Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System

1961-05-19 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

1

Nr 133

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

kapitaltillskott till Scandinavian Airlines System (SAS),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 159 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 28 april 1961

föreslagit riksdagen att för Sveriges del godkänna i statsrådsprotokollet

föreslagna grunder för en ekonomisk rekonstruktion av SAS, att till Teckning

av aktier i Aktiebolaget aerotransport å kapitalbudgeten under fonden

för statens aktier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa

ett investeringsanslag av 33 750 000 kr., att till Lån till Aktiebolaget aerotransport

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av

22 500 000 kr. samt att till Stämpelavgift å aktierna i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag och Aktiebolaget aerotransport under sjätte

huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag å 1 012 500 kr.

Efter en inledande översikt av utvecklingen av det dansk-norsk-svenska

luf tf artssamarbetet genom SAS-konsortiet redovisas i propositionen det

huvudsakliga innehållet av ett betänkande, som den 27 mars 1961 avgivits

av en särskild skandinavisk ämbetsmannadelegation med uppdrag att

undersöka kapitalbehovet för konsortiet och därmed sammanhängande

frågor. I denna del torde utskottet få hänvisa till propositionen (s. 2—24).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att då de tre nationella

flygföretagen i Skandinavien — Aktiebolaget aerotransport (ABA) i Sverige,

Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) i Danmark och Det Norske Luftfartselskap

A/S (DNL) i Norge — år 1950 beslöt att utvidga samarbetet

inom SAS och ge konsortiet dess nuvarande utformning, ansågs denna åtgärd

nödvändig för att möjliggöra en ekonomiskt försvarbar drift. Man hade

emellertid klart för sig, att det likväl kunde uppstå betydande svårigheter

att driva konsortiet ekonomiskt. Staterna påtog sig därför vissa garantier

för att säkra företagets drift.

Liksom de flesta andra större flygföretag bar SAS utvecklats kraftigt under

1950-talet. SAS produktion har sålunda under denna tid mer än tre1

—Bihang till riksdagens protokoll 1961. 6 sand. Nr 133

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

dubblats, och konsortiet driver i dag en världsomspännande trafik. Inom

konsortiet har i all huvudsak enighet förelegat om eu expansiv inriktning

a\ vei ksamheten. SAS har alltsedan konsortiets bildande kunnat räkna med

de skandinaviska staternas och allmänhetens stöd. Redan i början av sin

verksamhet tillvann sig SAS anseende som ett flygföretag med hög teknisk

standard och god service.

För perioden till och med verksamhetsåret 1956/57 redovisade SAS ett visst

överskott på flygdriften. Under de senaste åren har konsortiet däremot på

giund av ett flertal samverkande orsaker fått vidkännas betvdande förluster.

De från staternas sida lämnade ekonomiska garantierna har dock icke

tagits i anspråk.

Departementschefen övergår därefter till att beröra orsakerna till konsortiets

nuvarande bekymmersamma ekonomiska situation och anför därvid

följande.

SAS nuvarande ansträngda ekonomiska läge har sin grund i förhållanden

som till stor del måste anses vara av temporär natur. Omställningen

till jetdrift har inneburit betydande uppbyggnadskostnader. Därjämte har

konkurrensen från företag, som fått jetplan levererade tidigare än SAS, för

konsortiet medfört betydande trafikbortfall på ett flertal linjer under längre

eller kortare tidsperioder. Samtidigt har värdet av viss äldre flygmateriel

betydligt reducerats. Vidare har driftresultatet på ett ofördelaktigt sätt påverkats

av förluster på engagemang i vissa utländska flygföretag. Sammanlagt

beräknas hittills bokförda förluster och sannolika förlustrisker

på nämnda engagemang till 60 å 70 milj. kr. Utöver nu nämnda mera övergående

förhållanden kommer den negativa inverkan på driftresultatet som

har sin grund i de luftfartspolitiska restriktioner som lagts på SAS’ trafik

i ett flertal länder.

För verksamhetens inriktning under de närmaste åren har SAS undersökt

ett stort antal alternativa trafikprogram. Det program som på längre

sikt ansetts ge det gynnsammaste ekonomiska resultatet innebär i stort sett,

att företagets utbyggnad i fortsättningen begränsas till att täcka växande

trafikbehov på de nu trafikerade linjeområdena. Programmet innefattar

således icke några ambitioner att utvidga det nuvarande linjenätet. På

grundval av nämnda trafikprogram har inom konsortiet gjorts upp prognoser

för driftresultatet för vart och ett av verksamhetsåren 1960/61—1963/64.

