Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av stödformerna inom det lägre undervisningsväsendet.

1961-11-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1961:149, Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av stödformerna inom det lägre undervisningsväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr U9—150

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1961

1

Nr 149

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av stödformerna

inom det lägre undervisningsväsendet.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Harald Pettersson m. fl. (I: 128) och den andra inom andra kammaren

av herr Brandt i Sätila m. fl. (II: 161), har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en skyndsam översyn av stödformerna

inom det lägre undervisningsväsendet, varvid särskilt de vuxna, självförsörjande

elevernas situation beaktas i enlighet med vad som i motionerna

anförts.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får

utskottet hänvisa till motionen II: 161.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionerna

från studiehjälps nämnden, som därvid anfört följande.

De av studiehjälpsnämnden och andra studiehjälpsmyndigheter använda

tabellerna för beräkning av behovsprövade stipendier omräknas varje år

med hänsyn till värdes- och inkomstutvecklingen. För budgetåret 1961/62

kommer sålunda i högsta behovsklassen att finnas beskattningsbara inkomster

till statlig skatt upp till 2 530 kronor och för enbarnsfamilj bortfaller

stipendium först vid en beskattningsbar inkomst av 9 840 kronor motsvarande

en taxerad inkomst på omkring 13 500 kronor. Som jämförelse härmed

kan nämnas, att budgetåret 1950/51 motsvarande beskattningsbara inkomster

var 120 respektive 4 330 kronor. Det bör också påpekas, att antalet

barn under 18 år inverkar på stipendiebeloppet så, att för varje barn uppflyttning

till närmast högre behovsklass sker. En relativt hög inkomst resulterar

därför för flerbarnsfamiljer i att även höga stipendier kan beviljas.

Vidare bör anmärkas, att föräldrarnas skulder också kan medföra uppflyttning

av behovsklass. Inom ramen för stipendiers författningsenliga belopp

torde därför tillämpningen av behovstabellen medföra så rättvis fördelning

av stipendierna, som är möjlig. Därest de nu utgående stipendierna icke

anses överensstämma med föräldrarnas möjligheter att lämna extra bidrag

till barnens studier beror detta enligt nämndens mening icke på behovstabellen

utan på att stipendierna icke är tillräckligt stora för att lämna effektiv

hjälp, men detta är en fråga, som inte berörs i motionerna och är för

övrigt av betydande statsfinansiell räckvidd.

I detta sammanhang vill nämnden erinra om, att nämnden i utredning

den 6 november 1959 framlagt förslag om ändring av tabellen, som skulle

medföra icke oväsentliga förbättringar i stipendierna. Nämnden föreslog, att

llihang till riksdagens protokoll 1901. ti samt. Nr 149—190

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1961

stipendium skulle utgå efter fem behovsklasser, vilket medför att nuvarande

två behovsklasser sammanslås till en, samt att två behovsklasser, som nu

icke blir berättigade till stipendier, skulle inkluderas i stipendieberättigade

behovsklasser. Högsta behovsklassen skulle då omfatta beskattningsbara

inkomster upp till omkring 3 600 kronor och i enbarnsfamilj stipendium

kunna utgå i beskattningsbara inkomster upp till omkring 13 800 kronor

(taxerad inkomst omkring 17 500 kronor, allt detta enligt den justerade

tabellen för 1961/62). Förslaget har anmälts i åttonde huvudtiteln vid innevarande

riksdag men har icke ansetts nu böra bli föremål för ställningstagande

från Kungl. Maj:ts sida (sid. 703 i propositionen). Förbättringen

skulle medföra inte oväsentliga utgiftsökningar.

För vuxna elever med från föräldrarna skild ekonomi tillämpar nämnden

icke tabellen utan eleverna erhåller i regel högsta stipendium, därest de inte

har egen förmögenhet av någon betydelse. Detta gäller regelmässigt gifta

elever. För myndiga elever, som fortfarande är beroende av föräldrarna,

kommer nämnden att från och med budgetåret 1961/62 tillämpa en gynnsammare

tabell, och elever över 23 år har som regel behandlats som självständiga

utan beroende av föräldrarnas ekonomi. Det är enligt nämndens

bestämda mening orimligt, att vid utmätande av stipendierna åt elever i

beroende av föräldrarna inte ta någon hänsyn till föräldrarnas ekonomi, då

annars så gott som ingen gradering av stipendierna kunde ske, enär de allra

flesta elever då skulle bedömas som helt medellösa.

Även tabellen för föräldrarnas förmögenhet omarbetas årligen liksom

behovstabellerna. Efter varje ny fastighetstaxering sker en betydande justering

av tabellen och dessemellan sker varje år en översyn, som för budgetåret

1961/62 medfört, att förmögenhet under 38 000 kronor i enbarnsfamilj

ej inverkar på stipendiebeloppet. Även i förmögenhetstabellen tages hänsyn

till barnantalet, varför även relativt stora förmögenheter i flerbarnsfamiljer

ej behöver inverka på stipendiebelopp. Anmärkas bör också, att reducering

av stipendiebelopp, som beräknats på den beskattningsbara inkomsten, sker

gradvis, och att därför i enbarnsfamilj först vid en förmögenhet av 70 000

kronor reduceringstalet blir det maximala. Att skilja mellan förmögenhet bestående

av taxerade fastighetsvärdet, minskat med inteckningsskulder, och

förmögenhet i kapital på bank el. dyl. har visat sig ogörligt, förslag från

dåvarande studielånenämnden i den riktningen avvisades av Kungl. Maj.t.

