Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System
1961-05-19 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1961:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
1
Nr 133
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System (SAS),
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen nr 159 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 28 april 1961
föreslagit riksdagen att för Sveriges del godkänna i statsrådsprotokollet
föreslagna grunder för en ekonomisk rekonstruktion av SAS, att till Teckning
av aktier i Aktiebolaget aerotransport å kapitalbudgeten under fonden
för statens aktier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa
ett investeringsanslag av 33 750 000 kr., att till Lån till Aktiebolaget aerotransport
å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av
22 500 000 kr. samt att till Stämpelavgift å aktierna i Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag och Aktiebolaget aerotransport under sjätte
huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag å 1 012 500 kr.
Efter en inledande översikt av utvecklingen av det dansk-norsk-svenska
luf tf artssamarbetet genom SAS-konsortiet redovisas i propositionen det
huvudsakliga innehållet av ett betänkande, som den 27 mars 1961 avgivits
av en särskild skandinavisk ämbetsmannadelegation med uppdrag att
undersöka kapitalbehovet för konsortiet och därmed sammanhängande
frågor. I denna del torde utskottet få hänvisa till propositionen (s. 2—24).
Departementschefen erinrar inledningsvis om att då de tre nationella
flygföretagen i Skandinavien — Aktiebolaget aerotransport (ABA) i Sverige,
Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) i Danmark och Det Norske Luftfartselskap
A/S (DNL) i Norge — år 1950 beslöt att utvidga samarbetet
inom SAS och ge konsortiet dess nuvarande utformning, ansågs denna åtgärd
nödvändig för att möjliggöra en ekonomiskt försvarbar drift. Man hade
emellertid klart för sig, att det likväl kunde uppstå betydande svårigheter
att driva konsortiet ekonomiskt. Staterna påtog sig därför vissa garantier
för att säkra företagets drift.
Liksom de flesta andra större flygföretag bar SAS utvecklats kraftigt under
1950-talet. SAS produktion har sålunda under denna tid mer än tre1
—Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 sand. Nr 133
2 Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
dubblats, och konsortiet driver i dag en världsomspännande trafik. Inom
konsortiet har i all huvudsak enighet förelegat om eu expansiv inriktning
a\ vei ksamheten. SAS har alltsedan konsortiets bildande kunnat räkna med
de skandinaviska staternas och allmänhetens stöd. Redan i början av sin
verksamhet tillvann sig SAS anseende som ett flygföretag med hög teknisk
standard och god service.
För perioden till och med verksamhetsåret 1956/57 redovisade SAS ett visst
överskott på flygdriften. Under de senaste åren har konsortiet däremot på
giund av ett flertal samverkande orsaker fått vidkännas betvdande förluster.
De från staternas sida lämnade ekonomiska garantierna har dock icke
tagits i anspråk.
Departementschefen övergår därefter till att beröra orsakerna till konsortiets
nuvarande bekymmersamma ekonomiska situation och anför därvid
följande.
SAS nuvarande ansträngda ekonomiska läge har sin grund i förhållanden
som till stor del måste anses vara av temporär natur. Omställningen
till jetdrift har inneburit betydande uppbyggnadskostnader. Därjämte har
konkurrensen från företag, som fått jetplan levererade tidigare än SAS, för
konsortiet medfört betydande trafikbortfall på ett flertal linjer under längre
eller kortare tidsperioder. Samtidigt har värdet av viss äldre flygmateriel
betydligt reducerats. Vidare har driftresultatet på ett ofördelaktigt sätt påverkats
av förluster på engagemang i vissa utländska flygföretag. Sammanlagt
beräknas hittills bokförda förluster och sannolika förlustrisker
på nämnda engagemang till 60 å 70 milj. kr. Utöver nu nämnda mera övergående
förhållanden kommer den negativa inverkan på driftresultatet som
har sin grund i de luftfartspolitiska restriktioner som lagts på SAS’ trafik
i ett flertal länder.
För verksamhetens inriktning under de närmaste åren har SAS undersökt
ett stort antal alternativa trafikprogram. Det program som på längre
sikt ansetts ge det gynnsammaste ekonomiska resultatet innebär i stort sett,
att företagets utbyggnad i fortsättningen begränsas till att täcka växande
trafikbehov på de nu trafikerade linjeområdena. Programmet innefattar
således icke några ambitioner att utvidga det nuvarande linjenätet. På
grundval av nämnda trafikprogram har inom konsortiet gjorts upp prognoser
för driftresultatet för vart och ett av verksamhetsåren 1960/61—1963/64.