Enligt prognoserna skulle för innevarande verksamhetsår uppstå en rätt

betydande förlust. För verksamhetsåret 1961/62 räknas med balans mellan

kostnader och intäkter; för vart och ett av åren 1962/63 och 1963/64 kalkyleras

med vissa överskott på rörelsen.

Det inom konsortiet utarbetade trafikprogrammet kan icke betraktas

som annat än riktlinjer för den framtida verksamheten. En anpassning av

trafiken efter utvecklingen förutsättes skola ske allt eftersom denna ändras

i olika avseenden. Naturligtvis kan delade meningar råda om den från ekonomiska

synpunkter lämpligaste omfattningen och strukturen av linjenätet.

Huruvida samtliga nu av SAS trafikerade linjeområden på längre sikt bör

bibehållas måste avgöras av konsortiet utifrån en bedömning av räntabiliteten

och intresset att tillgodose de skandinaviska ländernas vitala trafikbehov.

Den skärpta konkurrensen mellan flygföretagen och den rådande

tendensen till ökad protektionism inom luftfartspolitiken gör det svårt att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

3

med säkerhet bedöma hur SAS’ trafik i framtiden kommer att utvecklas.

Förutsättningarna för SAS att öka sin trafik i enlighet med föreliggande

prognoser bör därför — såsom ämbetsmannadelegationen framhållit —

bedömas med en viss försiktighet. Härvidlag bör enligt min mening också

beaktas det förhållandet, att flertalet flygföretag med internationell trafik

ej i alla avseenden drives utifrån rent ekonomiska bedömningsgrunder.

Tvärtom utövar protektionistiska synpunkter i många länder ett stort inflytande

på de nationella flygföretagens utbyggnad, vilket medför risker för

ett alltför stort utbud i förhållande till förefintlig efterfrågan. En expansion

utöver en på enbart ekonomiska grunder avvägd marginalproduktion

kan för dessa och med dem konkurrerande flygföretag leda till mer eller

mindre stora underskott på flygdriften. De nuvarande expansionssträvandena

hos åtskilliga flygföretag ger också intryck av förväntningar om statlig

subventionering inte endast på kortare sikt.

Med hänsyn till det här anförda är det därför svårt att bedöma SAS’ ekonomiska

utveckling under de närmaste åren. Precisionen i kalkylerna är

självfallet endast skenbar. Vid bedömningen av prognoserna har man att ta

hänsyn till tänkbara avvikelser beträffande exempelvis trafikomfattning,

taxenivå, intäkter samt kostnader för drift och underhåll. Den slutliga värderingen

av kalkylerna och därmed företagets ekonomiska framtid måste

därför i hög grad grundas på mera allmänna överväganden.

Av allt att döma kommer för SAS’ del utvecklingen av kostnadssidan att

få utomordentligt stor betydelse för driftresultatet. Mycket tyder på att SAS

i jämförelse med vissa andra flygföretag tidigare haft ett lågt kostnadsläge

men att utvecklingen i detta hänseende under senare år varit ofördelaktigare

för konsortiet än för de flesta konkurrerande flygföretagen.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att konsortiets externa revisorer

och ämbetsmannadelegationen framfört viss kritik mot konsortiets organisation

och arbetsformer. Flera omständigheter tyder på att konsortiets

organisation ej i tillräcklig grad anpassats till de successivt ändrade förhållandena.

Erfarenheterna från de gångna åren pekar på att finans- och ekonomifunktionerna

inom konsortiets centrala ledning ej givits tillräcklig effektivitet

att bevaka, att produktionsapparaten fått en så teknisk-ekonomiskt riktig

utformning som möjligt. Vidare synes samarbetet mellan de olika organen

inom konsortiet icke ha fungerat tillfredsställande i alla avseenden.

Medverkande till den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen har även varit

hänsynen till fördelningsnormen 2:2:3, vilken i olika hänseenden inverkat

på konsortiets dispositioner, exempelvis i fråga om verkstadsarbetena och

personalpolitiken. Nämnda fördelningsgrund har likaledes bidragit till att

konsortiet fått en inre struktur som medfört att det icke helt igenom fungerat

som en företagsmässig enhet.