Det bör för övrigt påpekas, att då taxeringsvärdet på fastighet icke sällan

torde motsvaras av ett icke oväsentligt högre värde, det icke synes obilligt,

att vid beräkningen av förmögenhet jämställa fastighet med kapital.

Även tabellen för elevens egna disponibla kapital omräknas med hänsyn

till värdeändringen. För budgetåret 1961/62 kommer sålunda elevs kapital

upp till 6 000 kronor ej att inverka på stipendiebeloppet. Även här sker

reduktionen gradvis, så att exempelvis eget kapital på 10 000 kronor minskar

stipendiebeloppet med fyra behovstal och först vid 13 000 kronors eget kapital

stipendium kan försvinna. I fall ett bo skiftas efter familjeförsörjarens

död och elev ärvt kapital användes för sådant kapital icke tabellen utan

kapitalet räknas som boets tillgångar, vilka bedömes efter förmögenhetstabellen.

I fråga om det egna disponibla kapitalet har nämnden den meningen

att det bör användas för pågående utbildning och tabellen ger ju också

möjlighet att reducera uttag från det egna kapitalet genom den gradering

som tabellen anger. För fortsatt utbildning efter den pågående utbildningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lå9 år 1961

3

erbjuder för övrigt det statliga studiehjälpssystemet för olika utbildningslinjer

numera en god hjälp.

Av vad som nu anförts torde ha framgått, att nämnden beaktar omständigheter,

som anses inverka på tabellernas utformning, och att systemet för

beräkning av stipendiebelopp är avsevärt mer differentierat än vad som

framgår enbart av tabellerna. I de enstaka fallen beaktas vidare noga särskilda

omständigheter, som bör påverka ställningstagandet, och vid den

individuella prövning, som därvid sker, bestämmes stipendiet inte efter

tabellerna utan uppskattas med hänsyn till behovet av studiehjälp. Som

exempel kan nämnas, att inkomsttabellen inte användes, då den i ansökningen

angivna inkomsten bortfallit genom inkomsttagarens frånfälle, långvariga

sjukdom eller arbetslöshet. Nämnden kommer också i fortsättningen

att anpassa både tabellen och den individuella prövningen efter inträdande

nya förhållanden. Med hänsyn härtill och då dessutom det ovannämnda

av nämnden framlagda förslaget till ändrade och förbättrade grunder för

stipendieberäkningen ännu icke blivit prövat av statsmakterna anser nämnden,

att en översyn av stödformerna för närvarande inte är erforderlig. Det

torde också böra framhållas, att den pågående studiesociala utredningen

säkerligen kommer att beröra bland annat frågan om vilken hänsyn som

bör tagas till föräldrarnas ekonomi och förmögenhet vid studiehjälpens utmätande.

De riktlinjer, som i anledning därav kan komma att godtagas av

statsmakterna, bör sedan kunna beaktas vid stipendiegivningen inom andra

elevgrupper än de närmast av studiesociala utredningen berörda.

Slutligen vill studiehjälpsnämnden anmäla, att därest andra studiehjälpsmyndigheter

än nämnden skulle i något hänseende tillämpa annan praxis,

dessa myndigheter kommer att hållas underrättade om nämndens principer

vid stipendiegivningen.

Utskottet. Såsom av studiehjälpsnämndens yttrande framgår omarbetas

de tabeller som ligger till grund för beräkning av behovsprövade stipendier

varje år med hänsyn till värdes- och inkomstutvecklingen. Systemet för beräkning

av stipendiebelopp är enligt vad nämnden uppgivit avsevärt mera

differentierat än vad som framgår av tabellerna. För vuxna elever med från

föräldrarna skild ekonomi, framför allt gifta elever, tillämpar nämnden icke

tabellerna utan eleverna erhåller i regel högsta stipendium, om de icke har

egen förmögenhet. Nämnden har framhållit, att i de enstaka fallen beaktas

noga särskilda omständigheter, som bör påverka ställningstagandet, och vid

den individuella prövning, som därvid sker, bestämmes stipendiet icke

efter tabellerna utan uppskattas med hänsyn till behovet av studiehjälp.

Med hänsyn till vad nämnden anfört och till att den pågående studiesociala

utredningen väntas komma att i sitt arbete även beröra frågan om

vilken hänsyn som bör tagas till föräldrarnas ekonomi och förmögenhet vid

stipendieberäkningen finner utskottet icke skäl föreligga att såsom i motionerna

påyrkats tillstyrka en särskild utredning i ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr HD år 1D61

Utskottet hemställer förty,

att motionerna I: 128 och II: 161 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 november 1961

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 150.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.