Enligt prognoserna skulle för innevarande verksamhetsår uppstå en rätt
betydande förlust. För verksamhetsåret 1961/62 räknas med balans mellan
kostnader och intäkter; för vart och ett av åren 1962/63 och 1963/64 kalkyleras
med vissa överskott på rörelsen.
Det inom konsortiet utarbetade trafikprogrammet kan icke betraktas
som annat än riktlinjer för den framtida verksamheten. En anpassning av
trafiken efter utvecklingen förutsättes skola ske allt eftersom denna ändras
i olika avseenden. Naturligtvis kan delade meningar råda om den från ekonomiska
synpunkter lämpligaste omfattningen och strukturen av linjenätet.
Huruvida samtliga nu av SAS trafikerade linjeområden på längre sikt bör
bibehållas måste avgöras av konsortiet utifrån en bedömning av räntabiliteten
och intresset att tillgodose de skandinaviska ländernas vitala trafikbehov.
Den skärpta konkurrensen mellan flygföretagen och den rådande
tendensen till ökad protektionism inom luftfartspolitiken gör det svårt att
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
3
med säkerhet bedöma hur SAS’ trafik i framtiden kommer att utvecklas.
Förutsättningarna för SAS att öka sin trafik i enlighet med föreliggande
prognoser bör därför — såsom ämbetsmannadelegationen framhållit —
bedömas med en viss försiktighet. Härvidlag bör enligt min mening också
beaktas det förhållandet, att flertalet flygföretag med internationell trafik
ej i alla avseenden drives utifrån rent ekonomiska bedömningsgrunder.
Tvärtom utövar protektionistiska synpunkter i många länder ett stort inflytande
på de nationella flygföretagens utbyggnad, vilket medför risker för
ett alltför stort utbud i förhållande till förefintlig efterfrågan. En expansion
utöver en på enbart ekonomiska grunder avvägd marginalproduktion
kan för dessa och med dem konkurrerande flygföretag leda till mer eller
mindre stora underskott på flygdriften. De nuvarande expansionssträvandena
hos åtskilliga flygföretag ger också intryck av förväntningar om statlig
subventionering inte endast på kortare sikt.
Med hänsyn till det här anförda är det därför svårt att bedöma SAS’ ekonomiska
utveckling under de närmaste åren. Precisionen i kalkylerna är
självfallet endast skenbar. Vid bedömningen av prognoserna har man att ta
hänsyn till tänkbara avvikelser beträffande exempelvis trafikomfattning,
taxenivå, intäkter samt kostnader för drift och underhåll. Den slutliga värderingen
av kalkylerna och därmed företagets ekonomiska framtid måste
därför i hög grad grundas på mera allmänna överväganden.
Av allt att döma kommer för SAS’ del utvecklingen av kostnadssidan att
få utomordentligt stor betydelse för driftresultatet. Mycket tyder på att SAS
i jämförelse med vissa andra flygföretag tidigare haft ett lågt kostnadsläge
men att utvecklingen i detta hänseende under senare år varit ofördelaktigare
för konsortiet än för de flesta konkurrerande flygföretagen.
Det bör i detta sammanhang framhållas, att konsortiets externa revisorer
och ämbetsmannadelegationen framfört viss kritik mot konsortiets organisation
och arbetsformer. Flera omständigheter tyder på att konsortiets
organisation ej i tillräcklig grad anpassats till de successivt ändrade förhållandena.
Erfarenheterna från de gångna åren pekar på att finans- och ekonomifunktionerna
inom konsortiets centrala ledning ej givits tillräcklig effektivitet
att bevaka, att produktionsapparaten fått en så teknisk-ekonomiskt riktig
utformning som möjligt. Vidare synes samarbetet mellan de olika organen
inom konsortiet icke ha fungerat tillfredsställande i alla avseenden.
Medverkande till den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen har även varit
hänsynen till fördelningsnormen 2:2:3, vilken i olika hänseenden inverkat
på konsortiets dispositioner, exempelvis i fråga om verkstadsarbetena och
personalpolitiken. Nämnda fördelningsgrund har likaledes bidragit till att
konsortiet fått en inre struktur som medfört att det icke helt igenom fungerat
som en företagsmässig enhet.