Om de brister som f. n. föreligger i fråga om konsortiets organisation och

driftförhållanden avhjälpes bör konsortiet, som från tekniska synpunkter

är gott rustat och har ett väl upparbetat linjenät, ha förutsättning att, sedan

omställningen till jetdrift avslutats, driva sin verksamhet utan ytterligare

underskott under nu överblickbar tidsperiod.

Vid ställningstagandet till frågan huruvida svenska staten genom ett

kapitaltillskott bär medverka till att upprätthålla konsortiet får självfallet

hänsyn tas, förutom till utsikterna att erhålla förräntning på det nya kapitalet,

även till de fördelar av olika slag som SAS’ verksamhet medför för

våld land.

1 + — Bihaiu) till riksdagens protokoll 1961. 6 sand. AV 133

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 133 är 1961

I detta sammanhang vill jag bland annat erinra om den betydelse som

SAS flygförbindelser till olika delar av världen har för de skandinaviska

ländernas internationella handelsförbindelser och dessas vidare utveckling.

SAS har dessutom genom sin trafik bidragit till att skapa good-will för de

skandinaviska länderna i utlandet. SAS’ verksamhet stimulerar också turisttrafiken

till våra länder. Beaktas bör även att SAS’ trafik medför vissa fördelai

från valutasynpunkt. Slutligen får man ej bortse från den stora betydelse

som måste tillmätas SAS-samarbetet såsom exempel på skandinavisk

samverkan på det företagsmässiga området.

Såväl passagerar- som fraktflyget utgör numera en oumbärlig del av de

skandinaviska ländernas samlade transportapparat och täcker behov, som i

många fall icke kan med dagens krav tillgodoses genom alternativa transportmedel.

Det torde vara uppenbart, att de skandinaviska ländernas behov

av flygförbindelser bäst tillgodoses genom ett gemensamt flygföretag. SASsamarbetet

är även en förutsättning för att de skandinaviska iänderna skall

kunna hävda sig i den internationella konkurrensen på luftfartens område.

Samai betet inom SAS har medfört stora fördelar för de tre länderna under

de gångna åren och kan förväntas bli av betydande värde även i framtiden.

Mot bakgrund av de sålunda redovisade bedömningarna finner departementschefen

det vara ett allmänt intresse att söka bevara samarbetet inom

konsortiets ram. På grund av den hårda konkurrensen från andra länders

flygföretag och den protektionistiska luftfartspolitik, som departementschefen

med beklagande finner råda på många håll i världen, bör man

emellertid, enligt departementschefens mening, bedöma SAS’ framtidsutsikter

med balanserad optimism.

Enligt ämbetsmannadelegationens mening är det för att upprätthålla

konsortiets verksamhet på affärsmässig grund nödvändigt att SAS erhåller

nytt kapital å 210 milj. kr. Detta bör enligt delegationen tillföras konsortiet

i form av nytt insatskapital från moderbolagen i förhållandet 2:2:3. I enlighet

härmed bör 60 milj. kr. tillskjutas av vardera DDL och DNL samt 90

milj. kr. av ABA.

Departementschefen, som förklarar sig dela delegationens åsikt, att det

inte torde vara möjligt att fortsätta konsortiets verksamhet utan att detta

tillföres nytt kapital av föreslagen storleksordning, anför därefter följande.

Vid överläggningar, som ägt rum mellan de skandinaviska kommunikationsministrarna

på grundval av delegationens betänkande, har framkommit,

att ett fortsatt ekonomiskt stöd från de tre staternas sida till SAS

är motiverat. Dessa överläggningar, som avslutades den 22 april 1961,

har lett till överenskommelse om en ekonomisk rekonstruktion av konsortiet

i enlighet med den plan som lagts fram av delegationen, överenskommelsen

innebär i huvudsak följande.

1. Konsortiet skall av moderbolagen tillföras ett nytt insatskapital å 210

milj. kr. Av detta belopp skall i enlighet med 2:2: 3-regeln DDL och DNL

var för sig svara för 60 milj. kr. och ABA för 90 milj. kr.

