionerna i förevarande delar icke bör av riksdagen
bifallas.
Vidkommande motionerna I: 411 och II: 492 får utskottet anföra följande.
Utfärdande av övergångsbestämmelser till Kungl. Maj :ts. reglemente
den 22 maj 1953 (nr 366) för utdelning av statsstipendier vid universiteten
in. fl. läroanstalter i avsikt alt bereda flyktingstudenter, som varit inskrivna
vid läroanstalt mer än två läsår, tillgång till naturastipendium i konkurrens
med andra sökande läsåret 1961/62 synes från rättvisesynpunkt vara en
angelägen åtgärd. Under hänvisning till de av garantilånenämnden och studiesociala
utredningen avgivna yttrandena i ärendet tillstyrker utskottet
därför bifall till motionerna 1:411 och 11:492.
6
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:411 och
II: 492, besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om utfärdande
för läsåret 1961/62 av sådana övergångsbestämmelser till stipendiereglementet,
som berättigar utländska studerande att
söka och erhålla naturastipendium utan hinder av vad som
föreskrives beträffande längsta närvarotid vid läroanstalten;
II. att motionerna I: 402 och II: 488, i vad de avser statlig
kreditgaranti och införande av examenspremier, icke må av
riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 402 och II: 488, såvitt här
är i fråga, till Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m.fl. läroanstalter för budgetåret 1961/62 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 615 000 kronor;
IV.
att motionerna I: 402 och II: 488, i vad de avser anslag
till examenspremier, icke må av riksdagen bifallas.
4:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga 30, punkt 17, s. 42_44
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
3 januari 1961) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1961/62 anvisa ett investeringsanslag av
13 600 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likälydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hagberg (1:407) och den andra inom andra kammaren av herr
Edlund m.fl. (11:469), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna erhåller rätt att söka
statsgaranterat studielån;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Harald Pettersson m. fl. (I: 418) och den andra inom andra kammaren
av herr Antonsson m.fl. (11:464), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i investeringsanslag till Statens lånefond för universitetsstudier anvisa
ett belopp av 20 348 000 kronor, möjliggörande dels att ett maximalt
lånebelopp av 3 000 kronor i normala fall skall kunna medges, dels att 47 %
av det beräknade antalet nyinskrivna studerande vid universiteten och högskolorna
läsåret 1961/62 skall kunna erhålla räntefria lån.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 469 och II: 464.
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
7
Kungl. Maj :ts förslag innebär endast en automatisk utgiftsökning. Ett
av garantilånenämnden framlagt förslag om höjning av det årliga maximibeloppet
för lån från 2 500 till 3 000 kronor har departementschefen icke
biträtt.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionerna
I: 407 och 11: 469 från garantilånenämnden, som anfört följande.
Den reform, varmed naturastipendiesystemet infördes vid de högre
konstnärliga läroanstalterna, erhöll karaktären av ett provisorium i avvaktan
på studiesociala utredningens slutliga ställningstagande beträffande
såväl de studiesociala åtgärdernas allmänna utformning som gränsdragningen
mellan de två huvudsystemen för dessa åtgärder. I studiesociala
utredningens prövning av dessa spörsmål kommer naturligen frågan om
rätt för de här berörda grupperna att söka statsgaranterade studielån att
ingå. Garantilånenämnden anser, att denna fråga bör prövas i samband
med studiesociala utredningens översyn av studiehjälpen i dess helhet, och
finner sig således icke kunna tillstyrka motionärernas hemställan.
Utskottet. Såväl den i motionerna I: 407 och II: 469 berörda frågan om
rätt för studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna att söka statsgaranterat
studielån som den i motionerna I: 418 och II: 464 avhandlade
frågan om höjning av maximibeloppet för räntefritt studielån och ökning
av antalet dylika lån är för närvarande föremål för prövning av studiesociala
utredningen. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till
ifrågavarande motioner.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer alltså,
I. att motionerna 1:407 och 11:469 icke må av riksdagen
bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 418 och II: 464, till Statens
lånefond för universitetsstudier för budgetåret 1961/62 under
statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av
13 600 000 kronor.
5:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(kapitalbudgeten, bilaga 30, punkt 18, s. 44—46), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret
1961/62 under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag
av 10 700 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
6 ro) Åtgärder för avskrivning av vissa studielån. För innehållet i propositionen
nr 5o torde utskottet i huvudsak få hänvisa till propositionen.
Kungl. Maj :ts förslag kan emellertid sammanfattas på följande sätt (jfr
prop. s. 1).