Om de brister som f. n. föreligger i fråga om konsortiets organisation och
driftförhållanden avhjälpes bör konsortiet, som från tekniska synpunkter
är gott rustat och har ett väl upparbetat linjenät, ha förutsättning att, sedan
omställningen till jetdrift avslutats, driva sin verksamhet utan ytterligare
underskott under nu överblickbar tidsperiod.
Vid ställningstagandet till frågan huruvida svenska staten genom ett
kapitaltillskott bär medverka till att upprätthålla konsortiet får självfallet
hänsyn tas, förutom till utsikterna att erhålla förräntning på det nya kapitalet,
även till de fördelar av olika slag som SAS’ verksamhet medför för
våld land.
1 + — Bihaiu) till riksdagens protokoll 1961. 6 sand. AV 133
4 Statsutskottets utlåtande nr 133 är 1961
I detta sammanhang vill jag bland annat erinra om den betydelse som
SAS flygförbindelser till olika delar av världen har för de skandinaviska
ländernas internationella handelsförbindelser och dessas vidare utveckling.
SAS har dessutom genom sin trafik bidragit till att skapa good-will för de
skandinaviska länderna i utlandet. SAS’ verksamhet stimulerar också turisttrafiken
till våra länder. Beaktas bör även att SAS’ trafik medför vissa fördelai
från valutasynpunkt. Slutligen får man ej bortse från den stora betydelse
som måste tillmätas SAS-samarbetet såsom exempel på skandinavisk
samverkan på det företagsmässiga området.
Såväl passagerar- som fraktflyget utgör numera en oumbärlig del av de
skandinaviska ländernas samlade transportapparat och täcker behov, som i
många fall icke kan med dagens krav tillgodoses genom alternativa transportmedel.
Det torde vara uppenbart, att de skandinaviska ländernas behov
av flygförbindelser bäst tillgodoses genom ett gemensamt flygföretag. SASsamarbetet
är även en förutsättning för att de skandinaviska iänderna skall
kunna hävda sig i den internationella konkurrensen på luftfartens område.
Samai betet inom SAS har medfört stora fördelar för de tre länderna under
de gångna åren och kan förväntas bli av betydande värde även i framtiden.
Mot bakgrund av de sålunda redovisade bedömningarna finner departementschefen
det vara ett allmänt intresse att söka bevara samarbetet inom
konsortiets ram. På grund av den hårda konkurrensen från andra länders
flygföretag och den protektionistiska luftfartspolitik, som departementschefen
med beklagande finner råda på många håll i världen, bör man
emellertid, enligt departementschefens mening, bedöma SAS’ framtidsutsikter
med balanserad optimism.
Enligt ämbetsmannadelegationens mening är det för att upprätthålla
konsortiets verksamhet på affärsmässig grund nödvändigt att SAS erhåller
nytt kapital å 210 milj. kr. Detta bör enligt delegationen tillföras konsortiet
i form av nytt insatskapital från moderbolagen i förhållandet 2:2:3. I enlighet
härmed bör 60 milj. kr. tillskjutas av vardera DDL och DNL samt 90
milj. kr. av ABA.
Departementschefen, som förklarar sig dela delegationens åsikt, att det
inte torde vara möjligt att fortsätta konsortiets verksamhet utan att detta
tillföres nytt kapital av föreslagen storleksordning, anför därefter följande.
Vid överläggningar, som ägt rum mellan de skandinaviska kommunikationsministrarna
på grundval av delegationens betänkande, har framkommit,
att ett fortsatt ekonomiskt stöd från de tre staternas sida till SAS
är motiverat. Dessa överläggningar, som avslutades den 22 april 1961,
har lett till överenskommelse om en ekonomisk rekonstruktion av konsortiet
i enlighet med den plan som lagts fram av delegationen, överenskommelsen
innebär i huvudsak följande.
1. Konsortiet skall av moderbolagen tillföras ett nytt insatskapital å 210
milj. kr. Av detta belopp skall i enlighet med 2:2: 3-regeln DDL och DNL
var för sig svara för 60 milj. kr. och ABA för 90 milj. kr.