2. För att deltaga i refinansieringen av konsortiet måste DDL erhålla nytt

kapital å 82 milj. d. kr. DNL, som har likvida medel å 14 milj. n. kr., behöver

ett kapitaltillskott å 69 milj. n. kr. För ABA erfordras i nytt kapital

90 milj. sv. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

o

3. Näringslivet i Danmark, Norge och Sverige förutsattes skola genom

teckning av nya aktier tillföra vederbörande moderbolag respektive 17,5

milj. d. kr., 10 milj. n. kr. och 33,75 milj. sv. kr.

Under här angivna förutsättning skall danska staten till DDL tillskjuta

45 milj. d. kr., varav 27,5 milj. kr. i form av tillskott och 17,5 milj. kr. genom

teckning av nya aktier. Norska staten skall lämna DNL nytt kapital å

38 milj. n. kr. Av detta belopp utgör 28 milj. kr. tillskott och 10 milj. kr.

likvid för nya aktier. Svenska staten skall bidraga till täckning av ABA:s

kapitalbehov genom att teckna nya aktier för 33,75 milj. sv. kr.

4. De danska och norska staterna skall dessutom var för sig till vederbörande

moderbolag lämna ett lån å 15 milj. sv. kr. (19,5 milj. d. kr. och 21

milj. n. kr.), medan den svenska staten skall låna AB A 22,5 milj. kr. Varje

lån skall för tiden till och med den 30 september 19G6 vara ränte- och amorteringsfritt.

För tiden därefter skall lånen löpa med fem procent årlig ränta

till dess full betalning sker. Villkoren för återbetalning av lånen skall fastställas

av varje stat för sig. I händelse av moderbolagets konkurs eller av

annan orsak föranledd upplösning skall lånet medföra rätt till betalning

efter moderbolagets övriga skulder.

5. Den mellan de skandinaviska länderna den 20 augusti 1959 träffade

överenskommelsen om ekonomisk garanti till de tre moderbolagen skall

för räkenskapsåren 1959/60 och 1960/61 anses för uppfylld genom staternas

deltagande i rekonstruktionen. Vid bestämmandet av kapitaltillskottets

storlek har hänsyn tagits till möjligheten av driftsunderskott under

de närmaste åren. På grund härav kan staterna gentemot moderbolagen

taga förbehåll om att statsgarantien för de följande åren endast skall

täcka driftsunderskott som bringar det nya insatskapitalet i konsortiet

ned under 157,5 milj. kr. eller som medför att konsortiet icke kan uppfylla

de ratiobestämmelser, vilka är knutna till konsortiets amerikanska låneavtal.

6. Rekonstruktionen av konsortiet vilar på den förutsättningen, att fortsatt

paritet skall gälla mellan staterna och det privata näringslivet i fråga

om moderbolagens och konsortiets ledning. Vidare föreligger enighet om

att konsortiet i sin verksamhet skall följa strängt affärsmässiga principer.

Detta skall gälla även om de olika ländernas andel i verksamheten härigenom

blir mindre än som ursprungligen förutsatts.

7. Slutligen skall staterna och de privata aktiegrupperna i konsortiets

moderbolag efter närmare samråd tillsätta en snabbt arbetande skandinavisk

kommitté, som skall företaga en engångsutredning av huvudpunkterna

i konsortiets organisation, administration och driftsformer i syfte att lägga

fram förslag, som kan öka konsortiets effektivitet och konkurrensförmåga.

Tillsättandet av denna kommitté skall icke inverka på styrelsens, arbetsutskottets

och verkställande direktörens handlingsfrihet och ansvar för

konsortiets fortlöpande skötsel.

Vad beträffar de olika punkterna i rekonstruktionsplanen må här tillläggas

följande.

Med de privata aktieägarna i ABA har överenskommits att lånet å 22,5

milj. kr. till bolaget skali återbetalas den 31 december 1977. Enär staten är

hälftendelägare i bolaget, ligger det i sakens natur att därest bolaget vid

denna tidpunkt skulle sakna medel för återbetalning av lånet frågan får bli

föremål för överläggningar mellan staten och de privata aktieägarna. Bolagets

möjligheter att erlägga ränta å lånet är beroende på utdelning från

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

SAS. I den män konsortiets årsresultat efter täckning av alla kostnader,

inberäknat fulla avskrivningar, icke lämnar ABA medel för täckning av

räntan, förutsättes att frågan om räntans erläggande för det ifrågavarande

räkenskapsåret också skall bli föremål för överläggningar mellan berörda

parter.