I propositionen framlägges förslag om stöd fr. o. in. den 1 juli 1961
åt de studieskuldsatta genom avskrivning av 25 % av kapitalskulden
a studielån med statlig kreditgaranti samt å lån från statens lånefond för
universitetsstudier och allmänna studielånefonden ävensom å lån för studier
från värnpliktslånefonden. Ifrågavarande avskrivning förutsättes äga rum
vid första amorteringstillfället efter det att systemet trätt i kraft. Avskrivningen
föreslås omfatta för budgetåret 1961/62 den då befintliga skulden i
fråga om såväl lån, vilka börjat amorteras före den 1 juli 1961, som lån
vilka börjar amorteras under nämnda budgetår. Fr. o. m. budgetåret
1962/63 skall enligt förslaget avskrivningen omfatta lån, som börjar amorteras
under respektive budgetår. Kreditinstitut, som utlämnat studielån
med statlig kreditgaranti, förutsättes bli ersatta för det avskrivna lånebeloppet
genom utbetalning från det under åttonde huvudtiteln upptagna
anslaget till kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.
För ifrågavarande ändamål äskas för budgetåret 1961/62 ett förslagsanslag
av 22 miljoner kronor. Garantilånenämnden föreslås bli den
myndighet, som i första hand skall svara för centrala åtgärder i samband
med förslagets genomförande. Kostnaderna för avskrivning av studielån ur
de berörda statliga lånefonderna — 15 miljoner kronor budgetåret 1961/62
- förutsättes bli debiterade respektive fond. För den minskning av inflytande
amorteringar, som avskrivningen medför, bör fonderna enligt förslaget
successivt kompenseras genom en motsvarande ökning av investeringsanslagen
till dem. Under kapitalbudgeten erfordras dock nästa budgetår
ingen medelsanvisning för detta ändamål.
I samband med behandlingen av propositionen nr 55 har utskottet förehaft
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Eric Carlsson och Nils-Eric Gustafsson (I: 566) och den andra inom
andra kammaren av herrar Larsson i Hedenäset och Fälldin (11:673), i
vilka hemställts, att riksdagen måtte vid sin behandling av propositionen
nr 55 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag rörande
införande av särskild avskrivning av studieskuld i syfte att underlätta
rekryteringen av tjänster på orter med rekryteringssvårigheter i enlighet
med vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ernst Olsson (1:567) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson i Stenkyrka m.fl. (II: 672), i vilka hemställts, att riksdagen vid
sin behandling av propositionen nr 55 måtte i skrivelse till Kungl Maj:t
anhålla
I. att äldre studieskuld ma kunna överföras i s. k. akademikerlån och
berättiga till avskrivning på de villkor som skulle ha gällt om överföring
begärts på sedvanligt sätt efter studiernas avslutande,
Statsutskottets utlåtande nr t31 år 1961
9
II. om prövning och förslag till nästa års riksdag rörande frågan om en
sådan fördelning av avskrivningarna, att dessa i större utsträckning kommer
låntagarna till del under tiden närmast efter studiernas avslutande,
samt
III. att frågan om ett studiefinansieringssystem, som i enlighet med
motionen baserats på lån samt avskrivning av i propositionen nämnd art,
måtte utredas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (1:568) och den andra inom andra kammaren av herr
Björkman och fröken Wetterström (11:676), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte 1) avslå de i propositionen nr 55 förordade grunderna för
generell avskrivning av vissa studielån samt 2) till Kostnader för avskrivning
av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1961/62
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hedblom m. fl. (1:569) och den andra inom andra kammaren av
herr Helén m. fl. (II: 674), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i samband
med behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 55 1. uttala att det föreslagna
systemet för avskrivning av viss del av vissa slag av studieskulder
antages såsom ett provisorium, i avvaktan på de förslag som kan väntas
bli framlagda med anledning av pågående utredning rörande de studiesociala
åtgärderna ävensom i avvaktan på ovan angiven överarbetning av
1950 års skattelagssakkunnigas förslag till avdragsrätt för studiekostnader,
samt 2. i övrigt beakta vad som anförts i fråga om det i propositionen föreslagna
avskrivningsförfarandet.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 673, II: 672, II: 676 och II: 674.
I propositionen redogöres efter en allmän inledning (s. 2 och 3) för
nuvarande former av låneunderstöd åt studerande (s. 3—6). Härefter redovisas
de i skattelagssakkunnigas betänkande framställda förslagen beträffande
avdragsrätt vid amortering av studieskulder jämte en sammanfattning
av de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen (s. 6—8).