2. För att deltaga i refinansieringen av konsortiet måste DDL erhålla nytt
kapital å 82 milj. d. kr. DNL, som har likvida medel å 14 milj. n. kr., behöver
ett kapitaltillskott å 69 milj. n. kr. För ABA erfordras i nytt kapital
90 milj. sv. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
o
3. Näringslivet i Danmark, Norge och Sverige förutsattes skola genom
teckning av nya aktier tillföra vederbörande moderbolag respektive 17,5
milj. d. kr., 10 milj. n. kr. och 33,75 milj. sv. kr.
Under här angivna förutsättning skall danska staten till DDL tillskjuta
45 milj. d. kr., varav 27,5 milj. kr. i form av tillskott och 17,5 milj. kr. genom
teckning av nya aktier. Norska staten skall lämna DNL nytt kapital å
38 milj. n. kr. Av detta belopp utgör 28 milj. kr. tillskott och 10 milj. kr.
likvid för nya aktier. Svenska staten skall bidraga till täckning av ABA:s
kapitalbehov genom att teckna nya aktier för 33,75 milj. sv. kr.
4. De danska och norska staterna skall dessutom var för sig till vederbörande
moderbolag lämna ett lån å 15 milj. sv. kr. (19,5 milj. d. kr. och 21
milj. n. kr.), medan den svenska staten skall låna AB A 22,5 milj. kr. Varje
lån skall för tiden till och med den 30 september 19G6 vara ränte- och amorteringsfritt.
För tiden därefter skall lånen löpa med fem procent årlig ränta
till dess full betalning sker. Villkoren för återbetalning av lånen skall fastställas
av varje stat för sig. I händelse av moderbolagets konkurs eller av
annan orsak föranledd upplösning skall lånet medföra rätt till betalning
efter moderbolagets övriga skulder.
5. Den mellan de skandinaviska länderna den 20 augusti 1959 träffade
överenskommelsen om ekonomisk garanti till de tre moderbolagen skall
för räkenskapsåren 1959/60 och 1960/61 anses för uppfylld genom staternas
deltagande i rekonstruktionen. Vid bestämmandet av kapitaltillskottets
storlek har hänsyn tagits till möjligheten av driftsunderskott under
de närmaste åren. På grund härav kan staterna gentemot moderbolagen
taga förbehåll om att statsgarantien för de följande åren endast skall
täcka driftsunderskott som bringar det nya insatskapitalet i konsortiet
ned under 157,5 milj. kr. eller som medför att konsortiet icke kan uppfylla
de ratiobestämmelser, vilka är knutna till konsortiets amerikanska låneavtal.
6. Rekonstruktionen av konsortiet vilar på den förutsättningen, att fortsatt
paritet skall gälla mellan staterna och det privata näringslivet i fråga
om moderbolagens och konsortiets ledning. Vidare föreligger enighet om
att konsortiet i sin verksamhet skall följa strängt affärsmässiga principer.
Detta skall gälla även om de olika ländernas andel i verksamheten härigenom
blir mindre än som ursprungligen förutsatts.
7. Slutligen skall staterna och de privata aktiegrupperna i konsortiets
moderbolag efter närmare samråd tillsätta en snabbt arbetande skandinavisk
kommitté, som skall företaga en engångsutredning av huvudpunkterna
i konsortiets organisation, administration och driftsformer i syfte att lägga
fram förslag, som kan öka konsortiets effektivitet och konkurrensförmåga.
Tillsättandet av denna kommitté skall icke inverka på styrelsens, arbetsutskottets
och verkställande direktörens handlingsfrihet och ansvar för
konsortiets fortlöpande skötsel.
Vad beträffar de olika punkterna i rekonstruktionsplanen må här tillläggas
följande.
Med de privata aktieägarna i ABA har överenskommits att lånet å 22,5
milj. kr. till bolaget skali återbetalas den 31 december 1977. Enär staten är
hälftendelägare i bolaget, ligger det i sakens natur att därest bolaget vid
denna tidpunkt skulle sakna medel för återbetalning av lånet frågan får bli
föremål för överläggningar mellan staten och de privata aktieägarna. Bolagets
möjligheter att erlägga ränta å lånet är beroende på utdelning från
6
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
SAS. I den män konsortiets årsresultat efter täckning av alla kostnader,
inberäknat fulla avskrivningar, icke lämnar ABA medel för täckning av
räntan, förutsättes att frågan om räntans erläggande för det ifrågavarande
räkenskapsåret också skall bli föremål för överläggningar mellan berörda
parter.