Då rekonstruktionsplanen förutsätter, att det svenska näringslivet tecknar

hälften av det nya aktiekapitalet i ABA och dess andel i bolaget sålunda

bibehålies oförändrad, föreligger enligt min mening ej skäl att ändra gällande

garantiordning i vad avser räkenskapsåren 1961/62—1964/65. I överensstämmelse

härmed bör sålunda ABA äga rätt att erhålla täckning för

eventuella underskott i sin verksamhet för dessa räkenskapsår.

I gällande avtal av år 1948 mellan staten och SILA finns vissa regler om

skyldighet och rättighet för staten att inlösa de aktier i ABA som innehas

av privata aktieägare. Enligt min mening bör dessa regler gälla även de

aktier som i samband med rekonstruktionen från privat håll tecknas i bolaget.

Med hänsyn till att vid ABA:s bildande år 1948 kostnaderna för gäldande

av aktiestämpel bestreds av statsmedel (se prop. 1949: 126) bör enligt min

uppfattning ABA och SILA icke belastas med de kostnader för aktiestämpel,

som nu uppkommer i samband med teckning av nya aktier i ABA och

SILA på respektive 67,5 milj. kr. och 33,75 milj. kr. Stämpelkostnaderna

för dessa aktieteckningar uppgår till sammanlagt 1 012 500 kr., vilket belopp

torde böra bestridas av staten.

Delegationen har vid sin bedömning av SAS’ kapitalbehov och den i samband

därmed erforderliga värderingen av moderbolagens ekonomiska förhållanden

tagit som utgångspunkt, att hela det nuvarande insatskapitalet

i SAS är förbrukat. För egen del anser jag skäl tala för en sådan bedömning.

I vad mån en nedskrivning av aktiekapitalet i ABA bör ske är en fråga som

det tillkommer bolaget att ta ställning till.

De statsmedel som erfordras för den föreslagna ekonomiska rekonstruktionen

av SAS bör enligt departementschefens mening anvisas å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1960/61. Departementschefen förordar, att

ett investeringsanslag av 33 750 000 kr. för aktieteckningen i ABA uppföres

på kapitalbudgeten under rubriken: Teckning av aktier i Aktiebolaget aerotransport.

På kapitalbudgeten bör vidare ett investeringsanslag av 22 500 000

xr. avseende lån till ABA upptas under rubriken: Lån till Aktiebolaget

aerotransport. Slutligen bör för bestridande av stämpelavgifter i samband

med ny aktieteckning i SILA och ABA under sjätte huvudtiteln uppföras ett

reservationsanslag av 1 012 500 kr. under rubriken: Stämpelavgift å aktierna

i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag och Aktiebolaget aerotransport.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Birke och Ebbe Ohlsson (I: 665) och den andra inom andra kammaren

av herrar Cassel och Magnusson i Borås (II: 798), vari hemställts, att

riksdagen i nu ifrågavarande sammanhang måtte uttala, att det enligt dess

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

7

mening är väsentligt, att den finansiella rekonstruktionen av SAS, vartill

grunden lägges genom i propositionen föreslagen aktieteckning och föreslaget

lån, fullföljes organisatoriskt och företagsinässigt med sikte på starkt

kostnadssänkande rationaliseringar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Per-Olof Hanson och Hilding (1:666) och den andra inom andra

kammaren av herr Ståhl (II: 800), vari hemställts, att riksdagen i samband

med behandlingen av förevarande proposition i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte beakta i motionerna anförda synpunkter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin (I: 667) och den andra inom andra kammaren av herr Fälldin

(II: 797), vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling av förevarande

proposition måtte, i enlighet med vad i motionerna anförts, i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder i syfte att få till stånd en förutsättningslös

prövning av den ekonomiska lönsamheten hos SAS’ samtliga nuvarande

flygtrafiklinjer och nedläggning av de flygtrafiklinjer, som därvid befinnes

icke lönsamma vad avser verksamhetsperioden 1960/61—1963/64, att SAS

icke engagerar sig i nya projekt av betydande ekonomisk omfattning som

binder företaget på längre sikt, utan att respektive parlament dessförinnan

på lämpligt sätt beretts tillfälle ge sin mening till känna samt att i god tid

före utgången av verksamhetsåret 1963/64 en utredning kommer till stånd

rörande omfattningen och inriktningen av SAS’ och moderbolagens verksamhet

samt av flygtrafiksamarbetet mellan de nordiska länderna;

dels en inom andra kammaren av herr Hagberg m. fl. väckt motion

(II: 796), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå förevarande proposition

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär skyndsamt förslag i

syfte att till staten överföra hela den svenska delen av SAS;

dels ock en inom andra kammaren av herr Eliasson i Sundborn väckt

motion (II: 799), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

proposition måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att åtgärder

snarast vidtages i syfte att få till stånd en effektivare ekonomisk ledning

och grundligare planering inom SAS.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 665, II: 800, I: 667, II: 796 och II: 799.