I anslutning till beredningen av skattelagssakkunnigas betänkande har
inom finansdepartementet utarbetats en promemoria angående stöd åt de
studieskuldsatta, dagtecknad den 23 augusti 1960 och i propositionen benämnd
förslagspromemorian. Vidare har inom finansdepartementet utarbetats
en promemoria angående vissa tekniska trågor rörande avskrivning av
studielån, dagtecknad den 22 december 1960 och i propositionen benämnd
den tekniska promemorian. I propositionen lämnas en redogörelse för såväl
de förslag angående viss avskrivning av studielån som framlagts i nyssnämnda
promemorior som remissinstansernas synpunkter härpå (s. 8—20).
I anslutning härtill redovisas även de kostnader som ett förverkligande av
10 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
ifrågavarande förslag kan beräknas medföra (s. 20—24). Som ett sista avsnitt
i propositionen ingår departementschefens ställningstaganden i ämnet
(s. 24—30).
Utskottet. Statsmakterna har under de senaste årtiondena vidtagit ett
flertal åtgärder i syfte att främja rekryteringen till högre studier av begåvade
och studielämpliga ungdomar. Genom ett utbyggt stipendiesystem
och genom vidgade möjligheter att erhålla lån har staten medverkat till att
undanröja de hinder av ekonomisk natur, som möter åtskilliga ungdomar
på vägen mot en högre utbildning. Statsmakternas insatser har också resulterat
i att den högre utbildningen kunnat draga till sig allt fler studerande
från ekonomiskt mindre bärkraftiga skikt i samhället.
Samtidigt härmed har emellertid utvecklingen gått i den riktningen, att
den totala studieskuldsättningen under senare år kraftigt ökat. Denna utveckling
har lett till att de studieskuldsattas ekonomiska problem, som
sedan länge i skilda sammanhang påtalats, blivit alltmera framträdande.
Departementschefen har funnit att en långsiktig lösning av studiefinansieringsproblemen
främst bör ske genom någon form av utbyggnad av stipendiesystemet.
Departementschefen erinrar i anslutning till detta uttalande
om att studiesociala utredningen enligt sina direktiv har att verkställa en
översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens område.
Utredningen skall bl. a. pröva hur avvägningen mellan olika direkta stödformer,
såsom stipendier och lån, på lämpligaste sätt bör ske. I avvaktan
på de sakkunnigas förslag framstår det enligt departementschefens mening
som en angelägen uppgift att genom omedelbara åtgärder hindra verkningarna
av den studieskuldsättning, som utgör ett så framträdande inslag
i det nuvarande studiefinansieringssystemet.
Utskottet är för sin del av den principiella uppfattningen, att åtgärder
i syfte att lätta de studieskuldsattas ekonomiska problem icke längre bör
uppskjutas. Det föreslagna avskrivningssystemet kommer att medföra betydande
sådana lättnader. Utskottet har därför funnit sig böra godtaga de
av departementschefen föreslagna grunderna för avskrivning av vissa studielån.
På grund härav avstyrker utskottet bifall till de i motionerna I: 568
och II: 676 framställda yrkandena.
Avskrivningssystemet får, såsom departementschefen framhållit, sin
främsta betydelse för de akademiker, som nu amorterar eller just skall
börja amortera sina studieskulder men som inte haft tillgång till stipendier
i samma utsträckning som dagens och morgondagens studentgenerationer
kommer att få. Vid en ytterligare utökning i någon form av stipendieringen,
utöver den som beslöts av 1960 års riksdag, måste avskrivningssystemets
betydelse uppenbarligen komma att minska. Med hänsyn härtill bör denna
stödform enligt utskottets mening i första hand ses som en kompletterande
åtgärd i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till de förslag, som
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
11
studiesociala utredningen kan komma att framlägga. Frågan om avskrivningssystemets
inplacering bland de studiesociala åtgärderna bör enligt utskottet
ånyo övervägas i samband med att ställning tages till dessa åtgärders
framtida utformning. Antalet legitima låneansökningar och antalet
beviljade lån med statlig kreditgaranti torde komma att öka genom den
föreslagna reformen. Detta bör likväl enligt utskottets mening icke leda
till någon förändring av hittills tillämpade normer för lånegivningen. Ett
obehörigt utnyttjande av lånemöjligheterna måste emellertid såvitt möjligt
förhindras. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med särskild uppmärksamhet
följer den utveckling på lånegivningens område, som blir en följd
av det nya systemet.
Med hänsyn till utskottets sålunda uttalade uppfattning angående avskrivningssystemets
framtida ställning synes enligt utskottets mening vad
i motionerna I: 569 och II: 674 yrkats om att förslaget måtte antagas såsom
ett provisorium få anses i huvudsak tillgodosett, varför motionerna icke
torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Vad angår motionerna I: 567 och II: 672 får utskottet framhålla följande.