Då rekonstruktionsplanen förutsätter, att det svenska näringslivet tecknar
hälften av det nya aktiekapitalet i ABA och dess andel i bolaget sålunda
bibehålies oförändrad, föreligger enligt min mening ej skäl att ändra gällande
garantiordning i vad avser räkenskapsåren 1961/62—1964/65. I överensstämmelse
härmed bör sålunda ABA äga rätt att erhålla täckning för
eventuella underskott i sin verksamhet för dessa räkenskapsår.
I gällande avtal av år 1948 mellan staten och SILA finns vissa regler om
skyldighet och rättighet för staten att inlösa de aktier i ABA som innehas
av privata aktieägare. Enligt min mening bör dessa regler gälla även de
aktier som i samband med rekonstruktionen från privat håll tecknas i bolaget.
Med hänsyn till att vid ABA:s bildande år 1948 kostnaderna för gäldande
av aktiestämpel bestreds av statsmedel (se prop. 1949: 126) bör enligt min
uppfattning ABA och SILA icke belastas med de kostnader för aktiestämpel,
som nu uppkommer i samband med teckning av nya aktier i ABA och
SILA på respektive 67,5 milj. kr. och 33,75 milj. kr. Stämpelkostnaderna
för dessa aktieteckningar uppgår till sammanlagt 1 012 500 kr., vilket belopp
torde böra bestridas av staten.
Delegationen har vid sin bedömning av SAS’ kapitalbehov och den i samband
därmed erforderliga värderingen av moderbolagens ekonomiska förhållanden
tagit som utgångspunkt, att hela det nuvarande insatskapitalet
i SAS är förbrukat. För egen del anser jag skäl tala för en sådan bedömning.
I vad mån en nedskrivning av aktiekapitalet i ABA bör ske är en fråga som
det tillkommer bolaget att ta ställning till.
De statsmedel som erfordras för den föreslagna ekonomiska rekonstruktionen
av SAS bör enligt departementschefens mening anvisas å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1960/61. Departementschefen förordar, att
ett investeringsanslag av 33 750 000 kr. för aktieteckningen i ABA uppföres
på kapitalbudgeten under rubriken: Teckning av aktier i Aktiebolaget aerotransport.
På kapitalbudgeten bör vidare ett investeringsanslag av 22 500 000
xr. avseende lån till ABA upptas under rubriken: Lån till Aktiebolaget
aerotransport. Slutligen bör för bestridande av stämpelavgifter i samband
med ny aktieteckning i SILA och ABA under sjätte huvudtiteln uppföras ett
reservationsanslag av 1 012 500 kr. under rubriken: Stämpelavgift å aktierna
i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag och Aktiebolaget aerotransport.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Birke och Ebbe Ohlsson (I: 665) och den andra inom andra kammaren
av herrar Cassel och Magnusson i Borås (II: 798), vari hemställts, att
riksdagen i nu ifrågavarande sammanhang måtte uttala, att det enligt dess
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
7
mening är väsentligt, att den finansiella rekonstruktionen av SAS, vartill
grunden lägges genom i propositionen föreslagen aktieteckning och föreslaget
lån, fullföljes organisatoriskt och företagsinässigt med sikte på starkt
kostnadssänkande rationaliseringar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Per-Olof Hanson och Hilding (1:666) och den andra inom andra
kammaren av herr Ståhl (II: 800), vari hemställts, att riksdagen i samband
med behandlingen av förevarande proposition i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte beakta i motionerna anförda synpunkter;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin (I: 667) och den andra inom andra kammaren av herr Fälldin
(II: 797), vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling av förevarande
proposition måtte, i enlighet med vad i motionerna anförts, i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder i syfte att få till stånd en förutsättningslös
prövning av den ekonomiska lönsamheten hos SAS’ samtliga nuvarande
flygtrafiklinjer och nedläggning av de flygtrafiklinjer, som därvid befinnes
icke lönsamma vad avser verksamhetsperioden 1960/61—1963/64, att SAS
icke engagerar sig i nya projekt av betydande ekonomisk omfattning som
binder företaget på längre sikt, utan att respektive parlament dessförinnan
på lämpligt sätt beretts tillfälle ge sin mening till känna samt att i god tid
före utgången av verksamhetsåret 1963/64 en utredning kommer till stånd
rörande omfattningen och inriktningen av SAS’ och moderbolagens verksamhet
samt av flygtrafiksamarbetet mellan de nordiska länderna;
dels en inom andra kammaren av herr Hagberg m. fl. väckt motion
(II: 796), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå förevarande proposition
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär skyndsamt förslag i
syfte att till staten överföra hela den svenska delen av SAS;
dels ock en inom andra kammaren av herr Eliasson i Sundborn väckt
motion (II: 799), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande
proposition måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att åtgärder
snarast vidtages i syfte att få till stånd en effektivare ekonomisk ledning
och grundligare planering inom SAS.