Utskottet. Den skandinaviska ämbetsmannadelegation som utrett frågan

om SAS’ kapitalbehov har i sitt betänkande härom erinrat om den kraftiga

expansion som präglat konsortiets utveckling under de gångna tio

åren av dess verksamhet. Antalet betalda tonkm har sålunda stigit från

73 milj. under räkenskapsåret 1950/51 till 246 milj. under räkenskapsåret

1959/60, och antalet befordrade passagerare har under samma tid ökat från

482 000 till 1 853 000. Samtidigt har antalet anställda inom företaget stigit

från 6 600 till 14 600. Konsortiet, som i dag driver en världsomspännande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

internationell trafik har också vunnit anseende som ett flygföretag med

hög teknisk standard och god service.

Under de senaste åren har emellertid företagets ekonomiska utveckling

blivit ogynnsam. Medan SAS under åren fram till och med 1956/57 visade

ett visst överskott på driften, har företaget för tiden därefter haft att vidkännas

avsevärda förluster. Resultatet härav har blivit att det ursprungliga

insatskapitalet på 157,5 milj. kr. numera torde få anses förbrukat. Den

förenämnda delegationen har i anslutning till sitt konstaterande härav uttalat

viss kritik mot såväl konsortiets organisation och arbetsformer som

vidtagna dispositioner i samband med vissa utländska engagemang.

Enligt den prognos som av konsortiet uppgjorts på hasis av vissa antaganden

och förutsättningar rörande verksamhetens fortsatta utveckling

skulle även för innevarande verksamhetsår uppstå en betydande förlust,,

medan för verksamhetsåret 1961/62 räknas med balans mellan intäkter

och utgifter. För vart och ett av åren 1962/63 och 1963/64 skulle vissa överskott

på rörelsen uppstå. Delegationen anser det dock mera troligt att utvecklingen

blir något mindre gynnsam och att man icke får utesluta risken

för att utvecklingen blir väsentligt ogynnsammare än prognosen.

Enligt departementschefen kan det för de närmaste åren utarbetade trafikprogram

som ligger till grund för prognosen icke betraktas som annat

än riktlinjer för den framtida verksamheten. Vid ställningstagandet till

frågan om ett ytterligare statligt kapitaltillskott anses hänsyn böra tagas

förutom till utsikterna att erhålla förräntning på det nya kapitalet även

till de fördelar av skilda slag — exempelvis med avseende å de skandinaviska

ländernas handelsförbindelser, turisttrafik och good-will in. in. —

som ett upprätthållande av konsortiet skulle medföra. Under hänvisning

bl. a. till anförda förhållanden finner departementschefen konsortiet böra

erhålla det nya kapital å 210 milj. kr. som enligt delegationen erfordras.

Detta avses därvid tillföras företaget i form av nytt insatskapital från moderbolagen

i förhållandet 2:2:3. Därvid skall enligt i propositionen närmare

avgivna grunder 60 milj. kr. tillskjutas av vardera DDL och DNL

samt 90 milj. kr. av AB A. Fortsatt paritet skall gälla mellan staten och det

privata näringslivet i fråga om moderbolagens och konsortiets ledning.

För att göra det möjligt för ABA att tillskjuta det förenämnda beloppet

om 90 milj. kr. skall aktiekapitalet i detta bolag ökas med 67,5 milj. kr.,

varav staten och näringslivet förutsättes skola teckna hälften var. Staten

skall därjämte lämna bolaget ett lån å 22,5 milj. kr. som till och med den

30 september 1966 skall vara ränte- och amorteringsfritt men därefter löpa

med fem procents årlig ränta till dess full betalning sker.