Gällande bestämmelser rörande s. k. akademikerlån hindrar inte garantilånenämnden
att, därest förutsättningar för beviljande av statlig kreditgaranti
i övrigt föreligger, bevilja dylik garanti åt en sökande oavsett när
han avslutar sina studier. Amorteringsvillkoren för såväl garantilån till
studerande som räntefria studielån är vidare så utformade, att låntagaren
i regel är befriad från amortering de närmaste två åren efter avlagd examen.
Ytterligare anstånd med amorteringarna kan därefter beviljas, om
särskilda skäl därtill föreligger. Studiesociala utredningen har att såsom
ovan framhållits bl. a. pröva bur avvägningen mellan lån och stipendier på
lämpligaste sätt bör ske. Utskottet vill i anslutning härtill understryka
angelägenheten av att man därvid eftersträvar en lösning, innebärande att
nuvarande former för lån av olika slag ersättes av endast en låneform. Eu
dubblering av likartade stödåtgärder synes över huvud taget böra undvikas.
På grund av vad sålunda anförts torde de i motionerna I: 567 och II: 672
gjorda yrkandena icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
I motionerna 1:566 och 11:676 har föreslagits att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag rörande införande
av särskild avskrivning av studieskuld i syfte att underlätta rekryteringen
av tjänster på orter med rekryteringssvårigheter. Enligt utskottets
uppfattning skulle ett dylikt förfarande komma att leda till att det eljest
administrativt relativt enkla avskrivningssystemet komme att påtagligt
kompliceras. Ett realiserande av förslaget skulle sannolikt härjämte komma
att fördyra handläggningen av verksamheten och medföra väsentliga
olägenheter för kreditinstituten. Med hänsyn härtill bör ifrågavarande motioner
icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet biträder departementschefens förslag om rätt för studerande
12 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
vid den högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet att söka statsgaranterat
studielån och lån från statens lånefond för universitetsstudier samt
om rätt för jordbrukskassa att utlämna lån med statlig kreditgaranti åt
den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av 22 000 000
kronor till kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
har utskottet icke något att erinra. Förslaget om medgivande för
Kungl. Maj:t att budgetåren 1960/61 och 1961/62 få — i den utsträckning
som fordras för avskrivningssystemets införande — överskrida den under
förslagsanslaget Garantilånenämnden: Avlöningar upptagna anslagsposten
till Avlöningar: övrig icke-ordinarie personal föranleder ej heller någon
invändning från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:568 och 11:676 samt
I: 569 och II: 674, förstnämnda bägge motioner såvitt här är i
fråga, godkänna av departementschefen förordade grunder för
avskrivning av kapitalskuld å lån med statlig kreditgaranti åt
den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen,
å garantilån till studerande, å garantilån åt flyktingstudenter,
å lån med statlig kreditgaranti åt den som genomgått polisskola
samt å lån från statens lånefond för universitetsstudier
och allmänna studielånefonden ävensom å lån för studier från
värnpliktslånefonden;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:568 och 11:676, i vad de
avser medelsanvisningen, till Kostnader för avskrivning av
vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1961/
62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
22 000 000 kronor;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 568 och II: 676, såvitt här
är i fråga, medgiva, att den under förslagsanslaget Garantilånenämnden:
Avlöningar upptagna anslagsposten Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må budgetåren 1960/61 och
1961/62 överskridas i den utsträckning, som fordras i anledning
av avskrivningssystemets införande;
IV. att motionerna 1:566 och 11:673 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961 13
V. att motionerna 1:567 och 11:672 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 maj 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist,
Per Jacobsson, Fritz Persson, Nils Theodor Larsson, Mårtensson, Birke,
Thorsten Larsson och Kaijser; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Nilsson i Göingegården,
Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar Wedén, Larsson
i Hedenäset, Gustafsson i Uddevalla, Helén och Nelander.
14
Statsutskottets utlåtande nr 131 År 1901
Reservationer
1) vid punkten 3 (Naturastipendier åt studerande vid universiteten
in. fl. läroanstalter)
a) av herrar Birke, Kaijser, Staxäng och Milsson i Göingegården, vilka
ansett
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5, som börjar med »Utskottet
biträder» och slutar med »riksdagen bifallas», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»I motionerna 1:402 och 11:488 hemställes, att nu utgående naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter ersättes med
examenspremier för studerande som avlagt primärexamen vid universitet,
högskolor eller därmed jämförliga läroanstalter. Kostnaderna för examenspremierna
beräknas för budgetåret 1961/62 till 7,5 miljoner kronor, vilket
belopp beräknas stiga med 10 miljoner kronor per år under den därpå
följande treårsperioden för att budgetåret 1965/66 uppgå till 40 miljoner
kronor.