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 665, II: 800, I: 667, II: 796 och II: 799.
Utskottet. Den skandinaviska ämbetsmannadelegation som utrett frågan
om SAS’ kapitalbehov har i sitt betänkande härom erinrat om den kraftiga
expansion som präglat konsortiets utveckling under de gångna tio
åren av dess verksamhet. Antalet betalda tonkm har sålunda stigit från
73 milj. under räkenskapsåret 1950/51 till 246 milj. under räkenskapsåret
1959/60, och antalet befordrade passagerare har under samma tid ökat från
482 000 till 1 853 000. Samtidigt har antalet anställda inom företaget stigit
från 6 600 till 14 600. Konsortiet, som i dag driver en världsomspännande
8
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
internationell trafik har också vunnit anseende som ett flygföretag med
hög teknisk standard och god service.
Under de senaste åren har emellertid företagets ekonomiska utveckling
blivit ogynnsam. Medan SAS under åren fram till och med 1956/57 visade
ett visst överskott på driften, har företaget för tiden därefter haft att vidkännas
avsevärda förluster. Resultatet härav har blivit att det ursprungliga
insatskapitalet på 157,5 milj. kr. numera torde få anses förbrukat. Den
förenämnda delegationen har i anslutning till sitt konstaterande härav uttalat
viss kritik mot såväl konsortiets organisation och arbetsformer som
vidtagna dispositioner i samband med vissa utländska engagemang.
Enligt den prognos som av konsortiet uppgjorts på hasis av vissa antaganden
och förutsättningar rörande verksamhetens fortsatta utveckling
skulle även för innevarande verksamhetsår uppstå en betydande förlust,,
medan för verksamhetsåret 1961/62 räknas med balans mellan intäkter
och utgifter. För vart och ett av åren 1962/63 och 1963/64 skulle vissa överskott
på rörelsen uppstå. Delegationen anser det dock mera troligt att utvecklingen
blir något mindre gynnsam och att man icke får utesluta risken
för att utvecklingen blir väsentligt ogynnsammare än prognosen.
Enligt departementschefen kan det för de närmaste åren utarbetade trafikprogram
som ligger till grund för prognosen icke betraktas som annat
än riktlinjer för den framtida verksamheten. Vid ställningstagandet till
frågan om ett ytterligare statligt kapitaltillskott anses hänsyn böra tagas
förutom till utsikterna att erhålla förräntning på det nya kapitalet även
till de fördelar av skilda slag — exempelvis med avseende å de skandinaviska
ländernas handelsförbindelser, turisttrafik och good-will in. in. —
som ett upprätthållande av konsortiet skulle medföra. Under hänvisning
bl. a. till anförda förhållanden finner departementschefen konsortiet böra
erhålla det nya kapital å 210 milj. kr. som enligt delegationen erfordras.
Detta avses därvid tillföras företaget i form av nytt insatskapital från moderbolagen
i förhållandet 2:2:3. Därvid skall enligt i propositionen närmare
avgivna grunder 60 milj. kr. tillskjutas av vardera DDL och DNL
samt 90 milj. kr. av AB A. Fortsatt paritet skall gälla mellan staten och det
privata näringslivet i fråga om moderbolagens och konsortiets ledning.
För att göra det möjligt för ABA att tillskjuta det förenämnda beloppet
om 90 milj. kr. skall aktiekapitalet i detta bolag ökas med 67,5 milj. kr.,
varav staten och näringslivet förutsättes skola teckna hälften var. Staten
skall därjämte lämna bolaget ett lån å 22,5 milj. kr. som till och med den
30 september 1966 skall vara ränte- och amorteringsfritt men därefter löpa
med fem procents årlig ränta till dess full betalning sker.