De statsmedel som sålunda erfordras för den föreslagna ekonomiska rekonstruktionen,

och vartill kommer kostnader om 1 012 500 kr. för stämpelavgifter

i samband med ny aktieteckning i SILA och ABA, föreslås skola

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. I anslut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

9

ning härtill må nämnas, att ABA i enlighet med gällande garantiordning

i vad avser räkenskapsåren 1961/62—1964/65 jämväl anses böra äga rätt

att erhålla täckning för eventuella underskott å sin verksamhet för dessa

räkenskapsår.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har motionsledes vissa yrkanden

framställts. Sålunda har i motionerna I: 665 och II: 798 hemställts, att

riksdagen vid sin behandling av propositionen måtte uttala, att det enligt

dess mening är väsentligt att den finansiella rekonstruktionen av SAS fullföljes

organisatoriskt och företagsmässigt med sikte på starkt kostnadssänkande

rationaliseringar. I de båda motionerna I: 666 och II: 800 yrkas

att riksdagen vid sin behandling av förslaget beaktar vissa i motionerna

anförda synpunkter rörande bl. a. behovet av en begränsning av företagets

expansion samt nödvändigheten av en effektiv rationaliseringsverksamhet.

Vidare yrkas i motionerna 1:667 och 11:797 att riksdagen hos Kungl.

Maj :t anhåller om åtgärder i syfte att få till stånd en förutsättningslös

prövning av den ekonomiska lönsamheten hos SAS’ samtliga nuvarande

flygtrafiklinjer och nedläggning av de linjer, som därvid befinnes icke lönsamma

vad avser verksamhetsperioden 1960/61—1963/64. Härjämte föreslås

att SAS icke skall få engagera sig i nya projekt av betydande ekonomisk

omfattning, som binder företaget på längre sikt, utan att respektive

parlament dessförinnan på lämpligt sätt beretts tillfälle att ge sin mening

till känna. Dessutom bör enligt motionärerna i god tid före utgången av

verksamhetsåret 1963/64 en utredning komma till stånd rörande omfattningen

och inriktningen av SAS’ och moderbolagens verksamhet samt av

flygtrafiksamarbetet mellan de nordiska länderna.

I motionen II: 799 åter yrkas att åtgärder snarast vidtages i syfte att få

till stånd en effektivare ekonomisk ledning och grundligare planering inom

SAS, medan slutligen i motionen II: 796 förordas dels att förevarande proposition

måtte avslås, dels ock att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär skyndsamt

förslag i syfte att till staten överföra hela den svenska delen av SAS.

Såsom departementschefen framhållit torde det bekymmersamma ekonomiska

läge vari SAS nu befinner sig främst ha föranletts av den ogynnsamma

utvecklingen av konkurrensförhållandena och skärpningen av den

protektionistiska luftfartspolitiken i flera av de länder, där SAS utövar

verksamhet. Härtill kommer den synnerligen kapitalkrävande övergång till

jettrafik som blivit en följd av den snabba utvecklingen på luftfartens område.

Engagemangen i vissa utländska flygföretag har också medfört betydande

förluster, varjämte risk synes föreligga för ytterligare sådana.

Såvitt av det föreliggande materialet kan bedömas, torde i samband med

förenämnda engagemang vissa dispositioner ha vidtagits som sedermera

visat sig mindre välbetänkta. Vissa brister synes jämväl ha vidlådit planeringen

av det s. k. SAS-husets utbyggnad. Erfarenheterna från de gångna

åren pekar på, såsom departementschefen framhållit, att finans- och ekono
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

mifunktionerna inom konsortiets centrala ledning ej med tillräcklig effektivitet

bevakat att produktionsapparaten fått en så teknisk-ekonomiskt riktig

utformning som möjligt. Vidare har hänsynen till fördelningsnormen

2:2:3 i fråga om verkstadsarbetena och personalpolitiken inverkat ogynnsamt.

Om de brister som för närvarande föreligger i fråga om konsortiets

organisation och driftförhållanden avhjälpes, bör emellertid företaget enligt

departementschefen ha förutsättningar att driva sin verksamhet utan ytterligare

underskott under nu överblickbar tidsperiod. Utskottet vill bestämt

understryka angelägenheten av att en organisatorisk och ekonomisk rekonstruktion

kommer till stånd. Sålunda finner utskottet det betydelsefullt

att samarbetet inom konsortiets ram bevaras, bl. a. med hänsyn till

att flygbefordran av såväl gods som passagerare numera utgör en oumbärlig

del av de skandinaviska ländernas transportförsörjning.