Även enligt utskottets mening kan skäl föreligga att ompröva formerna
för det s. k. studentsociala stödet. Väsentliga anmärkningar kan riktas mot
det nuvarande systemet med naturastipendier. Sådana stipendier utgår nu
till cirka 47 % av de studerande. Avvägningen sker därvid främst med
hänsyn till föräldrarnas inkomster. Enligt vad företagna undersökningar
visat är det emellertid blott ett relativt litet antal studerande som erhåller
ekonomiskt stöd från sina föräldrar eller eljest har möjligheter att bedriva
sina studier utan skuldsättning. De studiekostnader som kommer att vila
på de studerande blir i hög grad olika mellan å ena sidan dem som åtnjuter
naturastipendier och å andra sidan sådana som är helt hänvisade till lån
för att kunna finansiera studierna. Den gräns för föräldrainkomsten där
med nuvarande anslagsgivning rätten till naturastipendium upphör ligger
vid omkring 20 000 kronor per år. Någon skillnad för det fall att föräldrarna
har flera barn som studerar vid universitet eller högskola synes inte göras.
Det kan enligt utskottets mening inte förnekas att betydande orättvisor
uppkommer vid nuvarande system.
Det kunde ligga nära till hands att då förorda en utvidgning av systemet
så att naturastipendier kunde utges till samtliga eller i varje fall flertalet
studerande, något som emellertid skulle medföra vissa enligt utskottets
mening icke önskvärda konsekvenser. För statens del skulle kostnaderna
stiga högst väsentligt. Det skulle i än högre grad än nu är fallet bli fråga
om direkta felinvesteringar, nämligen i de fall då den studerande avbryter
sina studier innan examen avlagts. De höga kostnaderna för statens del
skulle lätt föranleda krav på en studiekontroll, vilken i varje fall torde
komma att inriktas på den takt i vilken studierna bedreves och efter hand
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1901
15
även kunde komma att utvidgas till viss studiedirigering, bl. a. med avseende
å ämnesval. Enligt utskottets mening vore en sådan utveckling
icke förenlig med den frihet för vetenskaplig verksamhet även på utbildningsplanet
som varit och är en bärande princip för svenskt kulturliv.
Även administrativt sett vore ett dylikt system otympligt.
I förenämnda avseenden har examenspremier avgjorda fördelar. Genom
att premier skulle utgå sedan examen avlagts erliölles garanti för att den
investering i förevarande avseende som göres från statens sida är ekonomiskt
sett effektiv. Examen såsom sådan innebure tillräcklig garanti, och
några ingripanden från statens sida i kontrollerande syfte under studietiden
vore alltså icke motiverade. Eu av studietidens längd och sättet för
finansieringen oberoende exainenspreiniering skulle verka stimulerande
på studieintensiteten utan att framtvinga examenshets. Administrationen
skulle vidare bli mycket enkel. Utskottet vill alltså ge sin principiella anslutning
till det förslag om examenspremier som motionärerna framlagt.
Det förutsättes därvid att berörda studerande erhåller statlig kreditgaranti.
Även beträffande utformningen delar utskottet motionärernas uppfattning.
Berättigade till examenspremier bör vara akademiker som avlagt
akademisk och därmed jämförlig primärexamen (teol.kand., jur.kand.,
med.lic., fil.mag. eller fil.kand., civilingenjör, tandläkare, apotekare, civilekonom,
gymnastikdirektör, veterinär, jägmästare, agronom och lantmästare).
Såsom motionärerna anfört bör övervägas att medtaga även andra
examina än de uppräknade, t. ex. sådana som avlägges vid vissa läroanstalter
för högre konstnärlig utbildning. Utskottet är för närvarande icke
berett att vidga den krets läroanstalter som omfattas av förestående uppräkning
men vill betona, att frågan härom skyndsamt bör utredas. Utskottet
förväntar, att Kungl. Maj:t till 1962 års riksdag framlägger kompletterande
förslag i nämnda avseende. Vad beloppet angår kan utskottet likaledes
ansluta sig till motionärernas förslag, vilket innebär att premie skall
utgå med 2 000 kronor för varje år vartill normalstudietiden enligt kursplanen
beräknas. Av statsfinansiella skäl vill utskottet tills vidare icke
förorda högre helopp.