De statsmedel som sålunda erfordras för den föreslagna ekonomiska rekonstruktionen,
och vartill kommer kostnader om 1 012 500 kr. för stämpelavgifter
i samband med ny aktieteckning i SILA och ABA, föreslås skola
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. I anslut
-
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
9
ning härtill må nämnas, att ABA i enlighet med gällande garantiordning
i vad avser räkenskapsåren 1961/62—1964/65 jämväl anses böra äga rätt
att erhålla täckning för eventuella underskott å sin verksamhet för dessa
räkenskapsår.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har motionsledes vissa yrkanden
framställts. Sålunda har i motionerna I: 665 och II: 798 hemställts, att
riksdagen vid sin behandling av propositionen måtte uttala, att det enligt
dess mening är väsentligt att den finansiella rekonstruktionen av SAS fullföljes
organisatoriskt och företagsmässigt med sikte på starkt kostnadssänkande
rationaliseringar. I de båda motionerna I: 666 och II: 800 yrkas
att riksdagen vid sin behandling av förslaget beaktar vissa i motionerna
anförda synpunkter rörande bl. a. behovet av en begränsning av företagets
expansion samt nödvändigheten av en effektiv rationaliseringsverksamhet.
Vidare yrkas i motionerna 1:667 och 11:797 att riksdagen hos Kungl.
Maj :t anhåller om åtgärder i syfte att få till stånd en förutsättningslös
prövning av den ekonomiska lönsamheten hos SAS’ samtliga nuvarande
flygtrafiklinjer och nedläggning av de linjer, som därvid befinnes icke lönsamma
vad avser verksamhetsperioden 1960/61—1963/64. Härjämte föreslås
att SAS icke skall få engagera sig i nya projekt av betydande ekonomisk
omfattning, som binder företaget på längre sikt, utan att respektive
parlament dessförinnan på lämpligt sätt beretts tillfälle att ge sin mening
till känna. Dessutom bör enligt motionärerna i god tid före utgången av
verksamhetsåret 1963/64 en utredning komma till stånd rörande omfattningen
och inriktningen av SAS’ och moderbolagens verksamhet samt av
flygtrafiksamarbetet mellan de nordiska länderna.
I motionen II: 799 åter yrkas att åtgärder snarast vidtages i syfte att få
till stånd en effektivare ekonomisk ledning och grundligare planering inom
SAS, medan slutligen i motionen II: 796 förordas dels att förevarande proposition
måtte avslås, dels ock att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär skyndsamt
förslag i syfte att till staten överföra hela den svenska delen av SAS.
Såsom departementschefen framhållit torde det bekymmersamma ekonomiska
läge vari SAS nu befinner sig främst ha föranletts av den ogynnsamma
utvecklingen av konkurrensförhållandena och skärpningen av den
protektionistiska luftfartspolitiken i flera av de länder, där SAS utövar
verksamhet. Härtill kommer den synnerligen kapitalkrävande övergång till
jettrafik som blivit en följd av den snabba utvecklingen på luftfartens område.
Engagemangen i vissa utländska flygföretag har också medfört betydande
förluster, varjämte risk synes föreligga för ytterligare sådana.
Såvitt av det föreliggande materialet kan bedömas, torde i samband med
förenämnda engagemang vissa dispositioner ha vidtagits som sedermera
visat sig mindre välbetänkta. Vissa brister synes jämväl ha vidlådit planeringen
av det s. k. SAS-husets utbyggnad. Erfarenheterna från de gångna
åren pekar på, såsom departementschefen framhållit, att finans- och ekono
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
mifunktionerna inom konsortiets centrala ledning ej med tillräcklig effektivitet
bevakat att produktionsapparaten fått en så teknisk-ekonomiskt riktig
utformning som möjligt. Vidare har hänsynen till fördelningsnormen
2:2:3 i fråga om verkstadsarbetena och personalpolitiken inverkat ogynnsamt.
Om de brister som för närvarande föreligger i fråga om konsortiets
organisation och driftförhållanden avhjälpes, bör emellertid företaget enligt
departementschefen ha förutsättningar att driva sin verksamhet utan ytterligare
underskott under nu överblickbar tidsperiod. Utskottet vill bestämt
understryka angelägenheten av att en organisatorisk och ekonomisk rekonstruktion
kommer till stånd. Sålunda finner utskottet det betydelsefullt
att samarbetet inom konsortiets ram bevaras, bl. a. med hänsyn till
att flygbefordran av såväl gods som passagerare numera utgör en oumbärlig
del av de skandinaviska ländernas transportförsörjning.