Genom det angivna kapitaltillskottets storlek anses SAS’ likviditetsbehov

för de närmaste åren vara täckt. Utskottet vill i detta sammanhang understryka

nödvändigheten av att konsortiet i fortsättningen bevarar en självständig

ledning med vida befogenheter. I enlighet med ämbetsmannadelegationens

förslag bör därvid särskild vikt läggas vid att konsortiet blir en enhet

och att ledningen får effektiv kontroll över konsortiets finansiella och driftmässiga

dispositioner samtidigt med att en rationell fördelning av funktionerna

mellan huvudkontoret och lokala avdelningar genomföres. Konsortiet

bör sålunda enligt utskottets uppfattning i sin verksamhet följa

strängt affärsmässiga principer, även om härigenom en förskjutning skulle

uppstå i de skilda ländernas andel av verksamheten.

Utskottet finner det synnerligen angeläget att — i enlighet med vad som

förutsatts — staterna och de privata aktiegrupperna i konsortiets moderbolag

tillsätter en snabbt arbetande skandinavisk kommitté, som skall företaga

en engångsutredning av huvudpunkterna i företagets organisation,

administration och driftformer i syfte att lägga fram förslag, som kan öka

konsortiets effektivitet och konkurrensförmåga. Understrykas bör därvid

att tillsättandet av kommittén förutsatts icke skola inverka på styrelsens,

arbetsutskottets och verkställande direktörens handlingsfrihet och ansvar

för konsortiets skötsel.

Vidkommande verksamhetens inriktning på längre sikt anses det trafikprogram

ge det gynnsammaste ekonomiska resultat som förutsätter att företagets

utbyggnad i fortsättningen i stort sett begränsas till att täcka de

växande trafikbehoven på de nu trafikerade linjeområdena. Att en sådan

begränsning sker förefaller utskottet vara riktigt, ävensom att det bör få

ankomma pa konsortiet alt med vederbörligt beaktande av såväl allmänna

räntabilitetssynpunkter som de skandinaviska ländernas trafikbehov avgöra

i vad mån samtliga dessa områden bör bibehållas.

Den ståndpunkt utskottet intagit i nu berörda frågor torde till väsentliga

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

11

delar innebära ett tillgodoseende av de i motionerna I: 665 och II: 798,

I: 666 och II: 800 samt II: 799 framförda önskemålen. Även de i motionerna

I: 667 och II: 797 anförda synpunkterna synes till viss del beaktade. Någon

särskild framställning från riksdagens sida av det slag som i sistnämnda

båda motioner föreslagits anser sig utskottet däremot icke kunna tillstyrka.

Utskottet, som således biträder Kungl. Maj :ts förslag, tillstyrker i enlighet

härmed att de erforderliga medlen ställes till ABA:s förfogande på de i propositionen

närmare angivna villkoren. Vad departementschefen i förevarande

sammanhang i övrigt anfört och förordat har ej heller givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet kan följaktligen icke

biträda de i motionen II: 796 framställda yrkandena och avstyrker därför

bifall till motionen i fråga.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom i anledning av motionerna I: 665 och II: 798,

I: 666 och II: 800 samt II: 799 och med avslag å motionen

II: 796,

a) för Sveriges del godkänna de av departementschefen i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

28 april 1961 föreslagna grunderna för en ekonomisk rekonstruktion

av SAS,

b) till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under

fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av

33 750 000 kr.,

c) till Lån till Aktiebolaget Aerotransport å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1960/61 under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av 22 500 000 kr.,

d) till Stämpelavgift å aktierna i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag och Aktiebolaget Aerotransport å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under sjätte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 012 500 kr.;

II. att motionerna I: 667 och II: 797 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Roman, Einar Persson, Birger

Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Per

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1961

Jacobsson, Fritz Persson, Nils Theodor Larsson, Mårtensson, Thorsten Larsson,

Kaijser och Virgin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Blidfors,

Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar

Wedén, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Carbell, Helén,

Gustafsson i Kårby, Nelander och Källenius.

Reservation

av herr Gustafsson i Kårby.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM SI

104870

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angaende dels anslag för budgetåret 1961/62 till naturastipendier åt studerande vid univers a1 i texten