Såsom motionärerna anfört bör i speciella fall en efter omständigheterna
anpassad premie kunna utgå även där studerande t. ex. på grund av långvarig
sjukdom nödgas avbryta sina studier innan primärexamen avlagts.
övergången från ett system med naturastipendier till ett system med
examenspremier föranleder vissa komplikationer. Utskottet kan acceptera
motionärernas förslag till lösning härav.
Motionärerna, som förutsatt att det av dem föreslagna systemet skulle
tillämpas fr. o. in. ingången av budgetåret 1961/62, har i anslutning härtill
yrkat, att något anslag till naturastipendier icke skall uppföras för
budgetåret. Av olika skäl kan utskottet icke biträda förslaget i denna del.
16
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
Det är först att märka att vissa grupper studerande som nu är berättigade
till naturastipendier icke kommer med bland dem som enligt förslaget skall
erhålla rätt till examenspremier. Utskottet förordar, att för berörda grupper
studerande naturastipendieringen skall fortsätta i avvaktan på resultatet av
den utredning utskottet ovan förordat.
Av praktiska skäl torde det vidare vara lämpligt att låta någon tid ytterligare
förflyta innan systemet med examenspremier börjar tillämpas. Utskottet
vill för sin del förorda att systemet får träda i kraft vid ingången
av 1962.
Under beaktande av det anförda och vad Kungl. Maj :t i tillämpliga delar
anfört, har utskottet beräknat den erforderliga medelsanvisningen för naturastipendier
m. m. under budgetåret 1961/62 till 12 miljoner kronor.»
dels ock att utskottets hemställan under II.—IV. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 402 och
11:488, såvitt här är i fråga,
a) besluta att studerande, som avlagt akademisk och därmed
jämförlig primärexamen, skall — med bibehållande av
rätt till statlig kreditgaranti — från och med den 1 januari
1962 erhålla examenspremium i enlighet med vad utskottet
förordat;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i de
avseenden, som av utskottet angivits;
III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 402 och II: 488, såvitt
här är i fråga, till Naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1961/62
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
12 000 000 kronor;
IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 402
och II: 488, såvitt här är i fråga, till Examenspremier åt
studerande, som avlagt primärexamen vid universitet, högskola
eller därmed jämförlig läroanstalt för budgetåret 1961/
62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
4 000 000 kronor.»
b) av herr Larsson i Hedenäset;
2) vid punkten 6 (Åtgärder för avskrivning av vissa studielån)
a) av herrar Birke, Kaijser, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Statsmakterna
har» och på s. 12 slutar med »utskottets sida», bort ersättas med
text av följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 131 är 19G1
17
»Under efterkrigstiden har i riksdagen framförts upprepade krav på en
positiv lösning av frågan om den skattemåssiga behandlingen av studiekostnader.
Redan 1952 års riksdag beslöt efter hemställan av bevillningsutskottet
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till ändrade
bestämmelser rörande studiekostnaders behandling i beskattningshänseende.
År 1955 förnyade riksdagen denna begäran. Sedan skattelagssakkunniga
påbörjat sin utredning rörande behandlingen i beskattningshänseende1
av studiekostnader, uttalade 1956 års riksdag den förhoppningen
att det skulle bli möjligt för de sakkunniga att slutföra utredningen inom
sådan tid att propositionen hann föreläggas påföljande års riksdag. I
början av 1960 framlade de sakkunniga sitt betänkande med förslag om
avdragsrätt vid beskattningen. De sakkunnigas förslag tillstyrktes av en
överväldigande majoritet av remissinstanserna.
I proposition nr 55 har Kungl. Maj :t helt frångått de sakkunnigas förslag
i fråga om avdragsrätt och i stället tagit fasta på ett förslag om avskrivning
av vissa studielån medelst statsbidrag vilket förordats av nagra
få remissinstanser. Det är anmärkningsvärt att remissmyndigheternas svar
i den nu förevarande propositionen behandlas endast i förbigående. Departementschefens
förslag står inte i överensstämmelse med de riktlinjer
för denna frågas lösning som riksdagen vid flera tillfällen uttalat sig för.
I motionerna 1:464 och 11:538, vilka remitterats till bevillningsutskottet,
har föreslagits, att avdragsrätt vid beskattningen skall medges för
studiekostnader. Förslaget går ut på att de studerande oavsett hur de
finansierar sina studier och hur lång tid dessa varar skall medges rätt till
avdrag för ett belopp av 3 000 kronor för varje studieår av en på normaltid
avlagd examen. Fn sådan avdragsrätt finner sin motivering i att studiekostnader
är att anse som kostnader för en investering avsedd att i framtiden
betala sig genom förbättrade inkomstmöjligheter. I jämförelse med
vad departementschefen förordat kommer en sådan avdragsrätt att i långt
högre grad stimulera de studerande att fullfölja sina studier fram till
examen. Framför allt kommer den att gynna studerande som är arbetsamma
och sparsamma.