Genom det angivna kapitaltillskottets storlek anses SAS’ likviditetsbehov
för de närmaste åren vara täckt. Utskottet vill i detta sammanhang understryka
nödvändigheten av att konsortiet i fortsättningen bevarar en självständig
ledning med vida befogenheter. I enlighet med ämbetsmannadelegationens
förslag bör därvid särskild vikt läggas vid att konsortiet blir en enhet
och att ledningen får effektiv kontroll över konsortiets finansiella och driftmässiga
dispositioner samtidigt med att en rationell fördelning av funktionerna
mellan huvudkontoret och lokala avdelningar genomföres. Konsortiet
bör sålunda enligt utskottets uppfattning i sin verksamhet följa
strängt affärsmässiga principer, även om härigenom en förskjutning skulle
uppstå i de skilda ländernas andel av verksamheten.
Utskottet finner det synnerligen angeläget att — i enlighet med vad som
förutsatts — staterna och de privata aktiegrupperna i konsortiets moderbolag
tillsätter en snabbt arbetande skandinavisk kommitté, som skall företaga
en engångsutredning av huvudpunkterna i företagets organisation,
administration och driftformer i syfte att lägga fram förslag, som kan öka
konsortiets effektivitet och konkurrensförmåga. Understrykas bör därvid
att tillsättandet av kommittén förutsatts icke skola inverka på styrelsens,
arbetsutskottets och verkställande direktörens handlingsfrihet och ansvar
för konsortiets skötsel.
Vidkommande verksamhetens inriktning på längre sikt anses det trafikprogram
ge det gynnsammaste ekonomiska resultat som förutsätter att företagets
utbyggnad i fortsättningen i stort sett begränsas till att täcka de
växande trafikbehoven på de nu trafikerade linjeområdena. Att en sådan
begränsning sker förefaller utskottet vara riktigt, ävensom att det bör få
ankomma pa konsortiet alt med vederbörligt beaktande av såväl allmänna
räntabilitetssynpunkter som de skandinaviska ländernas trafikbehov avgöra
i vad mån samtliga dessa områden bör bibehållas.
Den ståndpunkt utskottet intagit i nu berörda frågor torde till väsentliga
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
11
delar innebära ett tillgodoseende av de i motionerna I: 665 och II: 798,
I: 666 och II: 800 samt II: 799 framförda önskemålen. Även de i motionerna
I: 667 och II: 797 anförda synpunkterna synes till viss del beaktade. Någon
särskild framställning från riksdagens sida av det slag som i sistnämnda
båda motioner föreslagits anser sig utskottet däremot icke kunna tillstyrka.
Utskottet, som således biträder Kungl. Maj :ts förslag, tillstyrker i enlighet
härmed att de erforderliga medlen ställes till ABA:s förfogande på de i propositionen
närmare angivna villkoren. Vad departementschefen i förevarande
sammanhang i övrigt anfört och förordat har ej heller givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet kan följaktligen icke
biträda de i motionen II: 796 framställda yrkandena och avstyrker därför
bifall till motionen i fråga.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom i anledning av motionerna I: 665 och II: 798,
I: 666 och II: 800 samt II: 799 och med avslag å motionen
II: 796,
a) för Sveriges del godkänna de av departementschefen i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
28 april 1961 föreslagna grunderna för en ekonomisk rekonstruktion
av SAS,
b) till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av
33 750 000 kr.,
c) till Lån till Aktiebolaget Aerotransport å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1960/61 under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 22 500 000 kr.,
d) till Stämpelavgift å aktierna i Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag och Aktiebolaget Aerotransport å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under sjätte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 012 500 kr.;
II. att motionerna I: 667 och II: 797 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 maj 1961
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Roman, Einar Persson, Birger
Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Per
12
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961
Jacobsson, Fritz Persson, Nils Theodor Larsson, Mårtensson, Thorsten Larsson,
Kaijser och Virgin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Blidfors,
Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar
Wedén, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Carbell, Helén,
Gustafsson i Kårby, Nelander och Källenius.
Reservation
av herr Gustafsson i Kårby.
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SI
104870
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angaende dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid univers a1 i texten