Kungl. Maj:ts förslag om avskrivning med 25 % av vissa studieskulder
är behäftat med allvarliga brister. Detta sammanhänger med att departementschefens
förslag anknyter till studieskulderna i stället för till studiekostnaderna.
De som under tidigare år har finansierat sina studiekostnader
med eget arbete går helt miste om de statliga bidragen, och för framtiden
kan det bli rent förlustbringande att arbeta ihop pengar till sina studier.
De studerande som under sin studietid genom ett sparsamt leverne hållit
skuldsättningen nere missgynnas Lill förmån för dem som varit »förutseende»
nog att maximalt utnyttja de kreditramar som årligen stått till
buds. Alt såsom departementschefen uppger i propositionen stödets omfattning
kommer att stå i direkt proportion till den utbildning en stude2—2425
oi Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 samt. Nr 131
18
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
rande genomgått gäller inte. Det är nämligen alldeles uppenbart att inläsningstiden
för en och samma examen med lika många betyg har varit och
kommer att bli mycket olika. Att levnadsnivån dessutom är högst varierande
för olika låntagare är ett förhållande som kan omvittnas av de flesta
studerande. Utöver nu angivna orättvisor kan nämnas, att den föreslagna
anordningen kommer att diskriminera dem som snabbare än andra har
återbetalat sina studielån. Konsekvensen av förslaget blir att s. k. privata
studielån efter hand överflyttas till de låneformer som ger möjlighet till
statsbidrag. Man kan vidare utgå ifrån att alla studerande i fortsättningen
kommer att maximalt utnyttja de lånemöjliglieter staten ställer till förfogande.
Sådana följder skulle undgås om man i stället accepterade det
förslag om avdragsrätt vid beskattningen för studiekostnader som förordats
i motionerna I: 464 och II: 538.
Vad avser det tidigare utgående anslaget till Kostnader för avskrivning
av vissa studielån med statlig kreditgaranti förordar utskottet att anslaget
för budgetåret 1961/62 uppföres med det av garantilånenämnden äskade
beloppet.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 566
och II: 673 samt I: 567 och II: 672.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 568 och
11:676, såvitt här är i fråga, avslå ej mindre Kungl. Maj:ts
förslag beträffande grunder för avskrivning av vissa studielån
än även motionerna I: 569 och II: 674;»
b) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Wedén,
Helén och Nelander, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Utskottet
är» och på s. 11 slutar med »åtgärd föranleda», bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Utskottet är för sin del emellertid av den principiella uppfattningen,
att åtgärder i syfte att lätta de studieskuldsattas ekonomiska problem bör
lösas genom rätt till avdrag vid beskattningen för amorteringar på studielån,
kombinerad med rätt till avdrag även för periodiskt understöd till
studerande barn.
Förslag till sådan avdragsrätt har också sedan riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t gjort framställning i ämnet utarbetats av skattelagssakkunniga.
Förslaget behöver emellertid omarbetas på vissa punkter såsom angivits
i motionerna 1:569 och 11:674, vilka såvitt avser nyssnämnda fråga
för behandling remitterats till bevillningsutskottet. Utskottet förutsätter
att resultatet av denna överarbetning förelägges riksdagen med minsta
möjliga dröjsmål. I avvaktan härpå bör beslut om en avdragsreform anstå.
Utskottet anser sig därför böra på så sätt tillstyrka bifall till det i före
-
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961 19
varande proposition framlagda förslaget om rätt till en 25-procentig avskrivning
av vissa studielån, att detsamma bör gälla som ett provisorium i avvaktan
på statsmakternas ställningstagande till studiesociala utredningens
förslag samt överarbetningen av de skattelagssakkunnigas förslag. Utskottet
vill emellertid understryka att även om avskrivningsförfarandet i framtiden
efterföljes av ett skatteavdragssystem skall beslut om avskrivning,
som kommer att meddelas enligt det nu tillstyrkta förslaget, självfallet
stå fast för ifrågavarande enskilda lån.
På grund av vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra tillstyrka
bifall till det i motionerna I: 569 och II: 674, såvitt här är i fråga, framställda
yrkandet.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:569 och 11:674 samt
med avslag å motionerna I: 568 och II: 676, sistnämnda bägge
motioner såvitt här är i fråga, besluta att de av departementschefen
förordade grunderna för avskrivning av kapitalskuld
å lån med statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk
eller därmed jämförlig examen, å garantilån till studerande,
å garantilån åt flyktingstudenter, å lån med statlig kreditgaranti
åt den som genomgått polisskola samt å lån från
statens lånefond för universitetsstudier och allmänna studielånefonden
ävensom å lån för studier från värnpliktslånefonden
skall antagas såsom ett provisorium i avvaktan på
statsmakternas ställningstagande till dels förslag från studiesociala
utredningen, dels ock överarbetat förslag från 1950 års
skattelagssakkunniga rörande avdragsrätt för studiekostnader
;»
c) av herrar Birke, Kaijser, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
under förutsättning av bifall till den med a) betecknade reservationen ansett
alt utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:568 och 11:676, i vad de
avser medelsanvisningen, till Kostnader för avskrivning av
vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret
* 1961/62 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;
III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 568 och
11:676, såvitt här är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om
överskridande av anslagsposten Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal under förslagsanslaget Garantilånenämnden:
Avlöningar;»
20
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
d) av herrar Nils Theodor Larsson, Thorsten Larsson, Svensson i Stenkyrka
och Larsson i Hedenäset, vilka ansett,
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. It börjar med » Avskrivningssystemet
.får» och på s. 12 slutar med »åtgärd föranleda», bort
ersättas med text av följande lydelse:
»Avskrivningssystemet får, såsom departementschefen framhållit, i nuläget
sin främsta betydelse för de akademiker, som amorterar eller just
skall börja amortera sina studieskulder. Självfallet kommer det också att
få en stor betydelse för dem som nu sätter sig i skuld på grund av studier
och inom en relativt nära framtid kommer att amortera studieskulder. Då
det är angeläget att de, som nu och i framtiden ådrar sig studieskulder,
inte får villkoren för dessa försämrade utan kan förlita sig på den lättnad
i skuldbördan som avskrivningen innebär finner utskottet sig icke böra tillstyrka
vad i motionerna 1:569 och II: 674 yrkats om att förslaget måtte
antagas som ett provisorium.
Härav följer att avskrivningssystemet ändrar förutsättningarna för den
studiesociala utredningen, som'' får att behandla frågan om avskrivningssystemets
inplacering bland de studiesociala åtgärderna i framtiden. Härvid
bör förenklingar i stödsystemet eftersträvas. Såsom framhållits i motionerna
I: 567 och II: 672 innefattar stödsystemet nu flera olika låneformer
och — genom införande av avskrivningen — även två direkta stödformer,
nämligen naturastipendierna och avskrivningen. Det är önskvärt att stödsystemet
utvecklas på sådant sätt att det kommer att omfatta endast en
form för lånestöd och en form för direktstöd. Kombinationen lån och avskrivning
bör sålunda eftersträvas vid utredningsarbetet. Utskottet tillstyrker
således bifall till ifrågavarande yrkande i motionerna I: 567 och
II: 672. Med anledning av vad i dessa motioner anförts om räntefria studielån
vill utskottet framhålla att motionernas syfte i detta avseende torde
kunna tillgodoses även genom avskrivningens omfattning och utformning.
I motionerna har även yrkats att avskrivningen skulle utformas på
sådant sätt att en större lättnad erhålles i amorteringen under åren närmast
efter avslutade studier, emedan behovet av lättnad då i allmänhet
är störst. I anledning härav vill utskottet framhålla, att amorteringsvillkoren
för såväl garantilån till studerande som räntefria studielån är så
utformade, att låntagaren i regel är befriad från amortering de närmaste
två åren efter avlagd examen. Utskottet förutsätter att behovet av ytterligare
lättnad under åren närmast efter avslutade studier uppmärksammas
av studiesociala utredningen vid ställningstagandet till avskrivningens
framtida utformning och ställning.
Med anledning av det likaledes i motionerna 1:567 och 11:672 framförda
yrkandet om att äldre studieskuld må kunna överföras i s. k. akademikerlån
vill utskottet framhålla att gällande bestämmelser rörande
akademikerlån inte hindrar garantilånenämnden att, därest förutsättningar
21
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1961
för beviljande av statlig kreditgaranti i övrigt föreligger, bevilja dylik
garanti oavsett när han avslutat sina studier. Utskottet förutsätter att
någon ändring härutinnan ej föranledes genom införandet av avskrivningen
och att de i motionerna berörda studieskuldsatta således beredes möjlighet
att få del av densamma.
Utskottet delar sålunda de i motionerna 1: 567 och II: 672 framförda
meningarna och hemställer med anledning härav att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet anfört.»
dels ock att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
>V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 567 och
11:672, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angaende dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid univers a1 i texten